Innehåll - Idhammar AB

Innehåll:
Går ”fel” folk på kurs? Sida 2
FU-kurser i Malaysia Sida 2
Kursinformation Sida 3
Att ta fram en underhållsstrategi
Sida 4–5
Ny på Idhammar Sida 5
Mer kaffe med TPM på Gevalia
Sida 6
Bra initiativ, Stora Enso! Sida 7
Scania tecknar ramavtal
med Idhammar Sida 7
En ruggig tid... Sida 8
Vintertid – ställ om klockan!
Nyheter från Idhammargruppen
drift
Mer kaffe med TPM på
Gevalia
Det började med en kurs….
På Gevaliarosteriet i Gävle hade man länge funderat på att införa TPM
och när så en inbjudan till en kurs i ”Att starta och leda TPU/TPM”
ramlade in bestämde man sig för att delta. Det var denna kurs som
fick kaffekoppen att rinna över
Kursen gav de rätta insikterna om arbetet
med TPM konstaterade platschefen Kjell
Arnberg, underhållschefen Mikael Kock,
utbildningskoordinatorn Sofia Östlund och
blivande TPM-koordinatorn Leif Sörehall.
Efter kursen besökte Jürgen Steffens från
Idhammar Gevalia för att diskutera ett införande
av TPM hos Gevalia.
Under detta möte bestämdes att TPM
skulle införas i ett pilotområde, nämligen
rosteriet. En tids- och handlingsplan för
införandet fastställdes.
Tack vare utbildningskoordinatorns medverkan
vid dessa diskussioner bestämdes
också att all personal skulle informeras. I
samarbete med de andra i projektgruppen
utarbetade Sofia ett TPM-häfte för Gevalia.
Under tiden som detta arbete pågick fastställde
projektgruppen tillsammans med
Jürgen hur man skulle mäta anläggningseffektiviteten,
hur upptäckta fel och
förbättringsförslag skulle dokumenteras,
förbättringsgruppers arbete m m.
Sen var det dags att genomföra informationer
och utbildning.
Som ett första steg informerades all personal
vid två-timmars genomgångar. Dessa
informationsgenomgångar inleddes med att
Kjell beskrev nödvändigheten att införa
TPM och Jürgen redogjorde för vad TPM
innebär. Detta sätt att informera förankrade
projektet väl bland de anställda, och gjorde
Gevalias populära TPM-häfte.
att alla kände sig delaktiga. Som dokumentation
fick deltagarna Gevalias TPM-häfte.
Läs mer om Kraft Foods
TPM-satsning på sida 6
Nummer 10
oktober 2003
1

Kurskultur i Sverige och Malaysia
2
Går ”fel” folk på kurs?
Vi på Idhammar AB genomför, som ni alla vet, en stor mängd
kurser varje år. Oavsett om kursen är företagsintern eller
”öppen”, det vill säga en ur vår kurskatalog, får vi föredragshållare
ofta höra samma kommentarer: ”Den här kursen skulle mina
chefer gå!” Eller ”det här skulle vår ekonomiavdelning ta del av”.
Eller ”våra produktionsledare borde vara här”. Eller…
Tydligen går fel folk på kurs!
Om man försöker sig på att analysera
varför det är så här, skulle man kunna
tänka sig följande resonemang:
• Den som deltar på kursen inser, i
de flesta fall, snabbt värdet av det
som sägs – men har svårt att se hur
de nyvunna kunskaperna ska kunna
realiseras i det egna företaget.
Det de uttrycker är egentligen en oro
över att inte få omsätta sina nyvunna
kunskaper i praktiken.
• I vissa fall har den person som skickat
deltagaren på kurs (ofta samma person
som deltagaren tycker borde vara där!)
inte varit tydlig i att förklara hur de
nyvunna kunskaperna ska användas
när deltagaren kommer tillbaka.
• Företagsledningen kan ha en klar strategi
med personalens kompetenshöjning,
men har inte kommunicerat ut
detta på ett bra sätt i organisationen.
Det kan självfallet finnas flera eller
andra orsaker till att kursdeltagaren
anser att ”fel” person är på kurs, men
grundproblemet är alltid detsamma och
Idhammar i Sverige AB har ett dotterbolag
i Malaysia. Dotterbolaget TPD
(Total Productivity Development Sdn
Bhd) är väl inarbetat och genomför såväl
kurser som konsultuppdrag i området
kring Thailand, Malaysia och Singapore.
Företaget har sin bas i en förort till
Kuala Lumpur.
Kurs- och konsultverksamheten genomförs
både med lokala och svenska
kursledare/konsulter. På programmet
finns i dagsläget tretton olika kurser
som spänner över ett tvärsnitt av underhållsutbildningar.
De mest efterfrågade
utbildningarna är inom förebyggande
underhåll och RCM.
Kursdeltagarna är ur kategorin ingenjörer
och mellanchefer. Detta beror till
bottnar i bristen på samsyn och kommunikation
inom företaget. Hur ska det gå
till att få rätt folk på kurs? Vi ska försöka
beskriva en idealbild av hur det borde
vara:
Företaget Nytändning AB har fått en
ny VD som har till uppgift att förbättra
lönsamheten i företaget. VD:n tillhör
den kategori företagsledare
som inser att
lönsamheten kommer
via hög produktivitet
till låg kostnad, det vill
säga motiverade och
rätt utbildade medarbetare
på alla nivåer.
Företagets vision är
Erik Seger, kursledare att bli världsledande
inom sitt produktområde. För att bli
världsledande räcker det inte med att
ha en världsledande produkt, man måste
också ha världsledande personal!
Med visionen för ögonen sätter sig VD
tillsammans med ledningsgruppen och
sätter upp de övergripande målen, alltså
”översätter” visionen i mätbara tal, samt
FU-kurser i Malaysia
stor del på att kultur och arbetssätt skiljer
sig mycket mot vad vi är vana vid i
Sverige.
Deltagare från de statliga företagen
Tenaga (energisektorn) och Petronas
(oljesektorn) är återkommande kunder.
Kursåret skiljer sig från det svenska
eftersom man firar två nyår och har en
fasteperiod. Kursverksamheten sträcker
sig från april till december.
Under september gavs kursen Preventive
Maintenance på Hotel Shearaton i
Kuala Lumpur.
Det var en tredagars-kurs som gick
igenom ett tvärsnitt av olika underhållstekniker
och grundläggande Maintenance
Management. Kursen hade nio
fastställer vilka strategier man ska ha för
att målen ska nås. En långsiktig affärsplan
upprättas.
VD samlar sedan all personal och
redogör för hur det framtida Nytändning
AB ska se ut. VD beskriver också hur
viktigt det är att ALLA anställda har rätt
kompetens för sina arbetsuppgifter.
Ledningsgruppens uppgift blir nu att,
tillsammans med sina respektive medarbetare,
bryta ner de övergripande målen
till avdelningsnivå och göra upp en
handlingsplan som beskriver hur målen
ska nås. Allt i linje med den övergripande
visionen. Givetvis är kompetens
en nyckelfråga i detta avseende.
Första linjens chef kallar den enskilde
medarbetaren till mål- och utvecklingssamtal.
Där går de tillsammans igenom
allt från företagets övergripande mål,
via avdelningens till den enskilde individens
mål, synpunkter och behov. Här
visar det sig att medarbetaren har behov
av utbildning för att han/hon ska kunna
nå sina egna mål och därigenom bidra
till att avdelningen klarar uppsatta mål.
Mål som i sin tur ska bidra till att företagets
vision kan bli verklighet.
Nu kan deltagarna åka på kurs och ha
helt klart för sig att de är på ”rätt kurs”,
får full förståelse för sina nyvunna kunskaper
när de kommer ”hem” och kan
omsätta det de lärt sig i praktiken. Att ge
de anställda utrymme att utveckla och
genomföra förändringar när de kommer
tillbaka från en utbildning är ett bra sätt
att ta vara på investeringen.
Erik Seger
erik.seger@idhammar.se
deltagare från fem företag, varav en från
en cementfabrik belägen i östra Malaysia
(Borneo).
Deltagarna är mycket diskussionsvilliga
och har hög underhållskompetens.
Många är utbildade på universitet och
högskolor i England. Hans-Erik Emanuelsson
hans-erik@idhammar.se
Hans-Erik Emanuelsson känner sig som hemma i kurslokalen.

AKTUELLA KURSER HÖSTEN 2003
417:15
501:19
403:34
602:15
309:31
115:02
109:11
412:09
817:09
104:10
304:12
112:04
418:11
303:10
114:01
209:02
401:29
102:85
305:05
404:14
417:16
Vad är det för fel?
Våra produktionsutrustningar blir alltmer
komplexa samtidigt som det ställs allt högre
krav på tillgänglighet.
Därför måste fel och dess orsaker snabbt
kunna identifieras och åtgärdas.
Det krävs en bra metod, en metod som vi
lär ut i kursen Logik och metodik i
felsökningen.
Elkunskap, steg 1
FU för elektriker
FU och inspektionsteknik, del 1
Förrådets ekonomi och styrning
ProduktivitetsSpelet
Underhållet – en del av produktionen
Att starta och leda TPU/TPM
Drift och skötsel av värme- och ventilationssystem
Samordningsansvar för arbetsmiljön – avtalsjuridik
Förbättringsgrupper – Ständiga förbättringar
Beredning och planering av underhållsarbeten
Underhållspolicy
Elkunskap, steg 2
Logik och metodik i felsökning
Affärsmässigt underhåll
Drift- och övervakningssystem i produktionen
Tribologi och smörjteknik, del 1
TPU/TPM i praktiken – Produktionsanpassat underhåll
Att leda underhållsprojekt
FU och inspektionsteknik, del 2
Elkunskap, steg 1
Att lyckas med projekt
Även om olika projekt skiljer sig åt finns
flera gemensamma drag i hur man arbetar
och vilka verktyg som används.
I kursen Att leda underhållsprojekt
får deltagarna lära sig de teoretiska
modellerna och får tillämpa dem genom
praktiska övningar.
Kombinationspris om du bokar båda
kurserna vid ett och samma tillfälle.
Erbjudandet gäller kuserna Logik och metodik i felsökning
samt Beredning och planering av underhållsarbeten.
28–30 oktober
4–6 november
5–7 november
5–7 november
6–7 november
10–12 november
11–12 november
12–14 november
12–14 november
13–14 november
17–19 november
19–20 november
19–21 november
20–21 november
26–27 november
26–28 november
26–28 november
27–28 november
2–4 december
9–11 december
9–11 december
Helsingborg
Göteborg
Södertälje
Södertälje
Göteborg
Södertälje
Södertälje
Västerås
Göteborg
Södertälje
Södertälje
Södertälje
Helsingborg
Södertälje
Södertälje
Södertälje
Göteborg
Umeå
Södertälje
Södertälje
Karlstad
När underhåll och produktion ses i ett
helhetsperspektiv skapas driftsäkerhet och en
kvalitetsproduktion kan ske till rätt kostnad.
Underhållet – en del
av produktionen
10–12 november
Magnus Lord
H-E Emanuelsson
Bo Wikström
Thomas Ålund
Ingvar Strandberg
Thomas Ålund
Jürgen Steffens
Börje Idhammar
Benny Halldin
Erik Seger
Tage Bengtsson
Thomas Ålund
Magnus Lord
Tage Bengtsson
Thomas Ålund
H-E Emanuelsson
Richard Wolffeldt
Jürgen Steffens
Tage Bengtsson
Bo Wikström
Magnus Lord
Utbildningsinformation
Vill du få regelbunden
kursinformation?
Skicka din e-postadress till:
nyutskick@idhammar.se
Hur lång tid tar det?
Det är en fråga som underhållspersonalen
ofta får när en reparation, ett planerat
stopp eller ett ändringsarbete skall utföras.
För att kunna ge ett korrekt svar måste
underhållsarbeten beredas, planeras
och koordineras.
I kursen Beredning och planering
av underhållsarbeten lär vi ut hur
man gör.
Underhållsledare, mekaniker, operatörer m.fl.
Elektriker, arbetsledare, elingenjörer
Mekaniker, inspektörer, arbetsledare och UH-ingenjörer
Förrådspersonal och ansvariga för inläggning av förrådsartiklar
Produktions- och underhållspersonal på alla nivåer
Alla som vill lära sig hur UH påverkar produktion & lönsamhet
Personal som ska leda eller medverka vid införandet av TPU/TPM
UH-personal vid värme- och ventilationsanläggningar i industrin
De som arb. m samordningsfrågor inom arbetsmiljöansvar, elansvar etc
Prod.- och UH-personal som arb. m. förbättringsarbete el. TPU/TPM
Personal som utför och planerar underhållsarbete
Anvsariga för underhållsverksamheten
Underhållsledare, mekaniker, operatörer m.fl.
Alla medarbetare inom produktion och underhåll
Alla som är engagerade i införande av affärsmässighet i underhållet
Operatörer, maskinskötare, driftövervakningspersonal
Smörjare, mekaniker, operatörer och arbetsledare, UH-ansvariga
Produktions- och underhållspersonal på alla nivåer
All personal som leder eller deltar i projekt
Mekaniker, inspektörer, arbetsledare och UH-ingenjörer
Underhållsledare, mekaniker, operatörer m.fl.
Glöm inte underhållet!
Många företag glömmer att ta med underhållet som en del i
sin affärsplan. Då är det lätt att se underhållet enbart som en
kostnad och inte som en investering.
I kursen Affärsmässigt underhåll får företagsledare,
ekonomi-, underhålls- och produktionschefer m fl. idéer för ett
lyckat införande av affärsmässighet i underhållet.
Mer information
om våra kurser
hittar du på:
www.idhammar.se
Med reservation för eventuella ändringar 3

Underhållsstrategi
4
Att ta fram en underhållsstrategi
Alla företag har visioner och mål över vad man vill uppnå, så gott
som alla företag siktar på att bli framgångsrika och lönsamma.
Varför behövs en underhållsstrategi?
Så gott som alla företag har en strategi
för hur de skall uppnå sina mål och uppfylla
sin vision.
Denna strategi innefattar ofta områden
som marknadsföring, försäljning,
lokalisering m m. Ibland finns det en
strategi för hur produktionen skall bli
effektiv, hur kvalitet skall uppnås etc.
Strategierna bryts ofta ner i ett antal
policys till exempel kvalitetspolicy, miljöpolicy
och personalpolicy, vilka kortfattat
talar om vad företaget står för.
Policyn utvecklas oftast i ”manualer”
eller i ”handböcker” till styrande dokument
för verksamheten.
Arbetet med att ta fram en underhålsstrategi kan delas in i sex steg.
Hur är det på underhållsområdet?
Svaret är att ofta fattas det både vision
och mål för driftsäkerhet och underhåll.
Saknas det mål eller om målen är otydliga
eller outtalade så finns det givetvis
inte någon strategi för att nå dessa.
Utan strategi är det svårt att formulera
policy och att bryta ned denna i styrande
dokument.
På grund av detta blir strategi för
underhåll ofta liktydigt med en utvecklingsstrategi.
Resultatet blir att driftsäkerhets- och
underhållsverksamheten inte utvecklas
eller utvecklas för sakta för att svara upp
mot kraven från produktionen. Till följd
av detta får produktionen svårt att hålla
sina åtaganden och att nå sina mål.
Vem tar fram en underhållsstrategi?
Detta arbete kan givetvis ske på olika
sätt. Företagsledningen kan ta fram mål
för driftsäkerhet och underhåll, eller
så kan det överlåtas till underhållsledningen.
Utifrån framtagna mål formuleras
en strategi för att nå dessa.
Om företagsledningen gör detta är
risken att man siktar för högt och skjuter
för fort, utan tillräcklig hänsyn till den
egna organisationens förmåga och färdighet.
Om underhållsledningen gör arbetet
är risken stor att målen inte går i takt med
de övergripande målen och att det blir
en för stor ”självcentrering” i utvecklingen.
Bäst resultat får man enligt vår erfarenhet
när företags-, produktions- och
underhållsledningen samt personalen
gemensamt tar fram vision och målformulering
och tar fram planen, strategin,
för att hur dessa skall uppnås.
Hur tar man fram strategin?
För att kunna arbeta fram en strategi
måste man veta vart man skall och var
man står idag.
Rent praktiskt så är mödan
att genomföra en förändring
oftast beroende på hur omfattande
förändringen är och hur
lång tid som förändringsarbetet
kan ta i anspråk. Hur man
lyckas i sitt förändringsarbete är bland
annat beroende på hur väl utkommunicerat
behovet av förändring är samt hur
förankrad förändringen är i organisationen.
Rent praktiskt arbetar vi på Idhammar
på följande sätt: vi tar fram strategins
tre steg, dessa är: nulägesanalys (auditering),
målformulering och strategiformulering.
Alla dessa aktiviteter sker med
bredd, det vill säga de skall engagera ett
brett tvärsnitt av företagets medarbetare
på alla nivåer.
Nulägesanalysen
Nulägesanalysen tas fram vid en
auditering av driftsäkerhets- och
underhållsverksamheten.
Analysen kan göras på två nivåer,
dels som en övergripande SIQ-analys,
dels som en detaljerad underhållsanalys.
SIQ-analysen ger en övergripande
bild av nuläget som exempelvis lämpar
sig för benchmarking. Underhållsanalysen
görs för att ge indata till ett förändringsarbete.
Auditeringen baseras dels
på objektiva fakta som bland annat tas
fram ur dokumentation, underhålls- och
ekonomisystem, dels baseras den på
subjektiv information som tas fram vid
intervjuer. De områden som skall belysas
vid nulägesanalysen är bland annat
följande:
• Hur ser de nuvarande målsättningarna
ut och vad är det faktiska resultatet
i driftsäkerhetsarbetet, följs exempelvis
TAK-värde upp och på vilket
sätt sker detta?
• Hur är underhållsverksamheten organiserad,
vem har ansvaret för driftsäkerheten
och hur ser det faktiska
ansvaret ut?
• Hur ser ekonomin ut; hur stora är de
direkta underhållskostnaderna, mäts
och följs de indirekta underhållskostnaderna
upp?
• Vilka arbetar med underhåll;
hur är arbetsuppgifterna fördelade
– arbetar man exempelvis med
operatörsunderhåll?
• Vilken är kompetensen
och inriktningen på underhållsavdelningen,
hur ser
åldersstrukturen ut inom
underhållet?
En viktig fråga att titta
på är hur underhållet
bedrivs: arbetar man planerat
eller reaktivt, arbetar
man med förbättrande
underhåll, hur följs aktiviteter
upp? Vidare måste

FAKTA
Idhammars arbete med underhållsstrategier
Området auditering, analys och strategi är ett av Idhammars
största och vikigaste verksamhetsområden.
Sedan 1996 har vi genomfört ett 60-tal uppdrag inom detta
område i varierande branscher, däribland pappers- och
massa-, järn- och stål-, gruv-, kemi-, verkstads- och livsmedelsindustri
samt inom kraft- och energisektorn.
Uppdragen har omfattat alltifrån mindre företag med ett
hundratal anställda till företag med över 3000 personer
anställda.
Ofta får vi förtroendet att leda eller
medverka i det efterföljande utvecklingsarbetet
på företagen.
Är du intresserad av att få mer
information? Ring Per Möller på
08–710 48 00 eller maila
per@idahmmar.se
underhållsprocesserna granskas, exempelvis
för akutunderhåll, planerat avhjälpande
underhåll samt förebyggande
underhåll. Viktigt är att granska stödprocesser
och stödjande informationssystem,
om sådana finns.
När Idhammar gör en auditering
försöker vi alltid att intervjua all (eller
en representativ del) personal på underhållsavdelningen,
intervjuerna görs alltid
enskilt och konfidentiellt.
En sådan genomgång är givetvis tidskrävande
i en stor organisation, men
genom att alla kommer till tals så inleds
även förankrings-processen.
Arbetet sker alltid underifrån och
uppåt i organisationen. Först intervjuas
underhållspersonal och ett antal operatörer,
samtidigt går vi översiktligt
igenom den underhållstekniska statusen
på anläggningarna. Därefter intervjuas
”mellanchefer” och sist representanterna
från företagsledningen. På detta vis kan
frågorna till ledningen preciseras och
Ny konsult på Idhammar
Idhammar har rekryterat en ny konsult,
Rolf Forsberg. Rolf är ekonom och
ingenjör och kommer närmast från Total
Productivity Systems AB (TPS).
Han har under närmare 10 års tid haft
ett nära samarbete med Total Productivity
Development AB (TPD) som förvärvades
av Idhammar 2002.
Mellan 1983–1992 arbetade Rolf på
SSAB och under åren 1992–98 var han
VD och konsult i ett företag inom underhålls-
och IT-konsulting.
Sedan 1999 har han drivit TPS och
fokuserat på konsulting inom underhåll
och produktion.
spetsas till. Varför blir en
vanligare fråga än hur på
denna nivå.
Svaren och insikterna
som erhålles vid intervjuerna
ställs mot fakta och
även mot hur underhållet
borde fungera, det senare
finns ibland beskrivet i
kvalitets- och ledningssystem.
Emellanåt görs en omvärldsanalys
för att se
hur den omgivning som
företaget verkar i är
beskaffad, finns en fungerade
underhållsmarknad
på orten och hur agerar
man som kund på denna.
Efter avslutade intervjuer och faktagranskning
tas en nulägesbeskrivning
fram. Denna presenteras, dels i sammankomster,
dels visuellt i organisationen.
Viktigt är att efter presentationen
få accept på att ”det är så här det ser
ut” från alla nivåer i företaget. Just att
få accept på nuläget är mycket viktigare
än att diskutera ”varför ser det ut så här”
vilket man ofta ägnat mycket tid åt i
företaget.
Diagrammet visar nuläget, senare förs även målet in.
Under de senaste åren har han
huvudsakligen arbetat med utvärderingar
och implementeringar av
affärs- och underhållssystem både
inom Sverige och internationellt.
De internationella uppdragen har
funnits i bland annat Jordanien,
Filippinerna och Thailand.
–För närvarande arbetar jag i ett projekt
i Malaysia. Det rör sig om implementering
av underhållssystem för Indah
Water, som är Malaysias största företag
inom avloppsrening och avloppshantering.
Jag har även uppdrag i Sverige för
Crane AB och SSAB, berättar Rolf.
Underhållsstrategi
Utifrån nuläget arbetas ett handlingsprogram
fram, som svarar mot de mål
företaget har och som visar hur man
kan ta sig an de utvecklingsområden
som kommit fram i nulägesanalysen.
Handlingsprogrammet presenteras på
samma sätt som nulägesbeskrivningen,
och fungerar som starten för förändringsarbetet.
I kommande nummer berättar vi om hur
man formulerar visioner och mål, och
hur man tar fram en strategi.
5F
Fem enkla frågor till dig
som är underhållsansvarig!
Per Möller
per@idhammar.se
• Borde andelen planerat underhåll öka i er verksamhet?
• Är antalet haverier och störningar för högt?
• Känns det som att underhållet har en utvecklingspotential
i ditt företag?
• Får du höra att underhållskostnaderna är för höga?
• Kan produktionspersonalen utföra mer underhåll?
Vinn en kursplats, värde max 10 000:–
För att delta i utlottningen, registrera dina svar på
www.idhammar.se/5f
Rolf är gift och har två små
barn och då möjlighet ges ses
han gärna ströva omkring på
en golfbana.
–Jag ser fram emot att arbeta
på Idhammar och hoppas att
kunna utnyttja och vidareutveckla
mina kunskaper ytterligare, framförallt
vad gäller implementering och
effektivt utnyttjande och underhållssystem.
Modeller och system för anläggningseffektivitet
(OEE) är också ett
område som ligger mig varmt om hjärtat,
avslutar Rolf.
idrift@idhammar.se
5

Mer kaffe med TPM på Gevalia
Mer kaffe med TPM på Gevalia forts. från sida 1
Efter informationen till personalen var
det dags att genomföra ett ledningsseminarium.
Även här inledde Kjell och
Jürgen fortsatte. Syftet med ledningsseminariet
var att försäkra sig om alla
chefers medverkan och engagemang.
Ledningsseminariet åtföljdes av
utbildning av den produktions- och
underhållspersonal som arbetar i/med
utrustningen i rosteriet.
Utbildningen avslutades med en praktisk
tillämpning av 5S i rosteriet. Kursdeltagarna,
som var indelade i grupper,
beväpnade sig med listor och adresslappar
och antecknade samt ”taggade”
(märkte upp ) samtliga upptäcka fel, rengöringsbehov,
förslag till förbättring av
miljö och säkerhet samt idéer till förbättringar.
Det blev över 100 åtgärdspunkter.
Direkt efter
utbildningen
fastställdes
ansvarig grupp
(produktion/
underhåll) och
genomförandet
av alla
åtgärder påbörjades.
En stor
del av åtgärderna
utfördes
av operatörerna
själva.
Här bekände
ledningen färg genom att ge operatörerna
praktisk möjlighet att kunna utföra
åtgärderna.
Alla objekt som behöver åtgärdas märks
med en adresslapp med felbeskrivning.
6
Informationen och utbildningen
genomfördes i januari 2003 och är
nu det oktober, vad har hänt?
En rundvandring tillsamman med Leif
Sörehall visade anmärkningsvärda framsteg:
• Renligheten har avsevärt förbättrats.
I vissa avsnitt har man målat om.
• Material och förnödenheter finns på
markerade platser.
• Kabelstegar, som tidigare var en
plats där damm samlades och därmed
utgjorde en fara, har täckts med aluminiumplåt.
• Nya stegar har monterats för att förbättra
åtkomligheten och säkerheten
till maskinerna.
Skötselanvisningar har satts upp för att visa hur man hanterar olika situationer.
• Verktyg och hjälpmedel finns på markerade
platser i rena skåp.
• Skötselanvisningar finns uppsatta på
olika platser.
Ett imponerande arbete!
Kjell Arnberg svarade på frågan om
han är nöjd med TPM arbetet:
–Visst det ser bra ut men det finns mer
att göra. Framför allt måste vi ägna oss
åt att förbättra operatörsunderhållet, där
är resultatet ännu så länge väldigt ojämnt
mellan skiftlagen.
Mikael Kock bekräftar ovanstående och
tillägger:
–Mätningen visar att anläggningseffektiviteten
har ökat och produktionsresultatet,
hos Gevalia benämnt ”Global
efficiency”, ökade 5 %.
Alla åtgärdspunkter dokumenteras med foto,
felbeskrivning och vem som är ansvarig.
”Feldokumenten” samlas i en pärm.
–Därutöver märks en förändring
hos personalen,
de arbetar nu i rena lokaler
med alla hjälpmedel
till hands och förbättrad
och säkrare åtkomst till
maskinerna.
Hur blir det fortsatta
arbetet med TPM?
Mikael Kock:
–Det är mer att göra i rosteriet,
det kommer ständigt
fram nya åtgärdspunkter.
Trots det har vi valt att
som nästa steg införa TPM vid förpackningslinjerna
Monobag 1, 2 och 3.
Eftersom all personal redan har fått
information och ledningen redan visat
sitt stöd startades det arbetet med en
2-dagars utbildning och praktisk tilllämpning
av 5S. Här kan nämnas att vid
denna utbildning deltog även personal
från Gevalia Danmark och från Estrella.
Denna gång dokumenterades samtliga
åtgärdspunkter med text och bild samtidigt
som de naturligtvis även ”taggades”.
Ett par timmars inventering gav
105 åtgärdspunkter.
Nu börjar arbetet med genomförandet!
Vi önskar lycka till.
Jürgen Steffens
jurgen@idhammar.se
Studera på egen hand?
Beställ Idhammars
praktiska handbok
Underhållsteknik
författad av Jürgen Steffens
och Per Möller. Ring på
08-710 48 00 eller besök
oss på www.idhammar.se
Ny kurskatalog på gång
Vi har påbörjat arbetet med vår kurskatalog
för år 2004.
Vi fortsätter att satsa på utbildningar
inom underhåll och breddar utbudet
inom produktion.
Vill du har kurskatalogen? Maila till
katalog@idhammar.se och glöm inte att
ange ditt namn och företagsadress.

Bra initiativ, Stora Enso!
Under våren och hösten har Stora Enso i Gävleborgs län vid tre
tillfällen genomfört ”leverantörsseminariet om kvalitetssäkring av
utbildningar”. Vi på Idhammar hade nöjet att, som ett av 50 utvalda
företag, delta vid ett seminarium i Gävle Konserthus under en torsdag
i september.
Seminariet bevistades av 17 deltagare
från olika typer av företag; leverantörer
av teknik och insatsvaror eller renodlade
kunskapsföretag, alla med det gemensamt
att man genomför utbildningar för
personal på Stora Enso. Idhammar AB
har exempelvis utbildat operatörer i förebyggande
underhåll på Norrsundet.
Maria Fredriksson, kompetensutvecklare
på Skutskär berättar om bakgrunden
till seminariet:
–Stora Enso i Gävleregionen, dvs
Skutskär, Norrsundet och sågverket i
Norrsundet, har totalt cirka 1 000
anställda. För dessa har vi budgeterat i
snitt sju dagars utbildning per år, vilket
blir totalt 54 000 timmar per år.
Från vänster till höger: Maria Knuts, Catarina Ceder,
Mari Reiz, Maria Fredriksson
–För oss är det givetvis av yttersta vikt
att utbildningarna leder till önskat resultat
både i ett individperspektiv och i
ett företagsperspektiv, fortsätter Maria.
Sedan lång tid tillbaka har Idhammar
genomfört kurser för Scanias personal.
Vi har bland annat medverkat i gymnasieutbildningen,
med underhållsteknik
och produktivitetsspelet.
Därutöver har vi under våren varit
med vid en utbildning av blivande
underhållstekniker samt förmedlat
modernt underhållstänkande till Scanias
produktionspersonal.
Som en följd av detta har nu ett
avtal tecknats gällande underhållsrela-
–Vårt övergripande mål är tillväxt både
för företag och medarbetare.
Förutom Maria Fredriksson var Maria
Knuts från Skutskär och Mari Reiz från
Norrsundet medarrangörer, alla tillhör
HR-funktionen. De inledde med en presentation
och lät deltagarna tala om inte
bara vilka och vad de är, utan även vad
de vill bli (alltifrån lokförare till stridspiloter).
Därefter följde en genomgång
över Stora Ensos upphandlingsprocess
för utbildningar.
Nästa steg var att i grupp identifiera
”stubbar”, det vill säga hinder i den
praktiska utbildningsprocessen som vi
alla som utbildare brottas med, denna
gång fokuserat på Stora Enso
som kund.
Här berättades det livfulla
anekdoter om utbildning utan
mål, tomma lokaler, låsta portar
och annat – saker som lätt kan
undvikas genom att företaget
planerar bättre och tänker på att
t ex vakten behöver veta att en
utbildare kommer och ska släppas
in på området. Allt noterades
flitigt av de tre M:en.
Efter en närande lunch var det
dags för dagens gästföreläsare
Catarina Ceder, pedagog från
Media kombination. Hon började
med att berätta om vad pedagogik
är och vilka olika typer av pedagogikmodeller
som finns.
Scania tecknar ramavtal med Idhammar
terade utbildningar för Scania och till
bolaget knutna verksamheter i Södertälje,
Oskarshamn, Luleå, Sibbhult och
Falun.
Jürgen Steffens, ansvarig för företagsinterna
utbildningar hos Idhammar AB:
–Vi är stolta över att få medverka med
vårt kunnande och ska givetvis göra
vårt bästa för att svara upp mot Scanias
krav.
idrift@idhammar.se
Utbildning
Därefter berättade Catarina om Dr. Rita
Dunns forskning om olika inlärningsstilar:
–Rita Dunn är professor vid St. Johns
University i New York. Hennes forskning
visar att vi har olika inlärningsstilar
eftersom vi alla är olika. Under de 30
år hon har varit verksam har hon identifierat
21 olika faktorer som påverkar
vår inlärning, berättade Catarina på ett
mycket engagerat sätt.
Catarina fortsatte sin redogörelse med
att berätta att det finns fem huvudfaktorer
som positivt påverkar förutsättningarna
för inlärning hos 70 % av
deltagarna. Dessa är:
- Design, dvs inredning ”möblemang”
av utbildningsplatsen.
- Ljus, individen stimuleras av mycket/
litet ljus.
- Tid på dygnet, morgonpigg eller
kvällsmänniska.
- Sinne: skall inlärningen vara visuell
(synbaserad), auditiv (baserad på
hörande), kinetisk (baserad på rörelse)
eller taktil (”pillande” finmotorik).
- Hur bearbetning av information sker,
globalt eller analytiskt.
Slutligen fick vi möjlighet att snabbt
prova på kinetisk och taktil inlärning.
Seminariet, som tog slut alldeles för
fort, avslutades med ett slutprov och en
stor applåd till föreläsarna.
Per Möller
per@idhammar.se
Praktisk övning under kursen i Pneumatik på Scania.
7

Avsändare:
Idhammar AB
Box 70
127 22 SKÄRHOLMEN
Till dig som sorterar posten på företaget! Vänligen returnera detta om mottagaren inte längre finns på företaget eller är okänd.
En ruggig tid...
Nu är hösten här, det är ruggigt och grått, vi rustar oss
mentalt och fysiskt för vintern.
Mentalt genom att bita ihop och hämta kraft i vissheten
att efter hösten blir det vinter och därefter vår igen, däremellan
kommer julen som en ljusglimt. Fysiskt rustar
vi oss genom att plocka fram vinterkängor och dunjacka.
Dessvärre är det inte bara höst i naturen utan det ser även
ut att vara en lång höst i industrin. En sjunkande dollarkurs
är senaste ”stenen på redan tungt lass” för många
industrier och ett EMU-val som gick tvärt emot vad
man önskat i många företagsledningar, gör att vintern
känns nära. Att det är snålblåst ser vi inte minst i presskommunikéer
om nedläggningar och utflyttade företag.
Hur kan man då rusta industrin för att klara en kall
höst och vinter? Givetvis sätts inte bara årstid och
temperatur av omvärlden utan i mycket stor utsträckning
av samhället med våra folkvalda politiker i spetsen.
Insikten att det är vår industri som faktiskt skapar
största delen av det välstånd vi har verkar dock inte ha
trängt in. En nation av börsklippare, ”kulturarbetare”
och offentliganställda byråkrater lär inte ha mycket
välstånd att fördela!
Information
Per Möller
q Jag vill ha mer info om följande kurs: ________________________________________________________
q Jag vill bli kontaktad om följande: ___________________________________________________________
q Jag vill få e-postutskick på följande adress: ____________________________________________________
Förnamn ___________________________________ Efternamn ____________________________________
Företag ____________________________________ Företagets adress _______________________________
Postnr & ort_________________________________ Telefon (vxl) __________________________________
Avdelning __________________________________ Befattning ____________________________________
Telefon (dir) ________________________________ Fax (dir)______________________________________
E-post _____________________________________ Mobil ________________________________________
B
Den ”dunjacka” som det offentliga skulle kunna leverera
kunde bland annat vara:
Förutsättningar till långsiktig planering, forskningsstöd,
tillgång till bra tekniska utbildningar, hanterliga regelverk
m m. Till detta kommer hela den ”ekonomiska
miljön” som företagen har att verka i, något som debatteras
i det oändliga men där åtgärderna uteblir, ofta
för att särintressen tillåts regera.
Hur kan företagen själva rusta sig med rejäla ”kängor
på fötterna”? Jo, genom att ständigt vara ”vassare” än
alternativen, ha högre produktivitet, vara mer innovativa
etc. etc.
Här är man på sina håll mycket framgångsrik,
många svenska företag är världsledande
i produktivitet och produktivitetsutveckling.
Ofta med grund i ett hundraprocentigt engagemang
hos ledning och medarbetare, samt
en insikt i att man inte kan ta något för givet
och att allt kan göras bättre än idag.....
Per Möller
per@idhammar.se
i drift
nr 10 – oktober 2003
Ansvarig utgivare:
Jürgen Steffens
Redaktör: Stina Macklin
Layout och textredigering:
Eva Andersson
Vill du kontakta oss på
i drift-redaktionen?
Ring till 08-710 48 00
eller skicka e-post till:
idrift@idhammar.se
Idhammar AB - Box 70 - 127 22 SKÄRHOLMEN - Tel 08-710 48 00 - Fax 08-710 48 02 - www.idhammar.se