så fungerar vall och bete på ekomjölkgården - Ekologiska ...
så fungerar vall och bete på ekomjölkgården - Ekologiska ...
så fungerar vall och bete på ekomjölkgården - Ekologiska ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>så</strong> <strong>fungerar</strong> <strong>vall</strong> <strong>och</strong> <strong>bete</strong><br />
<strong>på</strong> <strong>ekomjölkgården</strong><br />
Deltagarna i mentorprogrammet Bondens Ekoråd fick sparring av eko-erfarna kollegor.<br />
| inger källander | text <strong>och</strong> foto<br />
Bondens ekoråd<br />
14 | ekologiskt lantbruk 6/ 010<br />
”snillEn spEkulErar” kallade<br />
en av deltagarna Bondens Ekoråds<br />
första två gruppträffar. Och det var<br />
verkligen <strong>så</strong> det kändes när åtta omläggare<br />
<strong>och</strong> tolv mentorer samlades i<br />
somras. Värdar var de båda mentorerna<br />
Ingrid Sommar <strong>och</strong> Stig<br />
Oldbrings som tog emot <strong>på</strong> respektive<br />
gård. Vall <strong>och</strong> <strong>bete</strong>sdrift var temat<br />
för de båda träffarna i slutet av<br />
juni <strong>och</strong> början av juli <strong>och</strong> från för-<br />
Bondens Ekoråd är ett mentorskapsprogram som<br />
initierats av <strong>Ekologiska</strong> Lantbrukarna <strong>och</strong> drivs i<br />
samar<strong>bete</strong> med LRF, Arla <strong>och</strong> Lantmännen. Bondens<br />
Ekoråd erbjuder omläggare ett personligt bollplank<br />
genom kontakt med en erfaren <strong>och</strong> kunnig lantbrukarkollega.<br />
Läs mer om Bondens Ekoråd <strong>på</strong><br />
www.bondensekorad.se<br />
sta till sista stund fanns det mycket<br />
att diskutera. Som omläggare är<br />
man osäker <strong>på</strong> allt från växtföljden<br />
till proteinkvalitén i fodret. Eller som<br />
mentorn Thomas Gunnarsson uttryckte<br />
det: ”Man blir ju aldrig fulllärd!”<br />
Gruppträffar med flera mentorer<br />
<strong>och</strong> omläggare är en del av Bondens<br />
Ekoråds ”grundpaket”. Syftet är att<br />
ge omläggaren en djupare inblick i<br />
ytterligare en väl fungerande ekogård,<br />
<strong>och</strong> <strong>så</strong> blir det ju en annan dynamik<br />
i utbytet när fler berättar, vrider<br />
<strong>och</strong> vänder <strong>på</strong> gemensamma företeelser<br />
i driften. Gruppträffarna är<br />
därför öppna för samtliga mentorer<br />
<strong>och</strong> omläggare. Rådgivaren <strong>och</strong> <strong>vall</strong>-<br />
<strong>och</strong> <strong>bete</strong>sexperten Margareta<br />
Dahlberg medverkade i båda träffarna.<br />
svånö gård<br />
Ingrid <strong>och</strong> Håkan Sommar bedriver<br />
mjölkproduktion utanför Västerås<br />
<strong>på</strong> gården Svånö som omfattar 190<br />
ha åker <strong>och</strong> 28 ha natur<strong>bete</strong>. De<br />
började med 30 kor <strong>och</strong> hade en<br />
dröm att kunna bygga om till lösdrift.<br />
Funderingar fanns <strong>på</strong> ekoproduktion,<br />
men beslutet att lägga om<br />
till ekologisk produktion tog ett par<br />
år, tills de <strong>på</strong> en kurs lyssnade <strong>på</strong><br />
mjölk- <strong>och</strong> foderforskaren Rolf<br />
Spörndly: ”Trettio kor <strong>och</strong> <strong>så</strong> mycket<br />
mark – ni måste vara dumma i huvudet<br />
som inte producerar ekologiskt!<br />
Ni skulle ju kunna tjäna pengar<br />
<strong>så</strong> att ni kan bygga om till lösdrift.”<br />
Idag har Ingrid <strong>och</strong> Håkan<br />
135 kor <strong>och</strong> lagården med kall lösdrift,<br />
liggbås <strong>och</strong> 2 robotar byggdes<br />
2003. Gården har en treårig växtföljd<br />
med tvåårs<strong>vall</strong> + in<strong>så</strong>dd av<br />
baljväxtblandning eller vårsäd som<br />
skördas som helsäd.<br />
Västra torp<br />
Stig Oldbring bor med fru Ing-<br />
Marie i Västra Torp <strong>på</strong> Linköpingsslätten.<br />
Dit kom han 1962 <strong>och</strong> började<br />
med 17 mjölkkor, idag brukar
han 220 ha åker, en hel del natur<strong>bete</strong>n<br />
<strong>och</strong> 150 kor producerar sedan<br />
2002 ekologisk mjölk. Han började<br />
fundera <strong>på</strong> ekostöden, <strong>och</strong> tyckte<br />
den ekologiska spannmålskalkylen<br />
<strong>så</strong>g intressant ut. På ett LRF-möte<br />
hörde han Carl-Erik Ehrenkrona berätta<br />
entusiastiskt om sin omställning<br />
till eko <strong>och</strong> det ledde till en omläggning<br />
av både åkrar <strong>och</strong> djur som<br />
var klar 2002. I samband med omläggningen<br />
byggdes den gamla kortbåslagården<br />
om till lösdrift med<br />
mjölkgrop <strong>och</strong> utfodringen ändrades<br />
till ett förenklat utfodringssystem<br />
med fullfoder, en blandning av<br />
ensilage, åkerböna <strong>och</strong> spannmål.<br />
Alla djuren får samma blandning,<br />
men med anpassad koncentrationsgrad,<br />
kalvarna får mer ensilage.<br />
Växtföljden är fri <strong>och</strong> ungefär sju år<br />
lång med <strong>vall</strong>, höstvete, rågvete,<br />
blandsäd korn + havre samt åkerböna/trindsäd.<br />
skördeteknik<br />
I månadsskiftet maj-juni slogs <strong>vall</strong>arna<br />
<strong>på</strong> både Svånö <strong>och</strong> Västra Torp<br />
<strong>och</strong> vid gruppträffarna stod andra<br />
skörden för dörren. Deltagarna var<br />
över lag nöjda med avkastningen,<br />
ungefär 80 % av konventionell skörd<br />
är vanligt, men flera av omläggarna<br />
har inte ens upplevt någon skördesänkning.<br />
Snarare undrade man hur<br />
det kan löna sig att lägga <strong>på</strong> 90 kg<br />
kväve <strong>på</strong> den konventionella <strong>vall</strong>en.<br />
Men man var ock<strong>så</strong> överens om att<br />
variationen kan bli större eftersom<br />
man är mer beroende av jordtemperaturen<br />
för en bra tillväxt. Ensilaget<br />
från förstaårs<strong>vall</strong>en som Stig slog en<br />
Nät, plast & väv<br />
Bevattning<br />
Regnkläder<br />
Alltifrån avkastning <strong>och</strong> fetthalt till <strong>vall</strong>fröblandning <strong>och</strong> skräppa avhandlades. Här diskuterar<br />
mentorerna Tage Larsson, Anders Svedjelid <strong>och</strong> Eva von Heideken tillsammans med omläggaren<br />
Alf Nilsson.<br />
vecka senare blev lite för blött, men<br />
kan man blanda fodret från olika<br />
skördar är det inget problem.<br />
Med två slåtterkrossar <strong>och</strong> en<br />
hackvagn får Stig en bra effektivitet.<br />
Med bredspridning blir torkningen<br />
jämnare, proteinkvaliteten bättre<br />
<strong>och</strong> behovet av inköpt foder minskar.<br />
Det <strong>fungerar</strong> även med rotorkross,<br />
det blir nästan som en<br />
bredspridning <strong>och</strong> det spar bränsle,<br />
<strong>på</strong>pekade en av deltagarna, <strong>och</strong> en<br />
annan berättade att han helt enkelt<br />
tar bort plåtarna <strong>på</strong> slåtterkrossen.<br />
Tillsatsmedel eller ej diskuterades.<br />
Stig <strong>och</strong> flera andra använder inget<br />
tillsatsmedel alls.<br />
Packa <strong>och</strong> täcka noggrant är allra<br />
viktigast sade Margareta Dahlberg.<br />
BesTäll våra<br />
kaTaloger<br />
Mogatan 6, 254 64 Helsingborg,<br />
Tel 042-250 450 • Fax 042-250 460<br />
info@olssonsfro.se<br />
Tillsatsmedel är viktigast vid andra<br />
<strong>och</strong> tredje skörd när fodret i allmänhet<br />
är blötare, då kan det vara en<br />
försäkring att ha det hemma i reserv.<br />
Syrorna är då bättre än bakterier.<br />
Direkt efter första skörd gödslades<br />
<strong>vall</strong>en med 20 ton flyt hos Stig<br />
<strong>och</strong> sväm hos Ingrid. Ingen gödsel<br />
<strong>på</strong> förstaårs<strong>vall</strong>en dock.<br />
Vallfröblandningar<br />
Ingrid har funderat mycket <strong>på</strong> <strong>vall</strong>fröblandningar<br />
<strong>och</strong> använder nu<br />
Viken, som innehåller 5 % lusern.<br />
Vallen blev därför väldigt hög hösten<br />
2009 <strong>och</strong> Ingrid slog den då, vilket<br />
gjorde att förstaskörden i år blev lite<br />
mindre. Men det gör inte <strong>så</strong> mycket<br />
när den ska skördas ett par gånger<br />
Tillbehör<br />
& redskap<br />
ekologiskt lantbruk 6/ 010 | 15
ondens ekoråd<br />
Vallexperten Margaretha Dahlberg kompletterade lantbrukarnas erfarenheter med kunskaper <strong>och</strong><br />
många goda råd.<br />
16 | ekologiskt lantbruk 6/ 010<br />
Katarina Karlberg som har<br />
Thomas Gunnarsson som<br />
mentor ville diskutera hur<br />
man hanterar anställda<br />
vars okunskap om den<br />
ekologiska omläggningen<br />
kan skapa rädsla <strong>och</strong> motstånd.<br />
ProMyr ® ger friska djur<br />
Perstorps breda produktsortiment ger högsta<br />
kvalitet <strong>på</strong> alla typer av ensilage.<br />
till, tycker Ingrid. Stig använder<br />
samma blandning eftersom han<br />
tycker lusernen ger en ökad säkerhet<br />
<strong>och</strong> mer skörd, särskilt <strong>på</strong> torra<br />
fläckar där rödklövern inte går bra.<br />
Lusern ger mer fiber till fodret <strong>och</strong><br />
hjälper ock<strong>så</strong> <strong>vall</strong>en att stå bättre vilket<br />
höjer <strong>vall</strong>fodrets kvalitet. Nu inför<br />
andra skörd blommade alla <strong>vall</strong>arna<br />
vitt <strong>på</strong> båda gårdarna.<br />
”Vitklövern skjuter som tusan i år!”<br />
– Rödklövern är ovärderlig med<br />
sin höga proteinkvalitet, kompletterade<br />
Maggan Dahlberg resonemanget.<br />
Käringtand är allra bäst<br />
eftersom proteinet inte löses upp <strong>så</strong><br />
fort i våmmen. Vitklöver har sämre<br />
proteinkvalitet men bättre än gräs.<br />
Eftersom det gäller att få korna att<br />
äta massor med grovfoder måste<br />
man ock<strong>så</strong> få fodret <strong>så</strong> smakligt som<br />
möjligt. Då kan de äta 18 kg utan<br />
problem. Vallblandningar med örter<br />
ger ett smakligt <strong>och</strong> energirikt foder,<br />
men de tål inte den intensiva hantering<br />
som mjölkgårdarna oftast har.<br />
Med flera skördar <strong>och</strong> omläggning<br />
av <strong>vall</strong>en efter ett par, tre år blir dessa<br />
blandningar ganska dyra.<br />
Våga lita <strong>på</strong> <strong>bete</strong>t!<br />
Maggan Dahlberg har tre käpphästar<br />
för att lyckas med mjölkproduktion<br />
<strong>på</strong> <strong>bete</strong>: mycket grovfoder, gilla<br />
kontrollen <strong>och</strong> intresse för <strong>bete</strong>sgång.<br />
Vid omläggningen till ekologisk<br />
produktion gäller det att lära sig<br />
lita <strong>på</strong> <strong>bete</strong>t – <strong>och</strong> <strong>på</strong> korna! Detta är<br />
en mental omställning som kräver<br />
både mod <strong>och</strong> strategi <strong>och</strong> det är<br />
vanligt att man överutfodrar i stallet<br />
i början.<br />
Välkommen till oss <strong>på</strong> Elmia! Monter B02:01<br />
www.promyr.com
Sjunker avkastningen <strong>på</strong> <strong>bete</strong>t? Ja,<br />
detta är nog den allmänna erfarenheten.<br />
Men å andra sidan producerar vi<br />
ju mjölken billigt <strong>på</strong> <strong>bete</strong> <strong>så</strong> då gör<br />
det inget om det sjunker lite i tanken,<br />
tyckte flera av mentorerna.<br />
Men det är viktigt att <strong>bete</strong>stillgången<br />
är bra <strong>och</strong> att <strong>bete</strong>t är smakligt<br />
<strong>så</strong> korna inte betar för lite. En<br />
bra avvägning mellan utfodringen<br />
inne <strong>och</strong> bra <strong>bete</strong> kräver mycket<br />
djuröga <strong>och</strong> är avgörande för att det<br />
ska fungera bra.<br />
Hos Stig går korna ute <strong>på</strong> <strong>bete</strong> hela<br />
natten. De äter mest <strong>på</strong> natten <strong>och</strong><br />
uppfyller då KRAVs regel om 50 %<br />
ts <strong>bete</strong> i utfodringen. Hos Ingrid<br />
som har robot får korna välja själva<br />
när de ska gå ut. Då går de ut vid<br />
10-tiden <strong>på</strong> kvällen <strong>och</strong> går hem<br />
igen <strong>på</strong> morgonen.<br />
– Man får inte göra det för trevligt<br />
för dem inne, säger Ingrid, då stannar<br />
de inne. Om de gör det får man<br />
minska <strong>på</strong> fodret, men det måste finnas<br />
tillräckligt med <strong>bete</strong>.<br />
På Västra Torp används Odals<br />
KRAV-märkta standard<strong>bete</strong>sblandning.<br />
Även <strong>på</strong> Svånö tycker man att<br />
en vanlig hederlig <strong>bete</strong>sblandning<br />
som tål tramp är det bästa för mjölkkor<br />
som ock<strong>så</strong> ska beta intensivt.<br />
Klöverproblem?<br />
Att fetthalten sjunker något under<br />
<strong>bete</strong>sdriften är en allmän erfarenhet.<br />
Framför allt är det vitklövern med<br />
sitt låga fiberinnehåll som är orsaken.<br />
Rajgräs ökar fiberandelen <strong>och</strong><br />
någon hade provat rajsvingel som är<br />
mer härdigt än rajgräs. Oftast är det<br />
inget problem <strong>och</strong> betalningen får<br />
man per liter mjölk, inte för fettet.<br />
Eva von Heideken berättade att hon<br />
tvärtom har problemet att fetthalten<br />
är för hög – hon skulle hellre mjölka<br />
lite större mängd! Men låg fetthalt<br />
ger inte automatiskt mer mjölk, den<br />
viktigaste faktorn för att få en bra<br />
fetthalt är avel, konstaterade deltagarna.<br />
Rädslan för trumsjuka p g a stora<br />
mängder klöver finns hos omläggarna,<br />
särskilt hos en av dem som drabbades<br />
av dödsfall i våras. Men ingen<br />
av mentorerna upplever klövern<br />
som ett problem. ”Ut med korna <strong>så</strong><br />
tidigt som möjligt <strong>så</strong> de vänjer sig<br />
vid <strong>bete</strong>t”, var rådet.<br />
Hur stor <strong>bete</strong>sareal?<br />
Enligt Maggan Dahlberg får man<br />
räkna med mellan 0,2 – 0,6 ha <strong>bete</strong><br />
per ko. Det gäller ock<strong>så</strong> att ha bra<br />
drivgångar ut till <strong>bete</strong>t <strong>och</strong> se till att<br />
de kan sprida sig <strong>på</strong> en stor yta.<br />
Har man gott om areal har man<br />
ock<strong>så</strong> större valmöjligheter. Stora<br />
fållor som sköts bra med intensiv<br />
betning med putsning får en tät svål<br />
<strong>och</strong> kan ge riktigt bra avkastning.<br />
På Svånö har man tre, ibland fyra<br />
fållor. Mentorn Tage Larsson berättade<br />
att han har fem ha stora fållor<br />
där han slår hälften. Sedan sköter<br />
korna det själva, de dammsuger<br />
även upp det slagna som hinner torka.<br />
Det är inte det mest effektiva<br />
<strong>bete</strong>sutnyttjandet, men det blir mindre<br />
ar<strong>bete</strong>. Har man lite <strong>bete</strong>sareal<br />
är det bättre att göra små fållor med<br />
stripbetning som man roterar ofta.<br />
Det är mer arbetskrävande men korna<br />
trampar inte ner, man utnyttjar<br />
<strong>bete</strong>t mer intensivt <strong>och</strong> det kan ge<br />
hög avkastning.<br />
Sätt inte upp för ambitiösa staket<br />
i början, rådde Maggan Dahlberg.<br />
Man kan vilja ändra efter hand.<br />
Stäng ordentligt runtom, men det<br />
kan räcka med enklare plastkäppar<br />
<strong>och</strong> tråd emellan fållorna.<br />
skräppa <strong>och</strong> maskros<br />
Med treskördesystemet de tillämpar<br />
tycker Ingrid <strong>och</strong> Håkan inte att de<br />
har några tistelproblem. Skräppan<br />
är däremot svårare att bli av med<br />
<strong>och</strong> det utbyttes många goda råd!<br />
Putsa <strong>bete</strong>t tidigt <strong>på</strong> säsongen <strong>och</strong><br />
putsa ofta. Det är enligt vetenskapliga<br />
studier bättre att skära av skräppan<br />
än att hacka den. Då är stjälken<br />
öppen för vatten <strong>och</strong> sporer. Stig<br />
som kör med hack för att bättre sprida<br />
ut materialet vid putsningen kör<br />
sakta för att få samma effekt.<br />
– Man får aldrig ge sig! Dra upp<br />
fem plantor vid varje mjölkning,<br />
rådde Ingrid. Mest raffinerade metoden<br />
hade Stefan Soleskog som visade<br />
en burk med nedvissnade<br />
skräppablad infekterade av en parasit.<br />
Dessa sprider han för hand över<br />
skräppabestånden <strong>och</strong> får en biologisk<br />
bekämpning.<br />
Maskrosgula <strong>vall</strong>ar <strong>på</strong> våren bekymrade<br />
några av omläggarna. Men<br />
vi måste se maskrosen <strong>på</strong> ett annat<br />
Ditt medlemskap<br />
i <strong>Ekologiska</strong><br />
Lantbrukarna<br />
kostar från<br />
40 kr i månaden<br />
Senaste månaderna har vi använt dem<br />
till att:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
delta i debatten om GMO bland annat genom<br />
debattartikel i ATL<br />
marknadsbevaka, just nu med fokus <strong>på</strong><br />
gris (både EU-ekologisk <strong>och</strong> KRAV)<br />
presentera projektet ”Jord <strong>på</strong> trynet” i<br />
jordbruksministerns satsning <strong>på</strong><br />
Matlandet Sverige.<br />
söka <strong>och</strong> har beviljats 1,8 miljoner för vårt<br />
ar<strong>bete</strong> med klimat <strong>och</strong> energi<br />
svara <strong>på</strong> remisser, t ex <strong>på</strong> Jordbruksverkets<br />
handlingsplan för klimat <strong>och</strong> läckage<br />
delta i ar<strong>bete</strong>t om hur EUs ekoregler ska<br />
tolkas<br />
<strong>på</strong>verka hur Ekoforsk <strong>på</strong> SLUs ska arbeta<br />
Just nu jobbar vi vidare med att:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
ta fram en klimatstrategi för ekologiskt<br />
jordbruk<br />
göra kortfilmer om klimatsmarta åtgärder<br />
<strong>på</strong> ekologiska gårdar<br />
förbättra avsättningen för bland annat<br />
mjölk <strong>och</strong> kött<br />
göra en kampanj för medlemsvärvning<br />
förbättra verktygslådan för medlemmar<br />
<strong>på</strong> www.ekolantbruk.se/medlem<br />
ordna konferens med alla distrikten<br />
17–18 november<br />
Tycker du det är värt pengarna?<br />
www.ekolantbruk.se<br />
ekologiskt lantbruk 6/ 010 | 17
ondens ekoråd<br />
18 | ekologiskt lantbruk 6/ 010<br />
sätt, det var mentorerna eniga om.<br />
Maskrosor är smakliga <strong>och</strong> har ett<br />
högt näringsvärde. De har låg ts-halt<br />
när de torkar, men de stör inte tillväxten<br />
av gräs <strong>och</strong> klöver. Att putsa<br />
maskros är onödigt.<br />
Putsa, putsa!<br />
Skötseln av <strong>bete</strong>sfållorna är A <strong>och</strong> O<br />
för att få ett högproducerande <strong>bete</strong><br />
som kan ligga länge. På Västra Torp<br />
är <strong>bete</strong>sfållorna nio år gamla <strong>och</strong> ska<br />
inte brytas <strong>på</strong> ett par år ännu.<br />
Hemligheten bakom den fina svålen<br />
är putsning, putsning, direkt efter<br />
avbetning <strong>och</strong> gärna ganska hårt. Då<br />
får man bort ogräs <strong>och</strong> rator <strong>och</strong> <strong>bete</strong>t<br />
växer till sig fint bara det får lite<br />
vatten. Stig använder en cylinderputs.<br />
Efter två avbetningar blir det<br />
dock för mycket gödsel som sprids<br />
för att <strong>bete</strong>t ska bli trevligt.<br />
Flera hade ock<strong>så</strong> goda erfarenheter<br />
av att restaurera <strong>bete</strong>n utan att<br />
lägga om <strong>bete</strong>t helt. Eva von<br />
Flory Gates stiftelse<br />
Flory Gates stiftelse<br />
Fred med Jorden<br />
Fred med Jorden<br />
ger årligen stipendier till kvinnor<br />
som ger ”vårdar årligen sig stipendier om modernäringen”<br />
till kvinnor<br />
som genom ”vårdar ekologisk sig om yrkesodling modernäringen” eller<br />
forskning genom ekologisk inom ekologiskt yrkesodling lantbruk. eller<br />
forskning inom ekologiskt lantbruk.<br />
Ansökan om stipendium skall innehålla namn, adress,<br />
telefonnummer, Ansökan om stipendium uppgifter om skall odlingens innehålla art, storlek namn, <strong>och</strong> adress, önskad<br />
användning telefonnummer, av uppgifter ett ev. stipendium. om odlingens Därtill art, storlek skall ett <strong>och</strong> utlåtande önskad<br />
från användning kontrollant, av ett rådgivare ev. stipendium. eller lokal Därtill odlarförening skall ett utlåtande bifogas.<br />
Uppgifter från kontrollant, önskas rådgivare även om vad eller sökanden lokal odlarförening gör för att utveckla bifogas.<br />
<strong>och</strong> Uppgifter sprida önskas information även om om vad ekologiskt sökanden gör lantbruk för att <strong>och</strong>/eller utveckla<br />
forskning. <strong>och</strong> sprida Ansökningsblankett information om finns ekologiskt <strong>på</strong> vår hemsida! lantbruk <strong>och</strong>/eller<br />
forskning. Då fonden Ansökningsblankett fått en donation finns från <strong>på</strong> Skåne, vår hemsida! vill vi speciellt<br />
uppmuntra Då fonden sökande fått en därifrån. donation från Skåne, vill vi speciellt<br />
uppmuntra sökande därifrån.<br />
Vi delar ut ca 100 000 kr fördelat <strong>på</strong> ett antal stipendier.<br />
Ansökan Vi delar ut ska ca vara 100 000 stipendiefonden kr fördelat <strong>på</strong> tillhanda ett antal stipendier.<br />
senast Ansökan den ska 15 vara januari. stipendiefonden tillhanda<br />
Adress: senast den Flory 15 januari. Gates stiftelse Fred med Jorden,<br />
Adress: Marieberg, Flory Gates 342 stiftelse 34 Alvesta. Fred med Jorden,<br />
För mer information Marieberg, kontakta 342 34 Alvesta. Karin Sahlström<br />
tel: För 0472 mer information – 106 37, e-post: kontakta stipendium@fredmedjorden.se.<br />
Karin Sahlström<br />
tel: 0472 – 106 37, e-post: stipendium@fredmedjorden.se.<br />
www.fredmedjorden.se<br />
www.fredmedjorden.se<br />
Heideken tycker det går bra att fräsa<br />
det översta lagret när <strong>bete</strong>ssäsongen<br />
lider mot sitt slut. Fröna ska inte <strong>så</strong>s<br />
djupt men <strong>vall</strong>en måste då vara väl<br />
nedbetad <strong>och</strong> vädret fuktigt.<br />
Glöm inte personalen!<br />
Noggrannhet är A <strong>och</strong> O både vid<br />
skötsel av <strong>bete</strong>n <strong>och</strong> vid tillsynen av<br />
djuren. Vare sig man har robot eller<br />
andra system krävs en daglig kontakt<br />
med djuren <strong>och</strong> en fullständig<br />
överblick. Ansvarsfrågan är ännu<br />
viktigare <strong>på</strong> KRAV-gårdar än <strong>på</strong><br />
konventionella eftersom man måste<br />
ha koll <strong>på</strong> att man lever upp till<br />
KRAVs <strong>bete</strong>sregler.<br />
– Lagårdsförmannen har hela ansvaret,<br />
menade Ingrid Sommar. Det<br />
är han som byter fålla <strong>och</strong> vet när<br />
det ska putsas. Vad som händer i lagården<br />
är det viktigaste <strong>på</strong> gården<br />
<strong>och</strong> de andra måste rätta sig efter lagårdsansvariges<br />
bedömningar <strong>och</strong><br />
beslut.<br />
Stig valde att inte satsa <strong>på</strong> robot<br />
just för att han inte ville minska <strong>på</strong><br />
sin personal. Med tre anställda försöker<br />
han i stället att komma ner i 40<br />
timmars arbetsvecka <strong>och</strong> kunna ägna<br />
sig åt sina andra intressen jakt,<br />
golf <strong>och</strong> barnbarn.<br />
De anställdas motstånd kan dock<br />
bli ett problem under omläggningen.<br />
Kanske är det både rädsla <strong>och</strong> okunskap<br />
som ligger bakom den låga förändringsbenägenheten.<br />
Det blir lätt<br />
<strong>så</strong> att lantbrukaren ligger före personalen<br />
med nya kunskaper <strong>och</strong> funderingar.<br />
Under båda träffarna diskuterades<br />
vikten av att kommunicera<br />
<strong>och</strong> göra alla <strong>på</strong> gården delaktiga i<br />
gårdens utveckling, att få åka <strong>på</strong><br />
kurser <strong>och</strong> hålla sig informerade.<br />
Stig berättade att han just av det skälet<br />
bildat ett gårdsråd där både samarbetspartners,<br />
rådgivare <strong>och</strong> personal<br />
ingår. •<br />
SÄLJES<br />
Kravgodkänt <strong>vall</strong>ensilage.<br />
1:a skörd. 10,7 Mj, AAT 71 g,<br />
PBV 10g /kg TS. Rundbalar.<br />
Brunne Lantbruk<br />
Lars-Ivar Bylund Härnösand<br />
070-348 54 47<br />
Kultivatorn sprättar upp ogräsen<br />
Med fokus <strong>på</strong> effektivitet,<br />
mångsidighet <strong>och</strong> ekonomi.<br />
Nu kan du köpa direkt av tillverkaren i Vasa, Finland.<br />
�������������������������������������������<br />
����������������������������������������������
Change language