Bitidningen 2010 nr 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Nr 6 Juni 2010 

Bitidningen 

Bitidningen 6 2010 

Gör avläggare! 

Kluriga biodlare • Mjölksyrabakterier förebygger yngelröta 

Sommarrecept • Riksseminarium och riksförbundsmöte 

1

GULD 

PÅ 

FLASKA 

Nu finns äntligen årets vinnyhet 

på Systembolaget! 

Best. nr. SB: 72902 

Pris: 119,- 

www.tej.se 

www.haugen-gruppen.se 

Alkohol kan 

skada din hälsa. 

2 Bitidningen 6 2010

Jonny Ulvtorp 

Ordförande 

Årgång 109 

Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg 

Redaktör: Erik Österlund 

Telefon: 0582-611682, 0735-233126 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr 

är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före 

aktuell månad. 

Material- och annonsinformation: Sid 39. 

Manusstopp den första i månaden, knappt en 

månad före utgiv nings dagen. 

Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby 

Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886 


SBR – ett förbund i utveckling 

Ansvarig utgivare: 

Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, 

Stenabyvägen 11, 37294 Listerby. 

Telefon: 0457-30489, 0735-233130. 

Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

Sveriges Biodlares Riksförbund är en 

politiskt, religiöst och etniskt obunden 

ideell organisation, som bygger på 

principen om frivilligt, individuellt medlemskap. 

SBR ska arbeta för att utveckla 

svensk biodling som näring och meningsfull 

fritidssysselsättning, numerärt, 

fackligt, socialt och innehållsmässigt. 

Ledaren 

Ett utmärkt riksförbundsmöte är genomfört i Höör med en bra debatt och kloka beslut. GMO-frågan 

kommer att vara levande även i fortsättningen. 

För första gången genomfördes det föreläsningar under fredagen och lördagen, många bra och uppskattade 

föredrag redovisades. Om vi fortsättningsvis kan erhålla finansiering från Jordbruksverket för 

dessa föreläsningar kommer vi att genomföra liknande aktiviteter till nästa riksförbundsmöte. Det finns 

redan föreläsare som har anmält sitt intresse att delta då. 

Under det gångna året har SBR satsat mycket tid och resurser på att vända ekonomiska förluster i 

förbundet till att visa positivt resultat. Detta har resulterat i att vi har balans i ekonomin samt att det finns 

bra kontrollsystem för uppföljning av det ekonomiska utfallet. 

Alla våra samarbetspartners med intresse i biodlingen, såväl myndigheter som organisationer har 

uppmärksammats på behovet av satsningar på biodlingen och dess förutsättningar. Vi är övertygade om 

att den enskilde biodlaren kommer att se positiva effekter av detta arbete. 

Det finns en utvecklingspotential för den svenska biodlingen som ännu inte är utnyttjad, här har SBR 

tagit initiativet till: 

• Projekt Pollinatören – samarbete mellan SBR, GRO och Frö- och Oljeväxtodlarna 

• En frivillig branschöverenskommelse när det gäller import av bin 

• Motion till LRF angående förändrade förutsättningar för miljöstöd 

• Fortsatt utveckling av det koncept som är skapat inom ”Biprojekt Västra Götaland” i samarbete med 

Hushållningssällskapet. Konceptet borde passa in i andra regioner 

• Arbete för att det kommer att ske en framtagning av fler bisamhällen och drottningar. 

Det pågår även arbete med att tillsätta en doktorand som kommer att forska kring pollinering i höstraps. 

Här kommer vi förmodligen att få värdefull information till biodlingens bästa. 

Det finns ett flertal frågor som styrelsen kommer att fundera över under det kommande verksamhetsåret 

såsom vår organisation, utvecklingsarbetet, hur vi bäst kan stödja föreningarna/distrikten, hur 

fler kan göra sin röst hörd inom SBR. 

Skall vi lyckas med framtiden och ta till vara den utvecklingspotential som finns i SBR måste vi alla 

arbeta mot gemensamma mål och tankar. SBR bärs av sina medlemmar och ryggraden i vår organisation 

är föreningarna och distrikten. 

Många händer behöver delta i detta arbete. Vill ni engagera Er? 

• SBR vill inte ta del av utvecklingen av svensk biodling - Vi vill leda den! 

Med förhoppning om att samtliga biodlare får en god skörd och att personalen på kansliet får en 

skön och välbehövlig semester, ser jag fram emot höstens utmaningar och samarbete inom styrelsen. 

Förbundsexpedition: 

Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp. 

Telefon: se telefonlista på sidan 39. 

Fax: 0142-828 59 

Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149. 

E-post: sbr@biodlarna.org 

Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. 

Öppet: Mån-tors 08.00-16.00. 

Fre 08.00-14.00 

Webbplats: www.biodlarna.se 

Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 

3

I detta nummer 

Mer bin! 5 

I bigården 6 

Drottningodling, -tillsättning, avl. 10 

Sommarrecept med honung 11 

Riksseminarium och riksförbundsmöte 12 

Riksmöte i sälgblomning 14 

Aktuellt från bihälsokonsulenten 16 

Mjölksyrabakterier och yngelröta 18 

Fler kluriga biodlare i Varberg 20 

Naturens kalender 22 

Öppet hus hos biodlare 23 

Avelsforum planerade biavel 24 

Avelskonferens för varroatolerans 26 

Samlastningsplatser 2010 28 

Honungsförädlingens återtag 30 

Marknaden 33 

Medlemsfokus 2010 34 

Brev till red, Vi minns 36 

Almanackan 38 

Nästa nummer (7/8-10 – juli/aug-nr) 

utkommer i slutet av juni. 

MaNUSStopp: 1 juni. 

Numret därpå (9-10) i slutet av aug. 

Manusstopp: 1 augusti. 

Omslagsbilden: 

i:et på omslaget påminner om att 

drottningen märkes blå i år. 

Fina bin i Varberg. 

Foto: Janne Mårtensson 

JUNI 2010 

11 

18 

22 


Mer bin! 

MatIaS KöpINg 

På riksförbundsmötet i Höör 

hade vi en debatt om behovet 

av fler bisamhällen. Här sammanfattar 

jag huvudtankarna 

i den. 

Med övervintringen i ryggen kan man 

sammanfatta vilka förutsättningar 

årets biodlingssäsong har för att glädja 

tillvaron. Hur ska de små kamraterna vi 

har och de förmodade skördeutsikter som 

finns tillgodose alla honungsälskare med 

denna naturens godsak. 

Vi behöver förstå att vi besitter en resurs 

i form av bin som når större höjder 

speciellt när stora vinterförluster inträffar 

och upplevs på olika håll. Vinterförlusterna 

kan ha en ökande trend av olika orsaker, 

som varroa, virus och nosema, utöver de 

vanliga orsakerna som för svaga invintrade 

samhällen, möss i kupan etc. 

Ett räkneexempel 

Om vinterförlusterna uppgår till den genomsnittliga 

förlustsiffran om 10-15% 

av det totala beståndet av bisamhällen i 

landet så behöver vi ersätta ett stort antal 

förlorade genom att producera avläggare. 

10 % kan betyda uppemot 10-12000 samhällen 

i ett riksperspektiv. Det motsvarar 

minst 15 miljoner kr i bortfall räknat på 

1500 per samhälle. Om vi beräknar snittskörden 

till 30 kg per samhälle betyder det 

300-360 ton honung som inte kommer 

honungsälskare tillhanda. Honungskilona 

motsvarar också ett stort ekonomiskt värde. 

Numera ligger dessutom vinterförlusterna 

högre än så här. 

Fler vill ha bisamhällen 

En positiv trend är att fler vill ha bisamhällen. 

Många nya biodlare har tillkommit de 

senaste åren. Räknat från förbundets nyrekryteringssiffror 

så är detta över 7000 nya 

på 10 år, och nya kommer även till detta år 

då kursverksamheten är febril. De nyaste 

som genomfört sin introduktion som biodlare 

med att få ordning på material och 

uppställningsplats ser förtjust fram emot 

att leva närmare naturen. Det medför också 

att efterfrågan av bisamhällen har ökat. 


Döda bin! Ibland 

är det biodlarens 

fel. Men såna är 

vi, inte felfria. Vi 

behöver därför 

ännu bättre 

metoder för att 

behålla våra 

bin. Foto: Matias 

Köping. 

Öka på kunskapen 

Vi biodlare har ibland en benägenhet att 

var nöjda med det antal bisamhällen vi 

har utan att tänka oss möjligheten att öka 

ut med avläggare. Materialbrist i form av 

reservkupor kan vara en orsak. Att ta fram 

en drottning eller flera kan vara en annan 

orsak. Vid beställning av drottningar för 

sent kan platsen längst bak i beställningslistan 

hos drottningförsäljaren orsaka att förmodade 

drottningar kommer att levereras 

mitt i den egna semestern eller sensommaren. 

Kunskaperna och uthålligheten i att ta 

fram egna drottningar kan också fattas. Ja, 

det kan säkert ibland finnas många trösklar 

att ta sig över. 

En mer uttalad och organiserad framtagning 

av bisamhällen behövs för att tillgodose 

behovet, många krafter är igång i 

landet, men fler behövs. Skaffa dig kunskap 

att föröka bin, som bjuds ut till de 

behövande. 

Fler drottningodlare behövs 

Är du drottningodlare kommer också efterfrågan 

att öka av drottningar när fler 

bisamhällen tillverkas. Det behövs mycket 

drottningar i Biodlarsverige. Bra initiativ 

är igång men mängden drottningar behöver 

öka. 

Denna artikel vill få alla att tänka efter 

om det är en idé att producera ett eller fler 

avläggare/samhällen än du brukar göra. 

Samhällen som kan säljas till andra biodlare 

som letar efter bin. 

Vi behöver mer bin! 

Bisamhällen behövs: 

• till dem som behöver ersätta vinterförluster, 

• till de nya biodlare som vill få tag i 

bin, 

• till dem som vill utöka sin biodling, 

• till dem som vill öka honungsproduktionen, 

• till dem som vill tillhandahålla pollineringstjänster. 

Om vi tillsammans förser landet med 

riklig tillgång på bin så ökar livskraften 

för att bedriva biodling. Efterfrågan på honung 

har varit hög under många år och 

den kommer fortsättningsvis att ligga på 

en hög nivå. 

Har du lediga kupor? Varför inte fylla 

dessa med bin? 

Säljer du din honungsskörd så fort att 

den tar slut? Skaffa mer bin och öka produktionen. 

Avsättningen finns, åtminstone 

till HF. HF har dessutom höjt inköpspriset. 

Du har väl inte missat detta. 

Har du svårt att vara med och bidra till 

att öka tillgången på bin, uppmuntra andra 

att ta fram mer bin. 

Nästa säsong börjar nu 

Vi behöver förstå att förutsättningarna för 

nästa års utbud eller underutbud av bisamhällen, 

drottningar och honung, bestäms av 

oss alla nu då du läser denna artikel. 

Förhoppningen är att så många som 

möjligt hörsammar uppmuntran och att 

marknadskrafter kommer igång med aktörer 

för att ta fram mer bin, redan nu, 

men ännu mer till 2011. Gör avläggare och 

invintra fler med sikte på nästa säsong, 

2011. Den har faktiskt redan startat när 

du läser detta. 

Avläggare kan göras på flera olika sätt. T ex 

med några yngelramar, foderram, med eller 

utan drottningpuppa samt Apifondapaket 

på bottnen under ramarna. Taket kan vara 

enkelt till att börja med. Foto: E Österlund. 

5

peR IdeStRöM 

Juni är en av biårets viktigaste månader. Denna 

milda och ljuvliga tid kan för många av oss utgöra 

kulmen på en lång period av förberedelser. Den 

styrka som bisamhället byggde upp i slutet på förra 

sommaren var till stor nytta under vintern. På vårkanten 

börjar drottningen att åter lägga ägg, och nu 

finns det många bin som kan värma ynglet. Bistyrkan 

byggs upp alltmer, och när sommaren äntligen 

kommer så ska allting ske. Ja, vad är det som ska ske 

egentligen? Jo, parning och förökning förstås, så som 

det har skett i miljontals år. Sett utifrån biodlarens 

perspektiv handlar det om att förhindra svärmning, 

och istället utöka bigården under kontrollerade 

former. Det har också kommit att handla om att på 

något sätt påverka binas arvsanlag. Avelsarbete, helt 

enkelt, med allt vad det innebär. 

Vi har tidigare under året sett på hur 

bina under sin långa utveckling tvingats 

anpassa sig till de mest olikartade betingelser. 

Samma tvång gäller förvisso alla 

levande organismer. Obarmhärtigt sållas 

alla mindervärdiga individer bort. Kvar blir 

de som håller måttet. I binas fall kan man 

med fog betrakta bisamhället som en individ, 

även om de enskilda bina också måste 

fungera. Det är, trots allt, hur bisamhället 

som helhet uppför sig, som kommer att 

avgöra utfallet; liv eller död. Det är naturens 

avelsmål. 

Broder Adam i sin hembigård i 1986. Foto: 

Erik Österlund 

Broder Adams fokus 

grunden för prestationsförmågan 

• Fruktbarhet 

• Flit eller Samlardrift 

• Motståndsförmågan mot sjukdomar 

• Svärmtröghet 

egenskaper av stor betydelse 

• Lång livslängd 

• Flygförmåga 

• Väderkorn 

• Försvarsinstinkt 

• Väder och Vinterhärdighet 

• Vårutveckling 

• Sparsamhet 

• Självförsörjning 

• Sättet att placera honungen 

• Byggdrift 

• Pollensamlardrift 

• Tunglängd 

egenskaper för driften 

• Godmodighet 

• Lugn och Kakfasthet 

• Användning av kittharts (propolis) 

• Renlighetssinne 

• Vildbygge 

• Hög honungstäckning 

• Orienteringssinne 

I bigården 

Per Ideström, Ulricehamn. Jag är 52 år och har i huvudsak 

försörjt mig som skattehandläggare. Biodlare har jag varit 

i 26 år. Mina specialintressen har blivit binas hälsa och 

genetik. Jag har varit aktiv på alla nivåer i BiodlarSverige. 

Just nu är jag ordförande i föreningen NordBi, men jag är 

också medlem i LigusticaBiodlarna. Jag har några ”Framgångsfaktorer”. 

Dessa är Enkelt, Naturligt och Kontinuerligt. 

De olika biraserna, fastän de egentligen 

är mycket lika, skiljer sig ändå åt på 

många punkter. Varhelst en population av 

bin befinner sig sker en lokal anpassning, 

en kapptävling både mellan djuren i populationen, 

men också mellan arten och dess 

omgivning. Väldigt ofta har vi biodlare stor 

nytta av det arbete som naturen utfört, men 

våra egna behov kan också vara en anledning 

till att vi gör ett eget urval. Biodlarnas 

avelsmål skiljer sig ofta från naturens på 

ett anmärkningsvärt sätt. 

Vilka är våra avelsmål? 

Denna fråga har egentligen inget enkelt 

svar. I många trakter har man till exempel 

nytta av bin som bygger upp en bistyrka 

tidigt på säsongen, i andra har biodlarna 

större nytta av starka samhällen senare 

på sommaren. Många liknande exempel 

finns. 

Broder Adam, den munk som framgångsrikt 

sysslade med korsningsbiavel, ägnade 

en hel del tid åt att fundera över vilka 

mål vi har med vår biavel. Det kan vara 

värt att tillägga att han såg saken ganska 

strikt ur en yrkesbiodlares synvinkel. Han 

sade så här: ”Vårt avelsmål är att främja 

en högsta honungssamlingsförmåga per 

samhälle, förenad med minsta kostnads-, 

6 Bitidningen 6 2010 

Foto: Marcus Ideström

arbets- och tidsbehov.” 

Vi ser på en gång att vi biodlare har 

en strävan som avsevärt skiljer sig från naturens. 

Massor med honung som vi kan 

komma åt lättvindigt, snabbt och billigt 

har inte mycket gemensamt med naturens 

egen avel. 

Utan tvivel förstod Broder Adam att 

hans avelsmål avvek från naturens, lika säkert 

som att han faktiskt insåg att naturen 

har gjort ett fantastiskt grovjobb som vi biodlare 

kan dra nytta av. I sin iver att skapa 

det perfekta biet registrerade han alla de 

egenskaper som han ansåg var fördelaktiga 

i sammanhanget, Meine Betriebsweise, 

1971 (Min Biodling). Sammanlagt 

23 egenskaper tar han upp, (Se ruta med 

Broder Adams avelsfokus). 

Alla läsare inser att det kommer att 

bli en mycket svår uppgift att lösa om alla 

dessa egenskaper ska beaktas. Som många 

har insett måste vi förenkla och inrikta 

oss på en del av de egenskaper som anses 

fördelaktiga. 

Avelsarbete i praktiken 

I Sverige finns i huvudsak fyra erkända avelsföreningar 

som arbetar med Buckfast-, 

Carnica-, Ligustica- respektive Nordiska 

bin. Varje förening har sin egen historia, 

men en del gemensamma nämnare finns. 

I sanningens namn ska sägas att det finns 

fler grupper av biodlare, mer eller mindre 

löst organiserade, som arbetar förtjänstfullt 

med biavel utan att man gör så mycket 

väsen av sig. Heder åt dessa! 

Om olika raser blandas utan kontroll 

kan avkomman, åtminstone på kort sikt, 

ofta bli mindervärdig, sett ur biodlarnas 

perspektiv. Ilskna, svärmlystna bin som 

ofta ger ett klent utbyte lockar få av oss. 

Detta kan vara skäl nog att ägna en hel del 

tid åt ett organiserat avelsarbete. I tillägg 

till detta kan många biodlare, av olika anledningar, 

vilja odla en speciell ras av bin. 

Sverige är avlångt och rymmer en mängd 

lokaliteter som var och en skiljer sig från 

många andra. Här finns, till all lycka, plats 

för alla de grupper av biavlare som, var och 

en, kämpar för att bättra på det grundarbete 

som naturen redan har utfört. 

Om man ska lyckas med sin biavel så 

måste man ha en plan, en avelsplan. I Sverige 

finns sedan 2006 ett samarbetsorgan, 

Svensk Biavel AB, bildat på initiativ av Statens 

Jordbruksverk och samägt av de två 

biodlarorganisationerna Sveriges Biodlares 

Riksförbund och Biodlingsföretagarna. 

I den avelsplan som antogs 2006, och som 


Svensk Biavels fokus 

• Honungsskörd 

• Pollineringsförmåga 

• Bistyrka 

• Svärmning 

• Temperament 

• Motståndskraft mot sjukdomar 

och parasiter 

• Kalkyngel 

• Övervintring 

reviderades 2010, har man valt att fokusera 

på de egenskaper som framgår av rutan 

med Svensk Biavels avelsfokus . 

Nu handlar det om betydligt färre 

faktorer, men det är ändå en svår uppgift 

som kräver metod, organisation och 

samarbete. Mycket av detta kan vi läsa på 

Svensk Biavel AB:s hemsida, http://www. 

svenskbiavel.se/. 

I sammandrag innehåller avelsplanen 

ovanstående avelsmål, men också en 

modell för hur vi ska nå dessa. Metoder 

för urval av avelsdjur och efter vilka kriterier 

urvalet ska ske har också angivits. 

En mängd regler knutna till hanteringen 

ska motverka exempelvis sjukdomsutbrott 

mm. 

Förutsättningar för framgång 

Om man ska nå önskat resultat bör man 

kontrollera avelsmaterialet såväl på mödernet 

som på fädernet. Rätt drottningar 

måste paras med rätt drönare, helt enkelt. 

Detta kan göras med olika grad av säkerhet. 

På biavelsspråk brukar man tala om 

Parningsstation, Rasparningsstation, Rasparningsplats, 

Bruksparningsplats och Fri- 

parning. På dessa stationer/platser och vid 

friparning sker naturlig parning. Alternativet 

är inseminering, där man har fullständig 

kontroll på materialet. 

Behovet av att kontrollera materialet 

kan variera beroende på vad man vill 

uppnå. Många framtagna djur är inte slutprodukter, 

utan används som ett led i en 

process som ska resultera i goda bruksdjur 

för det stora flertalet biodlare. Om man 

som biavlare avser att deltaga i en uthållig 

biodling, avelsmässigt sett, finns starka 

skäl att se till att bevara den genetiska variationen 

i den population ur vilken man 

hämtar sitt avelsmaterial. Detta kräver att 

man vidtar mått och steg. 

Framgången kan också vara betingad 

av att man inte försöker uppnå alltför 

många mål på en gång. Ett klassiskt exempel 

på detta är E. H. Ericksons försök i 

Arizona på 1990-talet. I detta fall handlade 

det endast om att avla bin som motstod 

varroakvalstret. Ericksons recept var följande, 

http://gears.tucson.ars.ag.gov/publ/ 

tolerant2.html; 

• Identifiera bisamhällen som har 

överlevt varroan (från ödebigårdar 

eller på annat sätt) 

• Isolera dessa bisamhällen från andra 

bisamhällen/drönare 

• Mät kvalstermängden med jämna 

mellanrum 

• Odla drottningar från de samhällen 

som har lägst antal kvalster 

• Para dessa drottningar på en isolerad 

plats med drönare från samhällen 

som också har lågt antal kvalster 

Dr Eric Erickson och Lenard Hines 2003 i den bigård där det viktigaste avelsarbetet skedde 

då varroatoleransprojektet pågick. Foto: Erik Österlund. 

7

• Låt de på så sätt framtagna drottningarna 

få ersätta drottningarna i de 

samhällen som har ett högre antal 

kvalster 

Bina i Ericksons försök hade överlevt i 

många år utan behandling när han till slut 

avgick med pension. Antalet kvalster per 

100 bin var då i genomsnitt 6-7 kvalster! 

Samarbetet med yrkesbiodlaren Lenard 

Hines, och hans 700 bisamhällen, var till 

god hjälp vid försöket. 

http://gears.tucson.ars.ag.gov/rf/abj/varroa. 

html Erickson arbetade bara med en enda 

egenskap, varroatolerans, och det gick alldeles 

utmärkt. 

Drottningodling och 

Drönaravel 

En nära nog oundgänglig del av ett biavelsarbete 

är odling av drottningar. De utvalda 

avelsdjuren ska förmera sina arvsanlag. 

Drottningodling kan ske i liten såväl som 

stor skala. En del kommersiella drottningodlare, 

framförallt i USA och andra länder 

där stordrift är vanligt, odlar och säljer årligen 

många tusen drottningar. Vi vanliga 

biodlare behöver inte så många drottningar, 

och vi tar till enklare metoder. 

Vad kan vi själva göra? Återigen kan 

valet av metod betingas av vad man vill 

uppnå. Några metoder är mycket enkla, 

och det kan vara en fördel. Behöver man 

bara några få drottningar så kan dessa 

räcka. Andra är mer komplicerade, och 

kräver lite träning. Vi bör också nämna 

att så kallad drönaravel ibland kan vara 

en god idé. Vi kan tillsätta ramar med förpräglad 

drönarstorlek eller ramar med endast 

en smal vaxremsa, och sätta dessa i de 

samhällen som har fördelaktiga arvsanlag. 

Utan drönare blir det ju ingen parning. 

Svärmceller, nödceller och 

bågsnitt 

Spelar svärmlystnad ingen roll för dig kan 

du använda svärmceller från de samhällen 

som sköter sig utmärkt i övrigt, och ersätta 

drottningarna i samhällen som presterar 

mindervärdigt. Detta kan dock ha sina 

Mellanväggsbitar 

isatt i ramen. 

Bina har byggt 

och drottningen 

lagt ägg. (The 

Hive and the Honeybee 

1946.) 

Här har bina i en 

cellbyggare byggt ett 

antal celler. 

Först är en kakbit med 

späda larver från ett 

avelssamhälle isatt 

in i en ram i cellbyggaren. 

Ett hålrum 

lämnas under och 

bina har byggt några 

viseceller. (M Quinby, 

Bee-Keeping, 1867.) 

Den s k Hopkinsmetoden. 

En ram med 

späda larver i lämplig 

ålder är lagd på sidan 

upphöjt 6-7 cm ovanför 

överlisterna på cellbyggaren. 

Då kan det bli 

ganska många viseceller. 

(Beekeeping, E.F 

Phillips, 1915.) 

risker. Passar man inte ordentligt så kan 

bina försvinna någon annanstans. Även 

om svärmceller är nog så naturliga, så är 

denna metod inte att rekommendera. 

Nödceller då? Kan det fungera, undrar 

någon. Nödceller uppstår 

när man helt so- 

Omlarvning i en cellkopp. 

Foto: Bo Lundberg. 

Odlingslist med omlarvade 

cellkoppar som 

bina tagit väl hand om. 

Foto: Bo Lundberg 

nika tar bort drottningen, helst i ett starkt 

samhälle. Bina drar nämligen upp egna 

celler för att ersätta den gamla drottningen. 

Det råder delade meningar om kvaliteten 

på drottningar som odlats på detta 


sätt. Helt klart är dock att det fungerar. 

Även här måste passning ske, då man inte 

vet åldern på de larver bina tog i anspråk. 

Även om vi har bättre kontroll än vid användning 

av svärmceller så är metoden 

ändå lite chansartad. 

Vid den så kallade bågsnittsmetoden 

sätter man in en ram med mellanvägg i 

mitten av yngelklotet i det samhälle där 

den högpresterande drottningen går. Helst 

ska drottningen inte kunna välja att lägga 

ägg någon annanstans. Mellanväggen brukar 

klippas i flikar. Cellerna byggs snabbt 

ut, och drottningen bestiftar ramen. Vaxkakan 

”trimmas” sedan så att nykläckta 

larver hamnar i nederkanten. Ramen 

hängs sedan in i en så kallad cellbyggare. 

Det är ett starkt drottninglöst bisamhälle 

med många unga bin, som sedan lätt 

matar upp larver till granna drottningceller. 

Pass på så att du tar hand om cellerna 

innan de börjar kläckas. 

Omlarvning 

För att odla många drottningar används 

”omlarvning”. Nykläckta larver förs, med 

en så kallad omlarvningsnål, över från 

sina egna celler till iordningställda cellkoppar, 

numera vanligtvis av plast. En 

vanlig metod är att man har placerat en 

liten droppe honung i cellkoppen innan 

den späda larven placeras där. Cellkopparna 

har fästs med smält vax vid en odlingslist, 

som i sin tur sitter fast på en ram. 

När omlarvningen är klar flyttas odlingsramen 

över till en cellbyggare som matar 

och driver upp ynglet till drottningceller. 

En cellbyggare kan vara både viselös och 

viseriktig. 

Denna metod uppfanns av den amerikanske 

biodlaren Doolittle år 1888 (http:// 

www.bushfarms.com/beesdoolittle.htm). 

Metoden gynnas av att både avelssamhället 

och cellbyggarsamhället mår bra, och 

är kraftiga med många unga bin förutom 

riktligt med flygbin. 

Avelsdrottningen bör, vid alla metoder, 

inte vara alltför gammal. Många 

varianter av omlarvning har utvecklats, 

torr omlarvning, våt omlarvning, dubbel 

omlarvning m.fl. Varje biavlare finner sin 

lösning. 

Drottningar kläcks vanligen ca 16 

dagar efter att äggen lades. Att känna till 

hur gamla ynglen/äggen var vid omlarvningen 

är alltså mycket fördelaktigt. Är 

vädret varmt kan det gå aningen fortare, 

är det kyligt kan det ta aningen längre tid. 

Chansa inte! Parningen av de så kläckta 


aktuellt i juni 

• Sätt på lådor. Nu går utvecklingen i bisamhället mot sin kulmen. Se 

till att bina har plats. Ligg helst lite före. När översta lådan är halvfull 

av bin kan du sätta på nästa, om det inte är mycket kallt. Det kan 

det ju faktiskt vara ibland. 

• Gör avläggare. Utöka din bigård. Skaffa fler bisamhällen eller ersätt 

dem som dog i vintras. Avläggare är trevliga att pyssla med, och där 

kan du dessutom para dina odlade drottningar.. 

• Förhindra svärmning. Bildandet av avläggare motverkar svärmning. 

Om du tycker att det blir för många samhällen, kan du alltid sälja 

några stycken. Det finns gott om köpare. Hör efter om någon i föreningen 

är intresserad. Du kan också låta starka och svaga byta plats. 

Det fungerar alldeles utmärkt. Båda blir starka och fina. Yngeluppflyttning 

(ovan galler tycker jag) motverkar också svärmning. Antalet 

enheter blir då oförändrat. Glöm inte bort att riva eventuella viseceller 

på de uppflyttade ramarna. 

• Synkronisera binas styrka med huvuddraget i din trakt. Har du ett 

tidigt drag väntar du tills efter draget med att göra avläggare, under 

förutsättning att du kan hålla ihop samhället. Är du nybörjare bör du 

inte chansa. Det är jättetråkigt att konstatera att ens bästa bisamhälle 

har försvunnit till skogs. Har du ett sent drag är det enklare. 

Gör avläggarna tidigt och drivfodra dem ihärdigt. Se dock upp med 

röveri. 

• Bedriv ditt eget avelsarbete. Många små biavlare är bättre än få 

stora. Samarbeta gärna i föreningen. Något av det bästa som ni kan 

göra är att avla för hygieniskt beteende. Vi biodlare vinner mycket på 

detta. Hygieniska bin kan klara både yngelröta och kalkyngel mycket 

bättre än bin som saknar detta beteende. Tro det eller ej; Hygieniskt 

beteende har också visat sig vara en av huvudbeståndsdelarna i de 

bistammar som uppvisat tolerans mot varroakvalstret. Så är det! 

drottningarna sker antingen i små parningssamhällen, 

eller i avläggare eller 

fullgoda produktionssamhällen. För den 

vanlige småbiodlaren fungerar parning i 

avläggare utmärkt. 

Naturlig biodling 

Naturen har sitt eget system, det har vi 

säkert alla förstått. Binas sätt att fungera 

har utvecklats under årmiljoner. Det finns 

därför all anledning att ta reda på vilka lösningar 

som naturen har utvecklat, innan 

man bestämmer sig för hur man ska utforma 

sin biodling. Naturens lösningar 

har mycket sällan tillkommit av en slump. 

För att kunna bedriva en praktisk biodling 

tvingas vi ändå till kompromisser. Vad som 

är viktigt är att kompromisserna inte går 

så långt att de av naturen utprovade lösningarna 

avseende bisamhällets grundläggande 

livsvillkor görs verkningslösa. Förr 

eller senare stöter man då på problem. Det 

har skett flera gånger, och det kommer att 

SBR:s 

drottningodlingsfolder 

ger 

många 

värdefulla 

tips. 

hända igen. Min personliga känsla är att 

människan i många fall litar mer på sin 

egen förmåga och klokskap, än på naturens 

utprovade lösningar. Det tycker jag 

är synd, då problem (för oss människor) 

i så fall uppstår i onödan. Varroakvalstret 

och alla bekymmer i samband därmed är 

ett exempel. Vi ses i juli månad igen! 

per.idestrom@naturligbiodling.se 

9

drottningodling, tillsättning 

och avläggare 

KeNth-INge WaLLgReN 

Drottningodling. 

Till min drottningodlig använder jag Jentersystemet 

och följer då ett visst schema. 

Det man tyvärr kan ge sig den på är 

att när man ska flytta larver till amning 

eller bura drottningceller för ruvning är 

det ”olämpligt” väder, regnskurar eller 

stekande sol. 

För att skydda mig och bina har jag 

slagit ner ca 40 cm långa rör i marken mellan 

två kupor. I en sopcontainer hittade jag 

ett stort parasoll med avbruten pinne (det 

är inte klokt vad folk slänger). Med lite lim 

och några skruvar fungerar det utmärkt. 

Parasollet är ca 3 m i diameter och skyddar 

två kupor. 

Jag har slagit ner rör så att jag kan 

skydda alla kuporna i hembigården. Jag 

kan alltså bära med mig parasollet dit jag 

ska jobba och röret sticker upp endast 

någon centimeter för att inte störa gräsklippning 

och så att man inte snubblar 

på dem. 

Drottningtillsättning 

Jag får ofta frågor om säkra drottningtillsättningsmetoder. 

Här är ett bergsäkert. 

Det är lite pyssel, men vill man inte chansa 

när man byter en drottning är det värt lite 

tid och arbete. Förutsättningen är att man 

har en skattlåda med nyslungade ramar, 

alltså rejält honungskladdiga. 

Steg 1: På det samhälle som ska få 

sin drottning bytt lägger man ett spärrgaller 

överst för att försäkra sig om att ingen 

oparad eller gammal drottning ska ta sig 

in i lådan man sätter på. Över spärrgallret 

sätter man den kladdiga lådan. 

Steg 2: Den nya drottningen är i en 

försändelsebur ensam. 

Steg 3: Efter ca 12 timmar tar man 

bort den kladdiga lådan från modersamhället 

och sätter den på en ny botten vid 

sidan av samhället. 

Steg 4: Sätt ner försändelseburen med 

drottningen i mitten och sätt på täckskiva 

och tak. Se till att bina kan äta sig igenom 

fodret i foderdelen in till drottningen. 

Ett parasoll gör att man kan arbeta med bina även i regnväder. 

Sten 5: Efter ca 3 dagar kontrollerar 

man att den nya drottningen lägger ägg. 

Steg 6: Tag bort den gamla drottningen. 

Steg 7: Spraya ett tidningspapper med 

honungsvatten och lägg det ovanpå den 

gamla yngelrummet. Sätt den ”kladdiga” 

lådan ovanpå tidningspappret. Den nya 

drottningen skall ha lagt ägg i denna. 

Det här verkar pyssligt, men tar inte 

så många minuter. Det behövs tre besök 

eftersom man ska invänta att lådan blir 

full av ”snälla” unga husbin då man satt 

den kladdig ovanpå spärrgallret. Det är en 

av förutsättningarna för ett lyckat byte, att 

många unga ”snälla” husbin finns i lådan 

när den lyfts bort från modersamhället. De 

”snälla” husbina tar garanterat väl hand 

om den nya drottningen. Eventuella fältbin 

som kommer med flyger tillbaka till 

moderkupan innan drottningen är ”utäten”. 

Det får naturligtvis inte finnas ägg- 

och yngelramar i ”kladdlådan”. 

Avläggare 

Man kan också göra avläggare med den 

här metoden. Då tar man inte bort den 

gamla drottningen från modersamhäl- 

let. Man kan mycket väl behöva förstärka 

”kladdlådan” med den nya drottningen 

(som nu är avläggare) med en eller flera 

yngelramar med täckt yngel och ev foderramar. 

Vid invintringen kontrolleras att 

modersamhället och avläggaren har ägg 

och yngel och är starka nog för att klara 

vintern. Annars förenar man dem och gör 

ett nytt försök nästkommande år. 

Mer bin 

Vi behöver mer bin. LRF och SBR har visioner 

om att fördubbla antalet bisamhällen. 

Jag menar att det är minst lika viktigt att 

berätta hur man undviker vinterförluster. 

Det har jag lyckats bra med. 

HF:s nya grepp med Återtag, dvs att HF 

burkar honungen åt biodlaren är en god 

idé så att biodlarna kan sköta fler bisamhällen. 

Hoppas det fungerar bra i praktiken. 

Livsmedelslagstiftningen är ju inte 

precis till för oss småproducenter. Byggkostnaderna 

är höga och honungspriset 

har varit envist lågt. Det behövs bra pris. 

Det behövs också en lättskött kupa som 

minskar arbetstiden så att man sköta fler 

samhällen. 


Sommar, sol och honung 

MaRIta deLveRt 

Tänd grillen och grilla lammracks, entrecote 

eller andra favoriter. Använd honung i dressingen, 

glacen, marinaden och desserten. 

Njut i den milda sommarkvällen 

av härlig mat och skön samvaro. 

Här kommer några tips! Allt beräknat 

för 6 personer 

Honungsglace 

1 dl chilisås 

1,5 msk balsamvinäger 

2 msk vatten 

1,5 msk honung 

2 vitlöksklyftor skurna i småbitar 

Rosmarin, salt och svartpeppar 

Blanda allt i en kastrull. Låt småkoka till 

simmig konsistens ( 5-10 min) . Pensla 

glacen på köttet efter grillning. 

Vitlöks- och honungsyoghurt 

1 vitlök 

2 dl matyoghurt 

1 tsk salt 

½ citron, skal och saft 

½ msk honung 

Några droppar tabasco eller röd peppar 

Skala och dela vitlöken i klyftor och rosta 

den i ugn 175 grader ca 30 minuter. Blanda 

allt och mixa med en mixerstav. Servera 

till köttet. 

Fryst äggtoddy med jordgubbar 

10 äggulor 

1,5 dl florsocker 

Rom eller cognac efter smak 

Färska jordgubbar 

Flytande honung 

Mynta och florsocker till garnering 

Vispa gulor och florsocker vitt och pösigt. 

Häll upp i glasformar (som tål frysgrader) 

eller i muffinsformar och frys. 

Vid serveringen – lägg på färska jordgubbar, 

ringla nyslungad honung över och 

garnera med mynta och florsocker. 


Röd potatissallad 

1 kg kokt färskpotatis 

1 knippa rädisor 

1 rödlök 

1 röd paprika 

Röd mangold 

Rostade pinjenötter och 

flagad parmesan 

Dressing: 

5 msk rapsolja 

2 msk vitvinsvinäger 

1 msk vatten 

2 tsk honung 

1 tsk dijonsenap 

Salt, peppar 

Skär den ljumma potatisen i skivor och blanda 

med övriga ingredienser. Slå dressingen över. 

Strö över pinjenötter och garnera med flagad 

parmesan och sommarblommor. 

11

KRIStINa BäcKStRöM 

Årets riksförbundsmöte 

blev en tvåstegsraket. Först 

en konferens med nyttiga 

bikunskaper, sedan en helg 

med viktiga beslut om SBR:s 

framtid. 

När det var dags för riksförbundsmöte 

i Höör i april var det ett helt nytt 

upplägg. I år började mötet med en fredag 

fylld med seminarier för folk i biodlarbranschen. 

Under dagen var några föreläsningar 

gemensamma för alla. Där emellan 

kunde deltagarna välja föreläsningar efter 

intresse. 

Dagen bjöd till exempel på föredrag 

om biavel och bins hälsa, bihusesyn och 

honungshantering. Finn Andersen, vd för 

företaget Naturkosmetikkompaniet berättade 

om hur man använder honung och 

vax för att göra kosmetika och hur honung 

smaksätts med eteriska oljor. 

Kirsten Jensen berättade om samspelet 

mellan bin och våra trädgårdsväxter, 

både ur proffsodlarnas och ur hemmaträdgårdarnas 

perspektiv. Ur hennes föredrag 

saxar vi följande goda råd: 

Om du vill ha många och stora hallon 

och ett bra drag från hallonblomningen 

ska du vattna ordentligt innan blomningen 

och sedan låta bli. Vattnar man senare 

späds nektarn ut så att bina hellre flyger 

på annat. 

Kirsten 

Jensen 

Riksseminarium och 

Riksförbundsmöte 

Enkät 

Vad skulle din biodling behöva för 

att frodas? 

Sven Persson, Odarslöv, Lund. 

– Ett bättre blomningsfönster sedan rapsen 

blommat över. Då är det öken här på den skånska 

slätten. 

Bengt Jönsson, Odarslöv, Lund. 

– Tid, tror jag. Fast egentligen 

är jag nöjd. Vid 35 samhällen ligger 

gränsen för mig. Med fler blir det för 

mycket ensamarbete och man känner 

sig lätt asocial. 

Martin Johansson, Linköping. 

– Jag önskar att jag kunde ägna mer tid åt 

biodlingen, njuta mer än att stressa hela tiden. 

Just nu fungerar det bra med nio, max tio samhällen. 

Lennart Ohlsson, Göinge. 

– Det är som det ska vara. Jag 

har tio samhällen och mina bi är 

vid liv och jag är glad när de slipper 

sjukdomar. 

Harriet Larsson, Axelvold. 

– Ingenting! Jag är så lyckligt lottad. Jag började 

med biodling för två år sedan och fick stöd av 

min underbara biodlarförening, av en bra mentor 

och av min man som snickrar och fixar annat 

praktiskt. 


GMO-debatt och GMO-policy 

GMO-frågan debatterades hela lördagsförmiddagen. 

Beslutet om GMO-policy togs 

på eftermiddagen och det var tänkt att debatten 

skulle ge mer underlag för beslutet 

men det måste tyvärr sägas att det blev en 

spretig tillställning. 

I panelen satt Kristoffer Vamling, vd 

för Plant Science, företaget som tagit fram 

Amflora, en genetiskt modifierad potatis. 

Jordbruksverket representerades av 

Anders Falk och med från SLU var Inger 

Åhman som jobbat med GM-teknik. 

På den GMO-skeptiska sidan fanns 

lantbrukaren Anders Lunneryd, Lasse Hellander 

från Biodynamiska föreningen och 

ekolantbrukaren Peter Einarsson. 

Det visade sig vara extremt svårt att 

prata om biodling och GMO på samma 

gång. Samtalet handlade mer om lantbrukets 

villkor, om bekämpningsmedel och 

om den eventuella framtida nyttan av genetiskt 

förändrade grödor. 

Bägge sidorna avfärdade stundom 

motargument på ett ganska irrationellt 

sätt. Nej-sidan visade till exempel en film 

med ett bi som dog sedan det druckit sockervatten 

med ett växtgift som inte kom 

från någon GMO-gröda. När eko-biodlare 

uttryckte oro över att de skulle mista sin 

KRAV-märkning om genetiskt förändrat 

pollen kom in i honungen kontrade Jasidan 

med ”några pollenkorn får ni väl 

ändå tåla”. 

På väg ut hördes en biodlare muttra: 

– Det enda jag lärde mig idag var att 

en biodlare inte får svar på sina frågor. 

Helt klart är att det behövs mer forskning 

om GMO-grödors effekt på biodlingen 

och att biodlarna själva måste bevaka sin 

närings intressen, något som också finns 

med i den nya GMO-policy som antogs i 

Höör efter debatten. 

Där står det till exempel att SBR ska 

arbeta för att oberoende undersökningar 

av effekterna för biodlingen ska göras 

innan GMO-grödor sätts ut i naturen och 

för att biodlarnas organisationer ska rådfrågas 

innan beslut tas om odlingar. 

– Vi talar om en försiktighetsprincip. 

Nu börjar arbetet med att definiera vad det 

betyder. Som jag ser det handlar det till exempel 

om avstånd. När vi får bisjukdomar 

kräver staten av biodlarna att vi ska ha ett 

säkerhetsavstånd till andra bin på 3-5 kilometer. 

Det borde gälla nu också, säger 

Jonny Ulvtorp, SBR:s styrelseordförande. 


Styrelsens GMO-policy förordade en försiktighetsprincip, 

ett motförslag från en grupp medlemmar gick längre och 

krävde ett totalt nej till GMO i naturen. 

Styrelsens förslag vann med 29 röster mot 24. 

SBR:s GMO-policy 

antagen på SBR:s Riksförbundsmöte 17 april 2010 

1. SBR skall arbeta för att försiktighetsprincipen skall tillämpas så att en långsiktig 

och hållbar biodling kan säkerställas. 

2. SBR skall arbeta för att myndigheter och beslutsfattare rådfrågar biodlarnas 

organisationer och övriga sakkunniga inom området innan beslut som kan ha 

betydelse för bin, biodling och biodlaren fattas. 

3. I frågan om GM grödor skall SBR arbeta för att inga tillstånd för odlingar ges utan 

att förhållanden för bin, biodling och biodlaren har undersökts och tillgodosetts 

på ett tillfredsställande sätt. Detta innebär bl. a. att godkännande myndigheter i 

samband med behandling av tillståndsansökningar skall begära dokumentation 

på oberoende* undersökningar beträffande påverkan på/av bin, biodling och 

biodlaren. 

4. SBR skall arbeta för att all lagstiftning och regelverk rörande GMO säkerställer 

SBR:s övergripande mål. 

5. SBR skall hålla sig orienterad om relevanta erfarenheter från GMO odlingar och 

forskningsresultat och framföra krav om att grundligare forskning utförs kring 

GM grödors eventuella påverkan på/av bin och biodlingen. 

6. Bitidningen och hemsidan skall användas för att föra ut balanserad och väl 

underbygd GMO-information. 

7. SBR skall i GMO-frågor samverka med biodlarorganisationer i Nordiska Baltiska 

birådet, COPA/COGECA såväl som med världsorganisationen APIMONDIA. 

8. I de forum där SBR ingår skall frågeställningar kring GMO och biodling belysas 

och tydliggöras i enlighet med denna GMO-policy. 

9. Denna GMO-policy skall utgöra underlag för SBR:s arbete med GMO-frågor, t.ex. 

vid yttranden och remissvar till myndigheter. 

* oberoende = utan kommersiella intressen 

SBR:S GMO-policy som den antogs på riksförbundsmötet Höör. Den alternativa texten för 

punkt 1 som inte antogs löd: 

”1. SBR ska arbeta aktivt för att förhindra att GMO kommer ut i vår natur. SBR ska också 

göra allt för att biodlare ska hållas skadeslösa/erhålla ersättning om eventuella GMO 

påverkar deras verksamhet negativt.” 

Omröstning 

i 

GMOfrågan. 

13

Trädgårdsmästaren Bo Lindahl, 

ordf i Skånedistriktet 

hälsade välkommen till 

Skåne och Backagården, där 

riksmötet också hölls för 10 

år sedan. Sälgen blommade 

efter en lång vinter. Stämningen 

var god och diskussionen 

ibland livlig, framför allt 

i GMO-frågan. En GMO-policy 

antogs som till allra största 

delen alla var nöjda med. 

Riksmöte i sälgblomning 

eRIK öSteRLUNd 

:s ordförande Jonny Ulvtorp 

SBR visionerade inledningsvis om 

biodlingens och biodlarnas betydelse för 

att leda utvecklingen framåt. Man har genomfört 

en hel rad åtgärder under det 

gångna året. Bland annat en ordentlig genomgång 

av ekonomin, som resulterat i 

ett överskott för 2009, och framförhandlade 

förmåner via medlemskapet i LRF, 

Agrolkortet och juridisk hjälpmöjlighet 

hos LRF Konsult. 

Det var första gången i SBR:s historia 

som ordförande och vice ordförande i 

presidiet för mötet var kvinnor. Sonja Gustafsson 

ordförande och Marita Delvert vice 

ordförande. Tack, det var bra! 

De 16 motionerna behandlades utan längre diskussioner och besluten togs i 

enlighet med de yttranden som SBR-styrelsen 

gjort. 

Konsulent Mårtensson lyssnar intresserat 

Ordförande Ulvtorp visionerade inledningsvis om biodlingen och biodlarna som 

leder utvecklingen framåt. Foton: Erik Österlund 

Ordförandena Marita Delvert och Sonja Gustafsson. 

Honungsbedömningen 

Honungsbedömningsreglementet har blivit 

förändrat. Honungsprov kan lämnas 

i klar genomsiktlig glas- eller plastburk. 

SBR:s etikett kan användas på honung i cylindrisk 

eller konisk glas- eller plastburk, 

350g, 500g och 700g. Bihusesyn skall vara 

genomförd. Det är en fördel att kunna visa 

dokument att omfattande egenkontroll 

sker, då handlare alltmer frågar efter dokumentation 

om kvalitetskontroll. 

Fler bin 

Efter ajournering på lördagen förde Matias 

Köping ett samtal med delegaterna 

om hur vi ska få fler bisamhällen. Vinter- 

Journalist Bäckström funderar på formuleringarna 

till artikeln på föregående sidor. 


förlusterna är stora. De behöver ersättas 

och nybörjare behöver bin. Vi behöver 

också många av oss utöka antalet bisamhällen 

för tillgodose behovet av honung. 

Vi har inte bin i Sverige så det räcker. Vi 

måste producera mer bisamhällen och vi 

behöver mötesplatser mellan säljare och 

köpare. Vi behöver också förslag på pris 

på avläggare och bisamhällen, olika storlekar 

och vid olika tidpunkter på året då 

de byter ägare. Även diskussion förekom 

om vikten av att invintra rätt. 

Honungsförädlingen 

Christer Ankarlid berättade om verksamheten 

vid Svensk Honungsförädling AB. 

HF har inte fått in nog med honung för 

att hålla handeln med honung hela året. 

Det fattades svensk honung i många butiker. 

Tyvärr innebär det att en del kunder 

väljer andra produkter. Importen ökar och 

den svenska honungen minskar något. 

HF har höjt priserna så att man nu tjänar 

pengar på allt man säljer. Man har höjt 

priset 20-25% på de flesta produkterna till 

butik. Nya produkter lanseras, t ex smaksatt 

honung och honungsvin. Christer gick 

igenom några av de satsningar man gör, 

t ex Omstart 2010 med höjt inköpspris, 

Årsleverantör av grovsilad honung, kontraktsleverantör 

på tre år och producentpaketet. 

Producentpaketet är en hjälp till 


VD Christer Ankarlid berättade om HF:s utveckling, honungsmarknaden och nysaysningar. 

införskaffande av bikupematerial så att 

man lättare ska kunna utöka. 

Valen 

Jonny Ulvtorp omvaldes till ordförande för 

SBR. Anders Lignell, Arne Johansson omvaldes 

och Matias Köping nyvaldes till ordinarie 

ledamöter i SBR-styrelsen. Kvarstår 

ett år gör Krister Linell, Alf Sjöberg och Stig 

Hansson. Suppleanterna deltar i styrelsearbetet. 

Yvonne Strid blev ny suppleant. 

Birgitta Augustesen omvaldes. 

Tack! 

Till sist avtackades välförtjänt Lennart 

Nilsson som avgått ur styrelsen för Svensk 

Biavel och Lotta Fabricius Kristiansen som 

avgått ur styrelsen för SBR men fortsätter i 

andra uppdrag för biodlarna. Hon och Stig 

Hansson uppmärksammades för väl utfört 

arbete med att genomföra årets riksmöte 

i Höör. Nytt för i år var ett utbildningsseminarium 

strax före riksmötet. Sonja Gustafsson 

och presidiet avtackades för väl genomförd 

ledning av riksmötet. 

SBR:s styrelse 2010 fr v, Krister Linnell, Alf Sjöberg, Arne Johansson, Stig Hansson, Yvonne Strid, Birgitta Augustesen, Jonny Ulvtorp och 

Anders Lignell. Saknas på bilden gör Matias Köping. Foto: Tore Olsson. 

15

Förlusterna i USA 

I slutet av april publicerades de 

preliminära resultaten från den 

undersökning som genomförts i 

USA för att få en uppfattning av 

förlusternas storlek vintern 2009- 

2010. Undersökningen omfattar 

svar från 4231 biodlare och mer 

än 22 % av det uppskattade antal samhällen 

om 2,46 millioner. Totalt dog 33,8 % 

av samhällena, det är således fjärde vintern 

i följd med stora förluster i USA, se 

tabellen. 

CCD (Colony Collapse Disorder), som 

det har talats mycket om i samband med 

förlusterna i USA, kännetecknas av följande. 

Det finns inga vuxna bin i samhällena 

och inga eller enbart få döda bin i 

eller utanför kuporna. Det finns täckt yngel 

och foder (honung/vinterfoder och pollen) 

i kakorna, samhällena har således hållit 

på med yngelsättning fram till kort före 

sammanbrotten och de har inte dött pga. 

brist på foder. Enbart 28 % av de biodlare 

som besvarade enkäten angav att åtminstone 

några av deras samhällen hade dött 

utan att det fanns bin kvar i kupan. Förlusterna 

hos dessa biodlare var dock 44 % 

jämfört med 25 % hos de biodlare som 

inte rapporterade om CCD. 

Följande orsaker till förlusterna har 

angetts: svält (32 %), vädret (29 %), svaga 

samhällen hösten 2009 (14 %), kvalster 

(12 %), dåliga drottningar/visefall (10 %). 

Enbart 5 % av biodlarna angav CCD som 

huvudorsaken till förlusterna. 

Författarna till artikeln med de preliminära 

resultaten skriver att slutrapport 

kommer publiceras senare under året. 

År Rapporterande Förluster 

biodlare % 

2006/2007 384 31,8 

2007/2008 331 35,8 

2008/2009 778 29,0 

2009/2010 4231 33,8 

PREBEN KRiSTiANSEN 

Bihälsokonsulent 

Enkät om övervintringen 2009-2010 

En sammanfattning av resultaten från den webbaserade 

enkätundersökningen som pågått under maj finns 

nu på SBR:s hemsida. Undersökningen kommer även 

redovisas i nästa nummer av Bitidningen. 

Kalkyngel 

Kalkyngel är en vitt utbredd sjukdom vars 

förekomst, till viss del oförklarligt, varierar 

från år till år. Ibland kan den ha stor 

ekonomisk betydelse genom att drabbade 

samhällen ger lägre honungsskörd. 

Sjukdomen, som orsakas av svampen Ascosphaera 

apis, kan öka kraftigt vid dåliga 

dragförhållanden och blött väder. 

Yngelkakor med sjukdomen har oregelbundet 

utseende med många genombitna 

cellock. Sjukt yngel är först vitt, 

mjukt och mögelaktigt för att sedan bli 

hårt och kalkartat. Själva mumierna kan 

vara antingen vita eller gråsvarta. Mumierna 

kan lätt ses i cellerna, på botten 

av kupan och framför flustret. 

Mer information om kalkyngel och 

vilka åtgärder som kan vidtas mot sjukdomen 

finns på SBR:s hemsida (sökväg: Bin 

och biodling > Bihälsa > Bisjukdomar 

och parasiter > Kalkyngel). 

Bihälsa 

Avläggare 

Avläggare, dvs. nya bisamhällen 

med unga drottningar, är grundstommen 

i all framgångsrik biodling. 

Övervintrade avläggare kan 

bland annat ersätta vinterförluster 

eller användas för att förstärka svaga 

(men friska!) samhällen på våren. 

Avläggare är dessutom ett bra och enkelt 

sätt att tillsätta en ny drottning. Genom att 

varje år bilda ett antal avläggare, som invintras 

med friska vinterbin kan dessutom 

problemen med varroa reduceras. 

I broschyren ”Avläggarproduktion” 

finns tips på hur avläggare kan bildas. 

Broschyren kan beställas genom Bibutiken 

på SBR:s hemsida. Den finns under 

rubriken PR-material och kan även laddas 

ner i pdf-format därifrån. 

Här några exempel på åtgärder som 

kan vidtas mot varroa. Om avläggaren bildas 

som en skaksvärm, dvs. utan yngel, 

kan bina behandlas med oxalsyra eller 

mjölksyra i samband med att avläggaren 

bildas. Om avläggaren har bildats med 

förseglat yngel kan den behandlas med 

oxalsyra (eller mjölksyra) när allt gammalt 

yngel har krupit och innan den nya 

drottningens yngel har täckts. I en yngelfri 

Översikt över förlusterna i USA de senaste 

fyra vintrarna. Bina rensar ut kalkyngel och vid kraftiga angrepp kan drivor av mumier ligga på botten 

och framför kupan. Odla inte efter drottningar med angrepp av kalkyngel. Foto: Preben 

Kristiansen 


avläggare kan kvalster även ”bekämpas” 

genom att tillsätta en ram med täckfärdigt 

drönaryngel (som dragits upp i ett annat 

samhälle). Drönarramen avlägsnas när 

alla cellerna på den är täckta. 

Drönarram 

Om man satt i drönarramar i kuporna 

är det viktigt att drönarynglet avlägsnas 

innan drönarna börjar krypa ut. Annars får 

drönarramarna den motsatta effekten än 

vad som var avsikten. Förutom att minska 

Broschyren Avläggarproduktion kan beställas 

från Bibutiken eller laddas ner som 

pdf-fil från SBR:s hemsida. 


En drönarram där bina slutat bygga och där det finns viseceller. Kolla yngelramarna i 

kupan och vidta åtgärder mot svärmning. Foto: Preben Kristiansen 

kvalstermängden kan drönarramen ge information 

om läget i samhället. Om kakan 

byggts ut i ramen, om det finns ägg och 

yngel i olika åldrar (beroende av hur länge 

ramen suttit i kupan) och om det inte 

finns viseceller på den vet man att samhället 

har en drottning och att det inte är i 

svärmtillstånd. Om samhället är i svärmtillstånd 

kommer det i de flesta fall finnas 

projekt pollinatören 

Projektet ska genomföras tillsammans med GRO och Sveriges Fröoch 

Oljeväxtodlare. Workshops och mötesplatser kommer att arrangeras 

där de olika odlarna och parterna (växtodlare och biodlare) 

kan mötas för att utbyta kunskaper och undersöka förutsättningarna 

för god pollinering. 

Man kommer att utreda och ge förslag på försök som behöver 

genomföras. Lämpligt studiematerial kommer att utarbetas och kompetenshöjande 

åtgärder genomföras för de olika odlarna. 

Man kommer också att undersöka möjligheterna att använda bisamhället 

som entomovektor. 

Viktigt är att utarbeta modeller för lönsamhetsberäkning av pollineringstjänster, 

samt att utarbeta en kvalitetssäkrad pollineringspool. 

Beslutet täcker drygt 90% av beräknade totalkostnader, vilket innebär 

drygt 640 000 kr. Det har fattats av Jordbruksverket utifrån förordningen 

om stöd för landsbygsutvecklingsåtgärder. Stödet innehåller 

EU-medel. Red. 

viseceller på kakan med drönaryngel. Det 

kommer naturligtvis även finnas viseceller 

på andra yngelkakor i kupan. Därför måste 

dessa också undersökas och åtgärder mot 

svärmning vidtas. 

preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org 

Foto: Lennart Nilsson 

17

Mjölksyrabakterier förebygger 

amerikansk yngelröta hos bilarver 

eva FoRSgReN, aLeJaNdRa vaSqUez, toBIaS oLoFSSoN, INgeMaR FRIeS 

Bakterier kan vara både 

skadliga och nyttiga. Nyttogörandemikroorganismer 

finns i stora mängder 

i naturen och på och i alla 

levande varelser. Honungsbin 

är inget undantag; det 

finns många nyttogörande 

bakterier i bisamhället, men 

även några som kan orsaka 

sjukdom (sjukdomsalstrare 

= patogener). 

Amerikansk yngelröta är en allvarlig 

bakteriesjukdom som normalt leder 

till döden för infekterade honungsbilarver. 

Endast unga larver är mottagliga för 

sjukdomen som orsakas av en sporbildande 

bakterie, Paenibacillus larvae. 

Bakterierna (i form av sporer) kommer 

in i bilarven via födan och etablerar sig i 

tarmkanalen. Så lite som ett 10-tal sporer 

kan vara tillräckligt för att infektera de 

yngsta larverna. Hur fort en individ dukar 

under för infektionen beror på mängden 

bakterier som intas, vilken variant (stam) 

av bakterien det rör sig om men sannolikt 

också vilka andra bakterier som koloniserar 

tarmen. Man vet från studier av normalfloran 

hos bl.a. människor att ”goda” 

bakterier som lever i vår mag- och tarmkanal 

kan förhindra sjukdomsalstrande 

bakterier att etablera sig och orsaka sjukdom. 

Mjölksyraproducerande bakterier är 

exempel på ”goda” bakterier som finns 

i mag-tarmkanalen hos människor och 

djur, och som kan skydda mot oönskade 

mikroorganismer och infektioner. De 

anses vara hälsofrämjande och används 

idag som tillsatser i föda för både djur och 

människor (probiotika = bakterier som 

ger en positiv hälsoeffekt efter intag). 

I Bitidningen nr. 9, 2008 beskrevs 

upptäckten av en helt ny uppsättning 

mjölksyrabakterier i honungsmagen hos 

bin. Denna mikroflora är en unik sam- 

mansättning av bakterier bestående av 

minst 12 olika bifidobakterier och laktobaciller 

som bland annat visat sig ha stor 

betydelse för fermentation av bibröd. Sannolikt 

har dessa specialiserade bakterier 

även stor betydelse för binas hälsa genom 

Bild 2. 

Bild 1. 

att förebygga infektionssjukdomar. 

För att undersöka en eventuell förebyggande 

effekt av de nyupptäckta mjölksyrabakterierna 

mot infektioner av P. larvae, 

utfördes sommaren 2008 en serie 

försök. Först gjorde vi försök för att se om 


mjölksyrabakterierna hämmade växten av 

P. larvae på agarplattor (ett fast näringsmedium 

för mikrobiell odling av bakterier). 

Resultaten från det försöket visade 

en varierande hämmande effekt av de individuella 

mjölksyrabakterierna på tillväxten 

av P. larvae. Samtliga varianter av de individuella 

mjölksyrabakterierna hämmade 

helt eller delvis växt av P. larvae (se exempel 

i bild 1). Ett glädjande resultat var 

att två enskilda stammar samt en kombination 

av samtliga 12 bakterier hämmade 

tillväxten av P. larvae helt, dvs. ingen växt 

av P. larvae kunde observeras! 

Vi gjorde också försök där individuella 

larver matades med P. larvae i olika 

doser i kombination med eller utan mjölksyrabakterier. 

Vi använde oss av en metod 

(s.k. in vitro odling av larver, se bild 2) 

där man på laboratoriet föder upp larver 

(yngre än 24 timmar) på en artificiell diet 

bestående av drottninggelé blandat med en 

lösning av glukos och fruktos. 

Två olika stammar av P. larvae odlades 

upp i laboratoriet, antalet bakterier 

bestämdes och två doser (5000 och 

50000 sporer per ml) blandades i fodret. 

En kontrollgrupp (grupp 7, se tabellen) 

fick enbart drottninggelé/sockerlösning. 

Två grupper (grupp 1 och 4) försågs med 

infekterat foder utan tillsats av mjölksyrabakterier, 

två grupper (grupp 2 och 

5) försågs med infekterat foder blandat 

med mjölksyrabakterier från dag 0 och 

två grupper (3 och 6) fick infekterat foder 

men försågs inte med mjölksyrabakterier 

förrän efter 3 dagar. 

Försöken pågick under 14 dagar efter 

att larverna infekterats, döda larver avlägsnades 

kontinuerligt och undersöktes med 

avseende på P. larvae. Totalt undersöktes 

1200 larver i fem separata experiment. 

Den totala effekten av att förse larverna 

med mjölksyrabakterier efter att de 

fodrats med P. larvae (oavsett dos) var 

att signifikant färre larver blev infekterade 

(p= 0,007, se figur 1). Effekten var dock 

betydligt större i de grupperna som utsatts 

för den högre dosen av P. larvae (grupp 5 

och 6, p = 0,005). Den statistiska analysen 

visade också att det inte var någon signifikant 

skillnad mellan att förse larverna 

med mjölksyrabakterier på samma dag 

som P. larvae eller två dygn senare. Den 

positiva effekten var lika tydlig. 

Vi kan alltså konstatera att de mjölksyraproducerande 

bakterierna isolerade från 

binas honungsmage har en starkt häm- 


Figur 1. 

Grupp P. larvae Mjölksyrabakterier Tidpunkt 

1 5000 – 

2 5000 50000 dag 1 och följande 


4 50000 – 



7 – – 

Tabell 

mande effekt på växt av P. larvae. Resultaten 

från våra experiment visar också att 

om man fodrar larver som utsatts för P. 

larvae med mjölksyrabakterier så minskar 

andelen insjuknade och döda larver. 

Vi kan hävda att dessa bakterier har en 

probiotisk effekt på honungsbin då den 

förebygger infektion av amerikansk yngelröta 

och sannolikt även andra infektioner. 

Förmågan att hämma andra patogener bör 

undersökas så att vi kan få kunskap om 

den fulla omfattningen av dessa bakteriers 

probiotiska effekt. 

Referenser 

Forsgren, E., Olofsson, T. C., Vásquez, A., 

Fries, I. (2010). Novel lactic acid bacteria 

inhibiting Paenibacillus larvae in honey 

bee larvae. Apidologie 41, 99-108. 

Vásques, A., Olofsson, T. (2008). Nyttiga bakterier 

löser honungens gåta. Bitidningen 

107, September, 8-11. 

Vásques, A., Olofsson, T. (2010). Mjölksyrabakterier 

i bibrödsproduktion. Bitidningen 

108. Januari/Februari, 6-8. 

ägglikör 

Honung blir bara trendigare och trendigare 

och förekommer ofta i tidningarnas 

recept. I det påkostade, glassiga gourmetmagasinet 

Diné & Dryck hittar vi en spännande 

ägglikör med mycket honung i. Jag har inte 

testat receptet, men tyckte ändå att det var så 

annorlunda så jag ville förmedla det. 

5 ägg 

6 citroner 

1 msk citronzest (=det allra yttersta 

skalet,finrivet) 

300 g honung 

37 cl Grönstedts Cognac 

Tvätta och torka äggen och lägg dem i 

en skål – med skalen kvar! Täck med saften 

från citronerna och zesten. Låt stå övertäckt i 

kylen. Efter 2-4 dygn är skalen mjuka.Tillsätt 

då honungen och vispa hårt tills blandningen 

är slät. Avsluta med cognacen. 

Marie Axelsson 

19

Fler kluriga biodlare i varberg 

JaNNe MåRteNSSoN 

i Jan/febr-nr av årets BT kan 

vi läsa om ett besök hos Varbergskretsens 

Bf. Vi återupptar 

bekantskapen och träffar 

ett par kluriga biodlare till 

från Varberg. 

Nils G. Carlsson, fungerade som ”reseledare” 

under besöket i Varbergskretsens 

Bf. Här beskrivs ytterligare två 

besök under rundresan hos medlemmarna 

i Varberg. 

Nils Otterdahl och 

Georg Johansson 

Nils och Georg har utvecklat ett rationellt 

sätt att bedriva biodling i trågkupor, för att 

på ett enkelt sätt möjliggöra bekämpning 

av varroakvalstret genom borttagning av 

drönarvax under i stort sett hela säsongen. 

Borttagningen kan ske utan att behöva 

lyfta av skattlådor mer eller mindre 

fyllda med honung. I en minde skattlåda 

för t ex 5 ramar placeras ett antal yngelramar 

tillsammans med drönarramen. 

Denna skattlåda spärras inte, vilket gör 

att drottningen hela tiden kan lägga ägg i 

såväl drönarramen som de övriga ramarna. 

Därmed har man också god möjlighet 

att hålla kolla på bygglust, äggläggning och 

svärmförberedelser utan att tvingas lyfta 

bort honung först! På samma sätt kan 

man hela säsongen ”skörda” drönarvax 

(och kvalster) genom att lyfta en enda 

ram dvs. drönarramen. Beroende på trågets 

storlek finns dessutom plats för 1-2 

traditionellt spärrade 

skattlådor. 

Drönarvaxborttagning 

bör kombineras 

med en kraftigare 

bekämpning senare 

på säsongen. Oxalsyredroppning 

efter 

yngelsäsongen eller 

behandling med myrsyra 

enligt gängse rekommendationer 

är 

två möjligheter. 

Göran Calis 

Göran Calis har en 

mycket välskött bigård. 

Göran har också anslutit 

sin biodling till 

Svenskt Sigill. Även 

här var det ett sätt att 

bekämpa varroakvalstret 

som var anledningen 

till besöket. 

Göran har i fyra års tid 

arbetat med rabarber 

som huvudmetod att 

försöka hålla smittspridarna 

i schack. 

Han har undersökt 

nedfallet kontinuerligt 

och hittar enligt uppgift 

numera i princip inga kvalster. 

Appliceringen gjordes till en början i 

form av tillskurna strimlor av färsk rabarber. 

Den ungefärliga storleken uppskatta- 

Georg Johansson visar var 5 ramars-skattlådan placeras. 

1-2 skattlådor beroende 

på trågets storlek 

Drönarram i ospärrad 

mindre skattlåda 

Yngelrum 16-25 ramar 

des till 5x50 mm. Ett antal sådana strimlor 

lades i kupan, varje gång han arbetade 

med bina. Det hände att Göran ibland 

kunde se hur bina kom utsläpande med 

de intorkade strimlorna. Något jobbigt för 

ett litet bi förefaller det! 

Förra säsongen prövades därför en ny 

metod att tillföra rabarber i kupan. Med 

hjälp av en mixer bereddes en ”gröt” av 

färsk rabarber. Gröten applicerade Göran 

med en tesked på ramarnas överlister. 

Bina började omgående intressera sig för 

det tillförda och enligt Göran är i regel 

all tillförd substans borta nästa gång han 

kommer på besök. 

Det finns ett antal faktorer som kan 

noteras då det gäller det refererade sättet 

att med rabarber bekämpa varroan: 


– Arean på nedfallsskivan är relativt 

liten, vilket gör det vanskligt att 

bedöma det verkliga nedfallet av 

kvalster. Effektiviteten i form av nedfallna 

kvalster blir därmed svår att få 

en verklig uppfattning om. 

– Metoden är tidskrävande. En maxgräns 

för antal samhällen, som man 

hinner behandla på detta sätt, nås 

nog ganska snart. För en biodling 

i mindre skala är emellertid tiden 

knappast några problem. 

– En tredje faktor är att metoden kräver 

tillgång på rabarber. Vilket knappast 

är ett oöverstigligt hinder, men ändå. 

– Den gröt som prövades i fjol visade 

tendens till att mögla vid förvaring 

i trågkupan. Vilket innebär att det 

måste mixas ny gröt relativt ofta. 

Summa summarum måste metoden 

undersökas närmare innan den skulle 

kunna officiellt rekommenderas från 

SBR:s sida. Det blir en uppgift för Avels- 

och Bihälsokommittén att bedöma om 

sådana undersökningar anses tillräckligt 

intressanta att genomföra. 

Tills dess gäller de rekommendationer 

som framtagits tidigare och som finns 

beskrivna i ett antal skrifter. Bl a Jordbruksverkets: 

Varroabekämpning med 

ekologiska metoder – Jordbruksinformation 

10 -2001. Framtagen av bihälsokonsulent 

Preben Kristiansen. 

Därmed avslutas besöket hos biodlarna 

i Varberg, för denna gång åtminstone. 

Enligt uppgift har de mer att visa upp! 

Vad eller vem är intressant att lyfta fram i 

din förening? Hör av dig till mig, redaktören 

eller någon i redaktionsrådet om att 

få till stånd ett reportage. Annars finns det 

säkert någon skrivkunnig med digitalkamera 

i närheten. 

Kommentar till artikeln 

Janne Mårtensson har bett mig ge en kommentar 

till användning av rabarber mot 

varroa. Jag kan naturligtvis inte ifrågasätta 

Göran Calis uppgift om att han i princip 

numera inte hittar kvalster. Men om den 

låga kvalstermängden beror på användning 

av rabarber eller på andra faktorer 

går inte att säga utan att det genomförts 

kontrollerade försök. I nuläget kan jag 

därför inte rekommendera metoden. De 

försök och studier som gjorts med oxalsyrabehandling 

genom droppmetoden visar 

att koncentrationen har stor betydelse för 


Göran Calis bigård. 

Mixad rabarber. 

Bina började omgående 

suga på rabarbermixen 

effekten. Frågan är därför om koncentrationen 

av oxalsyra i rabarber är tillräckligt 

hög för att ge effekt på kvalstren. En 

annan aspekt är att de eventuella negativa 

effekter, som placering av rabarber 

i en bikupa kan ge, ännu så länge heller 

inte har undersökts. Användning av rabarber 

i den mängd som anges i artikeln 

kan innebära att det tillföras mer oxalsyra 

till ett samhälle än vad som tillförs 

genom behandling med droppmetoden 

på hösten. Tillförseln av oxalsyra genom 

”rabarbermetoden” sker dessutom under 

den aktiva säsongen, där bina producerar 

Varroainlägg med handtag för lättare inplacering 

och kontroll. 

honung (och yngel). Inom ramen för Nationella 

programmet 2008 (EU-stödet till 

biodlingen) sökte SBR medel för en studie 

angående rabarber som behandlingsmetod 

mot varroa. Tyvärr avslog Jordbruksverket 

den ansökningen. Men jag kommer 

föreslå att SBR åter ansöker om medel för 

att genomföra kontrollerade försök med 

metoden. Om resultaten från sådana försök 

visar att den fungerar kommer den 

naturligtvis ingå bland de metoder som 

jag rekommenderar mot varroa. 

Preben Kristiansen, bihälsokonsulent 

21

LaRS-MaRtIN LILJeNvaLL 

liljenvall@zeta.telenordia.se – bert.thrybom@swipnet.se 

SBR:s vetenskapliga Råd 

Naturens Kalender – en biodlares almanacka 

SBR kommer denna sommar 

att på försök bygga upp en 

naturens Kalender som 

ska bli ett verktyg för den 

praktiske biodlaren i hans/ 

hennes arbete i bigården. 

Eftersom de flesta skeenden i naturen 

främst bestäms av väderleken borde 

man kunna presentera en plan med tider 

då vissa för bina viktiga dragväxter blommar. 

Ser man exempelvis när sälgen 

blommar vet man att samhällena börjar 

få bra tillskott med pollen till yngeluppfödningen. 

Genom att på samma sätt 

under hela växtsäsongen vara uppmärksam 

på blomningen av andra dragväxter 

kan man bli mer förberedd inför det vidare 

arbetet i bigården. Dessa händelser 

kan tidsmässigt förskjutas ganska mycket 

mellan åren beroende på väderleken varför 

den vanliga almanackan enbart delvis 

kan vara till hjälp. 

Denna förstudie har mer utförligt presenterats 

i aprilnumret av Bitidningen. Du 

som är intresserad av biodlingen och dess 

koppling till naturens händelser skulle väl 

passa som växtobservatör i detta arbete! 

Läs denna artikel och anmäl dig gärna till 

mig på min e-postadress: liljenvall@zeta. 

telenordia.se. 

Här är några typiska biväxter som 

blommar i maj och juni: 

Hallon. Foto:Juhanson/wikipedia 

Blåbär. Foto:Marek 

Silarski/wikipedia 

Blåbär 

Blåbäret är välkänt för alla sedan barnsben. 

Denna greniga, bladfällande och vedartade 

växt är rent botaniskt ett dvärgträd 

med en huvudstam och grenar som bildar 

en bladkrona. De fyr-eller femtaliga blommorna, 

som blommar i maj eller juni, 

sitter ensamma i bladvecken. Insekter av 

olika slag är nödvändiga för blommans 

pollinering. Bina har då stor betydelse eftersom 

antalet humlor vid denna tid på 

året inte är så stort. Frukten kallas bär och 

är oftast överdraget av en tunn vaxhinna. 

De helt svarta bären, som saknar detta 

överdrag, kallades förr för skomakarbär. 

Blåbärsriset växer gärna i skuggig och sur 

skogsterräng. Det förökar sig genom kraftiga 

underjordiska utlöpare. 

Blåbäret förekommer över hela landet 

– man har uppskattat att 17 % av 

landet täcks av blåbärsriset vilket skulle 

motsvara en yta på ungefär 76 500 kvadratkilometer. 

Rent historiskt har bären inte spelat 

någon större roll i människans hushåll. 

Det var först i slutet på 1890-talet, då sockret 

blev mer tillgängligt för gemene man, 

som man lärde sig att ta hand om det ömtåliga 

bäret för föda. Det har också kommit 

till användning som medel mot diarrésjukdomar 

och andra magåkommor. 

Lingonblom. Foto:Miya m/wikipedia 

Lingon 

Lingonen, eller skogens röda guld som 

bäret också kallas, tillhör, som blåbäret, 

växtsläktet Vaccinium. De vita eller 

svagt rödaktiga, klockformiga blommorna 

blommar vid denna tid. De ger rikligt med 

nektar och växten räknas som en bra dragväxt. 

Frukten är ett bär som innehåller ett 

ämne som avspjälkar bensoesyra, ett naturligt 

konserveringsmedel, vilket medför 

att lingonen håller sig under lång tid utan 

några andra tillsatser. Bären mognar i september, 

ibland oturligt nog i samband med 

älgjakten på vissa håll i landet. 

Lingonet är en ständigt grön buske 

som har långa, underjordiska utlöpare. 

De omvänt äggrunda bladen är på ovansidan 

glänsande gröna som sitter kvar 

även på vintern 

Hallon 

Hallon är ett bär som är mycket eftertraktat. 

Det blommar under stor del av sommaren 

– den har alltså en lång dragperiod 

- och sprider sig lätt på hyggen och i skogar 

efter större skogsbränder. Den sammansatta 

frukten plockas relativt sett mest i 

landet och känns frisk i smaken tack vare 

dess innehåll av olika fruktsyror. Hallon 

har anor i Sverige sedan medeltiden. Det 

var främst munkarna som då började införa 

vilda plantor av växten i den etablerade 

odlingen. 


öppet hus – en trevlig företeelse 

eRIK öSteRLUNd 

Den första maj hamnade 

jag på ett Öppet Hus hos en 

biodlare med ett större antal 

samhällen, som också förser 

biodlare med biredskap, LP:s 

biodling i Säffle. Vädret var 

kylslaget med värmen kom 

inifrån, från arrangör och 

besökare. 

Biodlare hade kommit från alla väderstreck, 

långtifrån såväl som nära, 

samtalade om övervintring, varroabekämpning, 

etikettering, plastramar, 

kupor, köpte en del biredskap och smakade 

på honung. Arrangören bjöd på kaffe 

och hemlagad smörgåstårta. I vimlet träffade 

jag kollegor från Gadden, Rune Hedberg 

och Freddy Duwe. Där fanns också 

mångårige storbiodlaren Torsten Olsson 

med kompisen Klas-Olof Ohlsson, SBRengagerade 

Matias Köping och Björn 

Swienty från Danmark, för att nämna 

några. Matias och jag passade på att samtala 

om en artikel till kommande nummer 

av Bitidningen. 

Att träffa biodlare är trevligt och inspirerande. 

Det var skönt att kunna slita 

sig från alla måsten och ”prata bort” en 

stund. Gör det du också om du kan. 

gösta Svensson, Lönneberga, 70 år 

år fyller den 16 juni medlemmen i Vena-Hultsfred Bf, Gösta Svensson, Lönne- 

70 berga. Medlem i föreningen sedan mitten av 60-talet, har han bl a beklätt posten 

som dess ordförande. Alla de som under dessa år blivit bigubbar eller bigummor, har 

i Svensson funnit en god lärare, som alltid står till tjänst, då det gäller problem bland 

våra små flygande vänner. Personligen god och ärlig människa har Svensson förvärvat 

sig många vänner inom och utom biodlarnas krets, och helt säkert gör jag mig till tolk, 

särskilt för biodlarna, då jag önskar att han ännu i många år skall stå kvar som föreningens 

allt i allo samt gå och pyssla bland ett 20- tal bisamhällen som han är ägare till. 

Leve 70- åringen! 

Anders Berg, Ryssby 


Stig-Inge Wentzel 

t h, Por-Pac, som 

tillverkar Nacka- 

=kupan var på 

plats och visade 

också blomlådor 

(som vi kom på 

kan användas 

till välisolerade 

toplistkupor och 

svärmfångstkupor). 

Rune Hedberg fotograferar Freddy 

Duwes vildbyggeförhindrare till en s k 

högbotten som används till plastkupor. 

Inga Volkman, Freddy Duwe och Roger Hilmersson gillade smörgåstårtan och kaffet. 

23

Drottningen märks blå 2010 

SBR:s avelskommitté 

JaN-eRIK JaNSSoN 

drottningodling/avel 

avelsforum planerade biavel 

Nitton personer hade anmält 

sig till Avelsforum med Sveriges 

Biodlares Riksförbund 

som arrangör på Hotell Högland 

i Nässjö 10 april. Alla 

jublade inte över allt. Men 

alla var överens om att det 

kan bli något bra i framtiden. 

Deltagare kom från SBR:s Avels och 

Bihälsokommitté (AB-kom), Aktiebolaget 

som bildats för Svensk Biavel var där, 

Buckfast-, NordBi-, Carnica- och Ligustica-biodlarna 

var alla representerade, men 

bara fyra avelsamordnare från distrikten. 

Dessa representerade Skåne, Halland, Kalmar 

Södra och Jönköping. 

Svensk Biavel AB 

Det var under verksamhetsåret 2005-2006 

som SBR och Biodlingsföretagarna fick i 

uppdrag av Jordbruksverket, att samordna 

sig och verkligen ta tag biaveln. 

Nu har Svensk Biavel kommit till det 

läget att bolaget arbetar på fem fronter: 

• en avelsplan som strukturerar upp 

hur arbetet ska genomföras, 

• en bidatabas där fakta ska samlas, 

• kompetensutveckling av biodlare 

som vill få fram bättre bin, 

• kommunikation ut till biodlarna av 

de kunskaper som samlas, 

• allt finansierat med bidrag från 

Nationella programmet. 

– Någon egen drottningodling sysslar 

vi inte med, upplyste Bengt Andreasson. 

Det ber vi biodlarna ta hand om. 

Hela tiden revideras avelsplanen beroende 

på de erfarenheter som görs. Utrensningstesterna 

är ett exempel där det 

har skett en förändring. Numera kräver 

man att avläsningen görs redan efter 24 

timmar. Det gäller nu inte bara att hitta 

de drottningar som är bra. Nu söker vi de 

allra bästa! Vidare måste metodiken för 

frysteknik vid utrensningsteknik utvecklas. 

Det kostar att köpa material till detta. 

– Regelverket kring nosemaanalyser 

är något som har fått oss att arbeta för att 

dessa ska kunna ske inom Sveriges gränser. 

Dock blir det för dyrt att göra dem på 

SLU, åtminstone i nuläget, säger Bengt 

både med uppgivenhet och hopp om en 

förbättring i rösten. 

– Och så blir det en femdagarskurs i 

drottninginseminering med Bert Thrybom 

på Visingsö under sommaren. Vi inom 

Svensk Biavel är mycket intresserade av 

tekniken inom detta område. 

Bengt ger också exempel på den kompetensutveckling 

som kommer att ske 

redan i år. SBiAB stod för genetikkonferens 

som gick av stapeln den 24-25 april i Uppsala. 

Vidare kände han också till de kurser 

för avels- och testbiodlare som anordnas 

av avelsföreningarna, t ex i Brunnstorp, 

Huskvarna den 19 maj. 

Bidatabasen är på väg att ikläda sig 

en ny kostym då en ny utvecklare har tagit 

över efter den förre som fått brist på tid. 

Bengt hade förhoppningar om att databasen 

ska komma att innehålla 200 drottningar 

innan biåret är slut. www.bidatabasen.se 

är den blivande adressen på nätet. 

– Vi har också initierat ett utvecklingsprojekt 

för att få fram en avelsmodell 

för varroatolerans under svenska förhållanden. 

Professor Ingemar Fries är den 

som ska hålla i detta, kunde Bengt också 

berätta. 

Bengt berömde också Ligusticaodlarna 

för den redan etablerade s k rasparningsstationen 

på Visingsö. Kanske den kan 

hjälpa till att förklara begreppet och dessutom 

vara en mönsteranläggning för hur 

en rasparningsstation kan se ut. 

Leif Svensson, verksam i Västervikstrakten 

och dessutom med i styrelsen 

för SBiAB, berättade om ett försök med 

miljöbesparande logistik, där drottningar 

brevledes skickades till och från parningsplatsen. 

Ett försök som föll väl ut 

under 2009. 

Detta fick flera av deltagarna att hoppas 

på det nya projektet där kakbitar med 

ägg och larver också kan transporteras 

utan medföljande transportör och istället 

använda posten. 

Parningstationer 

När Bengt Andreasson berättade att parningsstationerna 

ska övergå till att helt 

drivas i avelsföreningarnas regi senast 

from 2012 blev det liv i luckan. Flera deltagare 

befarade inledningsvis att detta 

skulle leda till nedläggning av flera parningsstationer. 

– Vi klarar inte att driva Hallands 

Väderö i egen regi, sa PO Wagnsgård. 

Bara resvägen är mer än 100 mil tur och 

retur. 

– Då måste vi hitta nya lösningar på 

Lurö, utbrast Ingvar Arvidsson, Nordiska 

Biet, även om vi har en kort resa, 10-11 

mil plus båtresa. 

– Avelsarbetet kan inte bygga enbart 

på ideella insatser, det måste ersättas, 

framförde Egon Andersson representerande 

Buckfast. Anställningen är viktig liksom 

arbetsmiljöansvaret. Vi inom Buckfastbiodlarna 

är säkra på att ju fler som parar 

på en parningsplats, desto fler goda bin 

får vi i landet. 

– Vi är nöjda som det är nu, även om 

det är närmare 25 mils resväg, framfördes 

av Carnica-odlaren Hans Lindberg. 

Deltagarna var överens om de rekryteringssvårigheter 

som redan nu finns och 

som förmodligen kommer att bli större 

när nuvarande idealister inte är verksamma 

längre. 

Representanterna från SBiAB menade 

att de vill ha ut mera av stationerna. Slutprodukten 

är viktig. Den syns när drottningen 

registreras i bidatabasen. Ekonomisk 

stimulans är verktyget. Exempelvis 

ger en testad drottning 200 kr, en öppen 

parningsstation där minst 100 drottningar 

paras får 5 000 kr, ett uppställt samhälle 

där ger 3 000 kr medan en drottningodlare 

bara får 50 kr i ersättning för 

en drottning. 

Den som har ansvaret för stationen 

har små möjligheter att påverka inkom- 


sterna. Däremot kan denne påverka kostnaderna. 

Får den ansvarige ännu större 

ansvar är det troligt att de inte vill vara 

med längre. Vi lämnar den ideella verksamheten 

och går mer mot finansiell 

verksamhet. 

Visst finns det lösningar 

Som alltid när det ser mörkt ut och det 

finns tänkande människor så övergick diskussionen 

så småningom till att bli mera 

problemlösande. 

– På Visingsö har vi Lasse Forsberg 

som ständigt finns i närheten av parningsstationen, 

uppgav PO Wagnsgård. 

– Den som nyttjar parningsplatsen får 

betala vad det kostar. Då kanske vi slipper 

de som bara utnyttjar parningsplatsen 

genom att para drottningar bara för att få 

bra egna bin. 

– Höj parningsavgiften! 

– Inseminering kan lösa en del av 

problemen. 

– Än finns tid att lösa problemen. 

Det är inte förrän 2012 som förändringen 

ska ske. 

– Begär mera pengar från nationella 

programmet! 

Antal parade drottningar 

Antalet officiellt parade drottningar är 

som följer: 

• Buckfast nästan 1400 parade per år 

• Carnica ca 100 parade drottningar per 

år 

• Ligustica ca 250 på Hallands Väderö 

och ca 800 på rasparningsplatser 

• Nordiska biet ca 250 parade drottningar 

per år 

Avelssamordnarna har ordet 

Inom Jönköpingsdistriktet, uppger samordnaren 

Peter Karlsson att där finns alla 

fyra bityperna representerade bland drottningodlarna. 

Det har varit svårt att få kontakt 

etablerad med odlarna. 

Inom Södra Kalmar sköter varje förening 

sin del utan några mer omfattande 

kontakter dem emellan. Samordnaren 

Erik Olsson tar själv emot celler för parning. 

Den parade drottningen hämtas 

sedan av ägaren till drottningen. 

I Göteborg och Bohuslän tycker Egon 

Andersson, som själv inte är avelssamordnare, 

att det finns samordningsproblem. 

Entusiasterna ställer dock alltid 

upp. Man har i distriktet en lista med åtta 

punkter som man försöker arbeta utifrån. 

Fjärde avelssamordnaren var Lennart 

Olsson från Skåne. Han pekade på en 


del praktiska svårigheter med samordningen. 

Biodlare hör inte av sig, 

lämnar inga meddelanden i förväg. 

Evald Corneliusson, samordnare inom 

Halland, upplever att det även där är svårt 

att samordna. Han uppger också att intresset 

för rasparningsplatser är litet, vilket 

kan bero på närheten till Vendelsö och 

Hallands Väderö. 

Avelsarbete är nu inte en arbetsuppgift 

för samordnaren utan detta är en arbetsuppgift 

för alla. 

När det gäller nosematester kan det 

kanske bli en uppgift för samordnaren. 

En avlönad arbetsuppgift, med samma 

ersättning som bitillsyningsmannen ansåg 

deltagarna. Och vem är det som ska utbilda 

avelssamordnaren? Borde det inte 

vara SBiAB? 

Vad kostar en drottning? 

Vad är priset på en drottning undrade 

flera deltagare? Celler kostar i regel bara 

en femtiolapp. Är den kläckningsfärdig så 

höjs priset med 50% till 75 kr. 

Har du en oparad drottning och får 

BeNäMNINgaR I aveLSaRBetet – apRIL 2010 

Vissa nya begrepp inom avelssektorn har tillkommit i och med Svensk Biavels bildande, 

andra har fått en delvis annan innebörd. För att råda bot på den förvirring som detta 

ibland gett upphov till definierades och fastslogs ett antal benämningar redan 2008 – se 

BT Jan/Febr 08. 

avelssamordnare = den inom SBR-distriktet som ansvarar för drottningodling och avel 

avelsarbete = att medvetet höja kvalitén på bina 

drottningodling = förökning av önskade egenskaper från avelsarbetet 

Biavlare = drottningodlare som tar fram nya avelslinjer 

drottningodlare = odlar fram döttrar efter utvalda mödrar 

avelsföreningar = de fyra självständiga föreningar som i dag arbetar nationellt med 

Buckfast-, Carnica-, Ligustica- respektive Nordiska bin 

Vid Avelsforum 2010 utökades listan med ytterligare begrepp och nya definitioner av 

tidigare begrepp tillkom. 

drottningodlingsklubb = regional eller lokal sammanslutning av avelsintresserade 

drottningar: 

avelsdrottning 

= parad på parningsstation eller inseminerade 

= en kvalitetssäkrad drottning testad och 

utvald enligt Svensk Biavels normer 

= moder till en systerserie av testdrottningar 

elitdrottning 

= parad på rasparningsstation 

= avkomma efter en avelsdrottning 

= testad och bedömd enligt Svensk Biavels 

normer 

= moder till bruksdrottningar 

prövningsdrottning 

= utvald drottning vars avkomma skall testas 

enligt Svensk Biavels normer 

Bruksdrottning 

= friparad drottning 

= dotter till en avelsdrottning/elitdrottning 

= avsedd för honungsproduktion 

testdrottning a: 

= inseminerad eller parad på parningsstation 

= dotter till en avelsdrottning 

= ingår i en testserie av minst 6 systrar 

testdrottning e: 

= parad på rasparningsstation eller rasparningsplats 

= dotter till en avelsdrottning 

= ingår i en testserie 

den parad är det normalt att betala 75 kronor. 

När det gäller bruksdrottningar är det 

i praktiken en spridd prisbild, 150- 350 kr 

inklusive moms. Här borde priset ligga på 

400 kr inklusive moms. 

Kläckningfärdiga celler för 75 kr kan 

användas i stora samhällen. 

Och ett samhälle? 

När det gäller hela samhällen så borde 

ett vårsamhälle med funktionsduglig 

drottning betinga ett pris på 2000 kr plus 

moms. Verkligt pris ligger ofta på 1200- 

1600 kr plus moms. En avläggare på fyra 

ramar i juli, betingar ett liknande pris. 

Janne Mårtensson, SBR, för dagen 

med titeln konferensvärd, visade deltagarna 

förslag på benämningar. Nog så viktigt 

så att vi förstår varandra. I rutan här nedan 

ser du de aktuella benämningarna. 

Avslutningsvis uttryckte Björn Jacobsson, 

Biodlingsföretagarna stor glädje och 

tacksamhet över att även de han representerade, 

hade blivit inbjudna till detta 

forum. 

parningsställen: 

parningsstation (t.ex. Hallands Väderö, 

Lurö, Hästliden, Styrsö m.fl.) 

= en systerserie lämnar drönare 

= total drönarkontroll 

= för biavlare 

Rasparningsstation (t.ex. Visingsö) 

= flera systerserier lämnar drönare 

= total drönarkontroll 

= för drottningodlare och biavlare 

Rasparningsplats (t.ex. Skärva) 

= flera systerserier 

= dominans av kända drönare 

= drottningodlare 

Bruksparningsplats (t.ex. en 

föreningsbigård) 

= dominans av önskade drönare 

= biodlare med intresse för drottningodling 

Friparning 

= ingen drönarkontroll 

= biodlarna 

25

avelskonferens med sikte på 

varroatoleranta bin 

LaSSe NaIMeLL feld från Tyskland föreläste om sin an- bisamhälle. 

passade modell för honungsbin och som Mätmodellen bygger på att en viss 

avviker genom att bina har en helt an- mängd bin får ”bada” i pudersocker en 

Svensk Biavel ordnade med 

en två dagars konferens i 

uppsala i slutet av april med 

inriktning på avel för att 

norlunda arvsgång än husdjuren i övrigt. 

Hans modell tar även hänsyn till att det i 

ett bisamhälle finns två olika generationer 

(drottningen och hennes avkomma) 

med olika genetisk uppsättning och där- 

viss tid, därefter skakar man ut alla de 

kvalster som ramlat av bina och dessa 

räknas. Utifrån empiriska data (dvs. en 

formel) så får man ett sannolikt värde på 

hur stor angreppsgrad det är i samhäl- 

uppnå varroatolerans. Konferensen 

hölls mitt i uppsala 

centrum på ett konferenshotell. 

Ca 35 deltagare hade 

med olika prestanda (beroende på den 

genetiska uppsättningen för respektive 

generation). 

Prof. Fries, SLU, uppdaterade oss om 

det senaste om bipatogener och då specilet 

och bina kan hällas tillbaka levande i 

sitt samhälle. Fördelen med metoden är 

att man kan mäta på enskilda samhällen 

eller hela bigårdar och följa utvecklingen 

av ett varroaangrepp på ett relativt tillförlit- 

kommit till detta ”uppsala 

möte” och i huvudsak var det 

förvärvsbiodlare i åhörarskaran.ellt 

om de senaste rönen om Nosema cerane 

och Nosema apis. Glädjande så är 

fortfarande N. cerane en ovanlig svampinfektion 

i Sverige jämfört med södra Europa, 

där N cerane är den helt dominerande 

ligt sätt. Man behöver inte heller behandla 

samhällen i onödan med kemikalier. 

Under söndagen visade bl.a. prof. Bienefeld 

vilken stor mängd av avelsdata 

man kan erhålla från hans BLUP-modell 

Konferensen inleddes av prof. Strandberg 

från SLU som föreläste om grun- 

nosemaparasiten. 

På grund av den isländska vulkanens 

askmoln så rådde flygförbud i Sverige och 

genom att man utnyttjar avancerad matematik 

och han berättade att man håller 

på att förbättra beräkningsmetoden till att 

derna i genetiken, om arvbarhet och hur Europa de dagar vi hade vårt möte, så prof. bli multifaktoriell, dvs. att datorn beräknar 

egenskaper ärvs i olika släktled. Han vi- Spivak från USA kunde inte komma. Detta flera olika faktorer samtidigt. Idag måste 

sade exempel på matematiken bakom de löstes på så sätt att hon blev uppkopplad man beräkna en faktor i taget och därför 

olika mätetal som man använder som t.ex. över Internet så att hon framträdde ”live” tar en ”total körning” ett par dygn idag 

inavelskoefficient och avelsvärde. Prof. på väggen och kunde hålla sina båda före- trots supersnabba datorer eftersom det 

Strandberg visade hur effektivt instrument läsningar om hur man avlade fram hennes rör sig om miljontals operationer.Konfe- 

BLUP är inom husdjursaveln. 

hygieniska bi i Minnesota och hur man arrensen avslutades med frågor och allmän 

Föreläsningen efter blev en tillämpbetade fram en standardiserad testmodell diskussion. 

ning inom biområdet, där prof. Biene- för att mäta angreppsgraden av varroa i ett 

en vacker vattenanläggning 

P er Eriksson tipsar om en vacker och bra vattenanläggning till bina. 

Dessutom meddelar han att invintring med honung (se Bitidningen 

7/8 2009) fungerar bra och röner allt större intresse. Foto Lotta Lagneryd. 

Kontakt: peringemareriksson@gmail.com Red. 

Invigning av bimuseum 

i Mjölby 

Ett nytt bimuseum invigs lördagen 29 maj kl 11 

på Klastorp, Mjölby-Mantorps föreningsbigård i 

Mjölby. Klastorp kan vara ett trevligt mål för en föreningsutflykt. 

Museets öppettider under sommaren till och med 

hela aug: Tisdagar från kl 18. Tillträde i museet ca kl 

20-21. Det går också att se museet och bigården sista 

lördagen i varje månad kl 09.30-11.30. Kostnad på 

lördagar 30 kr, kaffe ingår. Vägbeskrivning till Klastorp 

finns på Mjölbyföreningens hemsida. Parkeringsplatser 

finns bakom Klastorp på ett litet gärde. Anmälan senast 

två dagar innan visningar med begränsat antal personer, 

tisdagar max tio personer, lördagar minst fyra och 

max tjugo personer. 

Tomas Kindell, 013-82146, 0730-762950, 

tomas.kindell@spray.se 


Succén fortsätter i vår nya butik - Välkommen Du oxå 

Skälderhusslöja 

Honungsslungare 

Vaxkakor 

Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, 266 94 Munka-Ljungby 

Tel: 0431-430055, Fax:-431855, Det går även bra att beställa via tel, brev, mail eller fax 

Hemsida: www.joelvax.se, E-post: info@joelvax.se, Midsommarafton - Stängt 


Honungsslungare 

Självvändande slungare, 

lagervara 

4-r lågn / langstroth, 

6-r alla ramformat, 

8-r alla ramformat 

9-r lågn / langstroth, 

samt 39-r radial. 

Skälderhuskupan, en rejäl 

kupa som tål tuffa tag. 

Anorak 

Biredskap 2010 

Joel Svenssons Vaxfabrik 

Tel: 0431-43 00 55 • www.joelvax.se 

Frakt o exp.avgift tillkommer. Stängt lördagar i Juli 

Har Du vår katalog 2010? 

Om inte, Ring 

Flexikupan - LN & HLS 

Glasburkar i plastpaket 

350, 500 samt 700gr. 

Samt sexkantsburkar i olika storlekar. 

Doppvärmare 

Slöjor till barn 

Utflykt med nybörjarkursen 

eller föreningen ? 

Ring oss så bokar vi en tid. 

Honungsetiketter - Vilken sort väljer Du ? 

27

Samlastningsplatser 2010 

Till nedanstående samlastningsplatser kan honung lämnas för samsändning till Svensk Honungsförädling AB. 

Märk kärlen med namn, adress, tel.nr, medlemsnr. och kolliantal. Samlastningsplatserna lämnar ut fria kärl till 

leverantörerna. Beställ kärl hos närmaste samlastningsplats; det underlättar för samordnarna. 

01 - Stockholms distrikt 

Sigtunaortens Bf. 

Kurt Oldeskog, Fridal 431, 

195 96 Rosersberg 

Tel. 08-591 440 28, 070-346 67 55 

Södertälje Bf. 

Göran Kvarnström, 

Högantorpsvägen 26, 

152 95 Södertälje 

Tel. 08-550 942 09 

03 - Uppsala distrikt 

Enabygdens Bf. 

Henry Johansson, Grillby 

Biredskap HB, Husby-Sjutolft, 

Kullinge 3, 749 50 Ekolsund 

Tel 0171-47 21 81, 070-648 09 25 

Uppsala Bf. 

Åke Bjur, Brogården 5, 

743 93 Vattholma 

Tel. 018-37 91 64, 070-777 02 12 

Västerlöfsta Bf. 

Gösta Persson, Hagalund, Lund 

427, 744 93 Runhällen 

Tel. 0224-920 51, 070-200 01 88 

04 - Södermanlands distrikt 

Eskilstuna Bf. 

Nils Harju, Öja Nystugan 1, 

640 40 Stora Sundby 

Tel. 016-640 47, 070-297 65 35 

Flens Bf. 

Stig Svensson, Runeby, 

642 95 Flen 

Tel. 0157-701 38, 070-207 56 70 

Julita Bf. 

Erik Gotthard, Nybble, 

643 98 Julita 

Tel. 0150-910 66 

Katrineholmsortens Bf. 

Ragnar Mårtensson, Lönnbo 

Forsa, 641 91 Katrineholm 

Tel. 0150-200 33 

Malmköpingsortens Bf. 

Gunnar Andersson, Smedstorp, 

642 96 Malmköping 

Tel. 0157-441 30 

Nyköpingstraktens Bf. 

Gun-Britt o Rune Jansson, 

Fället, 611 93 Nyköping 

Tel. 0155-22 60 36 

Strängnäs Bf. 

Elisabeth Wallenqvist, Waxängs 

Gård, 645 94 Strängnäs 

Tel. 0152-250 04, 0730-66 40 02 

Vingåkers Bf. 

Lennart Pettersson, Ekgatan 41, 

643 33 Vingåker 

Tel. 0151-102 11 330 37 

Depåadress: Nyckelboda. 

Anträffas säkrast måndagfredag 

kl. 20.00 – 21.00 

05 - östergötlands distrikt 

Alvastra Bf. 

Stefan Johansson, Ugglehult 4, 

599 91 Ödeshög 

Tel. 0706-32 54 89 

Depåadress: Alvastra Bigård, 

Karlslund, St. Åby 

Borensbergs Bf. 

Åke Fredriksson, Husarvägen 18, 

590 72 Ljungsbro 

Tel. 013-631 12, 0706-86 37 39 

Finspångs Bf 

Nils-Olof Karlsson, 

Restadsvägen 33, 

617 31 Skärblacka 

Tel. 0122-304 65, 070-235 87 33 

Depåadress: Käslinge Vånga 

Skärblacka 

Linköpings Bf. 

Peder Didrikson, Ringetorp 1, 

590 55 Sturefors 

Tel., 0708-37 27 51 

Depåadress: Föreningsbigården, 

Lasarettsgatan 

Norrköpings Bf. 

Lillemor Nilsson, Odaltorget 3, 

602 29 Norrköping 

011-10 45 38, 0738-56 44 41 

Depåadress: Alltransport, 

Importgatan 4 

Söderköpings Bf. 

Birgitta och Sivar Karlsson, 

Ekbacken, 614 93 Söderköping 

Tel. 0121-220 72, 0733-50 41 23 

Vadstena Biodlare 

Lennart Holmertz, 

Klosterledsgatan 46, 

592 32 Vadstena 

Tel. 0143-319 75 

Valdemarsviks Bf. 

Kjell Persson, Lövhagen, 

615 93 Valdemarsvik 

Tel. 0123-222 56 

Vikbolandets Bf. 

Lars-Göran Arvidsson, Ö. Stenby, 

Körsbärsbacken, 

610 32 Vikbolandet 

Tel. 011-34 40 28, 070-695 68 05 

Kärl utlämnas även 

under tisdagsträffar i 

föreningsbigården. Se annons i 

Bitidningen. 

Åtvidabergs Bf. 

Åke Olsson, Garpavägen 11, 

597 32 Åtvidaberg 

Tel. 0120-104 47 

06 - Jönköpings distrikt 

Aneby Bf. 

Bength Davidsson, Noby, 

Jakobsberg 1, 578 91 Aneby 

Tel. 0140-221 94, 070-561 85 63 

Gislaveds Bf. 

Walle Malm, Torngatan 31, 334 

32 Anderstorp 

Tel. 0371-158 78 (kväll), 

070-55 88 455 (dag) 

Depåadress: Trådman AB, 

Björkgatan 4, 334 31 Anderstorp 

Gränna Bf. 

Karl-Axel Skoglund, Uppgränna 

Bultagård 10:6, 563 91 Gränna 

Tel 0390-211 30, 0708-32 11 30 

Leveransadress gods: 

Vättergatan 11, 563 32 Gränna 

Nässjö Bf. 

Wåge Axelsson, 

Brunnsholmsgatan 4 A, 

575 38 Eksjö 

Tel. 0381-128 40, 070-521 28 40 

Depåadress: Cubic Svenska AB, 

Hantverksgatan 5 C, 

571 24 Nässjö 

Rydaholms Bf. 

Martin Andersson, Talavidsg. 4, 

330 17 Rydaholm 

Tel. 0472-206 41 

Södra Vedbo Bf. 

Kenneth Haraldsson, 

Lunnagårdsvägen 12, 

575 34 Eksjö 

Tel. 0381-139 38 

Södra Vätterbygdens Bf. 

Thomas Rosell och Elisabeth 

Wilhelmsson, Skinnersdal 49, 

555 92 Jönköping 

Depåadress: Solåsvägen 20, 

553 03 Jönköping 

Tel. 036-16 60 90, 0708-14 12 24 

07 - Kronobergs distrikt 

Hästriket Bf. 

Lennart Carlsson, Björkeryd, 

360 13 Urshult 

Tel. 0477-400 60, 070-856 08 90 

Uppvidinge Bf. 

Peter Overdick, Dubberås, 

360 76 Älghult 

Tel. 0481-632 05, 0705-41 32 56 

Depåadress: Dubberås 2 

Växjöortens Bf. 

Lennart Karlsson, Kvartalsv. 13, 

352 61 Växjö 

Tel. 0470-634 04, 070-561 89 12 

08 - Kalmar norra distrikt 

Gamleby Bf. 

Ivar Carlsson, Högsbyvägen 8, 

594 32 Gamleby 

Tel. 0493-512 45 

Pelarne Bf. 

Jan Mårtensson, Körsbärsvägen 

17, Pelarne, 598 91 Vimmerby 

Tel. 0735-233 125 

Vena-Hultsfred Bf. 

Bengt Linder, Norrhult, 

577 91 Hultsfred 

Tel. 0495-130 16 

Vimmerby Bf. 

Christian Carlsson, Ekåkra 

Toverum, 598 94 Vimmerby 

Tel. 0492-420 55, 070-650 70 79 

Depåadress: Vinäs, 

Hällebackavägen, 598 30 

Vimmerby 

09 - gotlands distrikt 

Klinte Bf. 

Per Wallstedt, Hejde Häglajvs 

430, 623 75 Klintehamn 

Tel. 0498-243142, 070-7433349 

10 - Blekinge distrikt 

Hemsjöortens Bf. 

Thomas Brovall, Hemsjöv. 109, 

290 60 Kyrkhult 

Tel. 0454-77 01 30 

Östra Blekinge Bf. 

Karl-Georg Karlsson, 

Karlstorpsvägen 38, 

371 60 Lyckeby 

Tel. 0455-235 32 

Depåadress: Föreningsbigården, 

Mölletorp. 

12 - Skåne distrikt 

Kristianstadsbygden 

Lennart Nilssons Bigårdar, 

Rapsvägen 16, 

291 62 Kristianstad 

Tel. 044-12 13 42, 0703-52 14 60 

Landskronaortens Bf. 

Sune Ohlsson, Tågerupsvägen 

14, 261 93 Saxtorp 

Tel. 0418-43 04 49 


Lunds Biodlare 

Sven Persson, Östra Odarslöv 

517, 225 92 Lund 

Tel. 046-981 84 

Depåadress: Linebo (Offesson) 

Nordvästra Skåne 

Clas Torle, Torlarps Gård, 

262 70 Strövelstorp 

Tel. 042-20 73 00, 0708-20 73 03 

Osbybygdens Bf. 

Mats Jönsson, Vesljunga 2263, 

280 22 Vittsjö 

Tel. 0451-920 35, 0733-20 37 00 

Sösdalaortens Bf. 

Kjell o Ingrid Hallberg, 

Farmgatan 32, 280 10 Sösdala 

Tel. 0451-609 85 

13 - hallands distrikt 

Harplinge Bf. 

Erland Nilsson, Kulla Hansagård 

539, 310 40 Harplinge 

035-509 74, 0735-78 31 64 

Varbergs Bf. 

Tore och Rose-Marie Johansson, 

Sejernäsvägen 8 A, 

432 76 Tvååker 

Tel. 0340-416 16, 0705-98 82 74, 

0706-35 91 99 

14 - göteborg- och Bohus 

distrikt 

Göteborgs Bf. 

Lennart Holms Bigårdar, 

Kroksjövägen 99, 

424 56 Gunnilse 

Tel. 031-94 33 49, 070-657 06 94 

15 - älvsborgs norra distrikt 

Alebygdens Bf. 

Björn Winroth, Bräcke, 

Västergården 250, 

446 95 Älvängen 

Tel. 0303-744066, 0706-947536 

Alingsåstraktens Bf. (1) 

Sven Holmquist, Strandgården 

Lövekullevägen 131, 

441 44 Alingsås 

Tel. 0322-63 49 30 

Depåadress: Kolavägen 2 

Alingsåstraktens Bf. (2) 

Tore Fagersson, Enehagsgatan 

72, 441 57 Alingsås 

Tel. 0322-137 21, 0722-37 90 79 

Dalslands södra Bf. 

Peter Gullin, Pl. 4058 Hvena 

Kvarn, 464 66 Mellerud 

Tel. 0521-313 99, 0709-51 24 11 

Melleruds Bf. 

Gösta Lundgren, Frestersbyn 11 

Ör, 464 92 Mellerud 

Tel. 0530-421 81 

16 - Skaraborgs distrikt 

Falbygdens Bf. 

Kent Staberg, Göteve Lövängen, 

521 92 Falköping 

Tel. 0515-72 90 91 

Depåadress: Österängsgatan 4, 

521 34 Falköping 


Grästorps Bf. 

Lars Haglund, Högstorp 

Flakeberg, 467 94 Grästorp 

Tel. 0514-311 44, 070-570 65 71 

Ring före hämtning av kärl. 

Götene Bf. 

Ulf Andersson, Baldersgatan 15, 

533 33 Götene 

Tel. 0511-513 96, 0730-52 20 89 

Depåadress: Bording, 

Fabriksgatan 1, 533 33 Götene 

Hjo Bf. 

Lennart Gustafsson, Torsbo 

Gård, 544 92 Hjo 

Tel. 0503-400 13, 0705-29 52 67 

Järpås Bf. (1) 

Gunvor Torstensson, Ledet, 

531 94 Järpås 

Tel. 0510-915 63, 076-114 12 16 

Järpås Bf. (2) 

Lennart Axelsson, Trässberg 

Västhed, 531 93 Lidköping 

Tel. 0510-53 30 37 

Lidköping-Kållands Bf. 

Roland Eriksson, 

Tomtehagsvägen 7, 

531 57 Lidköping 

Tel. 0510-141 88 

Depåadress: F d NTO-lokalen vid 

församlingslokalen, Råda 

Lyrestads Bf. 

Lars Arne Herrgårdh 

073-407 57 98 

Depåadress: Slättevalla, 

Östergården, 540 66 Sjötorp 

Mariestads Bf. 

Rolf Svantesson, Ribbenås, 

Björkebacken 1, 

542 93 Mariestad 

Tel. 0501-311 13, 070-883 28 83 

Skövde Bf. 

Morten Stenseth, Rådmansgatan 

12 C, 541 45 Skövde 

Tel. 0500-413836, 0706-413949 

Depåadress: Aspö gård, Skövde 

Tibro Bf. 

Stellan Andersson, 

Tidebergsvägen 17, 543 51 Tibro 

Tel. 0504-135 69, 0707-58 16 76 

Tidaholms Bf. 

Berit och Bengt Gustafsson, 

Stenbacken Varpaliden, 

522 92 Tidaholm 

Tel. 0502-148 47, 070-639 30 97, 

0708-48 72 91 

Depåadress: Wexman AB, 

Köttorp, 522 91 Tidaholm 

Töreboda-Moholms Bf. 

Lars Öberg, Nyängsberg 8 

Gastorp, 545 90 Töreboda 

Tel. 0506-161 80, 070-355 11 89 

Vara Bf. 

Lars-Olof Eriksson, Long 

Hallerna, 534 95 Vara 

Tel. 0512-128 75, 070-515 74 85 

17 - värmlands distrikt 

Fryksdalens Bf. 

Karl-Erik Dahlström, 

Höglundagatan 19, 686 35 Sunne 

Tel. 0565-71 17 35 

Depåadress: Norrgårdsgatan 2, 

Sunne 

Karlstads Bf. 

Lennart Svensson, Björkviks 

Gård 502, 660 57 Väse 

Tel. 054-84 05 16, 076-207 96 95 

Depåadress: Alltransport (LBCfrakt 

Lovartsgatan 3, 652 21 

Karlstad) 

Säffle Bf. 

Lennart Stolpe, Olof 

Trätäljagatan 36, 661 30 Säffle 

Tel. 0533-102 77, 070-632 27 10 

18 - örebro distrikt 

Bergslagens Bf. 

Gunnar Ohlsson, 

Krutstampsvägen 4, 

713 72 Gyttorp 

Tel. 0587-330348, 070-5606604 

Depåadress: Östra Öskeviks 

skola 205, 713 94 Nora 

Hallsberg-Kumla Bf. 

Helle och Sven Kivling, Kårkulla, 

694 93 Östansjö 

Tel. 0582-700 06, 0736-43 77 49, 

0705-78 70 41 

Södra Närkes Bf. 

Lennart Olofsson, Långstorp 

204, 694 99 Skyllberg 

Tel. 0583-405 07, 070-99 555 33 

Västernärkes Bf. (1) 

Agneta Fimmerstad, 

Ribbohyttan, 716 93 Fjugesta 

(Administration) 

Tel. 0585-240 91, 0706-68 76 78 

Västernärkes Bf. (2) 

Lenita Birath, Övre Gysta 5351, 

716 92 Fjugesta (Depåadress) 

Tel. 0585-315 92, 0702-53 26 08 

Örebro Bf. 

Christer Söderström, 

Sundsviksvägen 9, 

705 97 Glanshammar 

Tel. 019-465384, 070-3405384 

Östra Nerikes Bf. 

Thomas Dahl, Hörebacken, 

715 94 Odensbacken 

Tel. 019-45 24 28, 0704-45 24 28 

19 - västmanlands distrikt 

Sala Bf. 

Ove Carlsson, Stentorpet 115, 

733 97 Sala 

Tel. 0224-590 15, 073-574 86 18 

Västerås Bf. 

Lena Nilsson, Altona Barkarö, 

725 91 Västerås 

Tel. 021-504 36, 073-646 89 69 

20 - dalarnas distrikt 

Borlänge Bf. 

Hans Gabrielsson, Långsjö 53, 

781 91 Borlänge 

Tel. 0243-23 41 58 

Depåadress: Långsjö 52, tel. 

0243-23 40 35 

Folkare Bf. 

Göran Larsson, Stora Grubbo 46, 

775 96 Krylbo 

Tel. 0226-680 46 

Leksands Bf. 

Lars Bröms, Timmermansv. 29, 

793 32 Leksand 

Tel. 0247-127 85, 070-242 56 94 

21 - gävleborgs distrikt 

Bollnäs Bf. 

Yngve Näsman, S. Kilaforsv. 124, 

821 41 Bollnäs 

Tel. 0278-158 13, 070-342 78 62 

Söderhamns Bf. 

Hans-Åke Sandberg, 

Norrtullsgatan 21 A, 

826 31 Söderhamn 

Tel. 0270-155 18, 070-337 50 99 

22 - västernorrlands distrikt 

Örnsköldsviks Bf. 

Bo Eriksson, Hälsinggrubban 

140, 890 35 Husum 

Tel. 0663-211 06, 070-676 17 31 

26 - Sjuhärads Biodlardistrikt 

Gäsene-Herrljunga Bf. 

Bertil Johansson, Vinkelg. 17, 

524 32 Herrljunga 

Tel. 0513-109 95, 0706-68 54 71 

Marks Härads Bf. 

Åke Ferm, Torrås Östergården 2, 

511 99 Sätila 

Tel. 0301-423 26, 070-627 34 74 

27 - Kalmar södra distrikt 

Kalmarbygdens Bf. 

Lars Larsson, Ålebo 133, 

388 91 Vassmolösa 

Tel. 0480-44 50 10 

Mönsterås-Ålems Bf. 

Eskil Haglund, Gröndalsvägen 8, 

383 92 Mönsterås 

Tel. 0499-102 04, 0708-66 03 49 

Mörlunda Bf. 

Karl-Olof Jonsson, Häradsv. 36, 

570 84 Mörlunda 

Tel. 0495-236 73, 070-781 58 51 

Torsåsbygdens Bf. 

Ingmar Wahlström, Karsbo 502, 

370 45 Fågelmara 

Tel. 0486-320 70, 0709-92 93 30 

Ölands Bf. 

Gunilla Kinley Silfverberg, 

Nydalagatan 2, 387 36 Borgholm 

Tel. 0485-480 94, 073-649 22 33 

Infart från Rungatan. 

29

Livsmedelslagstiftningen ställer 

tydliga krav, honung som 

säljs i dagligvaruhandeln måste 

vara kvalitetssäkrad. För att hjälpa 

dig klara detta har Svensk 

Honungsförädling skapat en smidig 

lösning för Sveriges Biodlare 

- Återtagsystemet. 

För dig som redan idag levererar 

din honung till dagligvaruhandeln 

är det här viktigt. Låt inte din 

handlare ställa dig inför faktum, 

visa istället att du på eget initiativ 

klarar att uppfylla lagkraven. 

Svensk Honungsförädling i Mantorp hjälper dig att 

Utveckla din 

Du skickar din grovsilade honung till 

Honungsförädlingen i Mantorp och får 

sedan tillbaka din egen honung i glasburk 

med lock, försedd med etikett 

och sigill, datummärkning (bäste föremärkning), 

med ditt namn och egen 

EAN-kod på etiketten. Honungen är nu 

av bästa kvalitet och kvalitetssäkrad helt 

enligt livsmedelslagstiftningens krav. Så 

enkelt är det. 

Ekonomiskt är förutsättningarna 

goda för att du ska kunna utveckla din 

biodling med hjälp av Återtagsystemet. 

Normalt får du betala ca 5:- för glasburk, 

lock, etikett och sigill. I prislistan 

här intill ser du vad du får 

betala för Återtagsystemet. Frakten till 

Honungsförädlingen i Mantorp ingår i 

priset medan du själv får betala returfrakten. 

Genom Honungsförädlingens 

fraktavtal brukar vi kalkylera returfrak- 

ten till ca 1:-/burk och glöm inte möjligheten 

att skicka leveransen direkt till din 

kund. Ersättningen för Återtagsystemet 

kan du betala med honung som du säljer 

till Honungsförädlingen. 

Läs mera om återtagsystemet 

på vår websida: 

www.svenskhonungsforadling.se 

Här finns möjlighet att ställa frågor och 

vi kommer att publicera några av de 

vanligaste frågorna och svaren. 

I många år har vi talat om det. 

Sverige behöver mera biodling och nu 

finns möjligheten. Bli av med ”kladdjobbet” 

och lämna din grovsilade honung 

till Honungsförädlingen. Använd sedan 

den tid du sparat till att skaffa dig flera 

bisamhällen. Framtiden är här, nu har 

du möjlighet att utveckla din biodling 

med Återtagsystemet. 

Vad kostar Återtag? Priser exkl moms 

500 kg 500 g 6:35/burk 500 kg 

500- 

999 kg 

1000- 

1999 kg 

Leverans i 28 kg kärl 

min. 500 kg 

700 g 6:75/burk 

350 g 6:27/burk 

700 g 6:35/burk 

500 g 5:95/burk 

350 g 5:87/burk 

700 g 5:95/burk 

500 g 5:55/burk 

350 g 5:47/burk 

Så här fungerar Återtagsystemet 

500- 

999 kg 

1000- 

1999 kg 

Leverans i 140 kg kärl 

min. 500 kg 

700 g 5:75/burk 

500 g 5:35/burk 

350 g 5:27/burk 

700 g 5:35/burk 

500 g 4:95/burk 

350 g 4:87/burk 

700 g 4:95/burk 

500 g 4:55/burk 

350 g 4:47/burk 


iodling 

Fördelarna 

är många 

med Återtag: 

• Du skickar all din honung 

grovsilad till Mantorp för 

tappning och etikettering 

• Vi använder dina egna 

SBR-etiketter 

• Din egen honung kommer 

i retur hem till dig 

- kvalitetssäkrad! 

• Du får tid att utöka 

antalet bisamhällen 

= Du tjänar mer pengar 

med mindre arbete 

• Du kan betala ersättningen 

till Återtag med egen honung 

Vill du leverera eller 

veta mer om Återtag: 

Christer Ankarlid, tel. 0735-233 101 

E-post: 

christer.ankarlid.hf@biodlarna.org 

Magnus Fransson, tel. 0735-233 102 

E-post: 

magnus.fransson.hf@biodlarna.org 

Återtag 

- en nyhet från 


Staffan Tegebäck tar en paus i vårsolen tillsammans med barnbarnet Nova. 

”Vi kan ha fler samhällen 

tack vare Återtag” 

Britt-Marie och Staffan Tegebäck kommer ursprungligen från Tidaholm 

i Västergötland. Det var efter flytten till Morpatorpet utanför Nyköping 

som Staffan anmälde sig till en biodlarkurs. Idag är de biodlare med 60 

samhällen, övriga tiden jobbar han som byggkonsult och ”alltiallo”. 

Britt-Marie och Staffan har använt sig av Återtag under en period och är mycket 

nöjda. ”Våra kunder är positiva och gillar att vi tagit initiativet till kvalitetssäkring i 

kombination med närodlat. För oss är det en perfekt lösning. Vi grovsilar honungen 

och resten sköter de i Mantorp. Tillbaka får vi vår egen märkta honung, förpackad 

och klar för utleverans. 

”Tack vare Återtag klarar vi att sköta 60 samhällen idag, trots våra 

dåliga ryggar. Dessutom slipper vi alla tunga investeringar med tappmaskiner 

och allt annat. Det som tar tid med vår biodling är resorna 

till och från bigårdarna, själva jobbet 

går snabbt. Vår uppfattning är att den 

som har tio bisamhällen kan både 

fördubbla, tredubbla eller till och med 

femdubbla sin honungsproduktion 

med hjälp av Återtagsystemet.” 

Som avslutning frågade vi Staffan om han 

inte kunde komma på något som var 

negativt med Återtag. Han lovade fundera 

och återkomma i ärendet, men än har han 

inte ringt… 

31

ekologisk biodling – Upprop 

Finns det intresse för att inom SBR bilda ett nätverk av ekologiska biodlare? 

Kan ett nätverk av ekologiska biodlare fylla en uppgift t ex för marknadsföring, utbildning 

och som förhandlingspart. 

Om du är intresserad av frågan, lämna en intresseanmälan till SBR.s expedition 

tel.0735 233100 eller mail sbr@biodlarna.org 

Om det blir ett tillräckligt stort intresse kommer vi att kalla till ett möte i höst. 

Frågor besvaras av Arne Johansson 0702 694431 eller stenatorp@hotmail.com 

använd 

SBRetiketten! 

Snart kommer det en ny skörd honung. Som medlem kan du använda den välkända SBRetiketten 

vid försäljning av din honung. Riksförbundsmötet fattade beslut som kommer 

att förändra en del detaljer i hur man får använda etiketten. Snart kommer det en blankett 

i tidningen för att beställa etiketter. Du kan ladda ner beställningsblankett från SBR:s 

hemsida – www.biodlarna.se – medlemsservice – blanketter. Red. 

Buckfastdrottningar odlade 

efter stationsparade mödrar utvalda 

i testserier, kan även fås 

med monticola och egyptiskt arv, 

vilket resulterat i virushärdig 

och robust avkomma. Zon 1. Leif 

Hjalmarsson 044-66020, 070 37 66020 epost 

leif.hjalmarsson@tele2.se 

raMLiSt 

LN, Norsk, o Svea OB 3:50, Borrad 

4:00. Hoffman, LN 4:50, Langstroth 4:75 

Tillverkning av alla förekommande 

biramar. Frakt tillkommer. 

tel 0223/13180 

Honung Köpes 

Svensk Landskapshonung 

www.landskapshonung.se 

Grovsilad, med vattenhalt under 20%. 

Ingen leverans för stor, 

ingen för liten. 

Rune Axelsson, Småland, 0491-66044 

Lars Hedlund, Gotland, 0498-32061 

Gunnar Henningsson, Värmland, 0551- 

23039 

Lars Höglund, Norrland, 076-8471086 

Östen Härdell, Östergötland, 0121-24046 

Ove Kaye, Dalsland, 070-6866526 

Håkan Lantz, Östergötland, 0142-13560 

Dan Levin, Sörmland, 0158-20165 

Bo-Göran Nilsson, Skåne, 046-771106 

Lars Pettersson, Värmland, 0533-63111 

Anders Wizping, Småland, 073-6160486 

Honung köpes! Vi hämtar grovsilad 

honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. 

Snabb betalning - bästa marknadspris. 

Krav, ljung och skogs betalas extra. 

Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950 

göran Sundström 070-5664268 

vendelsö parningsstation 

och Skärva 

Vendelsö parningsstation kommer inte 

att ha mottagning i sommar pga vinterdödlighet 

och Skärva kommer inte heller 

att ha någon larvdag och inte heller 

fungera som någon rasparningsplats pga 

samma orsak. 

Kjell Hallberg 

Kalibrerings- och 

testbiodlarkurs 

Den 13 juni kl 11.00, Igelstads Bigård 

Karlsborg. Alla rasgrupper är välkomna. 

Information: Gideon Önnestam, representant 

för Svenska Carnica Gruppen. Tel 

0176-262438 /GÖ 

Bidrottningar 

Keljo-Bi = Buckfast X Anatoliska 

bergsbi – ”Konja-Bi” 

Glimma Bigårdar, Berit o. Curt Jansson 

Adjunktsv. 10, 28064 Glimåkra 

tel 044-42828, 0761135516 

HANÖ – KDK Drottningar 

Det är 31 år sen vi startade. det är 30 

år som vi parat på Hanö. Grattis alla 

medlemmar! 

Linjeparad Buckfast 600:- 

Friparad 300:- 

Vid beställning av 5 st friparade får 

du köpa 1 st linjep. Hanödrottning för 

300:-. Beställ i god tid! Från midsommar 

- augusti. 

Ingmar-Barbro Widén, Box 100, 

29891 Tollarp. 044-311388 

Universal p&M bibotten 

Slitstark, hållbar – tillval pollensamlare. 

Håll dina bin i torra och mögelfria lådor! 

Enkel städning, varroakontroll, fodring etc. 

Ställning, bibotten, låda, tak etc. 

www.bibotten.se 0700-384 041 

Buckfastdrottningar 

från Sörmlandskusten. 

Vänliga, svärmtröga o 

produktiva mödrar. Testade 

mödrar. Parade på 

rasparningsplats. Oparade fr. juni 

125 kr. Parade fr. slutet juli 325 kr. 

Moms o exp.avgift tillkommer. Beställ 

i god tid! 

Thomas Rafstedt (KRAV) 

070-6637799 infra.kart@swipnet.se 


Säljes material mm 

Svensk Buckfast Avel 

Drottningen vans av 

Sven Enqvist Filipstad. 

Vi tackar för insatserna! 

Bi&Biodlingstillbehör 

Smedgatan 1, Svedala. 

Östra Industriområdet (vid Moltex) 

Öppet: April-September 

Måndag 15-17. Lördag 11-13 

Övriga tider efter överenskommelse 

Tel 040-160032, 040-162080, 

0708-955030, 0708-955025. 

Återförsäljare för Joel Svensson. 

Samma priser som i katalogen. 

Biredskap Freddy duwe, Vårsta. 

Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge. 

Öppet 15-19 måndagar. 

Sommaröppet även fredagar. 

Tel 08-53025347, 070-5107054. 

www.freddyduwe.com 

öppet hus Trogsta Honung Lör. 10 juli 

kl 13. Anmälan obligatorisk. Karta, tel, 

e-post: www.trogstahonung.se 

Jag har slutat med biodl. säljer allt 

till 3 samh. Lådor LN 4 ram. motord. 

slunga mkt mer. 0735355711 

tankar, rörverk, tidur, sump, 

pumpar,Sjölis. Stig Jonsson Skövde 

0500-43583. 

Beg Skälderhuskupor u. bin. Tak, 

bottnar, mm. Som nytt. Tel 0435- 

21778. 

elgon – http://elgon.se 

Bidrottningar 

carnica-F1-bruksdrottningar, 

avläggare (LN) och skaksvärm. 

Igelstads bigård – 0505-59200. 

Friparade krainerdrottningar, varroafri 

zon.Rickard 070-2716585 

döttrar efter stambokförda och fulltestade 

Buckfastdrottningar säljes. 

För mer info se www.radabigardar.se 

eller ring för best Egon Andersson på 

031-88 38 77 eller 0708-78 93 70. 

Kullaberg parningsstation 

Rasparade Buckfastdrottningar. Nosemafria, 

kalkfria, 100 utrensning. 

Genetisk bredd i drönararvet. Beställ 

Buckfast-drottningar från bästa samhällen 

parade på parningsstationen 

350: -/st, Kullabi owe.se@telia.com 

042-650 45, 0706-693 555. Plus frakt 

Bidrott, gula ita. Bisamhällen, kupor, 

honungspump 073-8058872 

Arne Håkansson 

döttrar efter stambokförda och fulltestade 

Buckfastdrottningar. För mer 

info se www.radabigardar.se eller 

ring för best Egon Andersson på 031- 

883877 eller 0708-789370. 

hanöparade Buckfastdrottningar 

Även oparade och friparade 

Jan Eklund 070 3542817 

Buckfastdrottningar från Sörmlandskusten 

säljes. Se sep. annons sid. 1. 

Thomas Rafstedt 


Buckfastdrottningar, från Zon 2 

Friparade 300:-, Öparade 500:- Dispens 

från SJV finns för att skicka via 

Ultuna till hela landet. Säljes efter 

tillgång fr, v. 26. Bengt Nyrén tel 

0702-140413 0650-30616 

carnicadrottningar Avläggare efter 

midsommar i mån av tillgång. Ring 

Hans el Inger Lindberg 070-6027979 

Buckfastdrottningar m. KDKhärstamning. 

Nils Thuresson. 070-5581210 

nils.thuresson@kund.biknet.se 

carnica/Krainer F1 snälla, produktiva, 

friska. 225:- + moms och frakt 0503- 

17007 Kent-Inge. 

Elgon – avlade för hälsa, gott temperament, 

god skörd och svärmtröghet. 

L Karlsson 0730618853 

Bisamhällen 

Krainer-bisamhällen säljes. Avläggare 

kan beställas. Tel 0706748793. 

årssvärmar på 10 ramar LN i låda. 

Pris 750:-/st. Hämtas juli-augusti 

efter besiktning. tel 019-455096. 

Köpes 

2-3 bisamhällen, italienska 

eller buckfast på svea. 

Gärna i vä Värmland-Karlstad 

0730582514 kvällstid. 

Bisamhällen buckfast, 

carnica lev tidigt på våren. 

Edward 070 269 9234 

edward.w@teliamail.com 

Bin/avläggare svearam Ö. 

Götaland 0492-20627, 070- 

2501224. 

Marknaden 

www.tuppochhona.se 

MUGG 150:- exkl. frakt 

Carniadrottningar 

från Mälaröarna 

renparningsområde 

300 kr/st 

Bengt Haglund 070/7755183 

Kjell Andersoon 08/7617744 

kjell.andersson@sbio.se 

33

Nya siffror från rekryteringsfronten 

Snygga och praktiska! 

infobigården – två nya skyltar 

För bättre effektivitet bör en infobigård förses med dels en skylt 

som fångar uppmärksamheten och leder besökarna fram till 

platsen samt en upplysningsskylt som förklara hur man ska agera 

som intresserad. På bilderna här intill visas de två skyltar som tagits 

fram för ändamålet. De är tillverkade i 3 mm PVC-plast. Monteras 

lämpligen med montageskruv i förborrade hål, vilka skall vara något 

större än skruven för att minimera risken för fuktskador. 

Skyltarna kostar tillsammans 390:- + frakt och köps enklast i 

Bibutiken på www.biodlarna.se eller beställs hos Maj-Britt Järnvall 

på telefon 0735-233 123. Ev. frakt tillkommer. 

Med vänliga hälsningar! Janne Mårtensson, SBR 

Medlemsfokus 2010 

Rekryteringen, Infogårdspaket, 

Nytt försäkringsbolag, SBR-bottnen! 

Medlemstillströmningen ser fortsatt bra ut. Vi har en ökning på fullbetalande 

medlemmar även i år. Största ökningen ligger dock på familjemedlemmarna. 

Det tycks finnas goda möjligheter att rekvirera över 800 nya medlemmar/biodlare 

även i år. Vilket i så fall är helt fantastiskt! 

OBS! Det finns fortfarande kvar gratis Värvarpaket (se BT April) till föreningens 

sommaraktiviteter. Ring Maj Britt Järnvall 0735-233 123, så kommer det 

med posten. 

allt som behövs till en infobigård! 

infobigårdspaket 

Vi har satt samman ett paket med ”allt” som behövs till en infobigård 

(förutom skyddsplanket). På så sätt får ni en komplett 

infobigård direkt och till lägsta möjliga pris. 

infobigårdspaketet innehåller följande: 1 st demokupa, 

1 st broschyrställ, 2 st infoserier och 2 st skyltar. 

Priset för allt detta 2500:- + ev. frakt. Köps enklast i Bibutiken 

på www.biodlarna.se eller beställs hos Maj-Britt Järnvall 

på telefon 0735-233 123 

SBR byter försäkringsbolag! 

Nytt försäkringsbolag 

Under 2010 kommer SBR successivt att byta försäkringsbolag 

från IF till Länsförsäkringar. 

Vi återkommer med mer information i kommande nummer 

av Bitidningen. 

Medlemmar v. 17 2010 

Fullbetalande: 8035 

Familjemedlemmar: 640 

Nya medlemmar: 565 

Juniorer: 67 

Totalt: 9307 

Slut på lagret! Nya kommer till hösten 

SBR-bottnen 2010 

V i har inga bottnar kvar längre! Efterfrågan tog oss på sängen. En 

hel årsproduktion gick åt på knappt tre månader. I egen regi kan 

vi inte få fram fler bottnar förrän till hösten. Vi underhandlar med 

en ny tillverkare om en ev. produktion av bottnar fram tills dess. Vi 

återkommer i så fall om pris och beställningsförfarande. Tack alla 

ni som gjorde detta till en succé. 


Vi som 

jobbar 

för dig... 

Hej och välkommen Yvonne! 

När och varför blev du biodlare? 

– Har en gammal fruktträdgård och bin 

är viktigt för pollineringen. 

Hur ser din biodling ut i dag? 

– Just nu 2 samhällen, men jag planerar 

att göra avläggare och kanske utöka med 

1 samhälle till hösten. 

Finns det något inom biodlingen du är speciellt 

intresserad av? 

– Friska och snälla bin, framförallt att 

friska. Jag ser vinterförluster som ett stort 

problem framförallt för en mindre biodlare. 

Det kanske innebär att någon som 

BV-pins – 50 kr/st 

Allt går oavkortat till BV! 

VAD äR BiODLiNGENS VäNNER? 

En stödfond inom SBR, Sveriges Biodlares Riksförbund, 

för att stimulera och utveckla svensk biodling. 

VAD ViLL BiODLiNGENS VäNNER STöDJA? 

• Centrala, regionala och lokala utvecklingsprojekt 

inom biodlingen t.ex: produktutveckling, 

avelsprojekt, metod- och materialtester, seminarier, 

föreningsbigårdar mm. 

• Marknadsföring av biodlingen och rekrytering av 

nya biodlare. 

• Forskning inom biodlingsområdet. 

Belopp till Biodlingens Vänner sätts in på pg 8685-0. 

Märks med Biodlingens Vänner samt namn och adress. 

Gåvor från 100 kr och uppåt erhåller ett Gåvobevis. 


Yvonne Strid 

Förbundsstyrelsesuppleant 

startat i mindre skala ger upp istället för 

att utöka och vi vill ju få fler biodlare och 

mer bin/bisamhällen! 

Du är ny i förbundsstyrelsen. Hur ser du på 

din uppgift där? 

– Som ny ledamot måste jag börja med att 

lära mig och försöka bidra på bästa sätt. 

Kanske mina juridiska kunskaper kan vara 

till nytta för SBR. 

Har du fler funktioner inom SBR? 

– Revisor i min förening, Södra Inlands 

Biodlareförening, och även i vårt distrikt - 

Göteborgs och Bohusläns Biodlardistrikt. 

Namn: Yvonne Strid 

Yrke: Förhandlare, jurist 

Familj: Man 

Ett bra TV-program: Inget särskilt ser 

helst nyheter och samhällsprogram 

En god bok: Faktaböcker om djur, 

natur 

Andra fritidsintressen: Trädgård, båt, 

långpromenader, vandring 

Fortsätt stödja fondens uppbyggnad! 

Köp den nya Biodlingens Vänner t-shirten… 

eller en BV-pins till dig själv eller 

någon du vet är en biodlingens vän. BV:s 

Gåvobevis är perfekta till uppvaktningar. 

Nu finns Biodlingens Vänner också som en 

grupp på Facebook! Bli medlem i den! 

HäNT SEN SiST! 

Vid årets RM i Höör anordnades ett lotteri till förmån för Biodlingens 

Vänner. Tack vare givmilda utställare och gåvor ur 

Bibutikens sortiment blev nettot till Biodlingens Vänner 4000:- 

kr. Tack alla som skänkte vinster och tack alla lottköpare! 

Under RM antogs också en utmaning från Södra Vätterbygdens 

BF av ett flertal närvarande föreningar, vilka på stående 

fot skänkte belopp i 1000 kr-klassen! Biodlingens vänner 

bugar och tackar! 

Dessutom såldes BV-pins och den nya BV-t-shirten under RMdagarna. 

I dagsläget har 105 BV-pins sålts. 

Biodlingens Vänner på Facebook fortsätter att attrahera nya 

intresserade. I början av maj hade gruppen 100 fans anslutna! 

Ett bra redskap att nå ut med budskapet till delvis helt 

nya kategorier i samhället. 

Bidrag ur fonden ansöks en gång per år. Bidrag börjar delas 

ut när fonden når 100 000 SEK. 

KONTOSTäLLNiNG MAJ 2010: 35 700 kr 

35

Svensk Biavel AB 

stänger parningsstationer! 

Från och med 2012 skall enligt Svensk Biavels 

direktiv parningsstationerna i Sverige drivas i 

avelsföreningarnas regi. Detta innebär att stationerna, 

som i dagsläget drivs och finansieras 

av Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR), inte 

kommer att kunna avlöna stationsföreståndare 

(resurserna för att betala skatter och 

arbetsgivaravgifter samt ta arbetsgivaransvar 

finns inte inom våra ideella föreningar) eller 

betala frakter till öarna det är fråga om. En 

stor del av stationerna kommer därför inte 

att kunna drivas vidare vilket, förutom flera 

av Buckfaststationerna, även gäller Ligusticaföreningens 

enda parningsstation Hallands 

Väderö, Nordbiföreningens viktigaste station 

Lurö m.fl. Detta innebär att avelsverksamheten 

i Sverige, stick i stäv mot Svensk Biavels 

påstådda ambition, kommer att reduceras 

mycket påtagligt. Vilka belopp är det fråga om? 

Ca.75.000 kr (för 2009) betalas idag ut med 

EU-stöd till driften av Buckfastföreningens 

stationer (50.000 kr till övriga avelsföreningars 

stationer) och det är dessa pengar som 

försvinner. 

Oron och vreden inom Buckfastföreningen 

för detta och annat i Svensk Biavels agerande 

är stark. 

Buckfastföreningens styrelse i samverkan. 

Olle Andersson (ordf.), Thomas Rafstedt (v. ordf.), 

Kjell Hallberg, Leif Hjalmarsson, Hugo Nordh, 

Anders Sandh, Torbjörn Jacobsson, Leif Olofsson. 

Svensk Biavel arbetar efter en 

långsiktig strategi för hållbar 

svensk biavel. 

Parningsstationerna fyller en viktig funktion i 

avelsarbetet samtidigt som nuvarande utnyttjande 

innebär en allt högre grad av inavel i 

den svenska bipopulationen. Parningsstationerna 

bör därför utnyttjas på ett avelsstrategiskt 

mera hållbart sätt i framtiden. Det är 

särskilt viktigt att den aktiva avelspopulationen 

har och bibehåller en bred genetisk bas. 

Parningsstationer och inseminering rekommenderas 

för toppaveln. För drottningodling 

rekommenderar vi drottningmödrar parade 

på rasparningsstation. Bruksdrottningar bör 

friparas. 

Parningsstationerna, som idag drivs av 

SBR, finansieras med EU- bistöd som söks 

och utbetalas av Svensk Biavel. Svensk Biavel 

anser att nuvarande upplägg är kostnadsdrivande 

och att stödet inte påverkar det svensk 

bibeståndet i positiv riktning, mot en bred 

genetisk diversitet. Svensk Biavel vill istället 

lägga huvuddelen av EU-bistödet till avels- och 

testbiodlarna genom att ersätta för bedömda 

Brev till 

redaktionen 

testdrottningar när resultatet inrapporterats 

i Bidatabasen, dvs när man genomfört alla 

uppgifter som krävs för att skapa ett underlag 

för urval av avelsdrottningar. 

För att kompensera för merkostnader som 

uppstår för de ”öppna” stationerna bidrar 

Svensk Biavel med 5 000 kr per station och år 

för max 10 stationer i landet. Vissa villkor är 

förenade med stödet såsom minst 100 parade 

drottningar och att drönarmaterialet är testat, 

dokumenterat och godkänt av Svensk Biavel. 

Dessa villkor gäller redan nu på frivillig basis 

och generellt senast 2012. 

Eftersom avelsföreningarna från 2012 

själva helt ansvarar för sina tillgängliga 

parnings stationer står det dem fritt att 

prissätta på ett sådant sätt att man har full 

kostnadstäckning. Vidare följer vi krav från 

bidragsgivaren, Staten, att resurserna används 

på ett kostnads effektivt sätt för att främja en 

uthållig biodling med god genetisk bredd. 

Svensk Biavel AB, Sven-Åke Nilsson, ordf. 

Småbiodlare måste såga både producentpaket 

och återtag 

Svensk Honungsförädling har ett bra erbjudande 

till oss mindre biodlare: man får 5 

kupor (minst 5) av förmedlingen om man 

under 3 år levererar 100 kg honung per 

kupa mot en betalning av 20 kr/kg. Det är 

mellanskillanden på ca 10 kr som “betalar” 

kupan, vilket alltså gör 1000 kr/kupa. Det är 

ju förmånligt för en Nackakupa. Men hur förmånligt 

är det egentligen? Och är det hållbart 

för oss små honungsleverantörer? 

Det innebär att man måste leverera ca 34 

kg per säsong och kupa. Dessutom träder 

kravet på leverans i kraft redan första sommaren 

efter vårleverans. Jag som hade två 

samhällen och förlorade det ena i vinter insåg 

snabbt att jag inte kunde ta erbjudandet. Ett 

nystartat samhälle kunde inte beräknas ge 

mer än drygt 20 kg vid god bisommar. Särskilt 

inte om man tittar på statistiken där skörden 

per invintrat samhälle för Sverige låg på 30 

kg. Om jag nu skaffade 5 samhällen till och 

alltså till hösten invintrade 6 så kunde jag 

jag vid otur räkna med en förlust av 16-31 

procent. Det innebär att jag nästa odlingssäsong 

skulle starta med med bara 4-5 samhällen. 

Redan här skulle kontraktsbrottet vara 

uppenbart vid en skörd år 1 på 130 kg och 

år 2 på 120-150 kg när jag rätteligen enligt 

kontraktet skulle leverera 167 kg per år. 

En snabb kalkyl visar alltså jag (och 

alla biodlare med färre samhällen) måste 

akta mig för att skriva kontrakt. Följden av 

kontraktsbrott blir nämligen den att att biodlaren 

vid treårsperiodens slut får betala det 

som återstår av bokförda värdet av kuporna 

(= det som inte täckts av levererad honung). 

Dessutom är man enligt kontraktet skydig 

att skicka tillbaka kuporna till förmedlingen, 

vilket kan bli en dyr historia. Är man 65+ 

måste man ju också tänka på vad som händer 

vid dödsfall. 

Svaret blir alltså att det är för liten marginal 

mot att det kan gå snett och bli mycket 

oförmånligt särskilt för oss med få kupor. 

Egentligen är det dumt av förmedlingen eftersom 

det är just vi med få kupor nu som skulle 

kunna utöka ordentligt. Men då håller inte de 

erbjudna villkoren. 

Samma sak med Återtagstjänsten. 

Informationen anger bara fördelen med 

den. Däremot anges inte att det fordras ett 

minimum av 500 kg. Det innebär att man 

måste ha minst 17 normalproducerande 

kupor. Därmed begränsar man skaran 

ganska väsentligt eftersom verksamhetsstatistiken 

anger normalantalet samhällen till 9 per 

medlem. Och just återtagstjänsten innebär 

en arbetslättnad som skulle få många att bli 

kvar i biodling och utöka. 

Tänk om, honuingsförmedlingen! 

Mvh, Bo Widegren, Löderup 

Vi minns 

Ingegerd Persson 

Hässleholms Bf 

Helge Persson 

Ludvikabygdens Bf 

Knut Nilsson 

Ronneby Biodlare 

Bengt Rohdin 

Skövde Bf 

Stig Olsson 

Tomelillaortens Bf 

Allan Mattson 

Vittaryds Bf 

Gösta Hansson 

Örkelljunga Bf 



37

Distrikt 

granndistrikt är välkomna 

Norrbottens Biodlaredistrikt NDK-kurs 

Drottningodling Nybörjare, start 19-20 juni, 

kl 10, preliminärt Boden. Sommarträff hos 

Kurt Johansson, Mjedsjön Boden, lö 3 juli, kl 

11. Lunch till självkostnadspris. Distriktsommarmöte, 

Vassholmen, Kalix lö 31 juli kl 11. 

Lunch finns att köpa. 

Skånes biodlardistrikt Studieresa till Tyskland 

i samarbete med Lars Nilsson och Isacssons 

Buss AB. En studieresa till biodlingscentrat 

i Bantin. Även enskilda biodlare besöks. Tid: 

9-11 augusti 2010. Pris: 3520 kr vid minst 

35 deltagare. Helpension. Översättning till 

svenska dag 2. Kontakta din förening (i Skåne) 

för vidare information. Info även på hemsidan. 

Påstigningsplatser meddelas i samband med 

bekräftelsen. Anmälan senast lö 5 juni 2010 

till Lars Nilsson, Kristianstad, tel 044-126525, 

0703-121268 

värmlands Biodlardistrikt Bi-drottningens 

nätverk inom Värmlands Biodlardistrikt firar 

i år 10-årsjubileum. Yrkesbiodling 20 juni kl 11 

hos Eva Hauri, Mallbacken. Honungsförädling 

8 aug hos Anna-Lena Axelsson, Herredalen, 

Årjäng. Honungsmat 26 sep hos Barbro 

Rundin, Skåre, Karlstad. Jubileumsfest i 

Sunne vintersöndan 31 okt, plats o tid ej klart. 

Anmälan 1 vecka före till Kerstin M Erikson tel. 

054-182713, e-post: kmerikson@spray.se 

västmanlands distrikt Dalviksmötet 5 juni 

kl 10 hos Bengt Stråhle, tel 0223-57094 

Tema: Avläggare. Allmän diskussion 

och tips för nybörjare. Ta med egen 

kaffekorg! Från söder åk Rv 68 genom Fagersta 

tag vänster vägskylt Kulturreservat följ 

den tag sedan vägen mot Hemshyttan. Från 

Norberg åk Rv 68 mot Fagersta, tag vägen mot 

Kulturreservat och sedan mot Hemshyttan. 

Parkera vid SBR-skylt. 

östergötlands biodlardistrikt Drottningodlingskurs 

lö 12 juni på Järngården, Vretaskolan. 

Kursledare-Åke Fredriksson. Kaffe från kl 9.15. 

Start kl 10. Slut ca kl 15. Lunch ingår. Utförligare 

program skickas till föreningarna senare. 

Kostnad 150 kr. Anmälan till Weine Karlsson, 

0142-70304, 070-5611850, weine.karlsson@ 

gmail.com senast 6 juni. Sommarresa lö 3 

juli. Vi hälsar på Stig Svenssons biodling, samt 

besöker även Julita Gård. Mer information till 

lokalföreningarna längre fram. 

Föreningar 

grannföreningar är välkomna 

Borensbergsortens Bf Utflykt 29 maj till 

Biredskapsfabriken i Töreboda. Anmälan till 

Maj-Lis 0141-71202. Bigårdsbesök 16 jun kl 18. 

Vi träffas vid Ljung kyrka och åker och ser på 

Åke Fredrikssons Bigård i Hilstermon. Medtag 

kaffekorg. 

dalslands Södra Bf Bigårdsbesök on 9 juni kl 

18 hos Erik Oskarsson, Ljungkas 1, Färgelanda. 

Från bipaviljong till burk, biredskap. Kontakt 

Erik 0528-71482, 070-6788248. Ta med kaffekorg 

och bikläder. 

dingleortens Bf Vårmöte on 9 juni. Vi besöker 

Uddevallanejdens Bf. Samling vid Håby församlingshem 

för avfärd 18.30. Upplysningar 

Hans-Erik R tel 0524-23091. 

hagshults Bf Besök på Åsens by 11 juni. Samling 

på Rosenberg för samåkning kl 12. Per-Olof 

Wagnsgård medverkar. Besök i Wagnsgårds 

bigård. 

MÖTEN OCH KURSER 

högsbyortens Bf Honungshantering to 10 

juni kl 19 i Studieförbundet Vuxenskolans 

lokal, Storgatan 21, Högsby. Samling sker i 

föreningsbigården kl 18. Kaffe.. Distriktets kvalitetsansvarige 

Ingmar Wahlstöm, Fågelmara, 

informerar om Livsmedelsverkets nya regler 

om honungshantering samt om Bihusesyn. 

Inlands-torpe Bf Bigårdsträffar kl 18 i 

föreningsbigården Tösslandagården, Lilla Edet 

onsdagar 26/5, 9/6, 23/6, 7/7, 21/7, 4/8 och 18/8. 

Hemsida http://inlandstorpebiodlarforening. 

weebly.com/ 

Katrineholmsortens Bf Bigårdsträff kl 10 19 

juni hos Hans och Inger Lindberg vid Högsjö 

station. 

Kristianstadsbygdens Bf Sommarmöte på 

Kjugekull on 2 juni kl 18. Korvgrillning mm. 

Lidköping-Kållands Bf Invigningsfest lö 12 juni 

kl 14 i Nya Bigården. Sista Vårmöte to 17 jun kl 

18.30-ca21 i Nya Bigården. 

Lindomeortens Bf Bigårdsträff må 7 Juni 

kl 17.45. Samling vid pendelparkeringen i 

Lindome för samåkning till Mark Härad bf:s 

föreningsbigård i Hajom. 

Ludvikabygdens Bf Vårträff sö 30 maj kl 11 i 

Hällsjöns bystuga. Föredrag om 

pollen, tipspromenad. Medtag fikakorg. 

Avläggarbildning lö 19 juni kl 13 Avläggare av 

föreningkuporna i Ludvika Gammelgård. 

Fikaförsäljning. 

Luleå Bf Sommarmöte lö 5 juni kl 13.00, Porsön 

Luleå, vid skogskanten nedanför Aurorum. 

Hur göra avläggare visas på mötet. 

Mölnlycke Bf Larvdag 5 juni kl 10.30 på Råda 

Säteri. Du larvar själv eller med vår hjälp eller 

köper 2-dagarslarver som du beställer senast 

31 maj av Egon Andersson, tfn 031-883877 eller 

via mail: egon@radabigardar.se. 

Nässjöortens Bf Hemlig aktivitet to 3 juni. Samling 

på Flustret Nässjö kl 18 för vidare aktivitet. 

Sill och potatis to 17 juni kl 18 på Flustret. Ring 

gärna någon dag innan till Barbro 0380-17388 

ang. sill och potatis. 

Salaortens Bf Arbetsträff i föreningsbigården 

11 juni kl 10. Träffas och arbeta med boden. 

Alla välkomna, ta med eget fika! Blommor 

och Bin i Sala lö 12 juni kl 10-14. Vi visar vår 

föreningsbigård och informerar om bin och 

deras betydelse i våra trädgårdar. Bigården 

liggr vid Norrängens handelsträdgård i Sala, följ 

skyltning. Plantloppis - Passa också på att fynda 

nya plantor till ditt fönsterbräde, uteplats eller 

trädgård.Sala trädgårdförenings medlemmar 

finns på plats och säljer plantor och sticklingar. 

Kaffeservering till självkostnadspris. 

Skövde Bf. Torsdagsträffar kl 19. Drottningodling 

3/6 Teoretisk genomgång och planering av 

drottningodling för eget bruk. Under juni skall 

medlemmar kunna hämta larver för att odla 

sina egna bruksdrottningar. Avel och insemination 

10/6. Bert Trybom Lidköping berättar. 

Hemma hos Runo 17/6. Avresa från Aspö 

parkering kl 18.30. Ta med eget fika, porslin 

och bestick (sked) Runo bakar tårtan. Arbete 

i bigården 24/6. Slungning om det finns något 

att ta. Juli träff varje torsdag med ospecificerat 

program. Arbete i bigården 5 aug. 

Sundbybergs och Spångaortens Bf Vi träffas 

varje onsdag kl 18 vid vår bigård på Eggeby 

gård, till och med 22 september. www.sundbybergsbf.se 

Södra Inlands Bf Sommarmöte må 7 juni kl 18 

i bigården Rollsbo. Föredrag av Per Ideström, 

kaffe, lotteri och övrig information. Amnälan 

till årets sommarresa lö 3 juli görs till Ingela 

0303-226045 eller Roger 0303-249010. 

Södra vätterbygdens Bf Brunstorpsträffar på 

föreningsbigården varje onsdag 26 maj-7 juli kl 

almanackan 

17-19. Träffa den bigårdsansvarige och någon 

från styrelsen. Utbyt idéer och kunskaper. Ta 

larver från föreningens samhällen. Honungshantering 

lö 19 juni. Om bl a slungning. Bihusesynen 

gås igenom. Grillafton 11 aug kl 18 vid 

föreningsstugan. Tag med det du vill grilla. 

Föreningen 

bjuder på dricka. Tipspromenad med fina vinster. 

Tag med familj och vänner! 

tidaholms Bf Studiecirkeln ”Nybörjare och 

Nyblivna Biodlare” fortsätter med praktiska 

övningar i olika bigårdar. Plats för fler deltagare. 

Måndagsträffar på Djurgården Atollen, 

varje måndag kl18 till och med den 30/8. Visning 

av bin och skötsel. ”Bisnack” och fika. Hjälp 

med praktiska övningar till ”Min första- eller 

Min andra sommar som biodlare”. Gårdsfest 

lö 5 juni på Vincontoret i Tidaholm. Föreningen 

medverkar med provsmakning och försäljning 

av honung och andra biprodukter. Sommarmöte 

sö 20 juni kl 15 på Atollen. ”Så kan du använda 

honung”. Vi serverar honungswokade grönsaker 

och rotfrukter! ”Bi i varje By” on 23 juni. Föreningen 

sänder radioprogrammet i Tidaholms 

Närradio. Hör radioprogrammet och se övrig 

info på www.tidaholmsbiodlarforening.se 

Uddevallanejdens Bf Vårmöte på Mollön kl 18. 

Parningsplatsen öppnas. Sedan är det träffar 

varje onsdag kl 18-20. 

Uppvidingen Bf Uppvidinge Biodlarmuseum 

2010 www.uppvidinge-biodlarforening.com 

(strax utanför Älghult vid vägen till Målerås) 

En historisk resa med början på 1500-talet till 

modern biodling. Besök oss! Öppet juni, juli, 

augusti alla söndagar mellan kl 13-16. Under 

juli öppet även på lördagar kl 13-16. Boka besök 

och visning Peter Overdick: biodlare@tyfonmail. 

se Tfn: 0481-63205, 0705413256 

vikbolandets Biodlare Träff i Föreningsbigården 

vid Ö Stenby Bygdegård varje tisdag kl 

18-20, 11/5- 27/7, utom 8/6 & 22/6. Sommarkväll 

ti 8/6 kl 18 hos Wille Lindholm, Johannesdal 

Ö Husby, 0125-50579. Sommarmöte ti 22/6 kl 

18 hos Arvid Larsson, Valtersen, 0125-40338. 

Nyheter läggs ut på www.vikbolandets-biodlare. 

se. 

värnamo ortens Bf Resa till Skälderhus med 

buss alternativt privatbilar lö 19 juni. Avresa från 

Kulturhuset Cupolens parkering kl 08. Besök 

på Joel Svenssons Biredskaps affär i Munka- 

Ljungby. Därefter hos Alf Gustavsson i Kvidinge. 

Han har ca 70-talet bisamhällen. Vi äter lunch 

och besöker en vacker park/trädgård. Kaffekorg 

medtages. Anmälan till Lena Freij 0370 650793, 

Ulf Axelsson 0370 45004 el. Jörgen Helgesson 

0370 27066 senast 9/6. 

västerås Bf Vårmöte lö 29 maj kl 13 hos 

Hans Larsson tel. 0221-42057 Rytterne Vallby 

5. Svärmkontroll, snälla bin mm. Utlottning 

av drottning. Vägbeskrivning: Från Västerås 

Tidövägen till Rytterne ca 19 km, sväng hö 

mot Lundby 2. Vid Lundby följ Bi-skylt hö till 

Vallby. Från E18 kör mot Eskilstuna. Vid skylt 

Rytterne 4 sväng vä. Vid Lundby följ Bi-skylt 

vä till Vallby 

västra Frölunda Bf Medlemsträff 9 juni kl 18 

i Sjöbergen. 

växjöortens Bf Bigårdkvällarna på tisdagar 

började den 4 maj Öppet hus på Bastanäs 12 

juni. Lionsdagen på Evedal 29 augusti. 

örebro Bf Arbetsmöten och passningar onsdagar 

kl 17-20 i Nya Föreningsbigården karlslund 

(4 km väster om Örebro). Kontaktpersoner 

Pasaga Ramic 019-126799, Hans-Olov Andersson 

019-252108. 

örkelljunga Bf Sommarmöte lö 19 juni kl 13 

hos Ingemar Nilsson, Vanåsvägen 33, Åsljunga. 

Föreningen bjuder på kaffe med dopp. 


FÖRBUNDSEXPEDiTiONEN 

Trumpetarevägen 5, 590 19 MANTORP 

Tel: 0735-233 100 Fax: 0142/828 59 

Förbundssekreterare: 

Michael Cornell, 0735-233121 

Utvecklingskonsulent: 

Jan Mårtensson, 0735-233125 

Bihälsokonsulent: 

Preben Kristiansen, 0735-233122 

Sekreterare: 

Maj-Britt Järnvall, 0735-233123 

E-post: maj-britt.jarnvall.sbr@biodlarna.org 

Medlemsregister & ekonomi: 

Anette Agouda, 0735-233127 

E-post: anette.agouda.sbr@biodlarna.org 

plusgiro: 86 85-0. 

Bankgiro: 413-6149. 

öppet: må-to: 08.00 -16.00 

fre: 08.00 - 14.00. Lunchstängt 12.00 - 13.00. 

artiklar och mötesnotiser till BItIdNINgeN 

Skickas till redaktörens adress. Författarna 

ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej 

behöver återge redak tionens eller förbundets 

mening. Ett år efter utgivning av den 

tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s 

hemsida biodlarna.se 

annonser till BItIdNINgeN 

Till Bitidningens redaktör. Se adresser och 

telefon och e-post härintill. Annonspriser se 

annonssidan Marknaden. 

HF:s KONTOR OCH TAPPSTATiON, 

Trumpetarev. 5, 59019 MANTORP. 0735-233100, 

Fax: 0142/ 82859. E-post: hf@biodlarna.org 

plusgirokonto: 47 51 85-5, 

Bankgirokonto: 413-6131 

öppettider må-to: 08.00-16.00 

fr: 08.00-15.00 


FöRBUNdSoRdFöRaNde 

Jonny Ulvtorp, 

Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBY 

Tel. 0457-30489, 0735-233130. 

E-post: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

vIce FöRBUNdSoRdFöRaNde 

Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3, 

54015 Väring. Tel 0500-462135. 

E-post: arne.johansson.sbr@biodlarna.org 

FöRBUNdSSeKReteRaRe 

Michael Cornell Tel: 0735-233121 

E-post: michael.cornell.sbr@biodlarna.org 

UtvecKLINgSKoNSULeNt 

Jan Mårtensson. Tel 0735-233125. 

E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org 

BISJUKdoMSKoNSULeNt 

Preben Kristiansen. Tel 0735-233122. 

E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org 

RedaKtöR 

Erik Österlund, 

Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel: 0582-611682, 0735-233126. 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

vd: Christer Ankarlid 0735-233101. 

E-post: christer.ankarlid.hf@biodlarna.org 

Sekr.: Gunnel Hertzman, 0735-233103. 

E-post:gunnel.hertzman.hf@biodlarna.org 

Kvalitet: Christer Ankarlid 

ekonomi: Maria Krantz, 0735-233105 

E-post: maria.krantz.hf@biodlarna.org 

KOMMERSiELLA ANNONSER 

Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel 0582-611682. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-. 

Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-. 

helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-. 

halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller 

motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. 

Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller 

motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. 

åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 

3.000:-. 

Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 

1500:-. 

Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. 

Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. 

Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra 

följande ger 25%. 

annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och 

i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också 

lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av 

manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 

250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall 

layoutkostnad efter överenskommelse. 

publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget 

till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. 

prenumeration på BItIdNINgeN 

Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar 

i SBR. Du kan också prenumerera separat 

på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett 

helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR. 

SBR kontakt 

SBR STyRELSELEDAMÖTER 

Styrelseledamot: Stig Hansson, 

Snorres Väg 8, 28143 Hässleholm. 

0451-81655, 0709-609123. 

E-post: stig.hansson.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Matias Köping, 

Klamparegatan 40, 80431 Gävle. 

Tel 026-191214, 0734-146093. 

E-post: matias.koping.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn, 

Rodarve 993, 62368 Katthammarsvik 

Tel 0498-52101, 070-6202357. 

E-post: anders.lignell.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Krister Linnell, 

Fridsberg 11, 56393 Gränna. 

036-54130, 0705-669641. 

E-post: krister.linnell.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Alf Sjöberg, 

Järstorp, Möllegården 510, 27757 Brösarp. Tel: 

0417-26343, 0708-730769. 

E-post: alf.sjoberg.sbr@biodlarna.org 

Styrelsesuppleant: Birgitta Augustesen, 

Stavtorp, 64032 Malmköping. 

Tel: 0157-20488, 070-7318082 

Epost: birgitta.augustesen.sbr@biodlarna.org 

Styrelsesuppleant: Yvonne Strid, 

Gundala, Nordtagsvägen 1, 44251 Ytterby. 

0303-91848. yvonne.strid.sbr@biodlarna.org 

SBR:s BIBLIoteK 

Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071, 

750 07 UPPSALA. Tel vx 018/67 10 00. 

Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. 

hF:s StYReLSeoRdFöRaNde 

Gösta Rappe, 0708-109090, 

E-post: gostarappe@auditeco.se 

Svenskt Sigill: 

Linda Cederlund, 08-7875371 

E-post: linda.cederlund@sigill.lrf.se 

annonstaxa 

RADANNONSER 

Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen 

under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga 

bilder tas in här. 

Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per 

rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen 

blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. 

Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att 

annonsen kommer fram före manusstopp. 

pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. 

Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) - 75:- 

och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr. 

Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. 

annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med annonstexten 

angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser 

som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat 

inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller 

bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så 

att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort 

då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan 

identifieras att höra ihop. 

publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med 

hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 

39

Posttidning B — Bitidningen 

Tryckort: Vimmerby 

Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp., 

Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp. 

Dit anmäles även adressändringar. 

Begränsad eftersändning 

Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen 

med den nya adressen angiven på tidningens framsida, 

dvs ej på adressidan. 

Ett enkelt val! 

Bifor är ett färdigt invintringsfoder som 

du köper i hinkar och placerar över 

kupornas foderhål. Betydligt enklare 

än att göra egen sockerlösning! 

Dessutom innehåller Bifor bara 25% 

vatten. Det minskar kondensen i kupan 

och gör att bina sparar energi under 

vintern. Eftersom Bifor är en helt 

ren produkt som innehåller inverterat 

socker, dvs lika delar glukos 

och fruktos, minskar också risken 

för föroreningar, sjukdomar och 

vinterförluster. 

Ett enkelt val, eller hur? 

Dalviks Kvarn, Dalvik 295 0243-784 00 

Filialer: Borlänge 0243-23 90 00 0241-520 00 

Falun 023-209 60, Löa 0580-301 40 

Uppsala Biprodukter, Vattholma 018-37 91 64 

Biznis Biredskap, Sköllersta 019-23 04 32 

Lovö Honung Sbio AB, Järfälla 08-761 77 44, 070-774 44 90 

Sticksjö Biodling, Glanshammar 019-46 59 14 

Biboden, Flen 0157-701 38 

Svensk Honungsförädling AB, Mantorp 0735-233 100 

MS Biredskapsfabrik AB, Töreboda 0506-102 73 

Jönköpings Biodlarservice, Jönköping 036-12 76 50 

Lennart Holms Bigårdar, Gunnilse 031-94 33 49 

Oscar Gustafsson, Biredskap AB, Varberg 0340-62 00 21 

Marks Bi & Snickeri, Sätila 0301-426 20 

Rallarosens Bi, Växjö 0470-152 29 

Lennart Nilsson, Kristianstad 044-12 13 42 

Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka Ljungby 0431-43 00 55 

Dalby Bigårdar HB, Dalby 046-20 95 00 

Vånga Honung, Åsen Vånga 0122 - 300 72 

LP:s Biodling AB, Säffle 0533-631 11 

Grillby Biredskap 070-6480925 

Höglandets Honung 0382-30383 

Järbo Biodlarservice 0290-70277 

Nordic Sugar AB, 205 04 Malmö. 

Tel 040-53 70 00.

Bitidningen 2010 nr 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?