Nummer 3 - Örebro Värmland Dals distrikt - Svenska Missionskyrkan

Ö 

V 

D 

Kanalen 

ÖrebroVärmlandDals distrikt av Svenska Missionskyrkan och SMU 

Nr 3. 2004 

Tema Afrika - SMU-volontärerna Kajsa och 

Andreas i Mfilou, Brazzaville tillsammans med 

kongolesiska barn och unga

Läsare! 

Dessa rader skrivs tisdag i stilla veckan när Långfredag och Påskdag än en 

gång står för dörren. Dagarna som vände världens öden berättar, att våren är här 

på nytt med ljus, hopp och värme - detta år men också i evighetens perspektiv. 

Tema Afrika 

Läsåret 2004/05 kommer vi i distriktet att ha med oss tema Afrika. Det 

egentliga avstampet sker i samband med distriktsscoutlägret Bana na Zamba i 

sommar och sedan kommer Afrika - inte minst de två kongostaterna - på olika 

sätt att stå i focus under året. 

I det perspektivet ska detta temanummer av Kanalen ses, där vi serverar 

flera temasidor just om den stora kontinenten i syd. Det kommer mera... 

Förbönskalender 

2 • Kanalen 3 • 2004 

Anders Bernspång 

2 MAJ 

Våga tro Under tre sommarveckor planeras en satsning på Öland och i 

Stockholm med ett team av människor i olika åldrar som ska evangelisera, 

inspirera och informera. Vi ber om Guds ledning i planering och genomförande 

av dessa veckor och att det också öppnar vägar för fortsatt långsiktigt 

pionjärarbete för några av deltagarna. 

Ecuador Förbundskyrkans största församling, Santisima Trinidad, i Quito 

har under det senaste året genomgått stora förändringar, bland annat i församlingsledningen. 

Vi ber om Guds välsignelse för våra missionsarbetare 

Krister och Lisbeth Gunnarsson i deras arbete att stödja och uppmuntra 

församlingen. 

9 MAJ 

Missionsföreståndarval Missionsföreståndaren är Svenska Missionskyrkans 

andliga ledare och främsta företrädare. Inför valet av ny missionsföreståndare 

ber vi om vishet och Guds Andes ledning för kyrkostyrelse och 

kyrkokonferens. 

Pastorer och diakoner Under den kommande kyrkokonferensen kommer 

pastorer och diakoner att ordineras för tjänst i Svenska Missionskyrkan. 

Idag ber vi för dem och deras första tjänst i församlingar runt om i landet. 

16 MAJ 

Kyrkokonferens och riksmöte Under den kommande veckan kommer delegater 

från hela landet att samlas i Västerås för överläggningar, beslut och 

inspirerande samlingar. Vi ber om Guds välsignelse över dessa dagar och 

vishet inför beslut som ska fattas i Missionskyrkans kyrkokonferens och 

SMU:s riksmöte. 

Särskilda tjänster Under kyrkokonferensen kommer medarbetare i kyrkan 

att avskiljas för särskilda tjänster i distrikt och centralt. Vi ber om Guds 

välsignelse i deras uppdrag. 

23 MAJ 

Kyrkokonferens och riksmöte Denna söndag avslutas Svenska Missionskyrkans 

kyrkokonferens och SMU:s riksmöte i Västerås. Vi ber om Guds 

välsignelse över beslut som fattats under dagarna och för de avslutande 

samlingarna idag. 

30 MAJ 

Den Helige Ande En förutsättning för en levande och växande församling 

är öppenhet för, och beroende av Guds Helige Ande. Vi ber om att vår 

församling får vara kanalen för Guds Andes verk i vår bygd. 

Kina Den växande kyrkan i Kina är ett resultat av troget kristet vittnesbörd 

och tjänst, men främst är det ett resultat av trogen bön. Vi ber att Kinas kyrka 

fortsatt får vara en bedjande kyrka till tjänst och uppmuntran för många. 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Ö 

V 

D 

Kanalen 

ÖVD-Kanalen utges av 

Svenska Missionskyrkan och SMU i 

ÖrebroVärmlandDals distrikt 

telefon 054-21 55 15 

Framsidesbild: Fotbollsvolontärerna 

Kajsa W och Andreas S. 

Utgivning: Kanalen utkommer med 

8 nummer per år, omkring den 20:e 

febr, mars, apr, maj, sept, okt, nov & 

dec. Manusstopp omkring 25:e månaden 

innan. 

Prenumerationsavg: 100 kronor/år 

Tryck:City Tryck i Karlstad AB 

Miljömärkt trycksak, licensnummer 341 144 

Redaktion 

Distriktskollegiet 

Monica Strandberg, Grums 

Redaktör 


Ansvarig utgivare 

Roland Brage, distriktsföreståndare 

Material till tidningen sändes till 

distriktsexpeditionen som också 

handhar prenumerationsärenden. 

Nästa nummer 

utkommer omkr den 20 maj. 

Tema: Ledare och ledarskap 

Manusstopp 23 april 2004 

Innehåll 

Missionspionjär................................3 

Distriktsföreståndarens krönika.......4 

Almanackan....................................4 

Vinteräventyr...................................5 

Fotboll i Kongo...............................6 

Internationella sekreterare................7 

Gott och blandat.......................8-9 

Engagemang Kongo......................10 

Scouting i Kongo............................11 

Andakten........................................12

Avgörande Pionjärinsatser 

Läseriet och det andliga uppvaknandet 

i slutet av 1800-talet var inte 

minst utbrett i Värmlands bygder. Detta 

inspirerade människor till engagemang 

i de spirande folkrörelserna, 

nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen 

och frikyrkorörelsen. En del av dessa 

personer kom mer än andra att lämna 

avtryck efter sig i historien. Avtryck 

som i vår tid både imponerar, borde 

inspirera och är uppfordrande. Jag 

tänker särskilt på missionspionjärerna 

Carl Johan Engvall från Karlskoga 

och Nils Westlind från Fryksände. 

Carl Johan Engvall 

föddes i Vall, Karlskoga 

den 31 juli 1858. Han 

var barnbarn till den 

välkända ”Mor i 

Vall”. Carl Johans föräldrar 

var också ”läsare” 

och han kom från tidig 

ålder under kristet inflytande. Han framstod 

som ett vetgirigt barn och läste sedan 

han börjat sin skolgång all litteratur 

han kunde komma över. Carl Johan fick 

också liksom de flesta barn och ungdomar 

på den tiden ta del i det tunga jordbruksarbetet 

som var så viktigt för familjernas 

försörjning. Evangeliska Fosterlandsstiftelsens 

Afrikamission följdes 

med intresse av läsarna i Karlskogabygden, 

så också av Carl Johan. I lek med 

syskonen berättar Carl Johan Engvall att 

han själv oftast spelade rollen av missionär 

eller präst. Vid 16-års ålder skickades 

Carl Johan av sina föräldrar till Järnboås 

för att gå konfirmationsundervisning 

hos ”väckelseprästen” Emil Låftman. 

”Läsperioden” blev helt avgörande 

för Carl Johan och då han kom hem 

igen var han beredd att både enskilt och 

offentligt bekänna sin kristna tro. Han 

Skattkärrs 

Missionskyrka 30 år 

Jubileum/återvändarhelg 

24-25 april 

Lördag 16.00 Samling med återblickar 

och gemenskap 

Söndag 11.00 Jubileumsgudstjänst. 

Per-Inge Lidèn m.fl. Anmäl gärna om 

du vill deltaga: ViviAnn Jacobsson, tel 

054-861291, Gunlög Ehne, tel 054- 

521443 

blev en aktiv söndagsskollärare. Carl 

Johan genomgick praktisk skola i Karlskoga 

och hade tankar på att bli folkskollärare. 

Efter ett missionärsbesök började 

dock istället en missionskallelse att 

växa i den unge mannen. Genom enskilda 

studier togs de första stegen av förberedelse 

och sommaren 1878 vann Engvall 

inträde vid Kristinehamns missionsskola. 

Nils Westlind föddes 

i Svenneby i Fryksände 

socken den 8 juni 1854. 

Föräldrarna var jord-brukare. 

Under barnaåren 

var bibeln ett stort intresse 

för Nils och han hade 

en ogrumlad barnatro. 

Tonårs- och ungdomstiden drog honom 

tillfälligt bort från barndomens tro. Han 

ägnade sig åt faderns yrke lantbruket. 

Nils fick dock ingen inre ro. Han brottades 

med tankar om livets mening och 

ibland upplevde han ett stort mörker i 

sitt liv. 

Vid 24-års ålder beslutade Nils att 

börja studera ”för att dämpa oron”. Han 

började läroverksstudier i 3:dje klassen 

i Karlstad 1878. Han fortsatte fram till 

1880 men fick ingen sinnesro. Efter ett 

dödsfall i kamratkretsen kom han att 

öppna sitt hjärta för en troende vän. Genom 

denna vän började Nils sin trosvandring 

men fick först tre månader senare 

förvissning om förlåtelse och barna- 

skap hos Gud. Det blev en vändpunkt 

i hans liv och med sinnesron följde också 

en önskan att få ägna sitt liv åt att 

tjäna Herren och förkunna Guds evangelium 

bland hedningarna. År 1881, efter 

att ha blivit viss om sin kallelse, ansökte 

Nils Westling till och fick inträde vid 

Svenska Missionsförbundets missionsskola 

i Kristinehamn. 

Arbete för Livingstone Inland 

Mission och SMF i Kongo 

Engvall och Westlind kom alltså att 

studera på samma missionsskola, dock 

inte samtidigt. Engvall avslutade sina 

studier 1880 och Westlind 1882. De kom 

också att fortsätta samma väg men inte 

samtidigt. Svenska Missionsförbundet 

som beslutat att sända missionärer till 

Kongo 1880 hade kontakter i England 

med Dr Grattan Guiness och den av honom 

grundade Livingstone Inland Mission. 

Efter Stanleys omtalade upptäckts- 

resa tvärs igenom Afrika 1874-1877 fanns 

ett stort intresse för områdena kring den 

mäktiga Kongofloden. Detta missionssällskap 

sökte missionärer för Kongo och 

både Engvall och Westlind kom att ingå 

i missionssällskapets tjänst. 

Efter studier i England reste C.J. Engvall 

i juli 1881 till Kongo. Det mördande 

tropiska klimatet bröt dock snabbt 

ned honom. Han uppmanades av missionärer 

och läkare att snarats återvända 

till Sverige dit han anlände i maj 1882. 

Det var en svår missräkning för Engvall 

och missionsvännerna. Vägar för verksamhet 

i andra för Engvalls hälsa mer 

lämpliga miljöer kom dock steg för steg 

att öppnas. Under Sverigevistelsen ingick 

Engvall äktenskap med Harriet 

Williamsson som förövrigt utbildade sig 

för missionsgärning hos Elsa Borg i 

Stockholm. 

C.J. Engvall kom under sitt fortsatta 

liv att vara trogen sin missionskallelse i 

Ural, Kronstadt, Petersburg, olika platser 

i Finland, Stugsund, London, Sunderland, 

och Seaham. Sjöfarten låg nere 

under första världskriget och arbetet 

bland svenska sjömän minskade. Engvall 

reste nu till Kanada där han blev 

kvar och verkade bland svenskar fram 

till 1928. Han återvände sedan till 

Sverige och bosatte sig i Stockholm. 

Engvall var en nitisk och vidhjärtad 

kämpe i Guds rike och kunde se Guds 

vilja där som dörrar stängdes och öppnades. 

Carl Johan Engvall avled efter en 

tids sjukdom den 22 mars 1936. 

Den 27 april 1882 avreste Nils Westlind 

till Kongo efter några veckors studier 

i England. Under båtresan fick Westlind 

se prov på att attityderna till afrikaner 

kunde vara olika hos kolonisatörer 

och missionärer. I början av juni anlände 

båten. Den 6 juni påbörjades marschen 

mot inlandet och verksamhetsfältet. 

Vägen gick via missionsstationerna 

Palabala och Mbanza Mateke och den 

24 juni 1882 anlände Nils Westlind och 

bärare till missionsstationen Mukimbungu. 

Husen i Mukimbungu var i dåligt 

skick och Westlind fick dela tak med 

råttor, ödlor, ormar och jordloppor. Miljön 

var ohälsosam. Han drabbades snart 

av den sk. klimatfebern men bättrade sig. 

Nils Westlind ägnade sig åt tre arbets- 

Fortsättning sidan 11 

Kanalen 3 • 2004 • 3

Df:s krönika 

Jag tycker det är väldigt fint att det 

här numret av KANALEN har tema Afrika. 

Afrika och särskilt 

Kongo finns i generna 

på missionskyrkans 

folk. Ungdomens kväll 

i Karlstad hade Afrikatema 

och sommarens 

stora distriktsscoutläger 

tar upp temat under 

Bana na zamba, barnen 

i skogen. Vårt distrikt 

har två volontärer i 

Point Noire den här 

vintern. Det är gott att 

vi får satsa ungt när det 

gäller missionsarbetet. 

Vi har en historia! 

Vi kom till Kongo 1881, och det var 

C J Engvall från Karlskoga som var vår 

förste missionär där. Han efterträddes 

ganska snart av C J Pettersson och Nils 

Westlind. Westlind var från Torsby. Gösta 

Stenström har givit oss en otrolig berättelse 

om de första kvinnliga missionärerna 

i Kongo. Boken ”Vi möts vid 

Mukimbungu”, Kimpese förlag. Boken 

handlar om Anna, Wilhelmina och Elisabeth, 

Svenska Missionsförbundets tre 

första kvinnliga missionärer i Kongo 

Almanackan 

April 

4 • Kanalen 3 • 2004 

Låt oss 

fortsätta gå 

dit ingen 

annan går! 

1886-1890. Det är en fantastisk berättelse 

om tre kvinnors öde. De reste med 

livet som insats. De 

var inte ensamma 

om sitt öde. Under de 

första 25 åren dog 54 

av 107 missionärer 

efter kortare tid än 

fura års tjänst. Breven 

hem till Sverige 

handlade alltför ofta 

om hur sjukdomen 

tagit missionärernas 

liv. Ändå ledde det 

bara till att fler och 

fler var beredda att 

bryta upp från hem 

och släkt för att bli 

missionärer i Kongo. 

Vi har ett förtroende! 

Under april månad hade jag förmånen 

att besöka de båda Kongorepublikerna. 

Det var för mig en fantastisk upplevelse. 

Tänk att jag fick förmånen att komma 

till Kongo. Folket, nöden, den 

mänskliga värmen, gudstjänsterna, vägarna 

och krigets fasor – allt mötte mig 

och tog mig. Genomgående mötte vi 

uppskattning och förtroende. Många i 

kyrkorna såg nog vårat besök som en 

24 Lö Syföreningsdag, Dals Långed 

25 Sö Offerdag för SMU 

27 Ti Syföreningsdag, Kristinehamn 

27-2/5 Ti-Sö Lokalt konfirmandläger, Vägsjöfors herrgård 

Maj 

5-9 On-Sö Lokalt konfirmandläger, Uskavi 

14-16 Fr-Sö Konfirmandlägerträff, Rörvik. Efterträff, Rörvik -03 

14-16 Fr-Sö Konfirmandlägerträff, Uskavi. Förträff, Uskavi -04 

19-23 To-Sö Kyrkokonferens och SMU:s riksmöte, Västerås 

Juni 

16-20 On-Sö SKA’UT Blå del, Dalsland. Tredje steget i scoutledarutbildningen 

28-3/7 Må-Lö Distriktstonårsläger, ”Explore 2004”,Vägsjöfors 

28-3/7 Må-Lö Skaút mera, Fjäll. Scoutledarutbildning på högre nivå 

28-11/7 Må-Sö Konfirmandläger, Uskavi 

29-18/7 Ti-Sö Konfirmandläger, Rörvik 

bekräftelse på att inte Missionskyrkan 

tänker svika dem. 

Vi har en uppgift! 

Under de senaste årens krig har Svenska 

Missionskyrkan varit en av de kanaler 

som informerat om situationen i landet. 

Envist har vi informerat och sökt 

påverka politiken i både vårt land och 

EU. Intresset från massmedia har närmast 

varit obefintligt. Sedan i somras har vi 

fått några artiklar i rikspressen eftersom 

Sverige har skickat FN-soldater till 

Kongo Kinshasa. Låt oss fortsätta informera 

och engagera oss för Kongos folk! 

Gud kallar människor i tjänst. Tänk om 

det är din tur nu? 

Roland Brage 

Lördagen den 2 

oktober 2004 möts 

ledare bland barn 

och unga från hela 

distriktet till fest och 

alla kommer till 

Kristinehamn! 

Boka in festen du 

också! 

Till Församlingen: 

Planera och budgetera 

in festen redan 

nu som en viktig dag 

av inspiration och 

uppmuntran för era 

ledare!

Snöiga Upplevelser i Syd och Nord 

Hövringen, Norge 

Kom med kom med på den solljusa 

färden över fjällarna ut i det blå. 

För det finns inget så ljuvligt i världen 

som att tillsammans på fjällsidan 

gå. 

Man glömmer bort alla vardagens 

mödor, alla motlut och vallnigsbesvär, 

för det finns inget så ljuvligt i världen 

som att vara en fjällresenär. 

Så sjöng vi i Gun Dahlkvists fjällvisa 

under Hövringeveckan14-20 mars. Visst 

finns det mycket som är ljuvligt i världen, 

men det är förvisso sant att det är 

ljuvligt att få vistas i fjällvärlden. De vita 

Rast i Puttenseter. Foto Arvid Hegbom, Oslo. 

vidderna, topparna som strävar mot himlen, 

molnen som driver fram, solen som 

bländar, tystnaden, allt bidrar till att det 

är lätt att förnimma Guds storhet. 

Vi var 27 personer i olika åldrar, från 

25 år till något över 80, på distriktets 

fjälläger på Laurgårdseter i Hövringen. 

Det blev en härlig vecka. Dagarna började 

med gymnastik under Beatrice 

Lönnqvists ledning. Det var en bra mjukstart 

för musklerna inför dagens övningar 

på skidor. 

Eddy Gillsell hade mycket tankeväckande 

andakter kl 8.00. Vi omfamnades 

alla av Guds kärlek. Gud är ansvarig utgivare, 

men vi är själva ansvariga för våra 

val i livet. Det onda finns, men vi behöver 

aldrig frukta eftersom Guds kärlek 

omger oss. Det blev vi också starkt påminda 

om i en betraktelse som Anna 

Maria Renöfeldt läste med utgångspunkt 

från Ps 139:5 ”Du omsluter mig på alla 

sidor och håller mig i Din hand.” 

10.00 Skulle alla skidor vara vallade 

och skidåkarna klara. Att valla skidor 

visade sig vara en vetenskap där kunskapen 

var mycket skiftande bland deltagarna. 

Ulla Gustafsson var proffs, Stig 

Simonsson blev utsedd till expert och 

Margareta Eriksson körde med vallningsfritt. 

Roland försiktig ledare 

Eddy hade hand om den ”våghalsiga” 

gruppen. De gick lite längre och var 

på fjället många timmar. Roland Brage 

var ledare för de försiktiga. Det visade 

sig vara svårare att hålla ihop dem. Någon 

startade inte alls, någon vände om 

efter en timme, några ville till vänster, 

andra till höger, andra 

ville helst sitta kvar i 

Apelsinlunden och 

bara lapa sol. Men alla 

njöt vi av fjällen, antingen 

vi gick fem mil 

eller kortare, antingen 

vi gick till Puttenseter, 

Smucksjöseter, eller till 

Peer Gynts hytta. I 

Rondane var vi och 

Formokampen såg vi 

och lite bruna blev vi. 

Roland Brage ansvarade 

för innehållsrika 

kvällssamlingar. En 

kväll berättade han om 

återseendet med sin 

kongolesiske rumskamrat 

från folkhögskolan, Robert Diyabanza. 

Återseendet ägde rum i Luozi i 

Kongo Kinshasa där Robert och hans 

hustru Rut verkar och med sin energi 

bevisat att det lönar sig att jobba med 

jord och hantverk. En kväll berättade 

missionären om sin kallelse och om skolarbetet 

i Kongo. Vi gjorde en insamling 

till Kongo som gav ca 2 500:-. 

En kväll hade vi en musikalisk, lyrisk 

soaré då bl.a. Helena Martinsson spelade 

flöjt, Thor Hegbom trakterade piano 

och John Renöfeldt läste dikter m.m. 

Kvällarna avnjöts i den vackra peisestuen 

där det var lätt att samtala och lyssna 

till varandra. Byta ett ord eller två gjorde 

det lätt att gå alla människors möte 

borde vara så. 

En bestående känsla: Hövringen på 

återseende! 

Inga-Nora Jervgren Askersund 

Moena, Italien 

Under sportlovet anordnade Skårekyrkan 

sin sjätte alpresa, ett sportlovsläger 

för skid-, och brädsugna ungdomar. 

Detta år gjorde bussen halt i den 

italienska byn Moena där vi bodde på 

ett litet gulligt hotell. Efter 32 timmar 

i bussen (och i långa bilköer) fick vi 

äntligen avnjuta en äkta italiensk trerättersmiddag! 

Dagen efter var det dags att dra till 

backen och vi var många som längtade 

efter att slänga oss ut i pisterna. Premiäråkningen 

skedde i Lattemar med dess 

sammanlagda 50 km pister. Vi trotsade 

dimma och snöfall och hade en kanondag 

i backen. Fler fantastiska dagar skulle 

följa och vi utforskade pisterna också 

i Canazei och San Pellegrino. Dimman 

och framförallt snöfallet förföljde oss 

under veckan så solen fick vi inte se 

mycket av. Men man kan ju inte få allt, 

och vem kan begära mer när man får njuta 

av ungefär en halvmeter lössnö var 

dag? Några saliga stunder blev det dock 

då solen bröt igenom och de glada utropen 

föll tätt! 

Hemliga vänner 

I bussen till och från backen visades 

det film och fräcka skidbilder om vartannat 

och gästboken på lägrets hemsida 

lästes upp med avundsjuka meddelanden 

från dem där hemma. Egengjorda 

dikter var också ett tätt återkommande 

inslag, tillägnade ”hemliga vänner”, 

som vi alla blivit tilldelade varsin. 

På kvällarna, när magarna fyllts med 

en trerättersmiddag, hade vi en dryg timmes 

program. Antingen stoj och stim eller 

en diskussionskväll följt av en andakt. 

Detta var också tillfället när ”Dumme 

Schwede”-västen delades ut som belöning 

för dagens vurpa eller språkförbistring. 

Sista kvällen var det knytkalas 

och alla hade köpt med sig goda (?) inhemska 

delikatesser. 

Ska jag sammanfatta lägret med tre 

punkter blir det följande: 

* Bästa skidåkningen någonsin! 

* Puder, puder, puder… 

* Himla go’ stämning! ”Det känns rätt 

gôtt fâktiskt!” 

Åsa Carlsson, Skåre 

Kanalen 3 • 2004 • 5

Bollen är rund - också i Kongo 

Nu har vi, Kajsa Wallmyr och Andreas 

Svensson, varit i Kongo i över 

två månader och så mycket har hänt 

att vi inte vet hur vi ska börja. Vi anlände 

till Brazzaville söndagen den 11 

januari och ska vara här till 30 juni. 

När vi klev av planet slog värmen 

emot oss trots att klockan bara var sju på 

morgonen. Vi förstod inte ett ord av vad 

folk sa till oss på franska. Efter bara ett 

par timmar fortsatte vi med inrikesflyget 

till Pointe-Noire, kuststaden. Där tillbringade 

vi två veckor för att läsa fran- 

Faktaruta 

Namn: Kajsa Wallmyr 

Ålder: 22 år 

Lyssnar på: Macy Gray 

Fotbollskarriär: Alingsås KIK 

Aktuell som: Fotbollsvolontär i Kongo 

ska. Varje dag hade vi tre lektioner med 

tre olika lärare. Det var en bra kurs men 

vi var ganska trötta på franskan efter ett 

tag. Det kändes inte som vi lärde oss så 

mycket för stunden, men för varje dag 

gick det bättre och nu klarar vi språket 

bra. 

Projektet 

När vi kom tillbaka till Brazzaville 

var det många som hade väntat på oss. 

Det kändes roligt och när vi kom till 

Gårds Gårds Gårds Gårds Gårds 

Tunet 

Kanadagässens trumpetande, rådjuren 

i flock på fotbollsplanen, snödroppar 

i rabatten, årsmöte – ja nu är vårtecknen 

tydliga. När detta skrivs så har vi 

haft ännu ett årsmöte på Vägsjöfors Herrgård. 

Det år vi nu summerat har varit ett 

verkligt händelserikt år. Stora renoveringsinsatser, 

jordvärme, flera stora spännande 

arrangemang och ännu ett år då 

ekonomin gått ihop. Det är med tacksamhet 

och beundran vi summerar år 

2003. Personal, frivilligarbetare och förebedjare. 

Det är verkligen många som 

varit med och bidragit. 

Inte minst gläds vi åt att gården har 

gäster från många olika samfund. Vi har 

under 2003 haft inte mindre än 11 olika 

6 • Kanalen 3 • 2004 

Herrgårdsvår 

Mfilou, ett kvarter i utkanten av stan där 

vi spelar fotboll och anläggningen ska 

byggas, för att titta på träningen första 

gången stod alla 150 barnen och 10 ledarna 

där i en stor ring och hälsade oss 

välkomna. 

Varje träning inleds med en sång och 

en bön vilket är en naturlig del av livet 

här, som man inte är van att se i Sverige. 

I alla fall inte inför en fotbollsträning. 

Vi presenterade oss och sedan var det 

bara att köra igång fastän vi inte var 

ombytta eller hade några skor på oss. Vilken 

tung luft att springa i! 

Det vi la märke till första gången var 

att det var väldig disciplin och att barnen 

sprang i raka led, nästan militäriskt 

och ledarna verkade älska att blåsa i sin 

visselpipa. Sedan var det väldigt trångt 

med alla barnen på samma plan och samma 

träningstid så det var många av de 

små som bara stod och tittade på de stora 

när de spelade. Dessutom fanns det 

bara 11 bollar att dela på för alla 150 

barnen. 

Barnen 

Det märks att det är många barn som 

vill komma och träna, inte minst bland 

tjejerna. När vi kom fanns det ungefär 

20 tjejer men nu finns det 60 stycken så 

vi har fått sätta en gräns tills det finns 

mer yta att spela på och fler ledare som 

kan ta hand om barnen. Varje dag kom- 

konfirmandgrupper från Svenska Kyrkan. 

I övrigt är det baptister, pingstvänner, 

metodister, bibeltrogna vänner och 

vad vi nu vill kalla oss. Vägsjöfors vill 

vara och är också verkligen en gård för 

allt Guds folk. 

Vårbruk och Tack 

Nu är det snart dags för ”vårbruk” på 

herrgården, dvs vi skulle behöva hjälp 

med att återställa rabatter och planteringar 

efter målningen förra sommaren. Vi 

behöver ansa häckar och buskar och 

plantera nytt. Var finns Ni som vill ta 

detta som Er uppgift i vår? Vi behöver 

några trädgårdsintresserade frivilligarbetare. 

Hör av Er – vi erbjuder mat och logi 

samt meningsfullt arbete. 

mer det föräldrar som vill att deras barn 

ska få börja men än så länge får vi säga 

nej. 

Vi har varit med i en månad nu och vi 

har kommit in bra och fått bra kontakt 

Faktaruta 

Namn: Andreas Svensson 

Ålder: 25 år 

Lyssnar på: Foo Fighters 

Fotbollskarriär: IFK Mariefred 

Aktuell som: Fotbollsvolontär i Kongo 

med barnen. Det finns många duktiga 

spelare och de är väldigt motiverade. Det 

roligaste är när deras glädje kommer 

fram. 

Ett problem som inte bara finns i 

Sverige är att man toppar lagen väldigt 

ofta så inte alla får spela. När vi precis 

hade kommit och det skulle spelas matcher 

så var det många som aldrig fick 

spela. Då vände sig Bakako (11 år) till 

Andreas och sa uppgivet: ”Coach, natten 

kommer och jag har fortfarande inte 

fått spela.” 

Sedan har vi fått följa Bakako och 

nästa gång vi spelade matcher var han 

med och självklart gjorde han mål. Den 

enorma glädjen som han kände visade 

han med snygg bakåtvolt. Sådant hoppas 

vi få se mycket av här i Brazzaville! 

Andreas & Kajsa, Brazzaville 

TACK säger vi till Laila Åhs, som nu 

efter 14 år slutar sin tjänst hos oss på 

herrgården. Vi kommer att sakna Laila i 

köket, men unnar henne samtidigt att få 

mera tid över för gemenskapen med man, 

barn och barnbarn. Vi önskar Knut och 

Laila mycket glädje och välsignelse i sitt 

nya hem i Arvika. 

Nu när vintern just är förbi ser vi fram 

mot en ny sommarsäsong. För oss blir 

startpunkten pingsthelgen. Då inbjuder 

vi till högtid på herrgården, med såväl 

gudstjänster som god mat och varm samvaro 

(se separat annons). 

Välkomna till oss på Herrgårń 

hälsar Curt Engström

Valborgsmäss 

Lövnäskyrkan, Hammarö 

18.30 Sång o musik: Helena Strömberg 

o Marianne Myrsten. Intervju 

med biskop Esbjörn Hagberg. 

19.30 Lotterier, korvförsäljning, tipspromenad, 

servering… 

21.00 Körsång, Vårtal av biskop Hagberg, 

Fackeltåg, Brasa, Fyrverkeri 

22.00 Nattcafé med karaoke. 

Hammarö SMU, Hammarö-Skoghalls mfs, 

Studieförbundet Bilda 

Pingst 

på 

Herrgårń 

Tema: Vind 

Pingstdagen 

kl 12.00-17.00 

Morsdagsmiddag (anmälan till tel 

0560-31330) Pris 160 kr 

kl 18.00 

Vindkraft - temagudstjänst om det 

kristna livets kraftkällor. 

Roland Brage. 

kl 19.30 

Vindskiva – fest med lagom blandning 

av skratt och allvar (anmälan till 

tel 0560-31330) Pris: 60 kr 

kl 22.00 

Vindsrensning – nattvardsandakt i 

kapellet med förlåtelse över alla gränser 

Annandag Pingst 

kl 07.00 

Vindstilla - gökotta på Herrgårdsberg. 

kl 09.30 

Frukost serveras på herrgårn (50 kr) 

kl 11.00 

Vindriktning – temagudstjänst om 

kyrkan i framtiden (friluftsgudstjänst 

om vädret tillåter) 

Efter gudstjänsten serveras 

kyrklunch Pris: 70 kr 

Paketpris: 500 kr (inkl logi samt alla 

serveringar) 

För bokning av logi - ring tel 0560- 

31330 

Välkommen! 

Anställda på riks: 

Två Till Er Tjänst 

Jag heter 

Ulrika, är 29 

år, bor i Vällingby 

och arbetar 

som Internationellsekreterare 

på 

SMU. Det har 

jag gjort i 

snart tre år. 

Som internationell 

sekreterare 

är jag ansvarig för SMU:s kontakter med 

andra länder. Det kan innebära erfarenhetsutbyte 

mellan anställda, stödja olika 

projekt, ansvara för volontärer, hjälpa 

SMU-föreningar som vill få kontakt 

med grupper från andra länder och också 

producera material om vårt internationella 

arbete. 

Min internationella erfarenhet har jag 

främst från Nicaragua, Centralamerika. 

Innan jag började jobba på SMU, arbetade 

jag som SMU-volontär i Nicaragua 

i tre år. Som anställd på SMU har jag 

besökt flera av de länder som vi samarbetar 

med. För ett och ett halvt år sedan 

var jag i de två Kongo-staterna i fyra 

veckor. Jag var främst i Kongo-Kinshasa, 

där man firade motsvarande vårt Riksmöte 

och också en kulturfestival. De ansvariga 

för barn- och ungdomsorganisa- 

Jag heter 

Lars-Olov 

Karlsson och 

jobbar sedan 

en tid tillbaka 

som Afrikasekreterare 

på 

Svenska Missionskyrkan. 

U n d e r 

knappt två år 

1996-1997 arbetade 

jag i Kongo Brazzaville på Sueco 

(före detta svenska skolan) i Pointe 

Noire. Min uppgift där var att huvudsakligen 

syssla med ekonomi. Vid tre 

senare tillfällen har jag under kortare 

perioder varit i huvudstaden Brazzaville 

där jag då arbetat på Evangeliska Kyrkans 

administration; även nu med ekonomi- 

och budgetfrågor. 

Mitt jobb som Afrikasekreterare innebär 

att ha kontakt med våra systerkyrkor 

i de båda Kongostaterna, att rekrytera 

och hålla en kontinuerlig kontakt med 

missionsarbetare, att ta fram förslag på 

tionerna i Kongo-staterna har också besökt 

Sverige flera gånger. 

SMU samarbetar sedan lång tid tillsammans 

med JEEC i Kongo-Brazzaville 

och med LK i Kongo-Kinshasa. JEEC 

och LK är som SMU i dessa två länder. 

Samarbetet har sett ut på många olika 

sätt. Några exempel är volontärer, lägerutbyten, 

scout, söndagsskola och basketplan. 

Idag handlar det främst om korttidsvolontärer, 

både svenska och kongolesiska 

och ekonomiskt stöd till olika 

projekt inom LK och JEEC. Inom LK är 

det främst ett arbete om att sprida information 

om HIV och Aids till barn och 

unga och inom JEEC är det främst till ett 

arbete där man hjälper barn att bearbeta 

sina upplevelser av krigen. 

För JEEC, LK och SMU är vårt samarbete 

viktigt. Vi samtalar om hur vi kan 

fördjupa det och kanske också förändra 

det. Det senaste som vi arbetar med är ett 

gemensamt böneutbyte. 

Är ni intresserade av det material som 

SMU har om Kongo-staterna? Vill ni 

komma i kontakt med SMU:s korttidsvolontärer? 

Vill ni få kontakt med en 

barn- och ungdomsgrupp inom LK eller 

JEEC? Mejla till 

ulrika.ahlgren@smu.se eller ring mig 

08-545 915 36. 

budget och verksamhetsplan inför varje 

år. En stor arbetsuppgift är ansvar för de 

olika projekt som vi genomför tillsammans 

med kyrkorna i de båda Kongo. 

Det gäller att vara med vid ansökan till 

Svenska Missionsrådet och SIDA, men 

också att följa genomförandet av projekten 

liksom avrapportering och utvärdering. 

Sist men inte minst ingår även 

kontakter med församlingar och enskilda 

i Sverige, liksom att förmedla vänförsamlingskontakter. 

Jag ställer gärna upp och ger mer information 

om du är intresserad av arbete 

i Kongo eller om en församling vill etablera 

en vänförsamlingskontakt. Naturligtvis 

kan jag också vara med och ge 

förslag på lämpliga ändamål om en privat 

person eller grupp/församling vill ge 

en gåva. 

Jag finns i Stockholm på Svenska 

Missionskyrkan, Tegnérgatan 8. 

Min mailadress är larsolov.karlsson@missionskyrkan.se 

och 

telefonnummer 08-674 07 50. 

Kanalen 3 • 2004 • 7

Distriktsinformation Charizma 

Anmälningarna rullar in till... 

Lekmannautbildning 04/05 

Ämnen: 

Nya Testamentet 

Gamla Testamentet 

Bibelsyn och bibeltolkning 

Trons innehåll 

Kristendomens historia 

Predikan och andakt 

Själavård 

Gudstjänstens förnyelse 

Föreläsare: 

Rune W Dahlén, lärare Teologiska 

Högskolan (THS) 

Runar Eldebo, lärare THS 

Anders Fritzson, folkhögskollärare 

Gun Gustafsson, psykoterapeut 

Johnny Jonsson, lärare THS 

Owe Kennerberg, lärare THS 

Anna Skagersten, lärare THS 

Distriktsstyrelsen 

sådan den ser ut efter årsmötet 27 mars 

8 • Kanalen 3 • 2004 

Ordförande 

Kerstin Brandberg 

Kapellgatan 2 

547 93 Skagersvik 

0551-368 60 

Sekreterare 

Gunilla Karlsson 

Bolstad, Torst-Oletorpet 

460 65 Brålanda 

0521-340 55 

Per Ager 

Ö:a Storgatan 19 B 

694 31 Hallsberg 

0582-162 15 

Åke Eklöf 

Bön 77 

666 91 Bengtsfors 

0531-321 10 

Lars Ericson 

Herkulesgatan 29 

661 33 Säffle 

0533-145 43 

Johan Eriksson 

Tingsbergsgatan 21 A 

652 29 Karlstad 

054-157770 

Kursdatum: 

lö 18 september 2004 

lö-sö 23-24 oktober 

lö 13 november 

lö 4 december 

lö 22 januari 2005 

lö 12 februari 

lö 19 mars (ändrat datum) 

lö 16 april (ändrat datum) 

Kostnad: 

2.500:- plus litteratur (ca 500:-).Priset 

inkluderar undervisning, mat samt 

övernattning på folkhögskolan 23- 

24/10. Övriga tillfällen möts vi i lokala 

församlingar. 

Anmälan: 

Till distriktsexpeditionen senast den 

1 september, men gärna tidigare. Begränsat 

antal. Först till kvarn.... 

Marit Johansson 

Kyrkerud 103 

672 91 Årjäng 

0573-107 06 

Gunnel Kardemark 

Dahlgrensgatan 3 

654 55 Karlstad 

054-180147 

Niclas Nilsson 

Skogsvägen 26 

660 10 Dals Långed 

0531-405 32 

Anna-Lena Persson 

Österbyn 215 

460 65 Brålanda 

0521-313 24 

Leif Svallin 

Kasten Ottergatan 10 

702 13 Örebro 

019-104336 

Distriktsstyrelsen är Dina/ 

Era representanter i vårt gemensama 

arbete. Håll ledamöterna 

varma med glada tillrop, 

frågor och förslag! 

Rescension 

Charizma är ett kristet melodiöst band 

med pop och modern schlagerinfluenser. 

Charizma fanns bland annat med på 

den Estländska melodifestivalsuttagningen 

2004. (De kom dock inte till final.) 

Charizma kännetecknas av korta 

starka melodier som ”fastnar lätt på hjärnan” 

och har stor potens att bli ett av de 

mer kända banden i Sverige, dit de redan 

är påväg. Soundet låter som en 

blandning av Eagle-eye Cherry och U2. 

Bandet kommer ifrån Oskarshamn och 

består av fem killar: Bo Nikolausson, Jan 

Nikolausson, Göran Nikolausson, Thomas 

Karlsson och Johan Mauritzon. 

Höstens album. Life in 3 D är ett album 

med högklassig svensk kristen 

musik med ett tydligt budskap om förlåtelse, 

nåd och försoning. I texthäftet till 

skivan finns uppbyggande bibelord som 

ger djup åt var och en av låtarna. 

Charizma är ett band på frammarsch 

och CD Life in 3D är väl värd att lyssna 

på! 

Anja Wändal 

Ungdomskväll 

lördag den 15 maj kl 20.00 i 

Tallåskyrkan, Edane 

med Charizma 

Inträde 80 kr 

Vi har begränsat med platser 

Förbokning hos Sölve Gradin på tele 

0736-591855 

Morsdagsmiddag 

Pingstdagen kl 12-17 

Meny: 

Fläskfilé med dijonsenap och klyftpotatis 

* 

Kycklingfilé med saffran- och persiljesås 

* 

Kaffe och tårta 

Pris: 160 kr (barn 80 kr) 

Boka bord på tel 0560-31330 

Välkommen!

RESULTATLISTA 

Vargnatta 21 mars 

PATRULLSCOUTER: 

1 Örnen, Grava 

2 Vargen, Nysund 

3 Vargen, Forshaga 

4 T-grön, Vintrosa 

5 Järven, Solglimten 

6 Rådjuret, Solglimten 

6 Skogsmusen, Forshaga 

8 The Moose, Järnskog 

9 Röjsågen, Karlstad 

10 Falken, Skattkärr & Råda Tigers 

11 Fladdermusen, Broängskyrkan 

12 Bolibompa, Bengtsfors 

ROVERSCOUTER: 

1 Svampen, Fjugesta 

2 Jontarna, Hagfors 

3 Mosquitos, Säffle 

3 Globala SeniorScoutPatrullen 

4 Kamrater, Aktion Mot Paraplyer, 

Fjugesta 

5 Skogsmusen, Järnskog 

6 Buöps!?, Björneborg & Funderar 

på dé , Broängskyrkan 

7 Ingen aning, Solglimten 

8 Petter-Nicklas, Karlstad 

8 Turbosnigeln, Forshaga 

10 Toppärtan, Södra Dal 

11 Snorpas, Kristinehamn 

12 Bävern, Södra Dal 

13 Lika Bra, Forshaga 

14 Grava Seniorer, Grava 

15 Anna o resten, Pålsboda 

SMU Riks Scoututskott 

söker nya ledamöter 

Bland viktiga frågor som vi kommer 

att arbeta med finns utveckling av SMUscouts 

ledarutbildningar, programmet 

för de äldre åldersgrupperna, hur vi får 

ut information till medlemmarna och att 

utveckla scouting som kristen verksamhet. 

Om du är intresserad eller vet någon 

som skulle passa så ta kontakt med utskottets 

ordförande Arne Jonsson, 

arne.jonsson@smu.se_ 

Barn & 

Ungdomssidan 

DistriktsTonårsläger! 

www.ovd.missionskyrkan.se 

VATTENTRAMPEN 25/9 i Kil 

-snart även på nätet 

www.sannerudskyrkan.com/vattentrampen 

Sommarkonfirmand 

2004 

Distriktet erbjuder sommarkonfirmation 

på Rörviks ungdomsgård i Dalsland 

och Uskavigården i Bergslagen. 

29/6-18/7 är tiden för lägret på Rörviks 

ungdomsgård och fortfarande finns 

plats för en tjej och två killar. 

På Uskavigården är lägertiden 28/6- 

11/7 med förträff 14-16 maj. 

Kontakta distriktet för anmälan och 

mer information. 

28 juni - 3 juli 

Du hänger väl med? 

Arr: Svenska Missionskyrkans Ungdom 

i ÖrebroVärmlandDals distrikt 

och Studieförbundet Bilda 

Det drar ihop sig till: 

Bana na Zamba 

Distriktsscoutläger 

Ladtjärnstorp 

1-7 augusti 2004 

Tema Afrika. 

Från 7 år. 

Pris 800:- (500:- för funktionärer och 

250:- för nyingar som är välkomna de 

två sista dygnen). 

Hemsida: www.bnz.se eller via 

www.ovd.missionskyrkan.se 

Kanalen 3 • 2004 • 9

Uppdrag i förändring 

- Missionskyrkans Kongomission 

Svenska Missionskyrkan (tidigare 

SMF) har genom sina missionärer varit 

närvarande i Kongo sedan 1881. 

Bland de tre första kongomissionärerna 

fanns två värmlänningar: C. J. 

Engvall och Nils Westlind. Sedan dess 

har flera hundra missionärer arbetat 

där ute, åtskilliga av dem från vårt distrikt. 

I början utfördes det mesta arbetet med 

evangelisation, undervisning och sjukvård 

av missionärerna själva, 

men undan för undan utbildades 

inhemska evangelister, 

pastorer, lärare och sjukvårdare. 

Det administrativa ansvaret 

låg dock i händerna på 

missionärerna fram till 1900talets 

mitt, även om man redan 

på 1930-talet började 

tala om att skapa en självständig 

inhemsk kyrka. De viktigaste 

besluten för missionsarbetets 

utformning fattades 

i de årliga missionärskonferenserna. 

Självständiga kyrkor 

1960 blev de båda Kongorepublikerna 

självständiga, 

och året därpå, alltså 1961, 

bildades av Svenska Missionsförbundetsförsamlingar 

i Kongo två självständiga 

kyrkor, en i vart och ett av de båda länderna. 

I Republiken Kongo (Kongo- 

Brazzaville, f.d. Franska Kongo) heter 

vår systerkyrka Evangeliska Kyrkan i 

Kongo (Eglise Evangélique du Congo, 

EEC), och i Demokratiska Republiken 

Kongo (Kongo-Kinshasa, f.d. Belgiska 

Kongo, senare under en period kallat 

Zaïre) Evangeliska Samfundet i Kongo 

(Communauté Evangélique du Congo, 

CEC). 

Men även om kyrkorna nu var självständiga, 

fanns det ett stort behov av fortsatt 

stöd från SMF, både i form av pengar 

och personal. Under 1960- och 70-talen 

var behovet av utländsk undervisningsoch 

sjukvårdspersonal mycket stort. Flera 

tiotal unga människor, både ”vanliga” 

missionärer och s.k. volontärer, arbetade 

en eller flera perioder i våra systerkyrkors 

skolor och sjukhus, och många 

10 • Kanalen 3 • 2004 

av dem hade ett stort ansvar som rektorer 

vid realskolor och gymnasier eller 

som ansvariga för en sjukstuga eller ett 

sjukhus. 

Så småningom blev emellertid tillgången 

på välutbildade kongoleser större, 

och i slutet av 1980-talet var de huvudansvariga 

på praktiskt taget alla skolor 

och sjukvårdsinrättningar kongoleser. 

De flesta svenska missionsarbetarna 

(både missionärer och korttidsvolontärer) 

knöts då till olika projekt, framför 

Mission tillsammans. Josef Nsumbu från Kongo arbetar som pastor i 

Tenstakyrkans Missionsförsamling. Foto: Jan Hultman 

allt i Kongo-Kinshasa, där kyrkan tagit 

ett mycket stort socialt ansvar. Man startade 

projekt för naturvård och jord- och 

skogsbruk, skolverksamhet, hälsovård, 

vattenförsörjning, m.m. 

Vi bryr oss 

Sedan 1991 har de båda Kongorepublikerna 

i flera omgångar drabbats av 

oroligheter och inbördeskrig, och ett flertal 

gånger har en del av missionsarbetarna 

måst fly från sin arbetsort eller helt 

lämna landet. Dessa oroligheter är naturligtvis 

en bidragande orsak till att 

antalet missionsarbetare minskat. 

I dag är det inte brist på kongolesisk 

kompetens som gör, att vi fortfarande har 

missionsarbetare på plats. Men utbyte 

av idéer och erfarenheter från två olika 

kulturer och traditioner kan ofta ge ett 

bättre resultat i utformningen av arbets- 

metoder och strategier. Dessutom är 

svenska missionsarbetares närvaro i 

Kongo av psykologisk betydelse som ett 

påtagligt bevis för, att vi fortsatt bryr oss 

om våra systrar och bröder där. 

Det är också viktigt, att kongolesiska 

medarbetare får möjlighet att besöka 

vårt land och för en tid lära känna Svenska 

Missionskyrkan och även dela med 

sig av sina kongolesiska idéer och erfarenheter. 

Då blir det både i Kongo och 

här i Sverige ”Mission tillsammans”. 

Mission tillsammans 

När jag skriver de 

här raderna i mars 

månad 2004, finns 

sju missionsarbetare 

i var och en av de 

båda Kongostaterna. 

Dessutom har vi i 

Kongo-Brazzaville 

f.n. fyra SMU-volontärer. 

Frida Davidsson 

och Emma Fröding 

arbetar med 

barn och ungdomar i 

hamnstaden Pointe- 

Noire, och Andreas 

Svensson och Kajsa 

Wallmyr finns med i 

Gothia Cup:s och 

Missionskyrkans 

fotbollsprojekt i 

Brazzaville. Det är glädjande, att SMU i 

dag på nytt kan erbjuda unga människor 

möjligheten att för en tid komma ut 

till ett land i tredje världen och där göra 

en insats. 

Ordet mission betyder ”uppdrag” eller 

”sändning”. Svenska Missionsförbundet 

(och numera Svenska Missionskyrkan) 

har sedan mer än 120 år tillbaka 

upplevt som ett av sina uppdrag att 

på olika sätt sprida evangelium om Jesus 

Kristus i Kongo. Arbetsmetoder och 

ansvarsfördelning har skiftat och förändrats 

under årens lopp. I dag arbetar vi i 

”mission tillsammans” med våra två systerkyrkor 

därute, och vi har fortfarande 

ett uppdrag att utföra där. Låt oss inte 

svika vår uppdragsgivare! Och låt oss 

inte svika våra kongolesiska systrar och 

bröder! 

Åke Eklöf, Bengtsfors

”Scout var förbjudet i trettio år” 

Scout har för mig alltid varit självklart. 

Jag är uppvuxen i en familj där 

mina föräldrar varit ledare och på söndagarna 

efter kyrkan åkte vi ofta ut i 

skogen och grillade korv. Att jag när 

jag var sju år skulle börja nying eller 

att jag som tonåring övergick till 

hjälpledare var också hur naturligt 

som helst. 

Jag såg inget konstigt med detta, att 

det skulle vara unikt eller att jag på något 

sätt kunde vara lyckligt lottad på 

grund av detta. 

Men när jag kom ner till Kongo gick 

det upp för mig att jag fått många saker 

gratis i livet. Alla har det inte lika bra 

som jag. När jag var sju år gammal och 

började som nying var det fortfarande 

förbjudet att hålla scoutverksamhet i 

Kongo. Det var krig i landet och all verksamhet 

som kunde tas som täckmantel 

för milisgrupper förbjöds. Scout var förbjudet 

i trettio år och det var först för lite 

drygt tio år sedan som det startades upp 

igen. 

Självklarhet eller kamp 

Att starta scoutverksamhet har inte 

varit helt enkelt, men med mycket energi 

och många viljor utvecklas scouting 

i Kongo. Medan jag var där fick jag vara 

med på några scoutträffar. Samtidigt som 

man i scoutskjorta tillhörde alla andra 

var man helt utanför. De sjöng sånger, 

hade rop och det kändes som vilken lägerbålskväll 

som helst utom att jag inte 

förstod eller kände igen ramsorna. 

I Kongo var allt annorlunda. Det var 

varmt, maten vi åt smakade inte som 

hemma, människorna pratade ett språk 

jag inte förstod. Ändå kunde jag sitta i 

en ring med cirka 100 personer och kän- 

Vad säger Guds Ord 

om Israel? 

Lars Enarsson besöker 

Sunne Missionsförsamling 

21-23 maj 2004 

fred 19.00 

lörd 10.00 14.00 19.00 

sönd 11.00 

Varmt välkommen! 

na en stor samhörighet 

med dessa människor. 

Vi var alla scouter och 

i och med det hade vi 

många likadana värderingar. 

Det fanns dock en 

stor skillnad mellan 

mig och kongoleserna. 

För mig var scouting 

en självklarhet 

och för dem var det 

något de hade varit 

tvungna att kämpa för. 

Sara Bergkvist, 

Lindesberg 

Fortsättning från sidan 3 

uppgifter, skola, predikan och översättningsarbete. 

Genom den handfull av 

skolelever som friköpts från slaveri och 

undervisats fick Westlind möjlighet till 

nödvändig dialog för sitt språkarbete. 

Westlind lärde sig det talade språket, 

kifioti och eleverna fick i sin tur del av 

skriftspråk. 

Nils blev tidigt övertygad om att det 

språkliga arbetet var hans särskilda uppgift. 

Efter ett års vistelse vid Mukimbungu 

predikade Westlind ganska obehindrat. 

Man kände både motstånd och 

framgång i missionsarbetet. 1884 hade 

Westlind kommit så långt i språkarbetet 

att Johannes evangeliet kunde sändas 

för tryckning. Under 1885 arbetade han 

med Matteus evangelium. I juni 1885 

tvingades Westlind att återvända till 

Sverige pga. sjukdom. Han tog då med 

sig en kongolesisk medarbetare, Mavusi, 

en 15-årig hövdingson och anlände till 

Göteborg den 18 augusti. På Generalkonferensen 

1885 beslutades att Svenska 

Missionsförbundet skulle uppta egen 

mission i Kongo. Efter förhandlingar 

överläts Mukimbungu missionsstation 

åt Svenska Missionsförbundet utan kostnad. 

Under våren 1886 gifte sig Nils 

Westlind med Selma Eriksson. Nils Westlind 

återvände till Kongo i oktober 1886. 

1889 kom sedan hans efterlängtade hustru 

Selma, till Mukimbungu. Arbetet var 

framgångsrikt, skolarbetet fortsatte, en 

utbildning för lärare och evangelister 

startades, likaså byskoleverksamhet. 

Församlingsvården tog en del av Westlinds 

tid men det var framförallt språkarbetet 

som fick prioritet. 1887 hade en 

Biblisk Historia färdigställts. Samma år 

De verkar tvivas som scouter våra kongolesiska vänner. 

fullbordades en ABC- och läsebok. Den 

första sångboken som innehöll 13 sånger 

utkom 1887. 1888 påbörjade Westlind 

ett av sina viktigare litterära arbeten 

nämligen, Grammatiska anmärkningar 

över Kongospråket. 1891 var Nya Testamentet 

översatt till kikongo. Efter 5 år 

var Westlind kraftigt nedbruten av sjukdom 

och måste resa hem. Efter en lång 

tid av återhämtning reste Westlinds återigen 

till Kongo, i juni 1893. I november 

fick Westlinds sitt 4:e barn, man hade 

tidigare förlorat barn i Kongo. 

Under den tredje arbetsperioden bodde 

familjen i Kibunzi och Londe. Nils 

Westlind blev dock allt svagare och i 

december 1894 beslutades att familjen 

skulle resa till Las Palmas på Kanarieöarna 

för återhämtning och vila. Westlind 

ville fortsätta med språkarbetet och tog 

därför med sig två kongoleser. Den 2 mars 

1895 avled Nils Westlind. Han fick sitt 

sista vilorum på den engelska kyrkogården 

i Las Palmas. Westlind var en banbrytare 

och hans språkarbete var av avgörande 

betydelse för hela den fortsatta 

utvecklingen i Svenska Missionsförbundets 

Kongomission. 

Peter Wärnelid, Askersund 

Vill man läsa mer om dessa missionspionjärer 

kan man kontakta Svenska Missionskyrkans 

arkiv, Tegnergatan 8, Stockholm för artiklar 

om C.J. Engvall eller läsa om Nils Westlind 

i böckerna Missionsbiografier utgivna av 

Svenska Missionsförbundet nr I, Nils Westlind 

en banbrytare för Kongomissionen; En 

vägrödjare i Kongo – Nils Westlind – författad 

av G. Palmer, Missionsförbundets Förlag. 

Kanalen 3 • 2004 • 11

Avsändare: 

Sv Missionskyrkan & SMU 

Kasernhöjden 21 

653 39 KARLSTAD 

POSTTIDNING B 

Gud behöver tid och rum 

En långfredag hade jag förmånen att 

få tillbringa i Zanaga på en f.d. missionsstation 

i Kongo Brazzaville. Hela dagen 

hade jag sett människor komma till fots 

på stigar från skogsbyarna runt omkring. 

De flesta hade något på huvudet, en 

korg, ett klädbylte, en vedbörda. De 

hade vandrat tre, fyra eller fem timmar 

för att delta i Zanagaförsamlingens påskfirande. 

När mörkret hade fallit var de flesta 

samlade utanför kyrkan. Elden var tänd, 

mötet kunde börja. Så sjöng man sång 

efter sång och elden hölls vid liv genom 

att den ena vedbördan efter den andra 

lades på. Byarna runt omkring var väl 

representerade av barn, unga och äldre. I 

tre dagar skulle man vara samlade för att 

lyssna till budskapet om Jesu död och 

uppståndelse. Givetvis blev det även tillfällen 

till utbyte av tankar och social 

gemenskap av olika slag. 

Fast i gyttjan 

Påskafton var vårt uppdrag slutfört i 

Zanaga och vi återvände till Indo. 

Landrovern var vällastad och vägen var 

svårframkomlig efter allt regnande. På 

flera ställen tog vi oss igenom svåra passager, 

men plötsligt ”tjofs”, ett hål var 

Distriktet 

Distriktsexpedition 

Sv Missionskyrkan & SMU 

Kasernhöjden 21 

653 39 KARLSTAD 

E-post: info@ovd.missionskyrkan.se 

Hemsida: www.ovd.missionskyrkan.se 

Telefon: 054-21 55 15 

Telefax: 054-21 55 19 

Postgiro: 618 92 40-2 

Bankgiro: 659-7371 

Distriktskontorist 

Monica Thorängen Hjelm 

monica.thorangen.hjelm@missionskyrkan.se 

för djupt. Vi kom varken fram eller tillbaka. 

Det var bara att dra upp kjolen eller 

kavla upp långbyxorna och kliva ner 

i gyttjan som omgav bilen. Byborna kom 

och tittade på oss och förklarade, att den 

”filen” var helt oframkomlig sedan flera 

månader tillbaka. När vi frågade varför 

de inte gjorde något åt saken förklarade 

de, att det inte var deras uppgift att jobba 

på vägen – även om den gick rakt 

igenom deras by. 

I fyra timmar gjorde vi tappra försök 

att komma loss. Då kom bönesvaret i 

form av en lastbil som drog upp oss ur 

gyttjan. Efter 12 timmars resa var vi framme 

i Indo. 

Vi kan lära av varann 

Påskdagens morgon gick vi till kyrkan 

som redan var välfylld. Många körer, 

mycket sång och musik. Så plötsligt 

fylls hela kyrkan av ropet: Kristus är 

uppstånden och samtidigt tar man fram 

sina blombuketter som man lagt under 

bänkarna och hela kyrkan fylls av vajande 

blommor och ropet som ljudit se’n 

Maria upptäckt att graven var tom: Kristus 

är uppstånden! 

Vad vill jag säga med att berätta detta 

som jag var med om för 10 år sedan? Vi 

Distriktsföreståndare 

Roland Brage 

Hemtelefon: 0554-107 65 

Mobiltelefon: 070-601 50 52 

roland.brage@missionskyrkan.se 

Distriktssekreterare 


Hemtelefon: 054-52 56 33 


anders@bernspang.se 

Distriktskonsulenter 

Eddy Gillsell 

Hemexpedition: 

Postmästaregatan 55 

703 78 ÖREBRO 

Telefon: 019-20 08 36 


eddy.gillsell@missionskyrkan.se 

Andakten 

kristna i Sverige har oerhört mycket att 

lära av våra systrar och bröder i våra systerkyrkor 

i Kongo, bl.a. att låta vår tro få 

ta större plats i våra liv, att rent konkret 

låta Gud få mer tid. Våra möten med Gud 

behöver både tid och rum. 

Kongoleserna har ett och annat att lära 

av oss också, t.ex. att en konkret arbetsinsats 

kan förändra både infrastrukturen 

och handelsutbyten. 

Vi behöver be Gud om ledning så vi 

kan se vilka möjligheter våra kyrkor har 

till utbyte av erfarenheter på olika områden 

i livet. 

Så önskar jag Dej många tillfällen att 

möta Jesus Kristus. Han är uppstånden 

och lever idag. 

Inga-Nora Jervgren, Askersund 

Inga-Nora Jervgren i 

afrikanskt sällskap 

Anja Wändal 


Stålsbyn Mossen 

662 96 SVANSKOG 

Telefon: 0532-303 49 


anja.wandal@missionskyrkan.se 

Anna Gustafsson (föräldraledig) 


S:a Holmerud Lövås 

672 94 ÅRJÄNG 


anna.gustafsson@missionskyrkan.se

Nummer 3 - Örebro Värmland Dals distrikt - Svenska Missionskyrkan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?