Ladda hem (pdf) - Svensk Gastroenterologisk Förening

abstrakt gastrodagarna
Övre gastrointestinala sjukdomar
MP-13
Diagnostisk precision av pH mätning förbättras av monitorering
och symptomanalys utförd i mest distala esofagus
Öberg, S.; Hall, M.; Wenner, J.
SUS USiL, Kirurgiska kliniken, Lund, Sverige
Bakgrund: Diagnostiken av GERD baseras på pH mätning i esofagus men
metodens träffsäkerhet är otillräcklig för säker klinisk handläggning. PH
mätning just ovan z-linjen har föreslagits kunna förbättra den diagnostiska
träffsäkerhet. Målet med studien var att undersöka diagnostiska precisionen
av pH-mätning samt effekten av symptom analys utförd i mest distala
esofagus jämfört med den på konventionell mätnivå.
Metod: Åttio-två patienter med typiska refluxsymptom och 49 friska frivilliga
undersöktes med 48 timmars kapselbaserad simultan pH-mätning med
en elektrod placerad omedelbart ovan z-linjen samt en på konventionell
nivå, 6 cm oralt om z-linjen. Graden av syra exposition och det temporala
sambandet mellan reflux och symptom jämfördes på de båda mätnivåerna.
Resultat: Simultan pH mätning påvisade signifikant fler patienter med
patologisk sur reflux vid z-linjen jämfört med pH mätning på konventionell
nivå (80.5% mot 64.6%, p=0.001). Symptom association probability (SAP)
för halsbränna var oftare positiv vid pH-monitorering vid z-linjen jämfört
med konventionell nivå (67% mot 56%, p=0.004). Ingen sådan skillnad
kunde påvisas vid analys av Symptom Index (52% mot 46%, p=0.227)
eller Symptom Sensitivity Index (39 % mot 41 %, p=0.687). Med kombinationen
av patologisk syra exponering och/eller positiv SAP för symptom
på halsbränna som markör för ett patologisk pH test, observerades en
signifikant högre andel patienter med positivt pH test vid monitorering i
mest distala esofagus jämfört med konventionell nivå 6 cm ovan (93.5%
mot 76.8%, p90% av slemhinnan var synlig och dålig om < 90% var synlig. En multivariabelanalys
utfördes för att finna oberoende riskfaktorer för dålig sikt.
Resultat: Vid 1522 (86%) av undersökningarna nådde kapseln cekum
under inspelningstiden, dvs undersökningen var komplett. Dålig sikt konstaterades
vid 363 (20%) av undersökningarna. Riskfaktorer för dålig sikt
var manligt kön (OR 1.5, 1.20-1.90, p=0.01), hög ålder (OR 1.01 per år,
1.001-1.02, p=0.027), känd Crohns sjukdom (OR 2.3, 1.44-3.88, p=0.01)
och övriga (OR 3.4, 1.33-8.90, p=0.011).
Slutsats: Manligt kön, hög ålder och känd Crohns sjukdom är riskfaktorer
för dåligt sikt vid kapselenteroskopi. En eller flera riskfaktorer indikerar
behov av tarmrengöring före undersökningen.
PO-02
5-års barnendoskopier på ett länssjukhus; Propofol versus generell
anestesi avseende säkerhet och komplikationer
Majerczyk, B. 1 ; Frisell, K. 2 ; Linné-Guebeli, C. 1 ; Berglund, E. 1 ; Press, A. 1 ; Spetz,
P. 2 ; Lindgren, F. 3
1 Mälarsjukhuset, Barn och ungdomskliniken, Eskilstuna, Sverige; 2 Mälarsjukhuset,
Anestesikliniken, Eskilstuna, Sverige; 3 ALB, Karolinska sjukhuset,
Sektionen för pediatrisk gastroenterologi, Huddinge, Sverige
Bakgrund: Propofolsedering (PA) används som en vanlig metod vid endoskopiska
undersökningar på barn på Mälarsjukhuset i Eskilstuna sedan
2006. Syftet är att jämföra denna metod med generell anestesi med
intubation (GA) avseende komplikationer samt gå igenom vilka symptom
och labparametrar som föranledde undersökning samt vilka histopatologiska
fynd som gjordes.
Metod: Restrospektiv genomgång av journaler på barn som under perioden
2006-2010 genomgått endoskopisk undersökning genomfördes.
Gastrokuriren 2 • 2012 29