Det historiska perspektivet

ohälsa i samhället. Theorells frågor och undersökningar kan öppna för svar på vad som
orsakade denna expansion av nytt entreprenörskap som kan erbjuda hälsa och nya
självbilder. Han ger flera förklaringar till förändringar i samhället; en är att en neoliberal
politik öppnade för privat entreprenörskap i offentlig sektor. New public managementtänkande
hämtades från privata företag till offentliga institutioner och vi gick från varuproduktion
till tjänster som påstods kunna utveckla det mänskliga kapitalet: konsten
att designa och sälja sig själv. Den ökade datoriseringen, krav på effektivisering av insatser
på arbetsplatsen och vinstintressen gav anställda ohälsa som stress och sömnrubbningar.
Utbrändhet blev en ny och välbekant term för dem som inte orkade. Möteskulturen
kunde också stressa och Theorell drar sig inte för att kalla dagens mötesrikedom
för skendemokrati 4 – efter alla möten kvarstår många problem som måste lösas med
nya möten, och lösningarna måste ske i allt snabbare takt eftersom möten tar tid.
Det är också intressant att se att det är hos kvinnor mer än hos män som ohälsa
blir synligt och de drabbas oftare av stress och utbrändhet. 5 En förklaring kan vara att
kvinnor är överrepresenterade inom vård/skola/omsorg och det verkar som att managementtänkande,
effektivisering och vinstintresse inte passar in i arbete med människor.
Personliga möten tar en viss tid och är svåra att effektivisera: en gammal kropp kan inte
tvättas snabbare och ett barn kan inte tröstas i förbifarten. Det visar sig också att kvinnor
står för merparten som både konsumenter och producenter av de nya tjänsterna,
vilka är i fokus i detta kapitel. En del av dem söker hjälp hos privata lekmannaterapeuter
för att bearbeta sin stress eller hoppar av sina arbeten och går in i denna nya bransch
med det kunnande och den personliga erfarenhet de har, startar egna företag och erbjuder
andra hjälp genom att föreslå olika kurspaket. 6
Den ökade ohälsan under 90-talet skapade således en marknad för nya entreprenörer
i samhället, utanför den traditionella skolmedicinens terapeutiska verksamheter. Men
för att få genomslagskraft behövdes det också finnas en öppenhet i samhället för olika
terapeutiska övningar och samtal. Denna öppenhet hittas och speglas i medias olika
artiklar där såväl kändisar som ”vanligt folk” talar ut om sina problem och tillkortakommanden.
TV bidrar också med olika samtalsprogram som Doktor Phil. 7 Utöver
de terapeutiska samtalen skapades ett snarlikt fenomen, livscoaching, som ville designa
kurser för att förbättra individens självbild, eller ”bara” coaching, för att göra individen
4
Theorell, s. 136.
5
SCB; Theorell s. 19; Hornborg (2012), s. 158.
6
Hornborg (2012) s. 146 ff; Sointu & Woodhead.
7
Johansson (2006).
13