DV Nästa Steg 2014
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
EN TIDNING OM STEGEN TILL ETT EFFEKTIVARE LANTBRUK » NR 2<br />
NÄSTA STEG<br />
>SID 4<br />
SE GRÖDAN<br />
FRÅN OVAN<br />
MED TILLDELNINGSFILER FRÅN SATELLIT<br />
>SID 10 ATT RÄKNA PÅ RAKA SPÅR<br />
>SID 14 POTATIS MED PRECISION<br />
>SID 17 SECTIONMASTER GÖR<br />
KOMMUNIKATIONEN MÖJLIG<br />
>SID 24 EN HÄLSNING FRÅN NORGE<br />
>SID 18 EN HELT<br />
VANLIG DAG MED<br />
DATAVÄXT<br />
SUPPORT<br />
VD FREDRIK DJUPMARKER HAR ORDET » LEDAREN SIDA 2
LEDARE<br />
FRAMTIDENS JORDBRUK<br />
Fredrik Djupmarker, vd för Dataväxt AB. FOTO: BIBBI DAHLSTRÖM<br />
>INNEHÅLL<br />
2 LEDARE<br />
3 FRAMTIDSTREND OCH SVENSK ODLINGSTEKNIK<br />
PROGRAMVAROR<br />
4 SE GRÖDAN FRÅN OVAN – MED TILLDELNINGSFILER<br />
6 FULL GAS I VÅRGÅRDA<br />
AUTOSTYRNING<br />
8 DISCIPLIN I VALLEN MED CTF<br />
10 ATT RÄKNA PÅ RAKA SPÅR<br />
1 2 NYTTA PÅ NORDLIG BREDDGRAD<br />
REDSKAPSSTYRNING<br />
13 BETA AV AREALEN MED GARFORD ROBOCROP<br />
14 POTATIS MED PRECISION<br />
16 DEN SOM SPAR FÅR SÅ<br />
17 SECTIONMASTER GÖR KOMMUNIKATIONEN MÖJLIG<br />
17 GÖDSLINGSIDÉER PÅ FALBYGDEN<br />
PRECISIONSSERVICE<br />
18 EN VANLIG DAG MED DATAVÄXT SUPPORT<br />
VATTENHUSHÅLLNING<br />
20 VATTENVÄGEN TILL ÖSTERGÖTLAND<br />
22 GPS PÅ DJUPET I NORGE<br />
24 EN HILSEN FRA NORGE<br />
REDAKTIONSRUTA<br />
KONTAKT DATAVÄXT AB<br />
HYRINGA HEDÅKERS SÄTERI 3, 467 95 GRÄSTORP<br />
TEL: 0514650 200. SUPPORT GPS: 0514650 210.<br />
FAX: 0514650 201. NORGE: +478522 6061.<br />
E-POST: INFO@DATAVAXT.SE<br />
HEMSIDA: DATAVAXT.SE<br />
ANSV. UTGIVARE FREDRIK DJUPMARKER<br />
REDAKTÖR ANNA HERMANSSON<br />
PRODUKTION MOROT KOMMUNIKATION & DESIGN AB (MOROT.SE)<br />
FORM: ANDRÉAS SPANGENBERG<br />
OKTOBER <strong>2014</strong><br />
TRYCK<br />
ROLF TRYCKERI, SKÖVDE<br />
OMSLAGSBILD ISTOCKPHOTO<br />
>HUR KOMMER framtidens jordbruk att se ut? Kommer<br />
utvecklingen att fortsätta mot allt större maskiner som<br />
höjer kapaciteten, eller kommer vi att se automatiska<br />
redskapsbärare ute på våra fält?<br />
Oavsett vilket jobbar vi på Dataväxt kontinuerligt för<br />
att skapa de verktyg som tar oss vidare i utvecklingen av<br />
framtidens lantbruk – dels i egen regi, men också genom<br />
en rad olika projekt tillsammans med svensk forskning.<br />
Några viktiga områden som vi inriktar oss på är förbättring<br />
av arbetsmiljö, ökad avkastning i kr/ha, underlättande av<br />
dokumentation enligt gällande krav samt mätverktyg för<br />
att enkelt skapa en helhetsbild av en verksamhet.<br />
Inom industrin har man länge jobbat med en rad olika<br />
verktyg för att just effektivisera och förbättra sin produktion.<br />
Dessa har getts namn som TPU, 5S och LEAN<br />
Produktion. I verkligheten innebär de ordning och reda,<br />
förebyggande underhåll och värdeskapande arbete. Inom<br />
lantbruket kan vi kalla det sunt bondförnuft! Som lantbrukare<br />
städar du torken på hösten, oljar plogen innan<br />
du ställer in den och harvar inte mer än du behöver. Men<br />
vilka ytterligare verktyg har vi för att effektivisera våra<br />
lantbruk?<br />
GPS-TEKNIKEN är ett exempel som har öppnat en helt ny<br />
värld av möjligheter. Att enbart köra rakt är gamla nyheter.<br />
Det som nu är spännande är vad vi kan åstadkomma<br />
när vi med exakt precision kan registrera var på fältet<br />
vi befinner oss och med sensorteknik eller satellitbilder<br />
styra våra insatser efter det behov som grödan har i just<br />
det stadie den befinner sig i. GPS-teknik är ett konkret<br />
verktyg för att effektivisera ditt lantbruk och vi på<br />
Dataväxt drivs av att utveckla ännu fler.<br />
Under de senaste 20 åren har vi arbetat för att utveckla<br />
tekniken, och vi är absolut inte färdiga än! Med hjälp<br />
av dagens informationsteknik kommer vi att fortsätta<br />
erbjuda intressanta lösningar för att utöka och tydliggöra<br />
det beslutsunderlag som ligger till grund för hur vi driver<br />
våra verksamheter, idag och i framtiden.<br />
I tidningen hittar du en uppsjö av intressanta artiklar<br />
som visar dig hur du kan använda de verktyg som<br />
Data växt tillhandahåller. Vi har varit ute och intervjuat<br />
några av våra kunder som beskriver sin vardag med våra<br />
produkter. Det är just så vi vill jobba, i nära samarbete<br />
med våra användare utvecklas produkterna bäst. Det är<br />
då vi hittar förbättringsområdena som skapar framtidens<br />
lantbruk!<br />
FREDRIK DJUPMARKER<br />
VD DATAVÄXT AB<br />
#2
FRAMTIDSTREND<br />
TRENDEN STAVAS<br />
”INFORMATION”<br />
>OM MAN FÅR TRO Johan Martinsson, marknadschef på<br />
Dataväxt, har utvecklingen bara börjat. Framtiden bär<br />
på många nya lösningar och det centrala begreppet är<br />
kommunikation:<br />
– Kommunikation är på tapeten. Då tänker jag inte<br />
på samtalet som gått från komradio till mobiltelefoni,<br />
utan på kommunikationen som sker i form av datautbyte:<br />
• Mellan lantbrukare och rådgivare – för planering av<br />
insatser i olika fält.<br />
• Mellan olika GPS-utrustningar – för utbyte av körspår<br />
och för att kunna se var andra har kört på fältet.<br />
• Mellan kollegorna – för att se var de är, vad de gör och<br />
när de är klara och för att kunna logistikfördela arbeten.<br />
REGISTRERING och dokumentation ska kunna ske direkt.<br />
Man ska inte behöva vänta tills man har kontorstid, eller<br />
till en regnig dag. Då är det svårt att minnas. Via appen<br />
DataVäxt Mobile är vi på rätt spår. Vi kan idag skicka<br />
bland annat sprutjournaler och fakturaunderlag direkt<br />
när arbetet är utfört, men möjligheterna är oändliga.<br />
SMARTA TELEFONER och pekplattor har banat väg för<br />
helt nya arbetsredskap inom lantbruket. Mobilt internet,<br />
enkla GPS-mottagare, funktionsrika pekskärmar och<br />
avancerade appar är fyra intressanta hjälpmedel vi drar<br />
nytta av. Lek med tanken att vi med hjälp av positionen<br />
kan få reda på hur mycket tid vi har lagt på ett fält. Eller<br />
att som spannmålstransportör kunna veta när tanken<br />
börjar bli full i tröskan...<br />
Allt bygger på att informationen ska vara enkel att<br />
registrera och lättillgänglig när du vill ha den. Även när<br />
regnet står för dörren och sådden måste bli klar.<br />
”INFORMATIO-<br />
NEN SKA VARA<br />
ENKEL ATT<br />
REGISTRERA<br />
OCH LÄTTILL-<br />
GÄNGLIG”<br />
>ODLING PÅ BREDA RADAVSTÅND<br />
SVENSK ODLINGSTEKNIK I FRAMKANT<br />
FOTO: CHRISTOFFER ANDERSSON<br />
>DATAVÄXT deltar kontinuerligt i en mängd<br />
utvecklingsprojekt som bedrivs av svenska<br />
forskare. Ett av dem är Odling på breda radavstånd,<br />
ett forskningsprojekt som drivs av<br />
Hushållningssällskapet i Östergötland med<br />
syfte att effektivisera odlingstekniken<br />
inom mekanisk ogräsbekämpning.<br />
För ekologisk odling är mekanisk<br />
ogräsbekämpning en central<br />
del att bygga vidare på och<br />
förbättra, men i framtiden väntar<br />
även ett växande behov av effektiv<br />
icke-kemisk bekämpning<br />
för svensk växtodling över lag.<br />
KRAV PÅ IPM, Integrated Pest Management<br />
– där före byggande pesticidbehandlingar<br />
minimeras – kommer att öka behovet av<br />
innovativ odlingsteknik, till exempel genom<br />
”BEHOVET AV<br />
FÖRSÖK FÖR<br />
KOMMERSIELL<br />
ODLING PÅ<br />
BREDA RAD-<br />
AVSTÅND ÄR<br />
STORT”<br />
att man hackar bort ogräset mellan raderna<br />
och bekämpar dem kemiskt i raden. I Sverige<br />
finns stor kunskap kring denna typ av odling,<br />
men det finns fortfarande många idéer<br />
och frågor som behöver undersökas.<br />
Tekniken har börjat integreras<br />
på ett helt nytt sätt i försöksverksamheten,<br />
där den borgar för<br />
mindre variation i resultaten och<br />
högre kvalitet i slutsatserna. Effektivt<br />
jordbruk med andra ord.<br />
– Behovet av att kunna utföra<br />
försök för kommersiell odling<br />
på breda radavstånd är stort<br />
och genom detta samarbete<br />
kan vi lära oss mycket inom området, säger<br />
Christoffer Anderson, vd för Hushållningssällskapet<br />
Öster götland.<br />
Det vi lär oss av försöken leder i förlängningen<br />
till förbättringar som kommer fram-<br />
tidens svenska jordbruk till nytta och rustar<br />
oss inför de utmaningar som komma skall.<br />
– Vi ser detta som en möjlighet för oss att<br />
hjälpa till med odlingsutveckling och på så<br />
vis ytterligare utveckla det svenska lantbruket,<br />
säger Fredrik Djupmarker, vd på Dataväxt<br />
AB.<br />
#3
SE GRÖDAN<br />
FRÅN OVAN<br />
MED TILLDELNINGSFILER<br />
FRÅN SATELLIT<br />
PRODUKTER<br />
HÅR<strong>DV</strong>ARA<br />
• CFX750, MED<br />
VARIABEL TILLDELNING<br />
• AUTOPILOT<br />
MJUKVARA<br />
• DATAVÄXT 6<br />
• DATAVÄXT KARTA<br />
Varierar mer än man tror.<br />
Genom att beräkna vegetationsindex<br />
för olika delar av<br />
fältet kan man få en bild av<br />
hur kvävebehovet varierar.<br />
FOTO: ISTOCKPHOTO<br />
#4
PROGRAMVAROR / JB JORDBRUK, TVÅÅKER, HALLAND<br />
Under våren <strong>2014</strong> har precisionsodling varit enklare och mer tillgängligt än någonsin. Direkt i<br />
webbläsararen har svenska lantbrukare kunnat titta på kvävebehovskartor från satellitbilder och<br />
omvandla dem till tilldelningsfiler för precisionsspridning, klara att användas direkt i traktorn.<br />
FOTO: PRIVAT<br />
>JOHAN BENGTSSON på JB Jordbruk i Tvååker<br />
i Halland är en av dem som har provat att<br />
lägga kompletteringsgivan i råg- och vårvete<br />
med hjälp av tilldelningsfiler baserade på satellitbilder.<br />
– Jag läste om det i en tidning och eftersom jag är<br />
intresserad av sensorstyrd gödsling tänkte jag att det<br />
kunde vara intressant att prova, berättar han.<br />
Tillsammans med växtodlingsrådgivaren uppskattades<br />
en lämplig giva för de olika index som räknats ut med<br />
hjälp av satellitbilderna, och en kurva för hur givan skulle<br />
variera över fältet skapades. Både klorofyllinnehåll och<br />
biomassa påverkar indexet, så att känna sitt fält och se<br />
vad variationen beror på är kritiskt för att lyckas, menar<br />
Johan:<br />
– Man får verkligen gå ut i fältet och se hur det ser ut.<br />
Varför blir det gult på kartan? Är det för att grödan är<br />
gles, eller för att den saknar kväve?<br />
Johans fält blev jämna. I rågvetet motsvarade variationen,<br />
om än liten för ögat, som<br />
mest 30 kilo kväve. Utan någon<br />
form av skördemätning kan man<br />
dock inte dra några slutsatser,<br />
men tekniken lyfter frågan och<br />
åskådliggör inomfältsvariationen.<br />
Ibland är den större än man<br />
tror och kan behandlas, även med<br />
små medel.<br />
”DET VAR<br />
LÄTT ATT<br />
SKAPA FILEN<br />
– DET ÄR EN<br />
BRA GREJ”<br />
JOHAN BENGTSSON<br />
Utifrån uppskattas metoden,<br />
från rådgivning och kommun har<br />
Johan bara fått positiv respons.<br />
– Det var lätt att skapa filen.<br />
Bara det finns bilder i rätt tid är<br />
det en bra grej!<br />
>SÅ GÖR DU EN EGEN TILLDELNINGSFIL<br />
1<br />
Först letar du reda på det skifte du vill göra en tilldelningsfil för. Efter att<br />
du klickat på ”Visa block” kan du välja ett eller flera skiften. Valt skifte blir<br />
rödmarkerat.<br />
2<br />
Välj olika givor för de olika intervallen från fältets vegetationsindex.<br />
Det lämpligaste är att besöka några platser på fältet och där bestämma<br />
hur mycket kväve som bör läggas.<br />
VEGETATIONSINDEX.DATAVAXT.SE<br />
Satellitkartorna finns tillgängliga via webben på vegetationsindex.datavaxt.se<br />
och visar hur ett vegetationsindex<br />
baserat på biomassa och klorofyllinnehåll varierar inom<br />
ett fält. Sedan är det upp till användaren att bestämma<br />
hur kvävegödslingen ska anpassas.<br />
Vegetationsindex.datavaxt.se är en del av ett utvecklingsprojekt<br />
finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning<br />
(SLF). Projektområdena är Skåne, Halland, Norra<br />
Götaland och Mälardalen. Projektgruppen består av<br />
Sveriges Lantbruksuniversitet, Hushållningssällskapet<br />
och Lantmännen. Webbapplikationen har utvecklats av<br />
Dataväxt.<br />
3<br />
När du fyllt i gödselmedlets kväveinnehåll i procent visas givans variation<br />
över fältet och den totala mängden gödning som ska spridas.<br />
#5
FULL GAS I VÅRG<br />
>PROGRAMVAROR / VH BIOGAS AB, VÅRGÅRDA, VÄSTERGÖTLAND<br />
”MED <strong>DV</strong>TIME<br />
BIOGAS KAN<br />
LEVERANTÖ-<br />
RERNA SJÄLVA<br />
GÅ IN OCH SE<br />
INFORMATION<br />
OM VARJE<br />
KÖRNING”<br />
>VH BIOGAS AB utanför Vårgårda är i full gång.<br />
Varje år hanteras cirka 70 000 ton substrat som<br />
till största delen består av gödsel från gårdar i<br />
närområdet, men även gräs, spannmålsavrens och restprodukter<br />
från livsmedelsindustrin blandas in. Rötresterna<br />
från gasproduktionen återförs sedan till gårdarna som<br />
biogödsel.<br />
Bakom anläggningen står ett trettiotal lokala småföretagare<br />
och lantbrukare som tillsammans äger och driver<br />
anläggningen. Jordbruksverkets höga krav på dokumentation<br />
är en belastning, men VH Biogas har funnit en smidig<br />
lösning: <strong>DV</strong>Time Biogas. Christan Reimer från Dataväxt<br />
har träffat Jan Olausson, driftsledare för VH Biogas, för<br />
att ta del av hans tankar kring systemet.<br />
>VARFÖR HAR NI VALT <strong>DV</strong>TIME BIOGAS?<br />
– Vi har mellan 6 och 8 körningar om dagen och till varje<br />
körning ska ett handelsdokument upprättas. Det hade varit<br />
ohållbart att sköta med penna och papper.<br />
>VAD TYCKER NI ÄR SYSTEMETS VIKTIGASTE FUNKTION?<br />
– Spårbarheten för varje körning. Dels är det krav från<br />
myndigheter, och dels för vår egenkontroll. Skulle något<br />
gå fel vet vi hur vi kan spåra källan. Med <strong>DV</strong>Time Biogas<br />
har vi full koll på hur mycket som lämnats och hämtats<br />
från varje leverantör. Vi kan summera näringsvärdena från<br />
respektive leverantör och enkelt se en sammanfattning på<br />
vad som går in och ut ur anläggningen. En annan viktig<br />
funktion är att alla leverantörer själva enkelt kan gå in och<br />
se information om varje körning samt hur ingående och<br />
utgående balans ser ut.<br />
> HUR HANTERAR NI INFORMATIONEN I SYSTEMET?<br />
– Vi har en surfplatta i lastbilen som vi direkt vid lastning<br />
matar in uppgifter i och skapar då ett handelsdokument.<br />
Chauffören behöver bara ange vilken leverantör han är hos<br />
och mängden substrat. Körningen kopplas till en analys<br />
som är inlagd i förväg, då räknas näringsinnehållet automatiskt<br />
ut och läggs in i handelsdokumentet.<br />
#6
Avlastning. Fredrik Andersson och Jan Olausson<br />
ställer upp på bild, medan ännu ett väldokumenterat<br />
lass biogassubstrat tankas av.<br />
FOTO: CHRISTIAN REIMER<br />
ÅRDA<br />
Systemet summerar enkelt ingående och utgående<br />
mängder för preparat som transporteras till och från varje<br />
leverantör samt skapar rapporter över separata näringsvärden.<br />
Det är enkelt att veta exakt vad som gått in och ut<br />
ur biogasanläggningen. Varje leverantör får en inloggning<br />
till systemet för att kunna gå in och kontrollera hur mycket<br />
som hämtats och lämnats från den egna gården. All information<br />
du behöver – samlad, tillgänglig och överskådlig!<br />
<strong>DV</strong>TIME BIOGAS<br />
<strong>DV</strong>TIME BIOGAS ÄR EN APPLIKATION I TIDS OCH PRODUKT<br />
REGISTRERINGSPROGRAMMET <strong>DV</strong>TIME. APPLIKATIONEN SKAPAR<br />
ELEKTRONISKA HANDELSDOKUMENT FÖR SMIDIG OCH OMEDELBAR<br />
REGISTRERING AV SUBSTRAT OCH RÖTRESTTRANSPORTER TILL<br />
OCH FRÅN BIOGASANLÄGGNINGAR. MED <strong>DV</strong>TIME BIOGAS UPPFYLLS<br />
JORDBRUKSVERKETS KRAV PÅ DOKUMENTATION: "ETT HANDELS<br />
DOKUMENT I ORIGINAL, UTFÄRDAT AV AVSÄNDAREN, SKA FINNAS<br />
MED VID TRANSPORT AV ANIMALISKA BIPRODUKTER OCH FRAM<br />
STÄLLDA PRODUKTER. SYFTET MED DOKUMENTET ÄR BLAND<br />
ANNAT ATT SÄKRA SPÅRBARHETEN."<br />
”<strong>DV</strong>TIME BIOGAS GER DIG ALL<br />
INFORMATION DU BEHÖVER<br />
– SAMLAD, TILLGÄNGLIG<br />
OCH ÖVERSKÅDLIG”<br />
#7
DISCIPLIN I VAL<br />
>AUTOSTYRNING / OTTERSLÄTTEN LANTBRUK, HOVA, VÄSTRA GÖTALAND<br />
”MED DET<br />
HÄR SYS-<br />
TEMET HAR<br />
VALLARNAS<br />
AVKAST-<br />
NING ÖKAT<br />
MED CIRKA<br />
20 PRO-<br />
CENT”<br />
WILLIAM KRIJGER<br />
>STRAX SÖDER OM HOVA, i norra Skaraborgs<br />
mellanbygd, ligger Otterslätten Lantbruk. Där<br />
har William och Bram Krijger nått positiva resultat<br />
med körspårsdisciplin i vallodlingen, en lightvariant<br />
av Controlled Traffic Farming (CTF). Mattias Andersson<br />
på Dataväxt är på plats för att ta reda på mer om systemet.<br />
Det hela började när en demotraktor inhandlades 2009.<br />
Utrustade med en Trimble EZ-Guide 500 och EZ-Steer,<br />
märkte bröderna Krijger hur skönt det var att slippa styra.<br />
Så småningom smög sig dock tankarna på: Vad kan vi<br />
göra mer? CTF lockade, men noggrannheten i GPS-utrustningen<br />
räckte inte till. Man tager vad man haver,<br />
lyder ju det gamla ordspråket – så det gjorde man<br />
på Otterslätten.<br />
Körspårsdisciplin går ut på att man begränsar<br />
körningar utanför körspåren så<br />
långt det är möjligt. Spåren läggs vid<br />
etablering i helsädesgröda och därefter<br />
strävar man efter att hålla sig till<br />
dem i största möjliga mån. Vallarna är<br />
tvååriga, så efter det tredje året från etablering<br />
bryts även spåren. <strong>Nästa</strong> omgång spår hamnar<br />
dock på ungefär samma ställe, förutsatt att man börjar från<br />
samma kant. Avståndet mellan spåren är tolv meter, ett<br />
avstånd som passade gårdens egna maskiners och de lejda<br />
skördemaskinernas arbetsbredd bäst. Otterslätten har som<br />
krav att de entreprenörer som lejs in ska köra med autostyrning<br />
och använda sig av de befintliga spåren.<br />
De har nu kört med körspårsdisciplin i tre år. Inte helt<br />
oväntat är det med de tunga maskinerna flytgödseltunna,<br />
slåtterekipage och exakthack som man märker den största<br />
skillnaden.<br />
– Sen vi började med det här systemet har vallarnas<br />
FOTO: MATTIAS ANDERSSON, HENRIK STENSTRÖM<br />
Bröderna Bram och<br />
William Krijger äger<br />
tillsammans Otterslättens<br />
Lantbruk.<br />
#8
LEN MED CTF<br />
avkastning ökat med cirka 20 procent, uppskattar William. Då har vi<br />
även dränerat en del mark, men körspårsdisciplinen har helt klart en<br />
stor del i ökningen. Bram håller med och berättar om ett tillfälle när de<br />
blev tvungna att köra utan autostyrningen.<br />
– Påverkan på tillväxten syntes tydligt i både första- och andra skörden,<br />
trots att vi hade använt dubbelmontage.<br />
När det åter blev dags att skaffa ny traktor var autostyrning en given<br />
komponent. Men den här gången var anledningarna till investeringen<br />
annorlunda. De fasta spåren hade blivit ett sätt att optimera vallarnas<br />
avkastning och ett viktigt verktyg i den hållbara markförvaltningen.<br />
För att få ökad precision, både under säsong och över åren,<br />
finns nu även planer på att uppgradera systemet till RTK-noggrannhet.<br />
<strong>Steg</strong> för steg närmar de sig äkta CTF. Otterslätten bevisar att man kan<br />
börja smått och utöka systemet i den takt som passar den enskilda gården.<br />
Den pålitliga supporten på Dataväxt gör att William känner sig<br />
trygg med investeringen:<br />
– Man är alltid välkommen med frågor och funderingar, både stora<br />
som små, avslutar han.<br />
GÅRDSFAKTA<br />
VERKSAMHETEN BESTÅR TILL STÖRSTA DELEN AV<br />
EKOLOGISK MJÖLKPRODUKTION. DE ÅTTA HELTIDS<br />
ANSTÄLLDA SAMT ÄGARNA WILLIAM OCH BRAM<br />
KRIJGER SKÖTER DE CIRKA 900 DJUREN, VARAV<br />
400 ÄR MJÖLKANDE KOR. DEN BRUKADE AREALEN<br />
UPPGÅR TILL 600 HA, DÄR 300 HA BESTÅR AV<br />
VALL. ÖVRIG AREAL UTGÖRS AV 150 HA HELSÄD,<br />
DÄR MAN OCKSÅ TILLÄMPAR KÖRSPÅRSDISCIPLIN,<br />
OCH 150 HA BETEN.<br />
PRODUKTER<br />
HÅR<strong>DV</strong>ARA<br />
• CFX750<br />
• AUTOPILOT<br />
NOGGRANNHET<br />
SPÅR-TILL-SPÅR<br />
OmniSTAR VBS<br />
EGNOS<br />
RTX 15<br />
OmniSTAR<br />
XP/HP<br />
RTX 4<br />
RTK<br />
20 cm<br />
15 cm<br />
10 cm<br />
4 cm<br />
2,5 cm<br />
0 cm<br />
spår-till-spår-noggrannhet<br />
CTF – VAD SÄGER VETENSKAPEN?<br />
CONTROLLED TRAFFIC FARMING HAR VUNNIT STOR MARK VÄRLDEN ÖVER. TANKEN ÄR ATT SAMLA DEN SKADLIGA ALV<br />
PACKNINGEN TILL EN BEGRÄNSAD DEL AV FÄLTET, MEN FORSKNINGEN ÄR INTE ALLTID ENTYDIG. HÄR ÄR TVÅ EXEMPEL:<br />
>PÅ SLU görs fältförsök på CTF i spannmålsodling, men ännu<br />
saknas klara slutsatser. De första åren har visat en skördehöjning<br />
i den opackade delen av fältet, men en skördesänkning<br />
i körspåren.<br />
>I DANMARK har Aarhus Universitet gjort ett tvåårigt fältförsök<br />
på CTF i vall. Där såg man däremot tydligt att tunga körningar,<br />
särskilt nära inpå skörd, påverkade avkastningen kraftigt. Dessutom<br />
försvann klövern nästan helt från körspåren, något som talar<br />
för CTF i just vallodling. Baljväxter är packningskänsliga och<br />
genom att skydda marken mellan spåren bibehålls klöverandelen<br />
längre. Det danska försöket undersökte också hjulvikternas<br />
påverkan på packningsskadorna och konstaterade att de hade<br />
stor betydelse för hur stor skördeminskningen i körspåren blev.<br />
#9
Mörkerkörning med Yara N-Sensor.<br />
>AUTOSTYRNING / BENGT LÄRKA, VÄSE, VÄRMLAND<br />
Ekonomi står på agendan när Dataväxt anländer till Bengt Lärka i Väse. Kaffet står<br />
på spisen när Håkan Brolin slår sig ner vid köksbordet för att prata autostyrning.<br />
ATT RÄKNA PÅ<br />
>BENGT LÄRKA driver sin gård Finnängen<br />
ekologiskt, han odlar mycket gröngödslingsgrödor<br />
och vårplöjer större delen av arealen.<br />
Vårbruket blir en arbetsintensiv period när alla traktorer<br />
går för fullt på de cirka 200 hektaren. Autostyrning skulle<br />
avlasta, men vilken typ passar bäst? Och framförallt: Kan<br />
det vara lönsamt?<br />
– Ja, vad kostar det? undrar Bengt och skrattar.<br />
– Det beror på vad du ska ha, kontrar Håkan finurligt.<br />
För Bengt innebär vårplöjningen stora kvävebesparingar,<br />
men binder samtidigt upp samtliga traktorer<br />
under hela vårbruket. Att flytta utrustningen mellan<br />
två ekipage är därför uteslutet, så frågan är: Var sparar<br />
man mest?<br />
Traktorstallet består av en Case Magnum, en Case<br />
Puma och en Valtra N-serie. Magnumen går för harv och<br />
Carrier och står därmed för flest överfarter. På gården<br />
finns även en tröska och genom att flytta styrningen på<br />
hösten skapar man ett bättre underlag för investeringen.<br />
– Det är ju viktigt att den kan användas på fler ställen,<br />
i fler maskiner, menar Bengt. Håkan håller med:<br />
– Man måste tänka på hur man ska kunna utnyttja<br />
investeringen fullt ut. Och det måste vara enkelt. Regnar<br />
det i trösket måste det vara lätt att flytta över utrustningen<br />
till traktorn, annars gör man det inte.<br />
NÄR SOLSTRÅLARNA försiktigt börjar leta sig genom<br />
molnen över den värmländska slättbygden formulerar<br />
Håkan sitt förslag.<br />
– En EZ-Steer som flyttas mellan Magnumen och<br />
tröskan borde vara den lösning som leder till störst utnyttjande<br />
av investeringen. Med en CFX-750 som display<br />
finns dessutom många möjligheter att uppgradera<br />
systemet i framtiden, antingen för att användas med en<br />
Autopilot eller för att styra insatsvaror i form av sektionsavstängning<br />
eller kontroll av giva.<br />
Hur var det då med det ekonomiska utbytet? Med<br />
hjälp av beräkningsverktyget Beräkna lönsamhet på<br />
Dataväxts hemsida, går Håkan och Bengt igenom de<br />
olika fältarbetena och uppskattar hur stort det minskade<br />
överlappet skulle bli med autostyrning. Den totala<br />
besparingen landar på cirka 20 000 kr/år.<br />
”OM VI KUNDE<br />
MINSKA ÖVER-<br />
LAPPET MED<br />
EN HALVMETER<br />
NÄR VI HARVAR<br />
MED SEXME-<br />
TERSHARVEN,<br />
SKULLE VI SPA-<br />
RA FEM MILS<br />
HARVNING”<br />
BENGT LÄRKA<br />
#10
Frågor och svar. Autostyrning skulle avlasta, men vilken typ passar bäst – och kan det vara lönsamt? undrar Bengt Lärka.<br />
FOTO: ANNA HERMANSSON<br />
RAKA SPÅR<br />
PÅ EN EKOLOGISK GÅRD finns inte de tunga kostnadsposterna<br />
sprutmedel och handelsgödsel, istället är det utsäde<br />
och ett ökat antal körningar som kan komma ifråga när<br />
besparingar ska åstakommas. I en motsvarande lönsamhetskalkyl<br />
för enbart Magnumen står minskad dieselåtgång<br />
och snabbare avverkning för den största delen av besparingen.<br />
Bengt känner igen det från tidigare beräkningar<br />
han gjort, då enbart för harvningen.<br />
– Vi kom fram till att om vi kunde minska överlappet<br />
med en halvmeter när vi harvar med sexmetersharven,<br />
skulle vi spara fem mils harvning…<br />
En annan aspekt är lägligheten. Mjälajordarna i Väse är<br />
skorpbenägna; genom att öka framfartshastigheten något<br />
och orka med längre arbetsdagar kan såmaskinen komma<br />
ut tidigare. Då finns det skörd att hämta.<br />
Ja, att ämnet är komplext blir tydligare ju längre samtalet<br />
pågår. Det finns många aspekter att väga in.<br />
– Och då har vi inte ens nämnt de mjuka värdena, som<br />
minskad trötthet och avlastade leder, säger Håkan entusiastiskt.<br />
Hur räknar man på det?<br />
GÅRDSFAKTA<br />
FINNÄNGEN LIGGER UTANFÖR VÄSE, STRAX ÖSTER OM<br />
KARLSTAD. AREALEN UPPGÅR TILL CIRKA 200 HA OCH PÅ<br />
DEN ODLAS SPANNMÅL, VALL, GRÖNFODER OCH GRÖN<br />
GÖDSLINGSGRÖDOR.<br />
SPARA DRAG MED PLOGEN?<br />
MED STÖDET FÖR VÅRPLÖJNING OCH EN MINSKAD KVÄVE<br />
UTLAKNING SOM MOROT BLIR VÅREN EN INTENSIV PERIOD<br />
FÖR BENGT, TILL VÅREN SKA CA 140 HA VÄNDAS. MED DEN<br />
FEMSKÄRIGA PLOGEN ÄR DET INTE ALLTID LÄTT ATT FÅ<br />
DET JÄMNT NÄR DET KILAR. FÖRUTOM AVLASTNINGEN FÖR<br />
BÅDE KROPP OCH KONCENTRATION, MEDFÖR PLOGSTYR<br />
NING BÄTTRE RESULTAT OCH HÖGRE AREALAVVERKNING.<br />
I PRINCIP KAN MAN RÄKNA MED EN VÄNDTEGSKANT MINDRE.<br />
EN FÖRUTSÄTTNING FÖR PLOGSTYRNING ÄR ATT TRAK<br />
TORN ÄR UTRUSTAD MED AUTOSYRNING I FORM AV<br />
TRIMBLE AUTOPILOT. PLOGSTYRNINGEN KOPPLAS IHOP<br />
MED TRIMBLE AUTOPILOT SOM, ISTÄLLET FÖR ATT STYRA<br />
TRAKTORN, STYR PLOGEN SÅ ATT NÄSTA DRAG HAMNAR<br />
PÅ RÄTT PLATS. GPS-UTRUSTNINGEN MÄTER AVSTÅNDET<br />
MELLAN FÅRAN OCH DET TÄNKTA KÖRSPÅRET, RÄKNAR UT<br />
ÖNSKAD TILTBREDD OCH JUSTERAR PLOGEN MED EN ELEK<br />
TRISK STYRD HYDRAULVENTIL.<br />
”...OCH DÅ<br />
HAR VI INTE<br />
ENS NÄMNT<br />
DE MJUKA<br />
VÄRDENA,<br />
SOM MINSKAD<br />
TRÖTTHET<br />
OCH AVLAS-<br />
TADE LEDER”<br />
HÅKAN BROLIN<br />
#11
Skonar kroppen. Båda bröderna Martin och Sture Marklund är mycket nöjda med komforten som auto styrning medför. FOTO: HÅKAN BROLIN<br />
>AUTOSTYRNING / STREMA AB, SKELLEFTEÅ, VÄSTERBOTTEN<br />
NYTTA PÅ NORDLIG BREDDGRAD<br />
Det är en av de där vackra morgnarna i mars och vinden har ännu inte vaknat. Skellefteå bjuder på tiogradig<br />
vårvärme och hos bröderna Marklund på maskinstationen Strema AB är verksamheten i full gång.<br />
>TROTS ATT växtodlingssäsongen inte har<br />
inletts ännu, finns det mycket att stå i. Enligt<br />
Martin Marklund är det ett ovanligt tidigt år.<br />
– Normalt har vi nästan en meter snö i Skellefteå i<br />
mitten av mars, men nu finns det ingen snö alls. Vi har<br />
sett plogfårorna hela vintern.<br />
Buskröjarekipagen används därför flitigt och nu på<br />
morgonkvisten har en styrspindel havererat på en av<br />
deras traktorer.<br />
Maskinstationen har funnits sedan 1987. Martin<br />
minns hur det gick till när de gjorde den första GPSinvesteringen:<br />
– Det var 2007, vi skulle köpa en ny traktor och då<br />
ville vi ha autostyrning på den. Främst för att kunna göra<br />
ett bra jobb, bli mer exakta. Men Johan Martinsson på<br />
Dataväxt var orolig för att korrektionssignalen inte skulle<br />
fungera så långt norrut, så till en början fick vi låna en<br />
utrustning. Men autostyrningen fungerar perfekt, till<br />
95 procent. På något fält har vi bekymmer med täckningen<br />
på vissa delar. Då får man istället jobba med lite<br />
olika körriktningar och ta hjälp av den egna erfarenheten.<br />
HÖGTRYCK PÅ SPRUTNING<br />
Sprutning är en stor del av verksamheten på Strema.<br />
Över 2 000 ha sprutas per år. Medelstorleken på fälten<br />
är nätt, cirka 1,4 ha, men storlekarna varierar från 0,4<br />
upp till 30 ha.<br />
– Vi sprutar flest fält i Sverige! påstår Sture Marklund.<br />
Vi sliter inte ut sprutrampen på själva sprutningen, utan<br />
på ut- och ihopfällningen.<br />
Under högsäsong går sprutan mellan 14 till 16 timmar<br />
per dygn, då är det skönt med autostyrning. Bekvämligheten,<br />
som från början var en positiv bieffekt, har nu blivit<br />
en betydande investeringsanledning. Sture berättar:<br />
– Vi känner oss inte lika trötta nu när vi har styrning<br />
och kan lägga energi på andra saker, som till exempel<br />
mobiltelefonen. Innan var det ansträngande att köra<br />
länge, man kan jämföra det med att köra bil och ha dålig<br />
sikt.<br />
Martin håller med, det finns många fördelar med<br />
auto styrning:<br />
– Nu har vi fyra stycken. Första gången tyckte vi att<br />
det var dyrt, men det gör vi inte längre. Ska vi köpa ny<br />
traktor och måste välja mellan steglös växellåda eller<br />
autostyrning är valet enkelt. Vi väljer autostyrning!<br />
GÅRDSFAKTA<br />
STREMA AB HAR ÅTTA ANSTÄLLDA OCH UTFÖR FLYTGÖDSEL,<br />
FASTGÖDSEL OCH KALKSPRIDNING, SPRUTNING OCH SNÖRÖJ<br />
NING. DESSUTOM HAR DE TVÅ VÄGHYVLAR OCH TRE BUSKRÖJ<br />
NINGSEKIPAGE SOM ANVÄNDS I ENTREPRENADUPPDRAG FÖR<br />
TRAFIKVERKET. STREMA AB HAR KÖRNINGAR INOM ETT STORT<br />
OMRÅDE SOM STRÄCKER SIG TILL LULEÅ I NORR OCH LYCKSELE<br />
I VÄST; MERPARTEN LIGGER DOCK INOM EN RADIE PÅ FEM MIL<br />
FRÅN GÅRDEN.<br />
”MÅSTE VI<br />
VÄLJA MEL-<br />
LAN STEGLÖS<br />
VÄXELLÅDA<br />
ELLER AUTO-<br />
STYRNING<br />
ÄR VALET<br />
ENKELT. VI<br />
VÄLJER AUTO-<br />
STYRNING”<br />
MARTIN MARKLUND<br />
PRODUKTER<br />
HÅR<strong>DV</strong>ARA<br />
• 1 ST EZGUIDE PLUS<br />
MED EZSTEER<br />
• 2 ST EZGUIDE 500<br />
MED AUTOPILOT<br />
• 1 ST CFX750<br />
MED AUTOPILOT<br />
#12
REDSKAPSSTYRNING / ANDERS PERSSON, LANDSKRONA, SKÅNE<br />
Anders Persson är betodlaren som stävar efter högsta möjliga precision. På gården Hällebäck utanför<br />
Landskrona tar han radhackan Robocrop från Garford till hjälp för att rensa ogräs tätt inpå raderna.<br />
BETA AV AREALEN MED GARFORD<br />
Autostyrning<br />
>I ÅR HAR ANDERS ROBOCROP gått över en areal på<br />
cirka 350 ha, bestående av både konventionella sockerbetor<br />
och ekologiska rödbetor. Det är den kamerastyrda<br />
radhackans andra säsong som nu lider<br />
Redskaps-<br />
Dränering Sensorer Handdatorer<br />
mot<br />
styrning<br />
sitt slut och Anders har hunnit samla på sig en hel<br />
del erfarenhet.<br />
I början körde han med låsta hydraularmar. Det<br />
fungerade bra i rödbetorna, men inte i sockerbetorna<br />
som sprutas på diagonalen över körriktningen.<br />
Vid hackning flyttas traktorns rörelse över till<br />
hackan när sprutspåren korsas och det var svårt<br />
att undvika skador på raden. Lösningen blev lösa<br />
hydraularmar samt stabiliseringsdiskar på hackan.<br />
– En traktor med radodlingshjul går lite som en<br />
anka, den vaggar. Med armarna lösa och stabiliseringsdiskar<br />
blir radhackan lite mer som en bogserad<br />
maskin som sitter i draget. Jag har även bytt från<br />
gåsfotsskär, som jag hade på den gamla radrensaren,<br />
till snedställda blad. De släpper igenom materialet<br />
bättre och gör ett mycket bra jobb när det gäller rotogräs. Speciellt<br />
tisteln har jag fått en god effekt på.<br />
Det viktigaste för Anders är att komma riktigt nära grödan,<br />
då handrensning tar tid och är dyrt.<br />
– För varje procent av radbandet jag kan radhacka bort sparar<br />
jag 17 procent av handhackningskostnaden, berättar han och ser<br />
ganska nöjd ut.<br />
”HAND-<br />
RENSNING<br />
TAR TID OCH<br />
ÄR DYRT”<br />
ANDERS PERSSON<br />
TIDSBESPARINGEN ger även en stor kapacitetsökning utan att<br />
kompromissa med resultatet. Hackan är lätt att få ner till rätt<br />
djup och håller sig där, trots att betjordarna hos Anders har en<br />
relativt hög lerhalt och en mullhalt som varierar<br />
en hel del inom fälten. Här och var ställer dessutom<br />
skorpbildning till det ibland. Genom bättre<br />
syresättning av jorden och en ökad mineralisering<br />
av kväve har radhackningen då gett ett synbart<br />
resultat.<br />
– Om man kör ett halvt fält och det sedan blir<br />
ett regnavbrott ser man redan efter tre dagar att<br />
de hackade betorna är mycket frodigare än de<br />
ohackade, berättar Anders.<br />
GÅRDSFAKTA<br />
Och regnavbrott blir det ibland. Men med den<br />
högre kapaciteten är det inte längre något problem<br />
med att hinna med.<br />
– Nu behöver jag inte vara rädd för att öka odlingen.<br />
Med denna hacka hinner jag över arealen<br />
även vid små väderfönster.<br />
ANDERS PERSSON HAR ETT DRIFTBOLAG TILLSAMMANS MED EN GRANNE<br />
OCH TILLSAMMANS ODLAR DE 950 HA. AV GRÖDORNA ÄR 20 % SOCKERBE<br />
TOR, 20 % RAPS OCH 60 % VÅR OCH HÖSTVETE. TOTALT SYSSELSÄTTS FYRA<br />
PERSONER I DRIFTBOLAGET. ANDERS HAR DESSUTOM 70 HA EKOLOGISK<br />
ODLING BESÅENDE AV 20 HA RÖDBETOR, 17 HA VETE, 17 HA HAVRE, 10 HA<br />
VITKLÖVER OCH 3 HA POTATIS. ÖVRIG MARK UTGÖRS AV TRÄDA ELLER SALIX.<br />
Snabb när det behövs. Med Garford In Row Weeder mellan rödbetsraderna hinner Anders mer. De stora justeringsmöjligheterna gör att han<br />
kan få hackan att fungera perfekt i alla sammanhang. FOTO: NILLA MÅRTENSSON<br />
#13
POTATIS MED PREC<br />
>REDSKAPSSTYRNING / AXELSSONS I ABY, MÅLILLA, SMÅLAND<br />
När Nilla Mårtensson anländer till Axelssons i Aby, Smålands största leverantör av matpotatis,<br />
är verksamheten i full gång. Hon får tag på Patrik Axelsson, VD på företaget och tredje<br />
generationen på gården, och de slår sig ner för en kort pratstund.<br />
styrning<br />
>GENOM DET KUPERADE LANDSKAPET tar vi oss in i djupaste<br />
Småland; vägen från Kalmar flankeras av höga tallar mellan<br />
vilka välmående åkrar stundtals breder ut sig. Här på Axelssonstyrning<br />
i Aby odlas cirka 150 hektar potatis. Det är den tredje säsongen<br />
Redskaps-<br />
Dränering Sensorer Handdatorer<br />
som företaget använder sig av tilldelningsfiler för att variera kaliumgivan<br />
utifrån markkarteringen och resultaten har inte låtit vänta på sig.<br />
Att ge sig in i precisionsgödsling var inget stort steg.<br />
En kollega i Halland och rådgivaren Lars Danielsson stod<br />
för erfarenheten och eftersom auto styrningen redan fanns i<br />
traktorn var det bara att uppgradera den för att kunna styra<br />
givan. Initialt hyrdes spridaren in så att systemet kunde<br />
provköras ordentligt innan köpet.<br />
– Man såg hur givan for upp och ner när man körde över<br />
fältet, variationen var jättestor, berättar Joakim Thorstensson<br />
som är arbetsledare i potatisodlingen. Det slog på flera<br />
hundra kilo.<br />
”JAG STÄR-<br />
KER VARU-<br />
MÄRKET GE-<br />
NOM FÄRRE<br />
REKLAMA-<br />
TIONER”<br />
Patriks markkartering visar på en stor variation, där den övervägande<br />
delen lätta jordar står för de lägsta kaliumtalen.<br />
– Tidigare bestämde vi ju givan utifrån de sämsta värdena på fältet,<br />
för att gardera oss. Men det blev en kompromiss. Nu kan vi undvika<br />
att lägga för mycket där värdena är bättre, vi får rätt mängd på rätt<br />
plats, fastslår han belåtet.<br />
TILLDELNINGSFILER I DATAVÄXT 6<br />
Potatisrådgivare Lars Danielsson på Tuber-Ad har gjort<br />
tilldelningsfilerna i DataVäxt 6, utifrån en egenkomponerad<br />
formel. Lars räknar med en genomsnittlig besparing<br />
på cirka 100– 150 kilo kalimagnesia per hektar. Dessutom<br />
har mörkfärgningen minskat och kokkvaliteten förbättrats,<br />
faktorer som är positiva för plånboken på både kort och<br />
lång sikt.<br />
– Jag stärker varumärket genom färre reklamationer.<br />
#14
PRODUKTER<br />
Enkel uppgradering. Nilla Mårtensson från Dataväxt ser till så att Eddie<br />
Johansson har rätt inställningar i FmX-displayen. Tilldelningsfilerna läggs<br />
in via USB-minne, sen är det bara att välja och vraka! FOTO: ANNA HERMANSSON<br />
ISION<br />
HÅR<strong>DV</strong>ARA<br />
• FMX, MED VARIABEL<br />
TILLDELNING<br />
• CFX750, MED<br />
VARIABEL TILLDELNING<br />
• AUTOPILOT<br />
• SECTIONMASTER<br />
MJUKVARA<br />
• DATAVÄXT 6<br />
• DATAVÄXT KARTA<br />
Dessutom behöver de lätta jordarna kring Emån behandlas varsamt,<br />
i enlighet med vår egeninförda miljö policy, anser Patrik.<br />
På den punkten får han medhåll från Lars:<br />
– Det minsta läckaget har man om man tar en full skörd och utnyttjar<br />
de produkter man lagt dit.<br />
Pengar att spara med tilldelningsfiler.<br />
De röda delarna på fältet kräver mycket kalium,<br />
medan de ljusblå knappt kräver något alls.<br />
Patrik Axelsson med matpotatis av hög kvalitet. FOTO: ANNA HERMANSSON<br />
GÖDSLA SOM PATRIK I ABY<br />
>PÅ FÄLTEN KRING EMÅN finns lätta, näringsrika jordar som<br />
lämpar sig bra för potatisodling. Det är där, inte långt från<br />
temperaturhuvudstaden Målilla, som Patrik Axelsson bedriver<br />
sin verksamhet.<br />
Potatisen återkommer i växtföljden med 4–5 års mellanrum.<br />
Varannan gång föregås odlingen av en markkartering,<br />
varannan gång av en linjekartering. Kaliumgivan läggs i form<br />
av kalimagnesia före fräsning och varieras med tilldelningsfil<br />
som skapas helt utifrån markkarteringen. I samband med<br />
sättning radmyllas en grundgiva NPK, styrd av fosforbehovet.<br />
Kvävebehovet tillfredsställs med en tidig giva kvävegödselmedel.<br />
Patrik förespråkar en naturlig avmognad av<br />
potatisen och är därför restriktiv med sena kompletteringsgivor<br />
av kväve.<br />
FÖRUTOM DE 150 HA POTATIS och 10 ha jordgubbar som<br />
fyller ut schemat gott och väl, finns även en sorteringsanläggning<br />
med packeri samt en gårdsbutik. Den övriga växtodlingen<br />
uppgår till 290 ha spannmål, 40 ha oljeväxter och 20 ha<br />
vall, men för att Patrik ska kunna lägga fokus på potatis- och<br />
jordgubbs odlingen sköts den genom ett driftsbolag.<br />
GPS-tekniken har funnits i företaget i två säsonger. På<br />
grund av att sprutarealen var så mycket större än fältarealen<br />
blev sprutan det första redskap som autostyrdes.<br />
Överlappet kunde minskas väsentligt, speciellt på de oregelbundna<br />
fälten.<br />
I potatisodlingen var det problemet det omvända. När<br />
rotorharven gått för brett mellan dragen, om så bara med<br />
5–10 cm, blev konsekvensen snart en halvmeter extra mellan<br />
sprutspåren. Sprutmistor är vanskligt vid bekämpning<br />
av bladmögel, så numera sker även kupfräsning med autostyrning<br />
och RTK-noggrannhet.<br />
#15
Självklarhet. Andreas Fredriksson och Magdalena<br />
Eriksson ser tekniken som en given komponent i<br />
framtidens maskinstationsverksamhet.<br />
"AUTOSTYRNING<br />
ÄR ETT BEROENDE-<br />
FRAMKALLANDE<br />
REDSKAP"<br />
ANDREAS FREDRIKSSON<br />
REDSKAPSSTYRNING / FARMAC PÅ ÖLAND AB, BORGHOLM, ÖLAND<br />
DEN SOM SPAR FÅR SÅ<br />
styrning<br />
>JUNI MÅNAD har precis inletts och på Öland växer fodermajsen<br />
så det knakar. Nattens regn har färgat jorden mörk<br />
och luften är frisk när Nilla Mårtensson besöker maskinstationestyrning<br />
FarmAC på Öland för att inspektera de GPS-styrda såraderna.<br />
Redskaps-<br />
Dränering Sensorer Handdatorer<br />
FarmAC på Öland drivs och ägs av Andreas Fredriksson och Magdalena<br />
Eriksson, ett driftigt par med många järn i elden. FarmAC<br />
bildades 2008 och har sedan dess sett en enorm utveckling. Maskinstationen<br />
är belägen mitt på Öland, landskapet som inte bara är ett av<br />
de djurtätaste i Sverige utan kanske även det majstätaste. Listan på vad<br />
maskinstationen erbjuder kan göras lång, men i huvudsak fokuserar<br />
de på vall och majs. Företaget tillhandahåller idag hela maskinkedjan<br />
från sådd till skörd.<br />
År 2011 utrustades den första traktorn med autostyrning. Ett beroendeframkallande<br />
redskap när man spenderar långa dagar, kvällar och<br />
ibland nätter i traktorn, enligt Andreas. Sedan dess har ytterligare två<br />
traktorer och en exakthack blivit utrustade med GPS och utrustningen<br />
används idag till i princip allt utom snöröjning och grävarbeten.<br />
– Men den största vinsten gör jag på majssåmaskinens GPS-styrda<br />
sektionsavstängning, berättar Andreas. Han sår cirka 1 050 ha majs per<br />
år och den genomsnittliga fältstorleken är 3 ha. Majsen är känslig för<br />
överlappning och radavståndet bör inte understiga 70 cm, en utmaning<br />
på de små och ofta oregelbundna fälten.<br />
– När jag skulle köpa ny majssåmaskin 2013 var de viktigaste egenskaperna<br />
att den hade stor kapacitet, central påfyllning av utsädet och<br />
individuell avstängning på såbillarna, berättar Andreas.<br />
Med GPS-styrd sektionsavstängning och RTK-precision stänger<br />
systemet automatiskt av bill för bill när såmaskinen kör in i en kil.<br />
– Det blir snyggt och billigare för kunden, fortsätter han.<br />
#16
PRODUKTER<br />
HÅR<strong>DV</strong>ARA<br />
• FMX<br />
• CFX750<br />
• AUTOPILOT<br />
• EZSTEER<br />
MJUKVARA<br />
• <strong>DV</strong>TIME<br />
GÅRDSFAKTA<br />
FARMAC PÅ ÖLAND HAR MASKINER FÖR VALLSKÖRD, HELSÄDESSKÖRD,<br />
MAJSSKÖRD OCH ENTREPRENAD. GÅRDEN LIGGER UTANFÖR BORGHOLM I<br />
MELLERSTA ÖLAND MEN UTFÖR UPPDRAG ÖVER HELA ÖN SAMT I SMÅLAND.<br />
VID MAJSSÅDD ANVÄNDS EN FENDT 828 MED TRIMBLE AUTOPILOT, FMX<br />
OCH RTKNOGGRANNHET SOM STYR EN 12RADIG HORSCH MAESTRO SW<br />
MED AUTOMATISK AVSTÄNGNING PÅ VARJE SÅBILL.<br />
FOTO: MAGDALENA FREDRIKSSON, NILLA MÅRTENSSON<br />
FOTO: ANNA HERMANSSON<br />
SECTIONMASTER GÖR<br />
KOMMUNIKATIONEN MÖJLIG<br />
>DU HAR VÄL INTE MISSAT SECTIONMASTER? En produkt<br />
framtagen av Dataväxt för att ytterligare tillgodose lantbrukets<br />
behov av effektiva lösningar för precisionsodling.<br />
SectionMaster är kontrollenheten som möjliggör informationsutbyte<br />
mellan din Trimble-display och din Bogballe<br />
gödningsspridare och låter dig minska överlappet med automatisk<br />
sektionsavstängning. SectionMaster gör det även<br />
möjligt att kontrollera givan i realtid, med input från till exempel<br />
Yara N-Sensor, samtidigt som sektionerna fortfarande<br />
styrs av din Trimble-GPS. Loggningen i displayen registrerar<br />
din spridning och skapar förutsättningar för god dokumentation.<br />
SectionMaster har sålts till många länder runtom<br />
i världen – Danmark, Tjeckien, Norge, Japan, Australien,<br />
Tyskland, England, Slovakien och Polen är alla exempel på<br />
nationer som importerat SectionMaster för att ta sin precisionsodling<br />
till nästa nivå.<br />
GÖDSLINGSIDÉER PÅ FALBYGDEN<br />
FOTO: CHRISTIAN REIMER<br />
Klara fördelar alltså. Men frågan är om kunden är villig att betala<br />
mer när traktor och såmaskin är utrustade med GPS?<br />
– Nej, inte för autostyrningen. Men genom att minska överlappningen<br />
sparar kunden cirka 7–15 procent utsäde, alltså blir utsädeskostnaden<br />
lägre och jag får en konkurrenskraftigare maskinstation.<br />
Det är inte bara sådden som blir snygg utan sektionsavstängningen<br />
underlättar även för hacken, som kan köra betydligt fortare när majsen<br />
inte är dubbelsådd.<br />
FRAMÖVER vill Andreas gärna fokusera på körspårshantering. Framförallt<br />
vallen är känslig för markpackning och han skulle gärna börja<br />
använda sig av fasta eller disciplinerade körspår hos sina kunder.<br />
Ja, det ser ljust ut för FarmAC på Öland. En tekniktät maskinstation<br />
med potential att höja avkastningen – det är framtiden!<br />
>ANDERS BROSTRAND utanför Falköping har en intressant<br />
idé. Han ska köra flytande gödning med sin spruta och till sin<br />
hjälp har han en Trimble GreenSeeker och en FmX-display.<br />
Anders har hittat en leverantör av flytande gödning och<br />
jobbar nu på att bygga färdigt mottagningen på gården.<br />
– När den är färdig kommer gödningen att levereras med<br />
lastbil till tanken på gården. Sedan kan jag bara fylla sprutan<br />
och låta GreenSeeker variera givan efter grödans behov.<br />
Trimble GreenSeeker är ett system som med hjälp av<br />
optiska sensorer mäter variationen i grödan. Utifrån dessa<br />
värden kan man styra spridningen av gödning så att varje del<br />
av fältet får en anpassad giva. Dessutom kan FmX-displayen<br />
styra sektionerna på sprutan, för automatisk avstängning<br />
mot vändteg och minimerat överlapp.<br />
#17
DATAVÄXT SUPPORT<br />
EN VANLIG DAG MED<br />
Varje år tar Dataväxt GPS-support emot tusentals samtal. De handlar om allt från funderingar kring<br />
funktioner och arbetssätt till hårdvara eller korrektionssignaler som strular – och ofta går det ju snabbare<br />
att ringa och fråga än att börja rota i minnesbankens djupa gömmor.<br />
>STÖRRE DELEN AV DE PROBLEM som uppstår löser vi över<br />
telefon, men givetvis inte allt. Då rycker vår fältsupport ut.<br />
Nio fullutrustade servicebilar med tillhörande kompetenta<br />
tekniker täcker upp en stor del av de jordbruksintensiva delarna av<br />
vårt avlånga land. Här får du en inblick i vår vardag!<br />
MÅNDAG MORGON I ELJARÖD. Dörren till kontoret har precis hunnit<br />
gå igen när telefonen ringer. Christian Svärd svarar och hör kollegan<br />
Patrik Kvarntuns röst i andra änden. Patrik jobbar på kontoret<br />
i Grästorp och hanterar en stor del av den telefonsupport som<br />
rör GPS-frågor. Vissa problem kan emellertid inte lösas via telefon<br />
och detta är ett sådant. Christian får därför i uppdrag att åka ut och<br />
hjälpa kunden på plats.<br />
Idag gäller ärendet en av GPS-utrustningarna hos Mats Olsson på<br />
Lönnslätts Bär. Mats behöver hjälp med kalibreringen av sin autostyrning<br />
och Christian hastar genast iväg.<br />
Patrik Kvarntun hanterar telefonsupport som rör GPS-frågor.<br />
Mats Olsson på Lönnslätts Bär får hjälp ute på fältet.<br />
FOTO: MATTIAS ANDERSSON, KATHARINA WEBER OCH ANNA HERMANSSON<br />
Exakt. Det är viktigt att måtten stämmer.<br />
Med Christian S<br />
blir traktorn<br />
#18
DATAVÄXT SUPPORT<br />
När Christian anländer till fältet strax utanför Stehag<br />
i centrala Skåne, är Mats är i full färd att kultivera ett<br />
fält inför kommande höstvetesådd – men utan hjälp av<br />
autostyrningen…<br />
Autostyrningen består av en CFX-750 med EZ-Pilot<br />
som genom en nykalibrering och inmatning av fordonsmått<br />
snart fungerar som vanligt igen. Mats hoppar upp<br />
i traktorn, problemet är löst och förberedelserna inför<br />
höstsådden kan fortsätta.<br />
NÄSTA STOPP är hos Christer Selin utanför Kristianstad.<br />
Christer kör med Autopilot och CFX-750 RTK och har<br />
problem med att körspåret i displayen inte visas rakt, utan<br />
hela tiden vinklas åt sidan. Samtidigt lägger sig traktorn<br />
bredvid linjen istället för rakt över och orsakar oönskade<br />
mistor på fältet.<br />
Christer och Christian provkör systemet i fält och<br />
Christian inser snabbt att problemet skulle kunna orsakas<br />
av en skada på kabeln till styrvinkelgivaren. Styrvinkelgivaren<br />
sitter på ett av hjulen och talar om för GPSutrustningen<br />
vilken riktning traktorn färdas i.<br />
Efter ett snabbt byte av kabel bär det av igen. Bedömingen<br />
visade sig vara rätt, nu fungerar styrningen som den ska<br />
och Christer kan fortsätta köra rakt med GPS.<br />
FAKTA SUPPORT<br />
SUPPORT ÄR EN VIKTIG<br />
DEL AV VÅR VERKSAMHET.<br />
VARJE VARDAG KL 8–16,<br />
ÅRET RUNT KAN DU NÅ<br />
OSS. BEHÖVER DU UT<br />
ÖKAD TILLGÄNGLIGHET,<br />
FINNS SUPPORTAVTALEN<br />
– DÅ KAN DU DESSUTOM<br />
RINGA OSS KL 7–22, ALLA<br />
VECKANS DAGAR MELLAN<br />
1 MARS OCH 31 OKTOBER.<br />
Christer Selin får hjälp med sin Trimble CFX-750.<br />
värd bakom ratten<br />
noga kalibrerad!<br />
Hands-on. Vissa problem kan inte lösas via telefon...<br />
#19
DRÄNERING / LÅNGSÄTERS ENTREPRENAD, SÖDERKÖPING, ÖSTERGÖTLAND<br />
Vi befinner oss utanför Söderköping i Östergötland. Höstdimman ligger fortfarande som ett tjockt täcke över bygden,<br />
fastän klockan redan är nio. Hos Långsäters Enreprenad är verksamheten i full gång. Tredjeskörden är på väg in,<br />
men Håkan Brolin lyckas ändå få loss Tomas Gladh och Glenn Eriksson för en liten stunds dräneringsprat.<br />
Sjöbyggnation. Efter att matjorden schaktats bort användes alven för att bygga upp vallarna. Matjorden användes sedan för att bygga upp en flack strandlinje. Sjön är<br />
VATTENVÄGEN TILL ÖSTE<br />
>LÅNGSÄTERS ENTREPRENAD startades 2002 av bröderna<br />
Mats och Tomas Gladh, som även bedriver maskinstation<br />
och jordbruk med mjölkproduktion. I entreprenadfirman<br />
har de specialiserat sig på grävning, schaktning och avlopp, men sedan<br />
drygt ett år ingår även en AFT100 kedjegrävare i maskinparken.<br />
– Vi såg att det fanns ett uppdämt dräneringsbehov i bygden, men<br />
många tyckte att kostanden för att ta dit en stor dräneringsmaskin blev<br />
för hög. Det finns en marknad för vår nisch, kompletteringsdränering<br />
till traktens lantbrukare, berättar Tomas.<br />
Kedjegrävaren AFT100 passar således behoven på Långsäter som<br />
hand i handske. Tomas förklarar varför:<br />
– Det var framförallt tillgängligheten som tilltalade oss. Det är en<br />
enkel maskin och den blev som vi tänkt oss. Det enda vi skulle gjort<br />
annorlunda hade varit att välja 1,4 meters-svärdet istället för 1,2 meterssvärdet.<br />
Men det går ju att köpa till i efterhand. Annars är det enda<br />
bekymret när det är mycket sten i jorden, då jobbar inte jordskruvarna<br />
optimalt.<br />
– Om du höjer hydraularmarna på traktorn och vinklar svärdet mer<br />
så finns det mer plats mellan mark och jordskruv för stenarna att<br />
komma ut, tipsar Håkan.<br />
VARIERANDE UPPDRAG<br />
Uppdragen finns inom en tremilsradie från Långsäter. Framöver ska<br />
det grävas fiber till alla byarna – ett passande jobb för AFT:n.<br />
– Vi får väl se om vi är med och räknar på jobben, skrattar Tomas<br />
klurigt. I ett fiberprojekt ser vi att vi kan köra för ungefär halva pengen<br />
med kedjegrävare jämfört med grävmaskin.<br />
En betydligt större del av entreprenadverksamheten, åtminstone<br />
#20
GÅRDSFAKTA<br />
PRODUKTIONEN PÅ LÅNGSÄ<br />
TER UTGÖRS AV 80 SLBKOR<br />
SAMT REKRYTERING, 200 HA<br />
SKOG OCH 125 HA VÄXTOD<br />
LING. DESSUTOM DRIVER DE<br />
MASKINSTATIONSVERKSAM<br />
HET INRIKTAD PÅ SÅDD OCH<br />
SLÅTTER. DE HAR FEM HEL<br />
ÅRSANSTÄLLDA, FÖRDELADE<br />
MELLAN LADUGÅRD OCH<br />
ENTREPRENADFIRMA.<br />
PRODUKTER<br />
HÅR<strong>DV</strong>ARA<br />
• AFT100, MED<br />
LASERSTYRNING<br />
MJUKVARA<br />
• DATAVÄXT 6<br />
• DATAVÄXT KARTA<br />
”EN LANTBRUKARE HADE<br />
BEKYMMER MED TORKA<br />
PÅ FÄLTEN VISSA ÅR, SÅ VI<br />
KOPPLADE IHOP HANS DRÄNE-<br />
RINGSSYSTEM MED SJÖN”<br />
GLENN ERIKSSON<br />
4 hektar till ytan och har ett genomsnittligt djup på en meter. FOTO: HÅKAN BROLIN<br />
RGÖTLAND<br />
2 METER<br />
SLÄNT SOM GRÄSÅS<br />
30 CM<br />
i dagsläget, är sjöbyggnation. Sjöar på åkermark kan anläggas av<br />
olika anledningar, där tillämpningen som kvävefälla är den största.<br />
– Vi har anlagt många sjöar i framförallt Kalmar län, berättar<br />
Tomas. Länsstyrelsen har godkänt många ansökningar där. Vi använder<br />
oss av planlaser för att få utloppet på rätt höjd och eventuella<br />
öar cirka 20–30 cm ovanför vattenytan.<br />
Glenn berättar vidare om en sjö de byggde utanför Linköping:<br />
– En lantbrukare hade bekymmer med torka på fälten vissa år,<br />
så vi kopplade ihop hans dräneringssystem med sjön. Nu kan han<br />
enkelt reglera vattennivån och på så sätt hålla kvar fukten i marken<br />
även om det blir en riktigt torr sommar.<br />
Ja, ämnet är både intressant och aktuellt. Tiden springer i väg och<br />
när sällskapet beger sig tillbaka ut för att inspektera maskinparken har<br />
dimman lättat. Det ser ut att bli ännu en vacker höstdag i Sverige.<br />
HANTERA HÖGA FLÖDEN<br />
MED MILJÖDIKEN<br />
>I SLÄTTBYGGDER är sjöar inte lika intressant. Där kan bröderna<br />
Gladh bygga miljödiken istället.<br />
Miljödiken, eller tvåstegsdiken, anläggs för att hantera<br />
höga vattenflöden, fånga upp mer näringsämnen och öka<br />
den biologiska mångfalden. De är självrensande och kräver<br />
endast underhåll med 10–15 års mellanrum.<br />
I skyddsområden där vattendragen rinner ut i sjöar kan<br />
man få 90 % av investeringen i bidrag från Länsstyrelsen.<br />
Ibland går dessutom Fågelskyddsföreningen in och täcker<br />
resten av kostnaden.<br />
#21
DRÄNERING / SAVICON AS, SKIEN, NORGE<br />
Septemberkvällen är ljum, Skagerrak värmer ännu Norges sydöstra kustlinje och tunna moln<br />
sträcker sig över landskapet. Håkan Brolin anländer till David Landsverk, dräneringsentreprenör<br />
i Skien, för att montera det GPS-styrda djupregleringssystemet på den nyinköpta dikningsplogen.<br />
GPS PÅ DJUPET<br />
I NORGE<br />
>DET GPS-STYRDA djupregleringssystemet är<br />
Trimbles WM-Drain och finns redan monterat<br />
hos David på den självgående kedjegrävaren.<br />
Dräneringsarbetet var först tänkt som en<br />
sidoverksamhet till gården och för att kunna<br />
dränera den egna marken. Det visade sig<br />
dock att efterfrågan på dräneringstjänster<br />
var större än förväntat – nu jobbar David<br />
heltid med dränering i företaget Savicon AS.<br />
Huvudområdet ligger inom en radie på fem<br />
mil runt Skien, men de har även uppdrag<br />
längre bort, till exempel i Kristiansand.<br />
Till en början användes en enkel kedjegrävare,<br />
men kapaciteten blev snart otillräcklig.<br />
Istället hamnade en självgående maskin på<br />
önskelistan. För att lära sig mer om vilken<br />
typ av självgående dräneringsmaskiner som<br />
passade den sydnorska marknaden och hur<br />
utförandet bäst kunde ske gjorde David<br />
många besök ute hos dränerare i både Storbritannien<br />
och Nederländerna.<br />
SJÄLVGÅENDE MASKINER<br />
Resultatet blev en kedjegrävare som utrustades med<br />
djupregleringssystemet WM-Drain. Den har redan fått<br />
sällskap av ytterligare en självgående maskin, denna gång<br />
utrustad med plog. Den nya maskinen är utrustad med<br />
laserstyrning, en teknik som David använt tidigare men<br />
som han ser flera problem med:<br />
– På fält med stora höjdskillnader eller olika fallriktningar<br />
kommer man lätt utanför täckningen på lasern.<br />
Kör man i stället med WM-Drain och GPS blir det mycket<br />
noggrannare och man kan enkelt köra på ett varierat fall.<br />
Håkan monterar kablaget på den nya dikningsmaskinen<br />
så att GPS-utrustningen enkelt kan flyttas mellan<br />
maskinerna. Beroende vad det är för typ av jobb och vad<br />
kunden efterfrågar kan David nu köra med centimeterprecision<br />
både med plog och kedjegrävare.<br />
– Man blir mer eftertraktad som entreprenör om<br />
man har GPS-utrustning, berättar David entusiastiskt.<br />
Inmätning sker på motorcykel och många kunder blir<br />
imponerade, fortsätter han.<br />
Med FmX-displayen monterad på motorcykeln kör<br />
han över fältet och registrerar höjderna. Informationen<br />
läser han sedan in i det tillhörande programmet på<br />
datorn, Farm Works Surface, som skapar en<br />
3D-karta över fältet. Genom att mata in information<br />
om på vilket djup och på vilken<br />
plats slangarna ska ligga räknar programmet<br />
ut om jobbet är genomförbart.<br />
Mer elektronik kan skrämma mången lantbrukare,<br />
men David är nöjd med systemet.<br />
– Av användaren krävs det att man är intresserad<br />
av ny teknik, men man behöver inte<br />
vara expert för att ta sig an ett GPS-system.<br />
”MAN BLIR Det mesta lär man sig fort om man bara<br />
MER EFTER- tycker att det är roligt!<br />
TRAKTAD Att man får mer gjort på en arbetsdag är<br />
OM MAN HAR ett påstående han håller med om:<br />
GPS-UT- – Det blir ju ett helt annat jobb med GPS.<br />
RUSTNING” Förut gick man ut mycket och flyttade lasern.<br />
DAVID LANDSVERK Men jag tycker att GPS-systemen kunde<br />
sjunka lite i pris, för helst skulle jag vilja ha<br />
ett GPS-system till varje maskin.<br />
TRIMBLE WM-DRAIN<br />
TRIMBLE WM-DRAIN ÄR DRÄNERINGSLÖSNINGEN SOM INNEHÅL<br />
LER EN FÄRDIG UPPSÄTTNING VERKTYG SOM EFFEKTIVISERAR<br />
HELA PROCESSEN – INMÄTNING, ANALYS, DESIGN, INSTALLATION<br />
OCH EFTERINMÄTNING. WMDRAIN SÄKERSTÄLLER EN OPTIMAL<br />
PLACERING AV RÖR I 3D OCH MED HJÄLP AV RTKKORREKTION<br />
ERHÅLLS MAXIMAL NOGGRANNHET. EN BEFINTLIG FMX MED RTK<br />
BEHÖVER ENDAST KOMPLETTERAS MED EN KONTROLLMODUL<br />
OCH EN UPPLÅSNING FÖR ATT AKTIVERA INSTICKSPROGRAMMET<br />
WMDRAIN.<br />
#22
Automatik. Den självgående<br />
kedjegrävaren är utrustad<br />
med automatisk höjdreglering<br />
via GNSS.<br />
PRODUKTER<br />
HÅR<strong>DV</strong>ARA<br />
• FMX<br />
MJUKVARA<br />
• WMDRAIN<br />
• FARM WORKS SURFACE<br />
Snabb inmätning.<br />
Med GPS på motorcykeln blir<br />
arbetet både roligt och effektivt,<br />
menar David Landsverk.<br />
FOTO: ODD IVAR LANGEGARD OCH HÅKAN BROLIN<br />
#23
DATAVÄXT I NORGE<br />
Utmaningar. Norges topografi är utmanande, men med teknikens framsteg kan man nu uppnå god precision. FOTO: ISTOCKPHOTO<br />
EN HILSEN FRA NORGE<br />
>VI VÄNDER uppmärksamheten till vårt grannland i väst.<br />
Dataväxt har haft generalagenturen för Trimble Agriculture<br />
i Norge sedan 2011 och det är sannerligen en<br />
marknad på frammarsch. Det senaste tillskottet till vår<br />
personalstyrka är Tron Anders Strømstad. Här delar han<br />
med sig av sina tankar kring precisionsodling i Norge:<br />
VEIEN TIL ET ENKLERE OG MER ØKONOMISK<br />
LANDBRUK OGSÅ I NORGE!<br />
GPS har vært populært i land med store jordbruksområder<br />
i mange år – i USA, Tyskland osv. Norge trenger ikke<br />
reise lengre enn til sine naboland Sverige og Danmark,<br />
før bruken av GPS er mye mer utbredt enn hva den norske<br />
bonden har gjort det til. Dette kan kanskje naturlig<br />
nok forklares med størrelsen på jordene. Eller ikke?<br />
Rundt om i Norge enkelte steder har det vært bruk av<br />
GPS i mange år, men det er mye mer potensial for GPS<br />
enn en gjennomsnittlig bonde i Norge tror. All teknologi<br />
har utviklet seg med stormskritt de siste 10 årene,<br />
noe som satellittbildene også har gjort. Man mister ikke<br />
signalene i en dal like lett som før, og man kan nu ha en<br />
god presisjon, også i de mest utenkelige steder rundt om<br />
i Norges dype skoger og daler.<br />
Hvis man tar for seg åkersprøyten, som en god prosent<br />
av bøndene har i redskapsparken, har du allerede der<br />
et godt behov for GPS. Mange tror det er på de store<br />
skiftene man kan tjene inn en GPS, men det er ofte tvert<br />
i mot. Har man et jorde som er helt firekantet og 200 dekar<br />
(20 ha), er overlappingen med sprøyten mye mindre,<br />
enn om du kjører et trekantet jorde på 20 dekar (2 ha).<br />
Før ble skummarkører ofte brukt for å vise hvor man<br />
hadde vært på jordet. Trimbles EZ-Guide 250 GPS med<br />
en god antenne koster mindre enn skumutstyret på en<br />
sprøyte. Noe som betyr at man allerede der kan begynne<br />
å se på inntjeningen av utrustningen. GPS:en kan i tillegg<br />
benyttes for eksempelvis gjødsling, jorbearbeidning, og<br />
til såmaskinen. Dette gjør at det er mye enklere å utnytte<br />
redskapens fulle bredde også på svingete og små skifter.<br />
Noen verktøy har innebygd seksjonsavstengning som<br />
bare trenger GPS-signalet, de kan få det fra EZ-Guide 250<br />
og bare en kabel trengs!<br />
Går man et steg videre og monterer storebroren til<br />
EZ-Guide 250 som heter CFX-750 åpner det seg en verden<br />
for flere muligheter. Med denne kan man få begge<br />
variert tildeling og seksjonsavstengning på sprøyten,<br />
gjødselsprederen og såmaskinen hvis de er bygd ut for<br />
dette. Med det kan man spare overlapping i kilekjøring,<br />
noe som det kan være mye av på små og svingete jorder.<br />
Mindre overlapp vil si mindre sprøytevæske og mindre<br />
utgifter.<br />
Ta steget og kjøp deg en GPS-utrustning for å effektivisere<br />
ditt jordbruk!<br />
”MAN KAN NU<br />
HA EN GOD<br />
PRESISJON,<br />
OGSÅ I NORGES<br />
DYPE SKOGER<br />
OG DALER”<br />
TRON ANDERS STRØMSTAD<br />
PRODUKTER<br />
HÅR<strong>DV</strong>ARA<br />
• EZGUIDE 250<br />
• CFX750<br />
FOTO: NILLA MÅRTENSSON<br />
#24<br />
POSTADRESS: DATAVÄXT AB, HYRINGA HEDÅKERS SÄTERI 3, 467 95 GRÄSTORP.<br />
TEL: 0514650 200. SUPPORT GPS: 0514650 210. FAX: 0514650 201.<br />
NORGE: +478522 6061. E-POST: INFO@DATAVAXT.SE HEMSIDA: DATAVAXT.SE
Change language