NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 

SVENSKA 

P OLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT 

UTBILDAR & INFORMERAR 

Nr 1 · 2016 

Nya missbruksdroger – från upptäckt till klassning 

Morgondagens droghandel på darknet 

Restriktiv syn på narkotika räddar liv 

Organiserad tablettsmuggling från Ungern

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2016 


Svenska 

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS 

Tidskrift 

ANSVARIG UTGIVARE: 

Mika Jörnelius 

CHEFREDAKTÖR: 

Gunnar Hermansson (GH) 

REDAKTIONSKOMMITTÉ: 

Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör 

Lennart Karlsson (LK) 

Niklas Lindroth (NL) 

Emil Lundberg (EL) 

Ulla-Stina Nilsson (UN) 

ADRESS: 

SNPF:s Tidskrift 

Polisregion Väst 

PO Storgöteborg 

Spaningssektion 1 

Box 429 

401 26 Göteborg 

Telefon: 070-751 53 71 

Webb: www.snpf.org 

SVENSKA NARKOTIKA- 

POLISFÖRENINGENS 

ANNONSAVDELNING: 

c/o Mediahuset i Göteborg AB 

Marieholmsgatan 10 C 

415 02 Göteborg 

Telefon: 031-707 59 55 

Fax: 031-84 86 82 

annonser@snpf.org 

MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR 

Ansökan om medlemskap inges till 

styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; 

Box 429, 401 26 Göteborg 

Ansökan via hemsidan www.snpf.org 

Postgiro SNPF 63 73 06-2 

INNEHÅLL 

Ledaren: Fel personer tar ut laget........................................................... 2 

Info från styrelsen ................................................................................... 3 

Redaktörens spalt .................................................................................. 3 

Nya missbruksdroger – från upptäckt till klassning................................. 6 

Strukturbestämning av nya droger ......................................................... 6 

Nätdroger fastnade i massiv tullkontroll ............................................... 10 

Inköpsställen för droger på öppna hemsidor ........................................ 12 

EMCDDA: 

Sammanställa, analysera och vidareutveckla fakta om narkotika .... 14 

Early Warning System .......................................................................... 18 

Många källor till nya psykoaktiva substanser ....................................... 22 

Morgondagens droghandel på darknet ................................................ 26 

Är arbetet mot narkotika på gatan historia? ......................................... 30 

Från Stockholmsförorten till Bergslagens finnskogar............................ 34 

Smuggling över Öresund – en riktig Norgehistoria ............................... 38 

Pennsylvania Narcotic Officers Association.......................................... 42 

CNOA-stipendiet 2015 – narkotikapoliskonferens i San Fransisco ...... 46 

Rättsrutan: Narkotikasmuggling – försök eller fullbordat brott .............. 50 

Hantering av narkotikamaterial – en arbetsmiljöfråga .......................... 51 

Synnerligen grova narkotikabrott föreslås ge hårdare straff ................. 51 

Notiser: Världen runt ........................................................................... 54 

Landet runt ............................................................................. 55 

Restriktiv syn på narkotika räddar liv .................................................... 58 

Färre restriktioner i substitutionsbehandlingen...................................... 59 

Oacceptabla skillnader i ADHD-behandling ......................................... 59 

Ny Sifo: Svenskar vill ha kvar förbud mot narkotika ............................. 61 

Semantiska knep i narkotikadebatten .................................................. 64 

Organiserad tablettsmuggling från Ungern .......................................... 70 

Bok- och filmtips ................................................................................... 76 

Brev till rikspolischefen ......................................................................... 78 

Stipendierutan ...................................................................................... 80 

Är arbetet mot narkotika 

på gatan historia? 

Sidan 30-31 

ADRESSÄNDRING: 

Via www.snpf.org eller e-posta till 

snpf@snpf.org 

MANUSSTOPP: 

Manusstopp 7 jmars 2016. 

Utgivning vecka 15, 2016. Skicka in bidrag 

och bilder i god tid före manusstopp till 

gunnar.hermansson@snpf.org 

OMSLAGSBILD: Fotolia. 

PRODUKTION OCH TRYCK: 

Åkessons Tryckeriaktiebolag 

Box 148, 361 22 Emmaboda 

Telefon. 0471- 482 50 

www.akessonberg.se 

ISSN 1101-6817 

1.16 Årgång 29 

Är narkotika ett förortsproblem? 

betet mot narkotika sker i fyra nivåer. Tre grupper jobbar 

mot kriminella nätverk och mot strategiskt viktiga 

Narkotikans effekter blir större i ett område med segregation och utanförskap. 

Det som framkommer i lägesbilden är att narkotikahanteringen 

är ett problem. Narkotika är inte bara ett personer där brotten är oviktiga men där narkotika är 

Foto: Hanna Grandert. 

förortsproblem, men narkotikans effekter blir dock vanligt förekommande. Nästa nivå är en klassisk gatulangningsgrupp 

som jobbar mot de öppna droghan- 

större i ett område med segregation och utanförskap. I 

trygghetsmätningen, genomförd 2014, anser 9 procent delsplatserna. Nästa nivå är lokalområdespoliser och 

Det finns många inom polisen som sett oroligt på den utveckling som skett inom 

i både Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta att de upplever 

att narkotikamissbrukare stör ordningen i områkotika 

på den tid som finns mellan HR. Självklart är 

sista nivån är ingripandepoliserna som verkar mot nar- 

narkotikaområdet de senaste fem åren. Flera processer har försvårat polisens uppdrag 

och på flera håll i landet vittnar poliser om obefintliga nationella direktiv Från och en Stockholmsförorten 

men 3 procentenheter över snittet på 6 procent. Öppen möjlig på grund av vår numerär och att de möjlighedena 

de bor i. Det är inte de högsta siffrorna i länet vi medvetna om att den organisation som vi byggt är 

obefintlig verksamhet. Dessa processer är bland annat praxisförändringen, polisens 

droghandel möjliggör även för ungdomar som är intresserade 

att göra tidig debut (bruk). 

skall ha koll på målen och för att allt arbete ska kugga 

terna inte finns i alla lokalpolisområden. All personal 

omorganisation och en frånvarande narkotikadebatt bland politiker. Många poliser 

Utöver de två ovan nämnda problem så finns i varandra, där hela lokalpolisområdets arbete går mot 

till västmanländska Finnmarken 

har ställt sig frågan om narkotikaarbetet inom polisen är på väg att dö ut? 

brottskategorier som kan kopplas till narkotikahandeln. 

Hot och våld kopplat till territoriella konflikter, toder som ska användas i den operativa vardagen. 

samma mål, tar medarbetarna fram aktiviteter och me- 

Cannabisodling 

hot och 

i Kopparberg 

våld kopplat till skuldförhållanden samt brott Målet är inte kvantitativa siffror utan effekt i området. 

som begås för att finansiera bruk. Hot och våld riskerar 

att gå ut över tredje man och en upplevd otrygghet 

Varför denna oro? 

tomma ord om man inte lyckas konkretisera det och 

En intressant iakttagelse är varför dessa poliser är oroliga? 

Finns det ett egenintresse i form av att arbetet mot 

”Jag har känslan av att ningar, cannabisodlingarna sker. Brott som begås av bara personer ökar som behöver i omfattning och att det är 

göra det till förståliga processer i vardagen. 

infinner sig bland de boende då våld, som t.ex. skjut- 

Framtidens narkotikaarbete på gatan 

Det som behövs är inte nationella direktiv för att arbeta 

Örebro mot narkotika på gatan utan tydliga problembil- 

narkotika är kul och att enskilda poliser är rädda att förlora 

spännande arbetsuppgifter, eller kan det vara så en- 

Vi vet att medarbetaren som arbetar i yttre tjänst har 

näringsidkare, då de blir föremål för stölder genom der. Det som behövs är att medarbetare säger I att husets det källare är fanns odlingstält och cannabisplantor i olika 

Lokalpolisområde Rinkeby större nätverk som agerar pengar i till landet.” narkotika – går Anders även det Persson, ut över boende grova och brott 

kelt att poliser i yttre tjänst har den bästa lägesbilden och denna bästa ”kollen” och således den bästa lägesbilden/problembilden. 

Ledningen håller därför Redan kontinu- 

i april 2013 tipsade polisen i Kalmar län sina gjorts om ”vattning”, ”tält” därefter. och ”sticklingar”. Ta ansvar för Det den lokala problembilden och 

inbrott eller andra egendomsbrott. 

ett problem och att lokalpolisområdeschefer prioriterar stadier. 

ser vilka konsekvenser narkotikan ger lokalsamhället? 

erliga och strukturerade medarbetardialoger kollegor för att ta i Örebro om att man Hur i samband har då med Rinkeby ett till-organiseraslag 

mot en cannabisodlare hittat en anteckning om dagboksbladen, nummer som gick att knyta till perso- 

fanns även två mobiltelefonnummer forma organisationen antecknade därefter. på 

Arbetet ska utgå från problembild 

del av deras kunskap om vilka problem som finns i det 

Lokalpolisområdet har under tiden som besöket 

geografiska området. Denna kunskap läggs ihop med 

sin personal? 

pågått mobiliserat för att stoppa minibussen när den 

en adress i Kopparberg. En rutinkontroll vid tiden gav ner hemmahörande i Stockholms södra förorter. En av 

och byggas underifrån 

statistik och samverkansdialoger för att få en polisiär 

Lokalpolisområde Rinkeby har organiserat sig utifrån 

lämnade huset, vilket också skedde. Det är inte svårt 

inga uppslag, men adressen levde vidare i det kollektiva 

medvetandet. Ett år senare, när en radiobil uppkabrott 

och vapenbrott. 

personerna var sedan tidigare dömd för grovt narkoti- 

En av omorganisationens grundfundament är att arbetet 

ska byggas underifrån. Ett direktiv som lätt blir 

av arbetstiden ska läggas på narkotikabekämpning. Ar- 

Lokalpolisområde uppgivenhet Rinkeby och frustration sig när det visade sig att 

lägesbild. 

den problembild som finns. Direktivet är att 40 procent 

Christoffer Bohman och Niclas Andersson att föreställa sig att det till en början uppstod viss 

rättade en minnesanteckning om att personer burit in 

de svarta plastsäckarna i bilen till största del innehöll 

flyttkartonger i huset, så blev tipset återigen aktuellt. 

hushållsavfall. 

Slagningar på de fordon som observerats visade att de Skördetid 

30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2016 

Som 31 tur var påträffades även en del rester av cannabisplantor 

i säckarna och det tänkta scenariot med en 

var hemmahörande i Stockholmstrakten. 

I början av 2015 har ännu en känd kriminell från Stockholms 

södra förorter dykt upp i den nu allt mer intensi- 

Polisen i Lindesberg började nu ägna adressen visst 

husrannsakan i fastigheten i Kopparberg blev en realitet. 

Vid husrannsakan skördades ca 17 kilo cannabis i 

intresse. När det i november 2014 anades ett ljusblått fierade utredningen. Det visar sig att fastighetsägaren i 

sken från en springa i de i övrigt omsorgsfullt övertäckta 

källarfönstren så blev saken givetvis högintressant. ledarna i det kriminella gänget Werewolf Legion. I maj 

Kopparberg fått pengar insatta på sitt konto från en av 

odlingstält och inredda odlingsrum. Fastighetsägaren 

greps och anhölls liksom de två som besökt honom 

Under de kommande månaderna gjordes ett antal månad dyker denne man dessutom upp i Kopparberg i 

tidigare under dagen. 

intressante iakttagelser. Man dokumenterade hur säckar 

bars in och ut i källaren, hur det kom onaturligt På spaningsbilder syns hur ledaren för Werewolf Legi- 

egen hög person tillsammans med ytterligare en person. 

höga värmesignaturer från ventilationen och att det on och hans kamrat bär in jordsäckar och sedan lastar 

Utredning, kopplingar 

slängts tomma jordsäckar i soporna. Under de inledande 

spaningarna påträffades två utrivna sidor ur svarta plastsäckar. Man ser även hur de två samtalar 

och överraskande fynd. 

den minibuss de anlänt i med fyra, till brädden fyllda, 

vad som såg ut att vara en dagbok där anteckningar med fastighetsägaren innan de åker från platsen. 

Det visar sig snart att många av de inblandade var gamla 

kompisar från Stockholms södra förorter, och det är ditåt 

spåren nu leder. 

Minibussen var hyrd av en av de personer som redan 

innan varit i utredarnas blickfång då hans telefonnummer 

funnits på de utrivna dagboksidorna. Han visar 

sig vara en av två ägare till en flyttfirma i Stockholm. 

Åklagaren anhöll honom i sin frånvaro, men han infann 

sig själv på polisstation tillsynses väl medveten om att 

han riskerade inlåsning. I bagaget fanns nämligen såväl 

tandborste som lektyr. 

Under den fortsatta utredningen framkom att en av 

de anställda på flyttfirman tidigare dömts till fyra år 

fängelse för smuggling av cannabis från Norge. Samme 

man hade några månader tidigare gripits av Tullverket 

i ett nytt ärende som renderat i beslag av ca nio kilo 

cannabis. Drogerna påträffades då i en bil tillhörande 

flyttfirman. Som för att sluta cirkeln så visade det sig 

att ”flyttgubben” i fråga var bror till den man som ägde 

gården i Kalmar där polisen 2013 hittade en cannabisodling. 

Alltså den gård där man hittade en anteckning 

om adressen i Kopparberg. 

Utredarna från Örebro åkte nu upp till Stockholm 

och förenade sig med Tullverkets personal. Vid en husrannsakan 

i flyttfirmans lokaler påträffades en Huset i Kopparberg som användes för cannabisodling. 

väska 

Sidan 34-35 


Spanare i lokalpolisområdet har den bästa ”kollen”. 


med drygt 16 kilo amfetamin. I och med det så greps 

även den andre delägaren i flyttfirman, eftersom han 

precis som sin redan inlåste kollega hade nycklar till de 

förvaringsutrymmen som amfetaminet förvarades i. 

När Tullverket kontrollerade nycklar som ”flyttgubben” 

som redan satt häktad för cannabissmugglingen 

hade med sig då han greps, visade det sig att han också 

haft tillgång till utrymmet. 

Tullverket fortsatte utreda amfetaminfyndet medan 

man i Örebro knöt ihop säcken kring cannabisodlarna. 

Trots många uppslag och misstankar om mer omfattande 

verksamhet kom utredningen av cannabisodlingen 

att stanna vid vad som påträffades i källaren. 

När domarna till slut kom fann tingsrätten det styrkt 

att trädgårdsmästaren i Kopparberg gjort sig skyldig till 

narkotikabrott, något som renderade honom ett fängelsestraff 

på ett år och åtta månader. De två som greps i 

samband med det initiala tillslaget, ledaren för Werewolf 

legion och hans kamrat, dömdes för medhjälp till narkotikabrott. 

Likaså dömdes en av ägarna till flyttfirman 

till åtta månaders fängelse. I ett separat mål i Stockholm 

dömdes flera personer till långa fängelsestraff, bland 

annat på grund av det amfetamin som påträffades i jakten 

på bevis i cannabisärendet från Kopparberg. 

Anders Persson på grova brott i Örebro är övertygad 

om att närheten till Stockholm och att det finns billiga 

fastigheter i trakterna kring Örebro gör att det här nog 

inte är sista gången som Stockholmsbaserade ligor dyker 

upp i hans distrikt. 

Emil Lundberg 

35 


1

Ledaren 

Fel personer tar ut laget 

Polismyndigheten har nu kommit in i sitt andra verksamhetsår 

efter att det knakat rejält i fogarna i den nya 

konstruktionen. Det står väl helt klart att arkitekterna 

av bygget varit allt för okunniga och kommunicerat 

för dåligt med hantverkarna och de som framgent skall 

leva och bedriva verksamhet utifrån de nya förutsättningarna. 

Byggen som startas från höjden tenderar oftast 

att få en svag grund. 

Vad man glömde och helt nonchalerade var att 

polisverksamhet är ett mycket speciellt hantverk som 

är otroligt mångfasetterat med de avgörande inslagen 

kunskap, rätt resurser, beprövad erfarenhet, engagemang, 

kontinuitet, uthållighet, förtroende, trygghet, 

metodutveckling, belöning, rätt rekrytering, ödmjukhet 

inför uppdraget, tillit till ledarskapet och en god 

laganda, för att räkna upp en del av framgångfaktorerna 

för att möta alla risker och utmaningar som finns 

i samhället. 

Vad avser möjligheten till snabba beslut i resursutnyttjandet 

och rättvisare service till medborgarna över 

hela landet, var det säkert rätt att skapa en nationell 

polismyndighet. Det fanns mycket i den gamla organisationen 

som fungerade otillfredsställande och som gav 

anledning till kritik och besvikelse. Men det var respektlöst 

mot de anställda och naivt inför medborgarna 

när de ytterst ansvariga samt politikerna gav direktiven 

inför det nya myndighetsbygget. Förebilden var säkert 

hämtad från annat håll såsom privata sektorn och 

annan offentlig förvaltning. 

Polisverksamhet är så olikt annan verksamhet då 

det ständigt i microperspektivet finns människor med i 

spelet som skall hjälpas eller avhållas vid olika beteenden 

i situationer. Det blir sällan exakt likt med tidigare 

händelser eftersom det är just fråga om individer med 

olika förutsättningar. 

I ett makroperspektiv med olika grupperingar går 

det igen. Poliser måste ha erfarenhet och den där speciella 

fingertoppskänslan i sitt hantverk för att lösa 

uppgifterna. Andra kan och skall ställa krav på vilka 

uppgifter som skall lösas, men när det gäller hur, förutsatt 

lagstödet, kan det aldrig vara annan än polisen 

som väljer utförandet. Som en konsekvens av det så 

är det helt avgörande att polisernas, hantverkarnas, 

praktikernas önskemål tydligt beaktas och respekteras 

i en omorganisation. Det blev för dåligt med just detta 

i samband med omorganisationen. Allt för många som 

saknade den egentliga polisiära kunskapen och förmågan 

tilläts dominera tillställningen och nu ser vi utfallet. 

Skomakaren blev inte vid sin läst. 

Ett konkret exempel är rekryteringsarbetet som 

överlämnats till en HR-funktion som står långt bort 

ifrån den polisiära verksamheten och utifrån det perspektivet 

tokigt nog förväntas placera rätt person på 

rätt plats vid tillsättningar av tjänster. Det kan inte bli 

annat än galet när man lämnar över till utomstående 

att ta ut laget. Inget ont om förbundskaptenen i fotboll, 

men gav man uppdraget till honom att ta ut ett lag i 

ishockey kan man vara helt säker på att medaljerna 

uteblev och troligen ramlade laget ner en division. 

Det krävs snarast rejäla justeringar av organisationen 

innan allt för många polisiära Zlatan-ämnen har hunnit 

lämna för andra lag. 

Inom området narkotika har bilden snabbt förändrats. 

I samtliga större och halvstora städer i landet 

finns nu en ny gatuproblematik med barn och ungdomar 

som rör sig vind för våg utan någon som helst 

kontroll eller föräldrastöd. Många har en bakgrund 

från andra länder som gatubarn med allt vad det kan 

innebära med kriminalitet och missbruk, och andra 

nyanlända utan den erfarenheten söker deras sällskap i 

städernas centrala delar. 

Det har uppstått ett rejält embryo till elände, redan 

svårhanterligt men kommer definitivt att utvecklas till 

något mycket obehagligt om inte sociala och polisiära 

resurser snabbt kommer på banan för att möta situationen. 

Polisära gatulangningsgrupper i samverkan 

med de kommunala resurserna måste utan dröjsmål 

komma i gång och ta kontroll. 

Anders Stolpe 

Vice Ordförande 

2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2016

Info från styrelsen 

SNPF har träffat regionpolischefen Annika Stenberg 

och informerat henne om föreningens verksamhet. Vi kommer 

att fortsätta att samarbeta med Polisregion Syd framöver i allmänhet 

och i synnerhet när SNPF arrangerar en utbildningskonferens 

i Malmö våren 2017 

Mika Jörnelius och Zijad Taslaman träffade polischefen i Region 

Syd, Annika Stenberg. 

Flera kortare utbildningar planeras 

Redan den 2 februari arrangerade SNPF ett seminarium i 

Umeå med föreläsningar av Anders Bergqvist, chef för tullkriminalen 

i Norrland, och Johan Ekström från polisens särskilda 

insatsgrupp i Luleå. 

Ytterligare ett halvdagsseminarium är planerat i Blekinge 

den 9 mars liksom seminarier i Värmland och Stockholm där 

datum ännu inte är fastställda. 

Missa inte utbildningskonferensen. 

Det är ännu inte för sent att anmäla sig till jubileumskonferensen 

i Göteborg i april. Sista anmälningsdag är den 29 

februari. 

Vi tackar följande externa skribenter som medverkat 

i tidningen. 

Anna Zackrisson, Pia Borgsjö och 

Jenny Rosengren Holmberg LINKÖPING sid 6 

Stewe Alm LISSABON 14 

Christoffer Bohman, 

Niclas Andersson STOCKHOLM 30 

Tomas Claesson GÖTEBORG 42 

Ulf Holst GÖTEBORG 46 

Anna Stenfeldt Hennings LINKÖPING 51 

Orsolya Hoffmann ESKILSTUNA 58 

Kerstin Käll LINKÖPING 58 

Peder Langenskiöld STOCKHOLM 61 

Max Hector VÄXJÖ 78 

Redaktörens 

spalt 

Välkomna till ett nytt år med SNPFtidningen. 

Vi ägnar en stor del av 

innehållet i detta nummer åt fenomenet 

nya nätdroger och handel med 

droger via internet. 

Vår stora drogscen sedan flera år 

är ju som bekant det vanliga internet 

och den krypterade delen darknet. 

Här trängs försäljare av alla 

typer av narkotika och andra droger 

och det är enkelt och bekvämt att 

sitta hemma och beställa och betala. 

Leverans ända hem i brevlådan eller 

till närmaste utlämningsställe sköts 

av Posten och andra fraktbolag. 

Läs om Tullverkets förstärkta 

insats mot smuggling i brev- och 

paketförsändelser som ger en bild av 

den stora omfattningen. 

Internet har också möjliggjort den 

snabba spridningen av den otroliga 

mängd nya syntetiska substanser 

som framställs, huvudsakligen i 

Kina. Drogsubstanserna kan säljas 

helt öppet på nätet under kortare 

eller längre tid innan de blir klassade 

och förbjudna. Många har nappat på 

den mycket lönsamma affärsidén att 

sälja de lagliga drogerna och myndigheterna 

ligger hela tiden efter i sin 

strävan att upptäcka och förbjuda 

nya psykoaktiva substanser. Även 

detta problemområde belyses här. 

Ett annat mycket märkligt fenomen 

är att Socialstyrelsen systematiskt 

motarbetar den så kallade nolltoleransen 

mot droger som vi har 

i Sverige. Det senaste draget är att 

ta bort restriktioner och underlätta 

för betydligt fler missbrukare och 

beroende att få sina begärliga droger 

från samhället. De som varnar för 

följderna av denna medikalisering 

nonchaleras och man kan undra vem 

som tjänar mest på affären. 

Gunnar Hermansson 


3

Nya missbruksdroger 

Från upptäckt till klassning 

Nya missbruksdroger i kategorin nätdroger förbjuds på löpande band i Sverige. 

Folkhälsomyndigheten lämnade i november 2015 till regeringen en lista med 31 

nya substanser som föreslås bli klassade som narkotika eller hälsofarliga varor. 

Regeringen tog beslut som trädde i kraft den 26 januari 2016 om klassning enligt 

förslaget. 

Sedan januari 2015 har därmed 50 nya ämnen blivit listade som narkotika och 74 

som hälsofarliga varor. 

Hur upptäcks nya drogsubstanser i Sverige och varifrån får Folkhälsomyndigheten 

sin information om de nya drogerna? 

Följande 14 ämnen blev narkotikaklassade från den 26 januari 2016: 

• U-47700 och W-18 som är syntetiska opioider. 

• propylfenidat som är strukturlik metylfenidat 

• N,N-dipropyltryptamin (DPT) som är en syntetisk tryptamin 

• AL-LAD och LSZ som är LSD-liknande 

• allyleskalin, metallyleskalin och eskalin som är fenetylaminer relaterade till meskalin 

• 25B-NBOH, 25B-NBF, 25C-NBF och 25I-NBF som är varianter av NBOMe-hallucinogener 

• metizolam som är en bensodiazepinanalog. 

17 ämnen klassades som hälsofarlig vara: 

• 5F-PY-PINACA, 5F-PY-PICA, EMB-FUBINACA, 5F-EMB-PINACA och MDMB-CHMCZCA som är 

syntetiska cannabinoider 

• 1p-LSD som är LSD-liknande 

• 5-DBFPV, 3,4-dimetoxi-alfa-PVP, 3,4-dimetoxi-alfa-PHP, 4F-alfa-PEP, alfa-POP, 4-MeO-alfa-PPP, 

2-MEC och mexedron (4-MMC-OMe) som är syntetiska katinoner 

• 4-metoxibutyrfentanyl (4-MeO-BF) och furanylfentanyl (Fu-F)som är syntetiska opioder 

• MTTA (meftetramin) är en gamma-aminoketon. 

Strukturbestämning av nya droger 

Nya droger dyker upp hela tiden - hur gör NFC för att upptäcka dessa? 

Kan NFC upptäcka alla typer av nya droger? 

Nya droger delas ofta in i grupper efter sin kemiska 

struktur. Exempel på grupper är fenetylaminer (där amfetamin 

ingår), katinoner (där MDPV ingår) och syntetiska 

cannabionider (substanserna i rök-mixen Spice). 

Droganalyssektionen på Nationellt forensiskt centrum, 

NFC, analyserar beslag som främst inkommer 

från polisen. Analysmetoden som används är en så kalllad 

screenmetod, vilket innebär att även okända droger 

kommer att ge ett utslag. Vid den första analysen kan 

man ofta få en ledtråd om vilken grupp substansen 

tillhör. På Droganalyssektionen startas då en strukturutredning 

som syftar till att fastställa den exakta kemiska 


Drogsubstanser grupperas ofta efter sin kemiska struktur. Här visas några vanliga exempel. 

strukturen för den okända substansen. Genom att utföra 

en rad olika analyser, lägga pussel med den information 

som erhållits samt söka information i vetenskaplig litteratur 

kan man fastställa strukturen på nya droger. 

När en ny substans blivit identifierad lämnar NFC 

information till Folkhälsomyndigheten som har till 

uppgift att ta fram fakta till regeringen inför en 

eventuell klassning. Folkhälsomyndigheten rapporterar 

också informationen vidare till det europeiska organet 

EMCDDA (European Monitoring Centre for Drugs 

and Drug Addiction) i Lissabon som sammanställer 

information om nya droger från samtliga EU-länder. 

Spice vållade problem 

När rök-mixen Spice först dök upp i mitten av 2000-talet 

tog det lång tid för NFC och forskare i Europa att 

hitta den verksamma substansen. Spice är en växtblandning 

till vilken en eller flera syntetiska substanser 

(cannabinoider) tillförs. Länge pågick undersökning av 

vilka växter som ingick i Spice, innan forskare i Tyskland 

kunde konstatera att den verksamma substansen 

var den mycket potenta drogen JWH-018 som sprayats 

på växtblandingen. 

Under hösten 2014 förekom flera dödsfall i samband 

med missbruk av en ny Spice-substans och 

kemister vid Droganalyssektionen gav utredningen 

högsta prioritet för att snabbt fastställa strukturen på 

den okända cannabinoiden. Den 14 oktober utfördes 

den första analysen, följt av en rad olika analyser 

och redan tio dagar senare hade man identifierat den 

syntetiska cannabinoiden MDMB-CHMICA även kalllad 

MMB-CHMINACA. Substansen rapporterades till 

Folkhälsomyndigheten och klassades som hälsofarlig 

vara den 16 januari 2015. 

Väl inarbetade rutiner och nya instrument 

Med dagens ökning av nya droger har nu NFC en väl 

inarbetat rutin för fastställande av nya droger och har 

investerat i instrument väl lämpade för detta. De flesta 

droger detekteras med screenmetod men för vissa substanser 

har specialmetoder utvecklats. För att snabbt 

kunna fastställa en ny drog är det därför av vikt att 

NFC får information om t.ex. symptom hos den som 

brukat substansen eller uppgifter om att överdosering 

eller dödsfall har skett. NFC utför även strukturutredningar 

åt svenska och finska tullaboratoriet. 

Fortsatt stor inströmning av nya droger till 

NFC 

Under 2014 slogs alla rekord gällande inströmningen 

av nya droger till NFC, då totalt 72 nya missbrukssubstanser 

strukturbestämdes. Under 2015 utfördes 51 

strukturutredningar. Utöver dessa utredda substanser 

köps varje år ett antal referenser av nya substanser in. 

Det är alltså en fortsatt stor inströmning av nya droger 

till NFC. 

Det är främst antalet syntetiska cannabinoider som 

har minskat, vilket kan förklaras av att beslag av rökmixen 

Spice har minskat drastiskt. Anledningen till 

detta kan vara de dödsfall som skedde under 2014 och 

att drogen blev omskriven i media, vilket lett till att 

drogen minskat i popularitet. Det gjordes också en stor 

satsning under 2015 att klassa många syntetiska cannabinoider 

som är de verksamma substanserna i Spice. 

Men bara för att antalet nya droger vid NFC har 

legat på en lägre nivå än 2014, ska detta inte tolkas som 

att det totala antalet beslag av narkotika minskar. Det 

är tvärtom så att antalet narkotikabeslag har ökat även 

under 2015 och den drog som ökar mest är cannabis. 

Antalet nyupptäckta drogsubstanser under de senaste åtta 

åren. 

Anna Zackrisson, 

Pia Borgsjö, 

Jenny Rosengren Holmberg 

Droganalyssektionen, NFC 


7

Nätdroger fastnade i 

massiv tullkontroll 

Tullverket har en viktig funktion för upptäckt av nya missbruksdroger som förs in i 

landet i post- och kurirflödet, en smugglingsmetod som ökat stort i omfattning. 

Under hösten 2015 beslutade ledningen för Tullverkets 

brottsbekämpning att genomföra en större nationell 

insats mot försändelser i post- och kurirflödet med fokus 

på nätdroger. Med benämningen nätdroger avsågs 

alla typer av missbrukssubstanser som man enkelt kan 

beställa via internet, alltså inte bara de nya substanser 

som man vanligtvis brukar benämna nätdroger. 

– Syftet med den omfattande satsningen var att 

störa den olagliga handeln med droger genom att radikalt 

öka antalet beslag, säger Bertil Östgård, chef för 

Tullverkets kompetenscenter Nord i Umeå och nationellt 

ansvarig för insatsen mot nätdroger. – Vi ville 

med detta också förhindra att en stor mängd droger 

nådde fram till mottagaren, säger Östgård. 

Tullverket kunde också genom insatsen skaffa sig en 

tydligare bild av omfattningen av detta sätt att smuggla 

droger. 

Under den fyra veckor långa insatsen mer än fyrdubblades 

Tullverkets beslag av droger, vapen och annat smuggelgods 

i försändelser. 

Förstärkt kontroll under fyra veckor 

Operation nätdroger genomfördes i tre faser. Försändelser 

i post- och kurirflödet från utlandet kommer i 

huvudsak till terminalerna i Stockholm (Arlanda), 

Göteborg och Malmö och insatsen koncentrerades till 

dessa orter. 

Tullverkets underrättelse- och analysenhet sammanställde 

en lägesbild över flödet på de olika postterminalerna. 

Tullens laboratorium förbereddes och 

förstärktes för ökade volymer. Även utrednings- och 

spaningsresurser blev förstärkta med mer personal. 

På Arlanda, där flödet är som störst, blev personalen 

fyrdubblad under perioden. 

Den operativa fasen ägde rum under fyra veckor 

på varje ort från sista veckan i oktober till och med 

första veckan i december 2015. Därefter har resultaten 

sammanställts och analyserats och de beslagtagna 

drogsubstanserna har identifierats av Tullverkets 

laboratorium. 

Omfattande smuggling av läkemedel 

och dopningsmedel 

– Resultatet av den intensifierade insatsen blev mycket 

lyckat, säger Bertil Östgård. Totalt röntgades mer än 

5000 brev och paket och sammanlagt gjordes 2132 

beslag i post- och kurirförsändelser. Det är en stor ökning 

jämfört med de knappt 500 beslag som görs ett 

normalår under samma period. 

Merparten av de beslagtagna preparaten var läkemedel 

som enkelt kan beställas på olika hemsidor. 

1147 beslag (54 procent) innehöll läkemedel som inte 

är narkotikaklassade, huvudsakligen potensmedel. 

Ett stort läkemedelsbeslag innehöll 25 000 tabletter 

som misstänktes innehålla substansen metizolam, 

ett nytt preparat i gruppen bensodiazepiner som 

inte blev klassat som narkotika i Sverige förrän ett 

par månader efter insatsen, den 26 januari 2016. 

Av de klassade preparaten utgjordes 133 beslag av 

dopningsmedel. Bland de narkotikaklassade preparaten 

var bensodiazepiner (sömn- och lugnande medel) 

vanligast med 201 beslag. Därefter kom tramadol 

69 beslag, cannabis 56, amfetamin 32, ecstasy 23, 

kat 22 samt övrig narkotika 81 beslag. 36 beslag var 

klassade som hälsofarliga varor. I dagsläget håller 

laboratoriet på med analyser av ett 20-tal misstänkta 

oklassade nya nätdroger. 

Man noterade också ett relativt stort antal beslag 

av vapen, men dock inga skjutvapen, utan stickvapen, 

tårgas m.m. Det var också en stor ökning av framförallt 

batonger som togs i beslag under insatsen. 


En stor del av de oklassade läkemedlen kom från 

Singapore, Indien och Ryssland. De flesta bensodiazepinerna 

och övrig narkotika (nya nätdroger) hade 

avsänts från Storbritannien, som ofta är transitland 

för dessa preparat. 

Polen och Rumänien låg i topp som avsändarländer 

av dopningsmedel. 

Innehållet i mer än 5000 brev och paket undersöktes genom 

röntgen. 

Potensmedel utgjorde en stor del av de oklassade läkemedel 

som stoppades av tullen. 

Kontrolloperationen sista beslag, ca 500 gram cannabis, gjordes 

i denna ”tullbåt” . 

Tvångsåtgärder och gripanden 

Operation nätdroger gav också spinoff-effekter i form 

av tvångsåtgärder, gripanden och inledande av förundersökningar. 

Ett stort dopningsbeslag gjordes på postterminalen 

i Malmö när man undersökte fyra paket som innehöll 

anabola steroider (AAS) i en sammanlagd mängd av 

397 000 enheter. Detta beslag ledde till en husrannsakan 

hos adressaten i Småland där tullens spanare 

anträffade ytterligare 55 800 ampuller, 6800 vialer 

och drygt 685 000 tabletter anabola steroider. Två 

personer greps och är häktade i en förundersökning 

som fortfarande pågår. 

Ett annat större dopningsärende initierades efter 

en kontroll i paketflödet på Arlanda. Sju försändelser 

innehöll totalt 800 000 enheter dopningsmedel, AAS, 

fördelat på 59 000 tabletter och 14 600 ampuller. De 

sju paketen skulle hämtas ut på ett postutlämningsställe 

i Värmland, vilket också skedde. Tullens personal 

bevakade utlämningen och grep två norrmän som 

kommit till Värmland för att hämta ut paketen med 

preparat. 

Ett annat anmärkningsvärt fynd gjordes i Stockholm 

i en kurirförsändelse från Peru. Den innehöll dokument 

som impregnerats med kokain. Totalt 171 gram 

93-procentigt kokain kunde utvinnas från pappersarken. 

En person greps och är häktad. 

Framtiden 

Tullverket följde inlägg och kommentarer på olika 

sociala medier under och efter insatsen och det var 

uppenbart att de störande kontrollerna hade gett effekt, 

menar Bertil Östgård. – Med detta resultat ser vi 

att det finns mycket att göra när det gäller att arbeta 

i post- och kurirflödena. Både beslagen, omhändertaganden 

samt spinnoff-effekterna gör att vi kraftigt 

stör handeln och att flera stora distributörer slås ut 

och lagförs. 

En liten insats med ett stort utfall är resultatet och 

sett ut ett samhällsmässigt perspektiv är resultatet 

mycket tillfredställande. 

– Tullverket kommer alltid att värdera sina resurser 

så att vi kan göra så stor samhällsnytta som möjligt, 

avslutar Bertil Östgård, ansvarig för insatsen mot 

nätdroger. 

Stort antal avsändarländer 

De kontrollerade försändelserna kom från fler än 100 

olika länder och de beslag som gjordes var avsända 

från ett 50-tal olika länder. 



11

Inköpsställen för droger 

på öppna hemsidor 

I Tullverkets månadslånga satsning mot smuggling i post- och paketförsändelser 

gjordes ett antal beslag av traditionell narkotika såsom cannabis och amfetamin, men 

merparten av beslagen bestod av olika preparat som kan beställas på öppna sidor på 

internet. Det var receptbelagda läkemedel, narkotikaklassade läkemedel, dopningsmedel 

samt sådana psykoaktiva substanser som man vanligtvis brukar benämna nya 

syntetiska nätdroger. 

Narkotikaklassade läkemedel är lätt att beställa från 

utlandet. 

Exempel på potensmedel som dominerade tullens 

beslag av receptbelagda läkemedel. 

Anabola steroider och andra dopningsmedel säljs 

online på ett otal sajter. 

Nya psykoaktiva nätdroger som är förbjudna i 

Sverige kan beställas från andra länder. 


Sammanställa, analysera 

och vidareutveckla fakta 

om narkotika 

Stewe Alm rapporterar från EU:s narkotikakontrollorgan i Lissabon 

Sedan den 1 oktober 2014 är jag sekonderad av Polismyndigheten 

(NOA) som ”Seconded National Expert” 

(SNE) med placering vid EMCDDA (ECNN) i Lissabon. 

Mitt kontrakt omfattar två år till hösten 2016. 

Att vara sekonderad som SNE innebär att hemmamyndigheten 

betalar grundlönen samt att EU-myndigheten/ 

organisationen vid stationeringsorten står för traktamenten 

som till en del är fast plus ett tillägg som baseras 

på avståndet från hemlandet. Vidare gäller att man 

själv får ordna med bostad samt även stå för dess kostnader. 

Som SNE ingår man i organisationen där man 

är stationerad och sorterar under de chefer som finns 

där. Som SNE förväntas man bidra till EU-myndighetens 

verksamhet med sina professionella kunskaper och 

erfarenheter. Under tiden för sekonderingen så har jag 

min formella organisatoriska tillhörighet vid NOA:s 

Sambandsmannagrupp. 

Kort om EMCDDA (ECNN) 

Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och 

narkotikamissbruk (ECNN) eller, enligt den engelska 

benämningen, ”The European Monitoring Centre for 

Drugs and Drug Addiction” (EMCDDA) är en decentraliserad 

EU-myndighet med placering i Lissabon. 

EMCDDA är en civil organisation och ingår tillsammans 

med bl.a. Europol, Frontex och CEPOL i gruppen 

av EU-myndigheter som sorterar under EU General 

Direktorat ”Migration and Home Affairs”. 

EMCDDA bildades 1993 och utlokaliserades till 

Lissabon 1995. Vid myndigheten arbetar ca 100 personer 

varav hälften är forskare och experter med tillhörighet 

i den s.k. Vetenskapliga divisionen (”Scientific 

Division”). 

Det övergripande uppdraget för EMCDDA är att 

ta fram validerad fakta, data och kvalificerade analyser 

i form av rapporter och beslutsunderlag om 

narkotika och narkotikamissbruk till EU:s medlemsstater 

och EU:s olika beslutande organ och myndigheter. 

Dessutom är EMCDDA representerat vid flera 

EU-arbetsgrupper samt vid diverse expertmöten inom 

EU och internationellt. 

Exempel på rapporter från EMCDDA är ”European 

Drug Report”, ”European Drug Markets Report” 

samt en rad tematiska rapporter om nya trender, 

preparat o.s.v. Samtliga publicerade rapporter återfinns 

på EMCDDA:s hemsida www.emcdda.europa.eu. 

EMCDDA har knutit till sig ett omfattande nätverk av 

individuella forskare och experter (inklusive poliser) 

inom narkotikaområdet samt har upprättat samarbetsavtal 

med andra EU-myndigheter som Europol, CEPOL, 

EUROJUST, Eurostat etc. 

European Drug Report, som även kan laddas ner på svenska, 

beskriver drogsituationen inom EU och några andra angränsande 

länder i Europa. 

Myndighetens uppdrag består i två huvudinriktningar; 

att ta fram fakta och data om: 

1) Efterfrågan, som missbruk, epidemiologisk utveckling, 

effekter/skadeverkningar samt 

2) Tillgång, som narkotikapreparat, den illegala narkotikamarknaden, 

narkotikaproduktion, smuggling och 

distribution. När EMCDDA bildades var uppdraget 

uteslutande fokuserat på efterfrågesidan, men sedan 

några år ingår även att beskriva tillgången av narkotika 

på EU-marknaderna. 


EMCDDA:s verksamhet har fått en ökande betydelse 

i takt med att narkotikasituationen blivit alltmer 

komplex med ett ökande antal nya missbruksdroger 

(nya psykoaktiva substanser ”NPS”) och ett växande 

antal dödsfall samt att narkotikabrottsligheten har 

utvecklat metoder som blir allt svårare att upptäcka, 

bekämpa och beivra. Exempel på det senare är den 

ökande användningen av internet som medel att 

erbjuda och marknadsföra olika typer av kontrollerade 

och (ännu) ej kontrollerade missbruksdroger. 

Andra exempel på den ökande komplexiteten som 

EMCDDA försöker beskriva är narkotikahandelns 

ökande ekonomiska betydelse för utvecklingen av 

andra brottsliga verksamheter. 

EMCDDA är kanske mest känd för sin koordinerande 

roll inom EU om rapporteringen av nya psykoaktiva 

droger (NPS) som ingår i det övergripande 

uppdraget med tidig rapportering av nya droger och 

trender ”Early Warning System” (EWS). (Se sid 18). 

Mina uppdrag vid EMCDDA 

Min titel vid EMCDDA ”Scientific Analyst - Law enforcement” 

skvallrar om vad jag förväntas bidra med; 

att ta fram fakta, analysera dessa för att vidareutveckla 

kunskapen om hur droger avsätts på marknaden 

samt att skapa en bild av vad de rättskontrollerande 

myndigheterna vidtar får åtgärder mot narkotikabrottsligheten 

och vilka effekter som det får på narkotikamarknaderna. 

Kort innan jag kom till EMCDDA hade myndigheten 

tagit fram ett antal s.k. huvudindikatorer som 

verktyg till att beskriva hur och i vilken omfattning 

narkotika sprids på marknaderna i EU-länderna. 

Huvudindikatorn för marknaden (”Drug markets”) 

har delats upp i delindikatorerna; 

1) data om beslag som görs av rättskontrollerande nationella 

myndigheter, 

2) priser på narkotika från vad missbrukarna betalar 

till vad narkotikan kostar på produktions, grossist 

och langarnivåer, 

3) renhetsgrad för narkotikan, 

4) produktionsställen som illegala laboratorier, odlingar 

etc, 

5) statistik om narkotikabrott på olika nivåer, 

6) tillgång till narkotika bland befolkningarna samt 

7) beräkning av narkotikamarknadernas omfattning 

utifrån ekonomi. 

Mitt viktigaste uppdrag är att bidra till att utveckla 

en annan huvudindikator ”Drug Supply Reduction” 

vilket bl.a. innebär att samla data om och att beskriva 

hur narkotika avsätts på marknaderna och vad som 

görs för att förhindra att så sker. Att förhindra att 

narkotika når marknaderna omfattar åtgärder på 

flera nivåer, allt från FN konventioner, EU rådsbeslut, 

nationella lagstiftningar till hela skalan av aktiva och 

operativa åtgärder av rättskontrollerande nationella 

myndigheters planerade och händelsestyrda arbete. 

I mitt uppdrag fokuserar jag på vad som sker på 

”fältet” som att ta reda på hur många poliser som har 

till huvuduppgift att arbeta mot narkotikabrottslighet 

i Europa. Det arbetet hade redan påbörjats innan jag 

kom till Lissabon. Resultatet från det arbetet finns 

publicerat i en rapport ”Drug squads - units specialised 

in drug law enforcement in Europé” från 2012 

som finns att läsa på EMCDDAs hemsida. 

Just nu håller jag på att sammanställa och analysera 

de nya svaren från samtliga EU-länder samt Norge 

och Turkiet, bl a med frågan om hur många inom 

nationella rättskontrollerade myndigheter som till sin 

huvuduppgift har att arbeta mot narkotika. Tanken 

är att jämföra de nya resultaten med utfallet från den 

tidigare undersökningen 2011 - 2012. 

En annan av mina uppgifter är att bidra till en bättre 

kunskap om den narkotikarelaterade brottsligheten 

genom att ta del av rapporter från medlemsländernas 

rättskontrollerande operationer och insatser. För 

att klara det så krävs ett förbättrat informationsutbyte 

med Europol och EU-ländernas nationella polisoch 

tullmyndigheter. Därför har jag själv föreslagit 

att ansluta EMCDDA till SIENA-nätverket (Secure 

Information Exchange Nework Application). Jag fick 

också uppdraget att koordinera det arbetet inklusive 

att ta fram ett MoU om SIENA-samarbetet mellan 

EMCDDA och Europol. Arbetet med det inom myndigheten 

är en utmaning då EMCDDA är en civil 

myndighet med allt vad det innebär med en annan syn 

på säkerhet och att hantera klassificerad information. 

Min enhet ”Supply Reduction and new trends” 

(SAT), som ansvarar för arbetet med tillgångssidan vid 

EMCDDA, är involverad i EU:s Policy Cykel genom 

myndighetens bidrag till de operativa arbetsplanerna 

(OAP) samt som deltagande strategiska experter vid 

EU:s EMPACT-arbetsgrupper för syntetiska droger, 

heroin och kokain. Jag har själv haft förmånen att 

representera EMCDDA vid EMPACT Heroin. 

Som ett första steg i mitt uppdrag att bidra till att 

förbättra kunskapen om de rättskontrollerande nationella 

myndigheternas insatser mot narkotikabrottsligheten 

ordnade jag ett arbetsmöte med ett mindre 

antal nationella strategiska analytiker från några 

EU-länder samt Europol den 1 - 2 juli i år (2015). 

Tanken är att få en bättre bild av underrättelseledda 

planerade insatser som medlemsstaterna genomför, i 

vilken utsträckning man använder de tillgängliga juridiska 

verktyg som finns på EU-nivå (exempelvis Joint 

Investigation Teams) och också vilka effekter sådana 

insatser får på den narkotikarelaterade brottsligheten 

och i förlängningen på narkotikamarknaderna. Mötet 

fick ett bra resultat, men sedan återstår att se om 

EMCDDA:s ekonomi tillåter en fortsättning på det 

arbetet. Mitt förslag att knyta EMCDDA närmare 

den strategiska analytiska nivån på Policy Cykeln har 

inneburit ett engagemang i arbetet i formuleringen av 

SOCTA 2017 (Serious and Organised Crime Threat 

Assessment). Flera delar av den framtida hotbildsanalysen 

omfattar områden som direkt ansluter till uppdraget 

för EMCDDA och därför har jag representerat 

myndigheten vid SOCTA- arbetsmötena vid Europol. 

➲ s 18 


15

Sammanfattningsvis så trivs jag mycket bra med 

arbetet och mina uppdrag vid EMCDDA. Det finns 

många fördelar med att arbeta vid en liten myndighet 

som är specialiserad. Det finns en möjlighet att fokusera 

och vidareutveckla i en miljö där samtliga har ett 

gemensamt intresse för, i EMCDDAs fall, narkotika. 

Som nationell expert ges jag dessutom ganska stora 

friheter att lägga fram förslag och tankar och speciellt 

i mitt fall då jag är den enda inom myndigheten som 

har en djupare kunskap om polisens inre och internationella 

arbete. 

Portugal är också ett trevligt land att bo i med fantastisk 

mat- och vinkultur. Klimatet är (som bekant) 

behagligt med varma (ibland heta) somrar, med milda 

regniga vintrar och höstar och vårar som påminner 

om nordisk sommar när den är som bäst. Dock får 

man vara beredd på att standarden på boende varierar 

och med det priset/hyran. Jag och min fru Liza erfor 

det då vår första lägenhet i ett äldre, traditionellt och 

pittoreskt hus visade sig vara kall och fuktig under de 

regniga vintermånaderna. Vi lärde av den läxan och 

bor nu i en modernare lägenhet med centralvärme. 

Stewe Alm tjänstgör under två år vid EMCDDA i Lissabon. 

Stewe.Alm@emcdda.europa.eu 

När en ny psykoaktiv substans (NPS) upptäcks för första 

gången skickar EU:s medlemsländer en rapport till 

EMCDDA med detaljerad information om vad som är 

känt om drogen angående tillverkning, missbruk och 

illegal handel i landet. 101 nya psykoaktiva substanser 

inrapporterade via Early Warning System (EWS) till 

EMCDDA under 2014. Samma information går också 

till Europol i Haag och ingår som en del i EWS. 

EWS introducerades 1997 som ett gemensamt system 

inom EU för att utbyta information om bland 

annat nya syntetiska droger, göra riskanalyser och vid 

behov besluta om gemensam klassning av drogerna 

inom EU. Även Norge och Turkiet ingår i EWS. 

Varje land som deltar i EWS har en nationell enhet 

(National Focal Point) som svarar för inrapporteringen. 

I Sverige har Folkhälsomyndigheten denna funktion. 

Folkhälsomyndigheten har i sin tur organiserat 

ett nätverk med drygt ett tiotal rapportörer som ingår 

i NADIS, Nätverket för den aktuella drogsituationen i 

Sverige. NADIS fungerar som en referensgrupp för att 

ta fram underlag om nya psykoaktiva substanser som 

sedan sammanställs av Folkhälsomyndigheten inför 

rapportering till EMCDDA och till regeringen i Sverige 

med förslag om klassning. 

I NADIS ingår bland annat Giftinformationscentralen, 

Rättsmedicinalverket, Nationellt forensiskt 

centrum (NFC), tullens laboratorium, Karolinska 

universitetslaboratoriet (dopinglaboratoriet och farmakologiska 

laboratoriet) Polisen och Tullverket. 

Det finns numera även ett nordiskt NADIS. 

GH 


Många källor till nya 

psykoaktiva substanser 

I den ständiga jakten på nya psykoaktiva substanser för att åtminstone inledningsvis 

kunna sälja dem mer eller mindre lagligt, kan händiga kemister med rymliga samveten 

hämta idéer ur en rad källor. 

En del ”undergroundkemister” kan vara brett pålästa 

om substanser och syntesvägar. Många källor är 

intressanta även för legala läkemedelsföretag, men 

också för akutläkare som måste ta hand om nya typer 

av överdoseringar. Forensiska kemister kan vilja veta 

vad som kommit ut eller kan komma ut på drogmarknaden. 

För kontrollmyndigheter är aktuella lägesrapporter 

viktiga för att få indikation på vad som kan bli 

nya missbruksmedel. Missbrukare kan leta efter nya 

konsumtionsmönster för att få ut starkare effekter. 

Några av de vanligaste och viktigaste källorna till 

nya eller nygamla psykoaktiva substanser är: 

• Farmakologiska och kemiska läroböcker och 

vetenskapliga tidskrifter kan innehålla systematiska 

redogörelser för långa rader av närbesläktade psykoaktiva 

medel, t.ex. bensodiazepiner eller katinoner. 

Ofta brukar kemister syntetisera hela grupper för att 

täcka in ett brett område, dock utan att direkt studera 

medlens psykoaktiva effekter. Den frågan brukar 

läggas hos farmakologerna. Förteckningarna kan 

emellertid vara viktiga för kemister som söker lagliga 

ersättningsmedel när en specifik substans i gruppen 

ställts under narkotikakontroll. 

• Läkemedelskataloger kan, om de läses på rätt 

sätt, ge intressant information om medel med närbesläktade 

effekter, t.ex. varianter av bensodiazepiner. 

En del läkemedel, som är utgångna i vissa länder, kan 

vara tillåtna i andra länder. Så är fallet med exempelvis 

barbiturater, som idag nästan är helt borta ur 

svensk sjukvård men fortfarande finns tillgängliga på 

andra håll. 

• Industri- och leverantörskataloger kan ge besked 

om vilka kemikalier som kan tillhandahållas för laglig 

drogproduktion. En del viktiga sådana medel kallas 

narkotikaprekursorer och är underställda särskild 

kontroll i Sverige. En speciell svårighet är att råvaror 

kan stå under helt olika grad av kontroll i olika länder, 

vilket kan underlätta gränsöverskridande handel. 

• Internet och sociala medier kan redovisa s.k. 

”tripprapporter” med detaljerade berättelser om egna 

upplevelser, rekommenderade doser, varningar m.m. 

Sådana kan skapa intresse kring nya substanser. Till 

detta kommer även en omfattande näthandel med 

delvis okontrollerade substanser. 

• Wikipedia fyller flera funktioner som droginformationskälla. 

En är att ge korta översikter över 

nya substanser med deras sammansättning, grupptyp, 

effekter och kanske även kontroll i olika länder. 

En annan är att för mer kända medel peka på fallrapporter, 

risker, vetenskaplig dokumentation m.m. 

En tredje nivå kan innehålla systematiska referenser 

om skador m.m. Wikipedia är i nästan alla sammanhang 

ett ”måste” för den som vill ha överblick över 

aktuella droger, i vart fall under den tid då annan 

dokumentation är mindre omfattande. 

• Medicinska-psykiatriska-forensiska fallrapporter 

om överdoser, dödsfall och andra risker har intresse 

främst som underlag för beslut om narkotikakontroll 

men även för fortsatt bevakning. 

• Polisiära och tullnära beslag och utredningar kan 

ge indikation på att nya substanser verkligen förekommer 

i ett land. Till en början kan identifieringen 

vara oklar, som när tysk polis omkring 2008 började 

uppmärksamma ”spice” som nytt men okontrollerat 

rusmedel. Kemiska analyser av BKA visade att det var 

en blandning av växtmaterial och en syntetisk cannabinoid. 

• Mediarapporter kan beskriva nya substanser i så 

sensationella formuleringar att det kan skapa intresse 

för missbruk. Under senare år har det gällt bl.a. 

”badsalter”, vars verksamma substanser visat sig vara 

mefedron och liknande syntetiska katinoner. 

• Kriminella nätverk kan utbyta erfarenheter av nya 

missbruksmönster. Så skedde när svenska kriminella 

på 1990-talet fann att Rohypnol m.fl. flunitrazepampreparat 

kunde vara ändamålsenliga för ”strategiskt 

bruk” inför genomförande av planerade brott. Det 

man då lärde sig utnyttja på ett nytt sätt var den 

avhämmande effekten, som i medicinska sammanhang 

användes för att underlätta insomnande men vid brott 

sänkte trösklarna och blockerade minnesbilder. 

Jonas Hartelius 


Nya utmaningar. Idag är det mycket lätt att ladda ner en TOR-browser till sin telefon och beställa narkotika via den. 

Foto: Niklas Lindroth. 

Morgondagens droghandel 

på darknet 

Hur ser morgondagens elektroniska droghandel ut? Det är givetvis svårt att sia om. 

Om någon på 70-talet på allvar hävdat att man i framtiden betalade för droger på ett 

krypterat datanätverk via en virtuell valuta som saknar värde (utöver det som användare 

tillskrev den), hade man troligtvis betraktats som klent begåvad. Men faktum 

är att där är vi idag! Det som är intressant nu är vart vi är på väg. Om vi förutsätter 

några saker och försöker sätta droghandeln i ett historiskt perspektiv kanske vi kan 

göra några kvalificerade gissningar varthän det barkar. 

Detta blir värre 

Teknologin bakom darknet kommer att bli mycket mer 

sofistikerad och det inom en mycket snar framtid. Jag 

brukar på mina föreläsningar säga: ”Paradoxen med 

modern teknik är att ju enklare den är att använda, ju 

svårare verkar den vara att förstå.” Detta gäller även 

här. 

Darknet kommer att bli mycket lättare att använda 

och troligtvis kommer framtidens webbrowsers kunna 

gå direkt in på darknetsidor utan att man behöver 

använda speciella klienter. Det innebär till exempel att 

sidor som idag säljer icke klassad narkotika kommer 

flytta över till darknet över en natt som extra skydd. 

Det innebär också att man i samtliga datorer, utan att 


kunna någonting om datorer mer än hur man startar 

internet, kommer att kunna gå direkt in på droghandelsiter 

som säljer klassat narkotika och beställa. 

Troligtvis kommer samma utveckling ske med bitcoins 

där man på ett enklare sätt än idag kan handla 

droger – troligtvis genom t.ex. Swish-betalningar till 

en bitcointumlare (ett program som omöjliggör eller 

försvårar spårning), som sedan sköter din betalning 

via darknet och omvandlar dina pengar till bitcoin och 

tillbaka igen med ett knapptryck. Det är också mycket 

sannolikt att bitcoin ersätts eller kompletteras med ett 

flertal andra kryptovalutor som droghandlares favorit 

i närtid. 

Samtidigt som detta sker kommer darknet bli magnituder 

svårare att dekryptera och avanonymisera. Om 

vi tittar på den idag vanligaste klienten TOR så kan 

man kanske spekulera i att istället för tre reläer kommer 

man att använda sig av fler i takt med att TORnätet 

blir snabbare. Man kommer troligtvis också att 

öka takten med vilken reläcirkeln byts ut, kanske från 

en gång var tionde minut till en gång var tredje sekund 

eller varför inte flera gånger i sekunden. 

Det kommer även mycket sannolikt att krypteras 

ännu hårdare än vad det redan gör. Allt i syfte att 

ytterligare försvåra eller omöjliggöra spårning av 

användare. Samtidigt med den här utvecklingen kommer 

marknadsplatserna bli allt svårare att stänga ner 

och man kommer att komma till en gräns när man 

når ett i princip fulländat och vattentätt gränssnitt, 

där man från myndighetshåll inte kommer att kunna 

ta sig förbi säkerhetsskydden för att angripa sidorna. 

Detta i sin tur gör att förtroendet, som för många 

droghandelsplatser efter senaste årens tillslag blivit 

rejält naggat i kanten, kommer att byggas upp igen. Ett 

ökat förtroende och enklare gränssnitt gör att tröskeln 

blir lägre och antalet som handlar droger via darknet 

kommer att öka så mycket att det blir vanligare än den 

traditionella droghandeln. 

Detta blir bättre 

I takt med att den här utvecklingen accelererar, kommer 

polisen tvingas svara upp precis som militära organisationer 

de senaste femton åren har tvingats ta med 

cyberkrigföring i sina försvars- och anfallsplaner. På 

flera håll i världen har detta redan skett men i Sverige 

är polisens insatser än så länge relativt blygsamma. 

Därmed inte sagt att de poliser som faktiskt jobbar 

mot darknet gör ett dåligt jobb - men i förhållande till 

hur stor droghandeln är och hur många svenskar som 

dagligdags handlar med oklassad och klassad narkotika 

via internet, är svenska polisens insatser en rännil. 

Då har vi inte ens berört terrorism, handeln med människor, 

penningtvätt, barnpornografi eller vapenhandeln 

som sker över darknet. Det är omfattande brottslighet 

som sker med stora samhällsskador. Varje dag. 

Det kan inte nog understrykas. För att ta ett aktuellt 

exempel: De islamistiska terroristerna i Parisattacken 

hösten 2015 köpte sina automatkarbiner via darknet. 

Det finns fog att anta att polisen de närmaste åren 

måste vässa sin kompetens inom det här området 

betydligt. Behovet av att göra polisen till en attraktiv 

arbetsgivare för civila nätverkstekniker, analytiker och 

forensiker har aldrig varit större. Polisen kan i många 

fall idag inte erbjuda ens hälften av vad kvalificerad 

IT-personal tjänar på den civila marknaden. Vi har 

nämligen för länge sedan passerat den tekniska nivån 

för vad som kan krävas av en polis som ska utreda 

de här brotten. Det finns idag, enligt min bedömning, 

oerhört få poliser med den dubbla kompetensen som 

krävs. Det vill säga de fysiska, psykiska och personliga 

egenskaperna för att kunna komma in på polisutbildningen 

samtidigt som man har den tekniska kompetensen 

att förstå och kunna jobba emot elektronisk 

brottslighet på hög nivå. Det gör att urvalet av poliser 

som kan och vill jobba med den här brottsligheten är 

tämligen lätträknade. Därför är det troligt att vi kommer 

se mycket mer civilanställd polispersonal, under 

polisiär ledning, på många specialenheter framöver - i 

synnerhet då de är tekniskt krävande och detta är av 

godo. Det är nämligen en förutsättning för framgång. 

Pa Niklas Lindroth 

Polisen Alingsås 

Förutom bitcoin finns numera andra kryptovalutor som t.ex. litecoin och ripple. 


27

Är arbetet mot narkotika 

på gatan historia? 

Narkotikans effekter blir större i ett område med segregation och utanförskap. 


Det finns många inom polisen som sett oroligt på den utveckling som skett inom 

narkotikaområdet de senaste fem åren. Flera processer har försvårat polisens uppdrag 

och på flera håll i landet vittnar poliser om obefintliga nationella direktiv och en 

obefintlig verksamhet. Dessa processer är bland annat praxisförändringen, polisens 

omorganisation och en frånvarande narkotikadebatt bland politiker. Många poliser 

har ställt sig frågan om narkotikaarbetet inom polisen är på väg att dö ut? 

Varför denna oro? 

En intressant iakttagelse är varför dessa poliser är oroliga? 

Finns det ett egenintresse i form av att arbetet mot 

narkotika är kul och att enskilda poliser är rädda att förlora 

spännande arbetsuppgifter, eller kan det vara så enkelt 

att poliser i yttre tjänst har den bästa lägesbilden och 

ser vilka konsekvenser narkotikan ger lokalsamhället? 

Arbetet ska utgå från problembild 

och byggas underifrån 

En av omorganisationens grundfundament är att arbetet 

ska byggas underifrån. Ett direktiv som lätt blir 

tomma ord om man inte lyckas konkretisera det och 

göra det till förståliga processer i vardagen. 

Lokalpolisområde Rinkeby 

Vi vet att medarbetaren som arbetar i yttre tjänst har 

denna bästa ”kollen” och således den bästa lägesbilden/problembilden. 

Ledningen håller därför kontinuerliga 

och strukturerade medarbetardialoger för att ta 

del av deras kunskap om vilka problem som finns i det 

geografiska området. Denna kunskap läggs ihop med 

statistik och samverkansdialoger för att få en polisiär 

lägesbild. 


Spanare i lokalpolisområdet har den bästa ”kollen”. 


Är narkotika ett förortsproblem? 

Det som framkommer i lägesbilden är att narkotikahanteringen 

är ett problem. Narkotika är inte bara ett 

förortsproblem, men narkotikans effekter blir dock 

större i ett område med segregation och utanförskap. I 

trygghetsmätningen, genomförd 2014, anser 9 procent 

i både Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta att de upplever 

att narkotikamissbrukare stör ordningen i områdena 

de bor i. Det är inte de högsta siffrorna i länet 

men 3 procentenheter över snittet på 6 procent. Öppen 

droghandel möjliggör även för ungdomar som är intresserade 

att göra tidig debut (bruk). 

Utöver de två ovan nämnda problem så finns 

brottskategorier som kan kopplas till narkotikahandeln. 

Hot och våld kopplat till territoriella konflikter, 

hot och våld kopplat till skuldförhållanden samt brott 

som begås för att finansiera bruk. Hot och våld riskerar 

att gå ut över tredje man och en upplevd otrygghet 

infinner sig bland de boende då våld, som t.ex. skjutningar, 

sker. Brott som begås av personer som behöver 

pengar till narkotika går även det ut över boende och 

näringsidkare, då de blir föremål för stölder genom 

inbrott eller andra egendomsbrott. 

Hur har då Rinkeby organiserat 

sin personal? 

Lokalpolisområde Rinkeby har organiserat sig utifrån 

den problembild som finns. Direktivet är att 40 procent 

av arbetstiden ska läggas på narkotikabekämpning. Arbetet 

mot narkotika sker i fyra nivåer. Tre grupper jobbar 

mot kriminella nätverk och mot strategiskt viktiga 

personer där brotten är oviktiga men där narkotika är 

vanligt förekommande. Nästa nivå är en klassisk gatulangningsgrupp 

som jobbar mot de öppna droghandelsplatserna. 

Nästa nivå är lokalområdespoliser och 

sista nivån är ingripandepoliserna som verkar mot narkotika 

på den tid som finns mellan HR. Självklart är 

vi medvetna om att den organisation som vi byggt är 

möjlig på grund av vår numerär och att de möjligheterna 

inte finns i alla lokalpolisområden. All personal 

skall ha koll på målen och för att allt arbete ska kugga 

i varandra, där hela lokalpolisområdets arbete går mot 

samma mål, tar medarbetarna fram aktiviteter och metoder 

som ska användas i den operativa vardagen. 

Målet är inte kvantitativa siffror utan effekt i området. 

Framtidens narkotikaarbete på gatan 

Det som behövs är inte nationella direktiv för att arbeta 

mot narkotika på gatan utan tydliga problembilder. 

Det som behövs är att medarbetare säger att det är 

ett problem och att lokalpolisområdeschefer prioriterar 

därefter. Ta ansvar för den lokala problembilden och 

forma organisationen därefter. 

Christoffer Bohman och Niclas Andersson 

Lokalpolisområde Rinkeby 


31

Från Stockholmsförorten 

till Bergslagens finnskogar 

Cannabisodling i Kopparberg 

”Jag har känslan av att cannabisodlingarna bara ökar i omfattning och att det är 

större nätverk som agerar i landet.” – Anders Persson, grova brott Örebro 

Redan i april 2013 tipsade polisen i Kalmar län sina 

kollegor i Örebro om att man i samband med ett tillslag 

mot en cannabisodlare hittat en anteckning om 

en adress i Kopparberg. En rutinkontroll vid tiden gav 

inga uppslag, men adressen levde vidare i det kollektiva 

medvetandet. Ett år senare, när en radiobil upprättade 

en minnesanteckning om att personer burit in 

flyttkartonger i huset, så blev tipset återigen aktuellt. 

Slagningar på de fordon som observerats visade att de 

var hemmahörande i Stockholmstrakten. 

Polisen i Lindesberg började nu ägna adressen visst 

intresse. När det i november 2014 anades ett ljusblått 

sken från en springa i de i övrigt omsorgsfullt övertäckta 

källarfönstren så blev saken givetvis högintressant. 

Under de kommande månaderna gjordes ett antal 

intressante iakttagelser. Man dokumenterade hur säckar 

bars in och ut i källaren, hur det kom onaturligt 

höga värmesignaturer från ventilationen och att det 

slängts tomma jordsäckar i soporna. Under de inledande 

spaningarna påträffades två utrivna sidor ur 

vad som såg ut att vara en dagbok där anteckningar 

gjorts om ”vattning”, ”tält” och ”sticklingar”. Det 

fanns även två mobiltelefonnummer antecknade på 

dagboksbladen, nummer som gick att knyta till personer 

hemmahörande i Stockholms södra förorter. En av 

personerna var sedan tidigare dömd för grovt narkotikabrott 

och vapenbrott. 

Skördetid 

I början av 2015 har ännu en känd kriminell från Stockholms 

södra förorter dykt upp i den nu allt mer intensifierade 

utredningen. Det visar sig att fastighetsägaren i 

Kopparberg fått pengar insatta på sitt konto från en av 

ledarna i det kriminella gänget Werewolf Legion. I maj 

månad dyker denne man dessutom upp i Kopparberg i 

egen hög person tillsammans med ytterligare en person. 

På spaningsbilder syns hur ledaren för Werewolf Legion 

och hans kamrat bär in jordsäckar och sedan lastar 

den minibuss de anlänt i med fyra, till brädden fyllda, 

svarta plastsäckar. Man ser även hur de två samtalar 

med fastighetsägaren innan de åker från platsen. 

Huset i Kopparberg som användes för cannabisodling. 


I husets källare fanns odlingstält och cannabisplantor i olika 

stadier. 

Lokalpolisområdet har under tiden som besöket 

pågått mobiliserat för att stoppa minibussen när den 

lämnade huset, vilket också skedde. Det är inte svårt 

att föreställa sig att det till en början uppstod viss 

uppgivenhet och frustration sig när det visade sig att 

de svarta plastsäckarna i bilen till största del innehöll 

hushållsavfall. 

Som tur var påträffades även en del rester av cannabisplantor 

i säckarna och det tänkta scenariot med en 

husrannsakan i fastigheten i Kopparberg blev en realitet. 

Vid husrannsakan skördades ca 17 kilo cannabis i 

odlingstält och inredda odlingsrum. Fastighetsägaren 

greps och anhölls liksom de två som besökt honom 

tidigare under dagen. 

Utredning, kopplingar 

och överraskande fynd. 

Det visar sig snart att många av de inblandade var gamla 

kompisar från Stockholms södra förorter, och det är ditåt 

spåren nu leder. 

Minibussen var hyrd av en av de personer som redan 

innan varit i utredarnas blickfång då hans telefonnummer 

funnits på de utrivna dagboksidorna. Han visar 

sig vara en av två ägare till en flyttfirma i Stockholm. 

Åklagaren anhöll honom i sin frånvaro, men han infann 

sig själv på polisstation tillsynses väl medveten om att 

han riskerade inlåsning. I bagaget fanns nämligen såväl 

tandborste som lektyr. 

Under den fortsatta utredningen framkom att en av 

de anställda på flyttfirman tidigare dömts till fyra år 

fängelse för smuggling av cannabis från Norge. Samme 

man hade några månader tidigare gripits av Tullverket 

i ett nytt ärende som renderat i beslag av ca nio kilo 

cannabis. Drogerna påträffades då i en bil tillhörande 

flyttfirman. Som för att sluta cirkeln så visade det sig 

att ”flyttgubben” i fråga var bror till den man som ägde 

gården i Kalmar där polisen 2013 hittade en cannabisodling. 

Alltså den gård där man hittade en anteckning 

om adressen i Kopparberg. 

Utredarna från Örebro åkte nu upp till Stockholm 

och förenade sig med Tullverkets personal. Vid en husrannsakan 

i flyttfirmans lokaler påträffades en väska 

med drygt 16 kilo amfetamin. I och med det så greps 

även den andre delägaren i flyttfirman, eftersom han 

precis som sin redan inlåste kollega hade nycklar till de 

förvaringsutrymmen som amfetaminet förvarades i. 

När Tullverket kontrollerade nycklar som ”flyttgubben” 

som redan satt häktad för cannabissmugglingen 

hade med sig då han greps, visade det sig att han också 

haft tillgång till utrymmet. 

Tullverket fortsatte utreda amfetaminfyndet medan 

man i Örebro knöt ihop säcken kring cannabisodlarna. 

Trots många uppslag och misstankar om mer omfattande 

verksamhet kom utredningen av cannabisodlingen 

att stanna vid vad som påträffades i källaren. 

När domarna till slut kom fann tingsrätten det styrkt 

att trädgårdsmästaren i Kopparberg gjort sig skyldig till 

narkotikabrott, något som renderade honom ett fängelsestraff 

på ett år och åtta månader. De två som greps i 

samband med det initiala tillslaget, ledaren för Werewolf 

legion och hans kamrat, dömdes för medhjälp till narkotikabrott. 

Likaså dömdes en av ägarna till flyttfirman 

till åtta månaders fängelse. I ett separat mål i Stockholm 

dömdes flera personer till långa fängelsestraff, bland 

annat på grund av det amfetamin som påträffades i jakten 

på bevis i cannabisärendet från Kopparberg. 

Anders Persson på grova brott i Örebro är övertygad 

om att närheten till Stockholm och att det finns billiga 

fastigheter i trakterna kring Örebro gör att det här nog 

inte är sista gången som Stockholmsbaserade ligor dyker 

upp i hans distrikt. 

Emil Lundberg 


35

Smuggling över Öresund 

– en riktig Norgehistoria 

Det roliga med att vara tulltjänsteman, är alla de människor man möter i olika situationer 

och det ena fallet är inte det andra likt. Vad som dock kan räknas till det mera 

ovanliga slaget är en glad och skojfrisk smugglare som trots att han ertappats med 

”fingrarna i syltburken”, inte tappar sitt goda humör. 

Den här berättelsen handlar om Stein, en norrman med 

en idrottslig karriär bakom sig. Någonstans i livet hade 

det gått snett, men det var inget som märktes i den 

första kontakten jag hade med Stein när jag besökte 

honom i arresten för att informera om att han skulle 

begäras häktad, misstänkt för narkotikasmuggling. 

Vänlig och uppmärksam tog han emot informationen 

med kommentaren ”Det är helt i sin ordning”. Undrade 

han över något, frågade jag. ”Nej då, allt är bara fint.” 

Roddare i hård sjö 

Steins smugglarresa började i Helsingör en blåsig lördag 

i slutet av september för några år sedan. Kustbevakningens 

fartyg KBV 201 var på väg upp genom Öresund 

när bryggvakten observerade en person, roende en 

mindre jolle på ca 3 meter. Jollen stoppades och Stein 

berättade att han lämnat motorn, som inte ville starta, i 

Danmark. Nu var han på väg till Hittarp, beläget strax 

norr om Helsingborg. Det hårda vädret gjorde att man 

fattade beslut om att ta ombord Stein med jollen och 

transportera honom till Hittarps brygga. 

Väl ombord kontrollerades Stein och hans bagage. 

Den som först verkade vara ett rent rutinuppdrag föll 

platt när det påträffades ett antal haschkakor i hans 

medhavda ryggsäck. Han greps och överlämnades 

strax därefter till tullen, som tog över utredningen. 

Sjukpensionär 

Stein som var bosatt i norska Bergen hade tagit sig till 

södra Sverige i en hyrbil och tog sedan färjan över till 

Helsingör. För 25 000 norska kronor hade han ett par 

dagar tidigare, inhandlat en gummibåt samt en motor. 

Väl framme i Helsingör, inkvarterade han sig på det 

kända hotellet Marienlyst. Utåt sett var Stein bara en 

ung, idrottande kille som ville ägna sig åt friluftsaktiviteter 

under några höstdagar. 

Stein berättade att han var sjukpensionär då han på 

grund av en kronisk sjukdom inte kunde arbeta. Han 

uppbar en sjukpension på cirka 25 000 norska kronor 

i månaden. Ur denna inkomst hade han lyckats spara 

ihop 60 000 kronor som han nu tänkte handla cannabis 

för i Köpenhamn. Någon köpare av narkotikan 

hade han inte, utan skulle undersöka detta närmare 

när han var hemma igen. Själv rökte han cannabis ett 

par gånger i veckan men sa sig ha full kontroll över 

detta. Anledningen till smugglingsförsöket var att han 

i Norge hade 300 000 kronor i skuld hos kronfogdemyndigheten 

och ville bli av med den. Detta stämde 

dock inte för när utredningen kontrollerade uppgiften, 

fanns inga skulder registrerade. 

En smidig affär 

Efter incheckningen på hotellet, tog sig Stein till Köpenhamn 

och med 60 000 norska kronor på fickan växlade 

han in pengarna till danska kronor. Sedan sökte han 

upp första, bästa försäljare på Christiania. Efter endast 

tio minuter var han ägare till 3 kilo cannabis och sa i 

förhör ”att det gick hur smidigt som helst”. 

Sedan Stein kommit tillbaka till Marienlyst, lät 

han narkotikan ligga kvar i bilen och såg ingen risk 

med placeringen ”eftersom bilen stod på hotellets 

parkering”. Trygg med det, tog han sig tillbaka till 

Köpenhamn i taxi för att fira den lyckade affären. 

Steins plan gick ut på att ta sig över sundet i sin gummibåt 

och någonstans norr om Helsingborg, skulle han 

gräva ner narkotikan ”på ett bra ställe”. Han sa sig 

inte känna till namnet på några platser längs kusten, 

för honom var ”allt Helsingborg”. Han hade dock fått 

för sig att det var lugnt längs med kustremsan norr 

om Helsingborg och valde därför att ta sig iland där. 

Motorhaveri 

Oturligt nog strejkade hans motor men om den fungerat, 

hade överfarten endast tagit tio minuter. I stället 

blev det en riktig strapats eftersom han fick ro i det 

hårda vädret. Den nya motorn lämnades kvar i ett dike 

i Helsingör och trots att dansk polis sökte på angiven 

plats, påträffades den inte och det grämde Stein. 

Om planen lyckats, skulle han gräva upp narkotikan 

och sen ta sig tillbaka till Helsingör med färjan. Efter 

utcheckning från hotellet var det sedan raka spåret till 

Bergen med förhoppning att hitta köpare och kunna 

håva in 150 000 kronor. 


Sjukdom mildrade straffet 

Senare framkom att Stein på grund av sin kroniska 

sjukdom, som riskerade att förkorta hans liv, ville sätta 

guldkant på tillvaron och se sig om i världen innan 

det var för sent. Tingsrätten tog detta i beaktande och 

skriver att ”I mildrande riktning talar den omständigheten 

att Stein svåra sjukdom medför att straffverkställigheten 

är värre för honom än andra”. Han dömdes 

till fängelse i ett år och sex månader och utvisning 

från Sverige i fem år. Ärendet avslutades därmed och 

hamnade i arkivet. 

Nytt försök 

Under sommaren 2015 hade jag beredskap under en 

helg och fick på morgonen veta att det satt två anhållna 

norska medborgare. Jag hajade till då jag direkt 

kände igen ett av namnen. Det var Steins. Denna gång 

var han inte ensam utan kompisen Viktor var med. 

Tillvägagångssättet var annorlunda, men vattentemat 

åter aktuellt. 

Tidigt på morgonen stoppade tulltjänstemän i 

Helsingborg en norskregistrerad hyrbil med vidhängande 

släp. Viktor var ensam i fordonet och ekipaget 

togs ut för kontroll. En klurig tulltjänsteman fattade 

misstankar om att allt inte stod rätt till, då det 

upptäcktes sand både på baksidan av släpet och på 

däcken. Det togs beslut om att följa bilen för att se 

vad som hände. I det lilla kustsamhället Domsten, 

norr om Helsingborg, blev det napp. Hyrbilen påträffades 

och på släpet som nyligen passerat tomt genom 

tullen, fanns nu en vattenskoter förankrad. Vid sidan 

om stod både Stein och Viktor och Stein var i färd 

med att kränga av sig en våtdräkt. Att de båda killarna 

blev helt paffa när tulltjänstemännen dök upp, 

behöver säkert inte utvecklas närmare. 

I skotern låg en väska som visade sig innehålla 4 kg 

cannabisharts. När jag träffade Stein i arresten, frågade 

jag om han kände igen mig. Det gjorde han absolut 

och jag sa ”att jag inte trodde att jag skulle träffa 

dig igen i den här situationen”. Då brände Stein av 

ett stort leende och sa ”Nej, är det inte helt otroligt”. 

Inte avtjänat 

Straffet på ett år och sex månader som utdömdes efter 

den första resan, skulle börja avtjänas i Norge två veckor 

efter att han nu greps på nytt. Han gjorde sig också 

skyldig till olovlig vistelse i riket, då han var utvisad. 

Under utredningen berättade Stein att skotern var 

hans och hade inköpts för 170 000 norska kronor. 

Han sa att köra vattenskoter var det roligaste han 

visste. 

Att göra Köpenhamn 

Utredningen visade att det fanns vissa likheter med 

Steins första resa ett par år tidigare. Man bodde på 

hotell Marienlyst i Helsingör men först tog de sig till 

Köpenhamn där de tillbringade ett par nätter på ett 

finare hotell. Beslagtagna kvitton vittnade om dyra 

restaurangbesök i den danska huvudstaden. 

Med denna vattenskoter smugglade norrmannen fyra kilo 

cannabis över Öresund. 

Viktor berättade att narkotikan inhandlats på 

Christiania. De betalade 100 000 kronor och fick fyra 

kilo cannabis för summa. Trots att Viktor lagt 50 000 

kronor, varav 40 000 var lånade av en bror, försökte 

han tona ner sin egen roll i smugglingen. Han tog flera 

gånger upp att han ville hjälpa Stein, som han förstod 

var i knipa, men kunde inte riktigt redogöra för hur 

mycket han egentligen visste. 

Tillbaka till Marienlyst 

Efter äventyret i Köpenhamn och en övernattning 

på Marienlyst, var det dags för Stein att ikläda sig 

våtdräkten och ta sig över sundet med vattenskotern 

och narkotikan. Allt var väl planerat och om 

det inte varit för en särskilt vaken tulltjänsteman i 

Helsingborg, skulle kanske hela projektet lyckats. 

Domen 

Viktor förnekade brott hela vägen. I tingsrätten dömdes 

han till ett år och sex månaders fängelse då han 

varit fullt medveten om Steins planer och också varit 

behjälplig i hanteringen. Han sa sig inte ha någon del 

i narkotikan utan ville bara hjälpa sin vän som var i 

en svår situation. 

Stein var fåordig men erkände brott och dömdes 

till ett år och åtta månaders fängelse. Tingsrätten tog 

även i detta domslut hänsyn till Steins kroniska sjukdom 

vilket lindrade straffet. 

Stein och Viktor är påhittade namn. 

Ulla-Stina Nilsson 


39

Pennsylvania Narcotic Officers Association 

26th Annual Training Conference and Business Meeting 

PNOA-konferensen hölls den 25-27 mars 2015 och som vanligt på Hotel Holiday 

Inn East i Harrisburg. Jag hade förmånen att delta eftersom jag fått ett resestipendium 

på SNPF:s konferens i Örebro 2014. Med på resan var SNPF:s representant 

Björn Landsten och våra respektive Lotta och Lena. 

På plats i det stora landet hämtade vi ut en hyrbil på flygplatsen Newark och körde 

sedan de ca 30 milen ner till Harrisburg. 

Konferensen dag 1 

Efter en god natts sömn och en härlig hotellfrukost ägnades 

resten av förmiddagen åt den sedvanliga registreringen 

och vi fick även möjlighet att titta närmare på 

den utrustning som ställdes ut och såldes i anslutning 

till konferensen. En strid ström av kollegor anlände 

till hotellet under förmiddagen och dessa hade de mest 

skiftande stilar. En del såg ut att komma direkt från 

något undercover-uppdrag i mc- eller gatumiljö, medan 

andra såg mer ut som kostymnissar från FBI. 

Vi blev väl mottagna av Joseph M Jacob som är president 

i PNOA. Han presenterade oss för styrelsen och 

för diverse kollegor och han bjöd dessutom på lunch 

innan konferensen drog igång på allvar. 

På eftermiddagen hade Bobby E Smith, pensionerad 

radiobilspolis från Louisiana en fyra timmar lång och 

mycket gripande föreläsning (Surviving a Traumatic 

Event). Han delade bl.a. med sig av sina hemska upplevelser 

den 14 mars 1986 då han rutinmässigt skulle 

göra ett fordonsstopp och kontrollera föraren på en 

landsväg någonstans i Louisiana. Föraren som visade 

sig vara fullständigt tokig och påtänd hade tillgång 

till skjutvapen och öppnade omedelbart eld på mycket 

nära håll och träffade Bobby i ansiktet. Bobby lämnades 

sedan svårt skadad åt sitt öde mitt på vägen där 

han kämpade med dödsångest och svävade mellan liv 

och död. Bobby överlevde mirakulöst skjutningen men 

den där kvällen satte sina spår och förändrade Bobbys 

liv totalt och han är sedan dess helt blind. 

Bobby förstod en tid efter händelsen att han led 

av posttraumatisk stress och att kunskapen om detta 

tillstånd var näst intill obefintlig inom amerikansk 

polis. Behovet att prata om jobbiga upplevelser och att 

få behandling vid dessa stressymptom visade sig vara 

enormt stort hos både polis och brandkår runt om i 

USA. Bobby har därför ägnat en stor del av sitt liv till 

att resa land och rike runt och föreläsa om sina erfarenheter. 

Han pratar då om hur man kan gå vidare i livet 

med bibehållen livskvalitet trots svåra upplevelser både 

i arbetet och privat. 

PNOA bildades 1990 och håller sin årliga utbildningskonferens 

i Harrisburg. 

Dag 2 

Den andra konferensdagen förelästes det om hur man 

profilerar kriminella personer i trafiken och håller bra 

avslöjande förhör redan vid vägkanten. Man pratade 

också om hur man använder informatörer på ett lagligt 

och säkert sätt i samband med undercover-operationer. 

Den här dagen lämnade vi dock konferensen 

eftersom vi hade blivit inbjudna till Pennsylvania 

State Police Academy. Trooper Joshua Giran skjutsade 

oss till skolan som låg en bit utanför Harrisburg. 

42 

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2016

den årliga ceremonin där det hölls en hel del tal och 

det delades ut en massa hedersplaketter och diplom 

till kollegor som utmärkt sig på ett positivt sätt under 

året. Efter detta drog man sig tillbaka till rummet för 

att ladda upp för banketten. 

Banketten inleddes med så kallad ”hospitality” där 

alla deltagarna samlades för mingel och i alla fall för 

oss svenskar innebar detta fri bar. Amerikanarna var 

lite avvaktande till oss i början, men efter ett eller 

annat glas var det en hel del som var intresserade av 

Sverige och narkotikaproblemen här. Detta följdes av 

en gigantisk amerikansk buffé som bestod av fyra-fem 

matstationer med olika teman. Jag skulle inte tro att 

det var någon som lämnade denna tillställning hungrig. 

Väldrillad polishund håller koll på besökarna. Tomas 

Claesson (t h) tillsammans med Björn Landsten och fruarna 

Lotta och Lena. 

Där blev vi väl omhändertagna av en pensionerad 

kollega som jag tyvärr har tappat namnet på. Han 

visade oss runt i skolan där undervisning av rekryter 

pågick för fullt. Vi fick också besöka Pennsylvanias 

lilla polismuseum som är inhyst på skolans område. 

Hundsektionen och rytteriet har också sina lokaler inne 

på skolområdet. Kollegor från respektive avdelningen 

berättade på ett intressant sätt hur de arbetade. Det var 

väldigt vanligt att man med hjälp av hundarna kunde 

göra stora beslag av narkotika, pengar och vapen i 

samband med fordonsstopp. 

Kollegan som berättade om och guidade oss runt 

på hundsektionen visade stolt upp sin patrullbil, en 

stor monstertruck som tagits i beslag i samband med 

något tillslag. Det är tydligen ganska vanligt att fordon 

och annat som tas i beslag från kriminella sedan kan 

användas av polisen i sitt dagliga arbete. 

På rytteriet jobbade sex poliser, riktiga eldsjälar, 

heltid med att sköta och träna hästarna. De flesta 

hästarna som fanns där hade donerats av privatpersoner. 

Förutom dessa sex poliser fanns det ca 25 ryttare 

utplacerade runt om i Pennsylvania som vid behov 

kunde sätta sig på en hästrygg. Dessa poliser jobbade 

i normalfallet med den vanliga linjeverksamheten men 

med jämna mellanrum kom de till rytteriet och fick 

möjlighet att träna i en skyddad miljö. 

Efter en givande dag blev vi hämtade av Joshua för 

färd tillbaka till hotellet. Vi kom tillbaka lagom till 

Dag 3 

Den sista konferensdagen inleddes med en föreläsning 

om varför missbruk av alkohol och andra droger är så 

vanligt bland poliser. Trolig orsak till detta är att man 

som polis ständigt utsätts för traumatiska upplevelser 

som i sin tur lätt kan leda till ett permanent stresstillstånd. 

Det var precis detta som Bobby E Smith var inne 

på i sin gripande föreläsning. 

Som avslutning på vår vistelse i Harrisburg blev vi 

inbjudna till presidenten Joseph M Jacobs arbetsplats. 

Jacob är chef (Superintendent) för den speciella polisstyrka 

(Pennsylvania State Capitol Police) som ansvarar 

för säkerheten och ordningshållningen i och kring 

Pennsylvania Sate Capitol Building. Denna pampiga 

byggnad kan väl närmast jämföras med Rosenbad och 

riksdagshuset i Stockholm. 

Jacobs kollega Sergeant Clarence E Stoke guidade 

oss runt i denna mäktiga byggnad i flera timmar. Vi 

besökte ledningscentralen, fick en inblick i hur bombhundsgruppen 

jobbade, vi fick också titta och känna 

på den beväpning som kollegorna hade tillgång till. 

Detta avslutades sedan med att vi på filmskjutbanan 

själva fick prova på olika scenarion. Det var ganska 

likt den svenska polisens övningar på filmskjutbanan, 

förutom att övningsledaren här hade möjlighet ändra 

händelseförloppet på många olika sätt beroende på hur 

man agerade. Vi fick testa detta både med pistol och 

med automatkarbin. Capitol Building är ju framförallt 

hemvist för staten Pennsylvanias politiker, guvernör 

och högsta domstol så vi avslutade vår rundvandring 

med att titta närmare på detta. 

Efter tre händelserika konferensdagar styrde vi mot 

New York där vi tillsammans med Björn och Lena 

skulle tillbringa helgen och där jag skulle få förmånen 

att fira min 60-årsdag. Som den hockeynörd jag är blev 

det naturligtvis ett besök i Madison Square Garden 

på födelsedagen där New York Rangers tog emot 

Washington Capitols. 

Ett stort tack till SNPF med styrelse som gjorde 

denna resa till ett minne för livet. 

Tomas Claesson 

f.d. narkotikaroteln i Göteborg 


43

CNOA-stipendiet 2015 

Narkotikapoliskonferens i San Francisco 

Den 24-26 april 2015 deltog jag som så många gånger 

förr på SNPF-konferensen i Linköping. På banketten 

njöt jag av mat och trevligt sällskap när SNPF-ordföranden 

Mika Jörnelius gick upp på scen för att dela ut 

någon form av stipendium till någon välförtjänt person. 

När han började beskriva stipendiaten så insåg jag 

efter ett tag att en del stämde in på mig. Min första 

tanke var: ”Det är väl inte mig han pratar om?” Jodå 

det var det. 

Omtumlad, generad men väldigt glad fick jag gå upp 

på scenen och ta emot stipendiet. 

Det tog en stund innan jag fattade vad det innebar. 

Jag skulle få åka till San Francisco och delta på 

konferensen som Kaliforniens Narkotikapolisförening 

”CNOA” skulle ha under november 2015. 

Att få detta stipendium gjorde mig väldigt glad och 

stolt. Dels över att någon hade nominerat mig och att 

dessutom styrelsen i SNPF delat denna åsikt och gett 

mig stipendiet. 

Den 16 november 2015 landade jag på flygplatsen 

i San Francisco. Med på resan var också Christina 

Lindgren och Lena Larsson från SNPF:s styrelse samt 

Christinas man Björn Pettersson, sonen Jonathan och 

Lenas man Kjell-Åke Larsson. 

Vi hade några dagar på oss innan konferensen och 

Christina hade förberett resan noggrant med en bra 

powerpoint. Vi hyrde en stor bil på flygplatsen och 

åkte sedan till vindistriktet Napa Valley, norr om San 

Francisco där vi övernattade två nätter. 

Under vistelsen i San Francisco ingick bl.a. ett besök hos sjöpolisen 

och vi bjöds på en fin båttur i omgivningarna. 

Innan konferensen passade vi på att utforska San 

Francisco. Vi åkte kabelspårvagn upp och nerför de 

berömda backarna. Vi var på Golden Gate-bron, 

besökte Fishermans Warf, gick runt i China Town och 

hann med att se väldigt mycket av stadens sevärdheter. 

En dag tog vi en båttur till det berömda fängelset 

Alcatraz där vi blev guidade runt. Det var intressant men 

hemskt att se hur fångarnas vistelse på ön hade varit. 

CNOA bildades 1964 och har 

närmare 7000 medlemmar 

Den 21 november var det dags för CNOA’s ”51st Annual 

Training Institute & Law Enforcement Exposition”. 

Konferensen pågick i tre dagar och ägde rum 

på ett stort Hilton-hotell i centrala San Francisco. På 

plats fanns över 2200 deltagare som under några dagar 

skulle utbildas i olika narkotikarelaterade ämnen. 

För kollegorna är det en utbildning på tjänstetid 

och för varje föreläsning som de närvarar på måste de 

skriva upp sig på en deltagarlista att de varit på plats. 

Eftersom det är tjänst så måste de kunna visa upp på 

sina arbetsplatser vilka utbildningar de deltagit i. 

Utbudet av intressanta föredrag var stort. Det fanns 

över 38 olika föreläsningar att välja mellan så det var 

inte helt lätt att försöka plocka russinen ur denna kaka. 

Föredragen var 4 timmar långa, förmiddagspass och 

eftermiddagspass. 

Eftersom det är en utbildningskonferens så hade en 

del föredrag mycket fokus på lagstöd och olika paragrafer 

viktiga för poliserna i yttre tjänst. 

De som jag tyckte var mest intressanta var en föreläsning 

om Undercover Operations och en om Outlaw 

Motorcycle Gangs. 

Undercover Operations tog upp mycket av de 

problem och utmaningar som finns och kan uppstå när 

man jobbar med UC verksamhet. Man tryckte mycket 

på att alla insatser måste planeras minutiöst och noggrant 

och man försökte förutse allt som kunde inträffa. 

Kunskapen om den roll och livsstil man gestaltade 

var av största vikt för att man skulle framstå som 

trovärdig. Det gällde allt från kunskap om kvalité och 

priser på narkotika till brottsorganisationer, musik, 

klädstil m.m. m.m. 

Det gällde också att veta så mycket som möjligt om 

den motståndare och brottsorganisation man jobbade 

emot. Kunskap är makt. ”Know your enemy”. 

Det genomgående budskapet var att säkerheten för 

de inblandade kollegorna skulle garanteras och att det 

var bättre att avbryta en insats om man fick indikationer 

på att något kunde gå fel. 


Ett exempel på propaganda för fri cannabis i Kalifornien. 

Stipendiaten Ulf Holst (tvåa från höger) med sitt ressällskap 

vid ett stort redwood-träd i nationalparken Muir Woods. 

Mycket av det man gick igenom tycker jag är överförbart 

på det vi jobbar med i olika spaningsärende. 

Kunskapen om motståndaren samt säkerheten och 

noggrannheten vid t.ex. ett planerat tillslag. 

Föredraget om Outlaw Motorcycle Gangs fokuserade 

på att informera om MC gängens farlighet och 

konflikterna de haft genom åren samt den brottslighet 

som de ligger bakom. Föredragshållaren gick igenom 

ett stort antal olika mc-gäng som fanns i USA och runtom 

i världen. Han berättade om deras kriminalitet och 

all den brottslighet som de ligger bakom. Budskapet 

var: ”Om ni tror att ni inte har några problem med mcgängen, 

så är det för att ni inte har tillräcklig kunskap 

om dem.” 

En hel del var bekant för mig sedan tidigare. I 

Göteborg har vi ju två av landets främsta experter på 

MC-brottslighet; Sven Lindgren och Ola Fredriksson. 

Under konferensdagarna var det två olika banketter. 

Dels en ”Welcoming Reception” och en ”Installation 

Banquet”. Vi blev också inbjudna till en sammankomst 

som styrelsen i CNOA ordnade för alla gäster utifrån. 

Det var väldigt många av dem vi talade med som var 

fascinerade av Sverige och Europa och de berättade att 

de hade som mål att komma dit någon gång. De flesta 

sa att de skulle göra detta när de gått i pension eftersom 

de inte har lika mycket semester som vi svenskar 

har. 

Under en dag fick vi också besöka sjöpolisen som 

berättade om sitt arbete. De tog också med oss på en 

fin båttur där vi åkte under Golden Gate-bron och 

kunde uppleva San Francisco från havet. Efter båtturen 

förevisades vi också det nybyggda polishögkvarteret. 

Påtaglig propaganda för 

cannabis i samhället 

Efter konferensen åkte vi söderut mot Los Angeles. Vi 

stannade till i Monterey och besökte den lilla staden Carmel 

by the Sea där Clint Eastwood varit borgmästare. 

I USA är det en stark propaganda för att legalisera 

cannabis. Flera delstater har redan legaliserat cannabis, 

dock inte Kalifornien. 

På hotellet i Monterey låg det framme tidskrifter 

med stora bilagor om cannabisens förträfflighet och 

alla sjukdomar den kan bota. Där framgick det att man 

även kan behandla och bota olika typer av cancer bl.a. 

lungcancer. 

Rubrikerna i tidningen var: ”Release the Medicine”, 

”Heal the Sick” och liknande. 

Det är rökförbud på de flesta offentliga platser i 

Kalifornien och det var inte ofta man såg någon röka, 

men väldigt ofta när vi gick runt i San Francisco kände 

vi lukten av cannabis. 

Men har man gått på cannabispropagandan så tycker 

man väl att det är rena hälsokuren att röka cannabis 

i motsats till tobak. 

Vi avslutade vår resa i Los Angeles där vi bodde 

några nätter på ett hotell i Hollywood. 

En heldag la vi på att besöka Universal Studios och 

detta var en fantastisk upplevelse. Vi hann också med 

en sightseeingtur med en dubbeldäckad buss runt i 

Hollywood. 

Sammantaget var denna resa ett minne för livet och 

jag vill framföra ett stort tack till mina medresenärer 

och till SNPF för att jag fick möjlighet att uppleva allt 

detta. 

Ulf Holst 

Underrättelsesektionen 

Region Väst 


47

§ Rättsrutan § § Rättsrutan § 

Narkotikasmuggling - försök eller fullbordat brott 

Det kan tyckas vara en smal sak att avgöra om ett 

narkotikasmugglingsbrott, som begås genom att 

narkotikan skickas till den som beställt den, bara 

nått försökspunkten eller om det är fullbordat. Det 

ligger ju nära till hands att anta att det är ett försök 

att smuggla narkotika om narkotikan påträffas 

och tas i beslag vid en tullplats innan den hunnit bli 

transporterad vidare in till Sverige. Högsta domstolen 

har emellertid prövat saken och till skillnad från 

hovrätten funnit att det är fullbordat brott även om 

narkotikan stoppas vid en tullplats. 

En vara ska enligt 2 § första stycket smugglingslagen 

anses ha förts in till landet när den 

fördes över gränsen till svenskt territorium, vilket i 

många fall är långt innan man kommer fram till en 

tullplats. Vidare ska den som utan tillstånd för in 

narkotika till landet från ett annat EU-land anmäla 

narkotikan till Tullverket vid närmaste bemannade 

tullplats. Tullverkets föreskrifter ger ingen anvisning 

om vad som gäller för anmälningsskyldigheten 

vid införsel till landet genom postförsändelse. Inte 

heller förarbetena till smugglingslagen ger någon 

anvisning om detta. Därför måste Högsta domstolen 

ge den anvisningen som rättstillämparna kan 

följa. 

Högsta domstolen konstaterar i ett rättsfall 1 att 

den åtalade beställt narkotika i ett annat EU-land 

varifrån det sedan skickats och utan tillstånd förts 

in till Sverige. Någon anmälan till tullverket hade 

inte gjorts. Sedan konstaterar domstolen att narkotika 

är varor som inte får finnas i landet utan 

tillstånd. Det är därför viktigt att anmälan ska 

göras så tidigt som möjligt för att minimera risken 

att narkotikan passerar in till Sverige utan kontroll. 

Reglerna ska därför tolkas så, att anmälan ska vara 

gjord omedelbart sedan narkotikan förts över gränsen 

till Sverige. Anmälan ska alltså vara gjord redan 

när narkotikan anländer till tullplatsen. I annat fall 

är narkotikasmugglingsbrottet fullbordat. 

1 

Högsta domstolens dom 5 februari 2015 i mål nr B 224-14 

Annorlunda kan det förhålla sig vid smuggling in 

till Sverige av resande på ett fartyg. För den typen 

av ankomster har Tullverket nämligen utfärdat 

föreskrifter. En resande som har varor med sig för 

vilka det föreligger anmälningsplikt, ska resa in på 

ort som är tullplats och utan dröjsmål där anmäla 

varorna. Om det finns ett tullfilter på tullplatsen 

ska anmälan göras vid tullexpedition som markerats 

med röd punkt och texten ”Varor att deklarera”. 

Finns det inget tullfilter ska anmälan göras 

till närmaste tulltjänsteman eller tullexpedition. 

Om en tulltjänsteman finns ombord på fartyget ska 

en anmälan göras till tulltjänstemannen om denne 

begär det. 

I dessa fall är narkotikasmugglingsbrottet inte 

fullbordat förrän resenären kommit fram till tullplatsen 

och där underlåter att anmäla narkotikan, 

även om gränsen till svenskt territorium passerats 

långt innan fartyget anlänt till hamnen. Skulle narkotikan 

upptäckas innan den resande haft möjlighet 

att anmäla den – vid tullfiltret, på expeditionen 

eller till tulltjänsteman - föreligger därför försök till 

narkotikasmuggling. 

Så verkar det vara till och med om tulltjänstemän 

kliver ombord på fartyget och inte frågar den 

resande om han eller hon har med sig något som 

ska anmälas. Går tulltjänstemännen ombord för att 

kontrollera om det finns fler resande får de alltså 

inte glömma att begära att resenärerna som påträffas 

ska göra anmälan innan 

de närmare undersöker väskor 

som står utan tillsyn. Väskorna 

kan ju innehålla narkotika och 

kan kanske knytas till någon 

av resenärerna, och har de inte 

ombetts att göra en anmälan 

stannar det vid ett försöksbrott. 

Joakim Zander 

Ekobrottsmyndigheten 

Malmö 

§ Rättsrutan § § Rättsrutan § 


Hantering av narkotikamaterial – en arbetsmiljöfråga 

Misstänkt narkotika beslagtas dagligen av polisen och transporteras i bil till polishuset 

för vidare hantering. Denna typ av material förvaras väl inlåst i polishuset, men 

hur väl anpassad är arbetsmiljön där material som ofta luktar hanteras? Har lokaler 

och förvaringsskåp god ventilation och finns det tillgång till lämplig personlig skyddsutrustning? 

Under september har personal från droganalyssektionen 

vid Nationellt forensiskt centrum, NFC, kartlagt 

materialflödet för beslagtagen narkotika i Jönköping, 

Eskilstuna/Strängnäs, Norrköping och Linköping. Vid 

besöken undersöktes hur materialen förvaras och hanteras, 

om skyddsutrustning används och hur personalen 

utbildas gällande risker vid hantering av misstänkt 

narkotika. Eftersom materialen i nästa steg skickas 

för analys vid NFC undersöktes också vem eller vilka 

som skriver begäran om undersökning, hur materialen 

packas och vem som tar emot analyssvaren från NFC. 

Vid besöken noterades både bra och mindre bra lösningar 

gällande narkotikahanteringen. Generellt finns 

en stor potential för att ta fram ett arbetssätt som ger 

en bättre arbetsmiljö. 

• Materialen hanteras ofta på flera olika platser i polishuset. 

• Ofta sker hantering och upprättande av analysbegäran 

i icke ändamålsenliga lokaler med bristfällig 

ventilation så som kontor, korridorer eller beslagsrum. 

• Materialen förvaras ofta i skåp helt utan ventilation. 

• Forensiska sektionens laboratorielokaler används 

sällan för narkotikahantering. 

• Skyddsutrustning finns, till exempel handskar, men 

används sällan. 

• Instruktioner för hantering av narkotika saknas i 

de allra flesta fall. Det finns goda exempel för att 

förbättra arbetsmiljön vid hantering av den aktuella 

materialtypen. I Linköping har ett rum nyligen inretts 

där all beslagtagen narkotika hanteras och där 

upprättas även analysbegäran till NFC om enbart 

narkotikaundersökning är aktuell. I rummet, som 

ligger avskilt från annan verksamhet, finns skyddsutrustning 

som handskar och dragskåp med god 

ventilation tillgänglig samt standardiserat förpackningsmaterial 

och streckkodsskrivare. 

I Strängnäs har ett antal torkskåp med inbyggd fläkt 

monterats där narkotikamaterial kan förvaras och torkas, 

speciellt cannabis. 

En rapport med rekommendationer och riktlinjer för 

hur narkotikamaterial ska hanteras innan de skickas 

för analys vid NFC kommer att skrivas baserat på iakttagelser 

vid studiebesöken. 

(Texten har tidigare publicerats i nättidningen Kriminalteknik.nu) 

Anna Stenfeldt Hennings, sektionschef 

Drogsektionen, NFC 

Synnerligen grova narkotikabrott föreslås ge hårdare straff 

Den straffrättsliga regleringen har en central roll i 

narkotikabekämpningen. Lagstiftningen måste vara 

tydlig och skapa förutsättningar för domstolarna att 

fullt ut beakta samtliga omständigheter som är relevanta 

för straffvärdet samt och att döma ut det straff 

som en viss gärning är värd. 

För att ytterligare förbättra möjligheterna till detta 

föreslår regeringen att straffskalorna för grovt narkotikabrott 

och grov narkotikasmuggling delas upp och 

att det införs två nya brott: synnerligen grovt narkotikabrott 

och synnerligen grov narkotikasmuggling. 

Straffet för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling 

ska vara fängelse i lägst två och högst 

sju år. För synnerligen grovt narkotikabrott och synnerligen 

grov narkotikasmuggling döms till fängelse i 

lägst sex och högst tio år. 

De föreslagna brotten avser att träffa bland annat 

sådana gärningar som avsett hantering av synnerligen 

stora mängder narkotika. Dessa gärningar är 

enligt regeringens mening så allvarliga att de bör 

straffmätas på den övre delen av de nuvarande straffskalorna 

för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling. 

Lagrådet ifrågasätter i sitt yttrande den 18 januari 

2016 om det är en lämplig ordning att genomföra 

de föreslagna lagändringarna så kort tid efter HD:s 

genomgripande praxisomläggning 2011. ”Det gäller 

särskilt som det inte framstår som klart hur HD:s 

uttalanden faktiskt har tillämpats i tingsrätter och 

hovrätter i just de fall som avser mycket stora mängder 

narkotika”, skriver Lagrådet. 

Lagändringarna föreslås börja gälla från 1 juli 

2016. 

Källor: Regeringen.se; Lagradet.se 


51

Världen runt 

Miljontals dollar som beslagtagits 

från kriminella investeras i åtgärder 

mot droger 

Nya Zeelands premiärminister John Key har beslutat 

satsa mer än 5,1 miljoner dollar (motsvarar ca 

3,3 miljoner USD) på antidrog-projekt som syftar 

till att stoppa droger vid gränsen samt bekämpa 

produktion och distribution inom landet. 

Pengarna kommer från beslag som förverkats 

från kriminella i samband med att polisen beslagtagit 

narkotika, t.ex. metamfetamin, tillsammans 

med kontanter och andra tillgångar. 

Totalt kommer man att satsa resurserna på 13 

olika program som också inkluderar förebyggande 

arbete samt vård och behandling av alkohol- och 

drogmissbrukare. 

Källa: www-stuff.co.nz 

Knarkbaronen El Chapo 

har gripits igen 

Efter den osannolika rymningen från Mexikos 

säkraste fängelse i juli 2015, har Joaquin ”El Chapo” 

Guzman åter gripits efter ett halvår i frihet. 

Han tillfångatogs av militär i staden Los Mochis 

i delstaten Sinaloa i nordöstra Mexiko efter den 

mest omfattande polisjakten i landets historia. 

Hans spektakulära rymning och tidigare 

knarksmuggling under gränsen mellan USA och 

Mexiko har fått medier att döpa honom till 

”Tunnelkungen”. Även den här gången försökte 

han leva upp till namnet när han flydde i en 

avloppstunnel från ett hotell i utkanten av Los 

Mochis, men greps när han försökte undkomma i 

ett fordon. Enligt marinkåren dödades fem brottslingar 

vid insatsen. 

USA har begärt El Chapo utlämnad, vilket 

ännu inte har skett (26/1-2016) men det pågår 

samtal mellan USA och Mexiko. 

GH 

El Chapo Guzman fördes tillbaka i fängelset i Mexiko. 

Tre ton kokain i beslag efter 

internationellt polissamarbete 

I mitten av december 2015 greps tolv personer i 

Galicien i Spaniens nordvästra hörn misstänkta 

för smuggling och hantering av tre ton kokain. 

Sju brittiska medborgare, tre holländare och 

två spanjorer ingick i en organisation som avslöjades 

av spansk polis i samarbete med brittiska 

kollegor och DEA från USA. Narkotikan hade 

smugglats med båt från Sydamerika. De tre holländarna 

misstänktes vara säljare av kokainet som 

skulle transporteras av spanjorerna till köparna, 

de sju britterna, som befann sig på Costa del Sol – 

även kallat Costa del Crime. 

Polisen hittade 700 kilo av kokainpartiet i ett 

lönnutrymme i en skåpbil som prejats. Resten 

av kokainet fanns i en lagerlokal i Pontevedra i 

Galicien. Därutöver beslagtogs 1,2 miljoner euro 

och en pistol. 

Källa: AFP 

Tillslaget gav det största beslaget av kokain i Galicien 

sedan 1999. 

Lönsamma cannabisodlingar affärsidé 

för kriminella ligor i Merseyside 

Polisen i Merseyside runt Liverpool upptäcker tre 

större cannabisodlingar varje dag. Denna brottslighet 

domineras enligt polisen inte längre av vietnameser. 

Nu är det också lokala kriminella gäng som 

är ute efter förtjänsterna. 

Ligorna utnyttjar utsatta personer att sköta 

odlingarna och det sker ofta genom hot och våld. 

Skuldsatta missbrukare tvingas att låta sina bostäder 

göras om till cannabisodlingar med allt vad 

detta innebär. 

Polisen i Merseyside har en speciell grupp, 

Cannabis Dismantling Team (CTD), som enbart 

bekämpar större odlingar. Gruppen avslöjade 166 

odlingar som i genomsnitt innehöll 85 plantor 

under andra halvåret 2015. En odling med 25 

plantor, som ger fyra skördar per år, kan inbringa 

40 000 pund om året. 

Källa: www.liverpoolecho.co.uk 


Landet runt 

Narkotikaklassade läkemedel vanligt 

bland privatimporterade läkemedel 

Läkemedelsverket har nu analyserat preparat som 

togs i beslag under operation Pangea förra året. 

(Se SNPF-tidningen nr 4-2015). De största beslagen 

i operationen innehöll bland annat narkotikaklassade 

läkemedel som sömnmedel och lugnande 

medel men också antibiotika, bl.a. 740 kapslar 

norfloxacin som är ett antibiotikum. 

Bantningsprodukter fanns också bland beslagen 

och de hade ofta ett innehåll som inte stämde 

med förpackningarnas märkning. 

De kan innehålla läkemedelssubstanser som 

normalt inte används för behandling av övervikt. 

Exempelvis hittades ett lokalbedövningsmedel, en 

antidepressiv substans och en antiviral substans i 

de bantningsmedel som analyserades. 

Pangea är en internationell operation mot olaglig 

läkemedelsförsäljning som samordnas av Interpol. 

Det är sjunde året i rad som Läkemedelsverket 

deltar i Pangea i samarbete med Tullverket. 

Källa: Läkemedelsverket 

SCI Journalistpris till SVT-reporter 

SVT-reportern Anna-Klara Bankel tilldelades 2015 

års journalistpris av Svenska Carnegie Institutet. 

Priset som består av diplom och ett stipendium 

på 25 000 kronor överlämnades den 1 december 

vid en ceremoni av verksamhetschef Peder 

Langenskiöld. I motiveringen anger institutets styrelse 

att hon får det för ”…avslöjande och klargörande 

tv-reportage om missbruksproblemen i 

Stockholm”. 

Anna-Klara Bankel, som även arbetar på 

Uppdrag Granskning, har i flera reportage skildrat 

blandmissbruket av både illegala droger och 

läkemedel som metadon och Subutex och langning 

utanför substitutionsprogram i huvudstaden, de 

s.k. ”sub-torgen”. Den senaste reportageserien 

”Narkotikadöden och det nya blandmissbruket” 

nominerades 2015 till Guldspaden. 

Narkotikaklassade läkemedel är mycket vanliga i postförsändelser 

från utlandet. 

Anna-Klara Bankel prisades för drogreportage. 

Smuggling av 50 kilo amfetamin stoppades vid Öresundsbron 

Vid Malmö tingsrätt väcktes i januari åtal mot en 

man som misstänks för smuggling av över 50 kilo 

amfetamin, ett av Tullverkets största beslag under 

hela 2000-talet. Brottsrubriceringen är grov narkotikasmuggling. 

En man i 40-årsåldern körde i en tyskregistrerad 

transportbil från Danmark över Öresundsbron 

till Lernacken i Malmö. Där stoppades bilen och 

togs ut för en tullkontroll. I ett lönnutrymme 

under bilen upptäckte tulltjänstemännen över 50 

kilo amfetamin. Narkotikan låg gömd i en metalllåda 

som öppnades med hjälp av en fjärrkontroll. 

Ytterligare en person som är inblandad i ärendet 

åtalas i Tyskland. 

Värdet av amfetaminet i missbrukarledet uppskattas 

till cirka 25 miljoner kronor. 

Under ärendets gång har Tullverket samverkat 

med den tyska tullmyndigheten och med polisen i 

Tyskland och Nederländerna. 

Källa: Tullverket 


55

Restriktiv syn på narkotika räddar liv 

Tillgänglighet av olika narkotiska preparat ökar, och substituten som används kräver 

försiktiga avvägningar. Restriktivitet är den enda vägen för att skydda så många som 

möjligt. Det skriver två beroendeläkare med erfarenhet från sjuk- och kriminalvården. 

Det liberala tänkandet kring och använd ningen av 

beroendefram kallande substanser håller på att vinna 

mark både i och utanför Sverige. Legalisering av cannabis 

för medicinskt, och i vissa stater även för så kallat 

rekreationellt, bruk i USA är ett exempel. 

Ett annat exempel är den höga förskrivningen av 

starka smärtstillande medel av morfintyp, opioider. 

Dessa förskrivs i dag mer frikostigt även vid mindre 

allvarliga smärttillstånd. Även den tidigare strikt 

reglerade förskrivningen av opioiderna metadon och 

buprenorfin, för behandling av heroinmissbruk, har 

successivt blivit allt mindre strikt, och parallellt med 

det har vi fått en ökad dödlighet i Sverige, där dessa 

substanser är inblandade. 

Ett tredje exempel gäller medicinering med amfetamin 

och närbesläktade substanser som metylfenidat, 

som förskrivs vid adhd. Förekomsten av adhd-diagnos 

har ökat explosionsartat de senaste åren, även bland 

personer med tidigare eller aktuell beroendesjukdom, 

vilket lett till en omfattande förskrivning av dessa 

potenta narkotikaklassade substanser. 

Socialstyrelsen förbereder nu ett förslag till 

förändring av regelverket kring substitutionsbehandling, 

där de ställer in sig i detta led och de flesta av de 

nu varande begränsningarna av förskrivningen försvinner. 

Indikationen ändras från att som hittills har inkluderat 

heroinberoende patienter till att vara tillgänglig 

till alla som har utvecklat beroende till någon slags 

opioid, det vill säga även till alla legalt förskrivna starka 

smärtstillande medel. Samtidigt tar de bort det tidigare 

dokumentationskravet angående beroendetillstånd. Man 

nonchalerar läckagerisken i utredningen, uteslutning från 

substitutionsbehandling försvinner helt och därmed även 

den tidigare spärrtiden till återintag. Den mest allvarliga 

bristen i Socialstyrelsens förslag är att man bortser helt 

och hållet från den ökade narkotikarelaterade dödligheten 

i Sverige. 

Parallellt med den ökade tillgängligheten av substitutionsbehandling 

och därmed ökade antal patienter i 

behandling har den narkotika relaterade dödligheten där 

opioider (morfinliknande preparat) är involverade ökat i 

Sverige. Heroin relaterade dödsfall har minskat som överallt 

i de nordiska länderna och för den största ökningen 

i dödlighet står metadon och buprenorfin, således de 

substanser som förskrivs mer och mer. Vi riskerar att få 

samma problem som i Danmark där metadon förskrivs 

utan krav på drogfrihet och 60 procent av metadonrelaterade 

överdoser sker inom metadonprogrammet. 

Beroendesjukdomen angriper en grundläggande 

funktion i hjärnan, överlevnadsdriften, 

genom att den kidnappar hjärnans belöningssystem. 

Beroendesjukdomen är inte medfödd utan kräver 

exposition för drogens effekter. Beroendeutvecklingen 

varierar mellan individer beroende på genetiska faktorer, 

intagningsfrekvens, intagningssätt, substans och 

dos. Sociala faktorer spelar också en roll. 

En ökad tillgänglighet av beroendeframkallande 

substanser i samhället leder till ökad användning, vilket 

i sin tur leder till att fler utvecklar beroende. Den 

som utvecklat beroende riskerar komplikationer på 

livets alla plan, fysiskt, psykiskt och socialt. Inte minst 

drabbas alla närstående till den bero ende. Ständigt 

brutna löften, hot och våld från den beroendesjuke 

och anhörigas ständiga oro för den beroendesjukas liv 

präglar situationen. Å andra sidan har ett flertal beroendeframkallande 

substanser gynnsamma effekter vid 

olika sjukdoms tillstånd. 

Som läkare har vi därför tveeggade vapen, som 

måste användas på strikta indikationer och med 

kontinuerlig utvärdering av effekter och bieffekter. 

Inte minst måste man försäkra sig om att medlen inte 

hamnar i orätta händer och/eller används som droger i 

stället för som läkemedel. Att behandla patienter med 

beroendesjukdom med beroendeframkallande substanser, 

som man gör vid substitutionsbehandling med 

metadon och buprenorfin och vid adhd-behandling 

med amfetaminliknande preparat, är en grannlaga 

uppgift. Målsättningen är alltid social rehabilitering, 

inget missbruk av illegala medel, tillfrisknande från 

kroppsliga och psykiska komplikationer. För att nå 

målet krävs både väl genomtänkt behandling, såväl 

farmakologisk som psykosocial, och uppföljning och 

kontroll av följsamhet, men även med detta till hands 

behövs ett tydligt regelsystem som den enskilda läkaren 

kan luta sig emot. Genom att urholka regelsystemet 

riskerar man att få ett sämre behandlingsresultat och 

ökad dödlighet bland drogberoende individer. En 

annan risk är att man får en ökad frekvens av hot och 

våld mot personalen. 

Det finns enorma drivkrafter bakom att 

öka tillgängligheten av olika narkotiska preparat. 

Drogberoendet i sig självt är en betydande drivkraft. 

Dessutom finns starka ekonomiska intressen. 

Utveckling av beroendesjukdomen skall begränsas med 

samhällets gemensamma krafter där både sjukvården, 

polisen, tullen, rättsväsendet och politiken har sin roll. 


Det är hög tid att vi åter börjar ta narkotikafrågan 

på allvar och diskutera vad för slags samhälle 

vi vill ha, framför allt med tanke på våra ungdomar. 

Restriktivitet är den enda framkomliga vägen för att 

skydda så många som möjligt från drogernas förödande 

effekter. Socialstyrelsen bör ta frågan på största 

allvar och utarbeta ett regelsystem som underlättar att 

drogberoende individer får rätt vård och ökad livskvalitet 

som i sin tur leder till minskad narkotikarelaterad 

dödlighet. 

Orsolya Hoffmann med dr, psykiater, överläkare, 

Beroendecentrum Eskilstuna 

Kerstin Käll med dr, psykiater, överläkare, 

Beroendecentrum Linköping 

Orsolya Hoffmann och Kerstin Käll 

Båda artikelförfattarna är verksamma läkare 

även inom Kriminalvården. 

(Debattartikeln var införd i SvD den 4 nov, 2015.) 

Färre restriktioner i 

substitutionsbehandlingen 

I artikeln ovan, som skrevs i november 2015, uttryckte 

två beroendeläkare sina farhågor för att Socialstyrelsen 

var på väg att lätta på restriktionerna för substitutionsbehandling 

av opiatberoende och därmed öka medikaliseringen 

av missbruksvården. 

Tyvärr har detta nu skett. I Socialstyrelsens föreskrifter 

och allmänna råd om läkemedelsassisterad 

behandling vid opioidberoende (HSLF-FS 2016:1), 

som beslutades i januari och trädde kraft den 15 februari 

2016, har regelverket luckrats upp på det sätt som 

befarades. Därmed ökar också riskerna för fler dödliga 

överdoser av läkemedlen metadon och buprenorfin, en 

dödlighet som idag är rekordhög. 

Det nya regelverket medger att fler beroende kan 

komma ifråga för behandling och det innefattar nu 

även personer som blivit beroende av substitutionsläkemedlen 

eller av andra smärtstillande opiatläkemedel. 

Man lyfter också bort hindret för att kunna ge läkemedelsassisterad 

behandling även till dem som dömts 

enligt LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall). 

Kravet på ett års dokumenterat opiatmissbruk för att 

få tillgång till behandling är också borta. Nu räcker det 

att den behandlande läkaren gör en sådan bedömning. 

Det blir också svårare att uteslutas från behandlingsprogram 

på grund av sidomissbruk eller annan missskötsamhet. 

Vidare kommer patienter att redan efter 

tre månader få möjlighet att hämta ut veckoransoner 

eller mer av läkemedlen per tillfälle. Tidigare gällde sex 

månaders prövotid. 

Socialstyrelsen avfärdar all kritik mot att en ökad 

substitutionsbehandling kan innebära risk för ökat 

läckage från programmen och därmed ökat missbruk 

och ökad dödlighet. 

Framtiden får utvisa hur det blir med den saken. 

GH 

Oacceptabla skillnader i 

ADHD-behandling 

Diagnosen ADHD berör idag 350 000 personer i Sverige 

och många av dem är unga som behandlas med 

dexamfetamin (Attentin) eller det amfetaminlika medlet 

metylfenidat (Concerta, Ritalin m.fl.). 

Men skillnaden i diagnostisering och behandling 

med läkemedlen är mycket stor i olika delar av landet. 

Det framgår av en ny rapport från Statens medicinsketiska 

råd (Smer), som anser att skillnaderna mellan 

olika regioner är oacceptabelt stora. I Gävleborgs län 

får 80 av 1000 pojkar i åldrarna 10-14 år ADHDmedicin, 

jämfört med bara 25 av 1000 pojkar i 

Kronobergs län. För jämnåriga flickor är skillnaderna 

ännu större i de två länen, 32 respektive 7 per 1000. 

Enligt Smers rapport ADHD – etiska utmaningar 

finns det risk att skolor pressar fram diagnoser hos 

barn med måttliga ADHD-symtom för att få mer stödresurser. 

En mer anpassad skolmiljö för dessa barn 

skulle minska behovet av medicinering, enligt rådet. 

Den ökande förskrivningen av amfetaminlika 

ADHD-läkemedel har också resulterat i ett större 

utbud och missbruk på den illegala marknaden, vilket 

polisens dubblerade antal beslag under de senaste fem 

åren visar. 

GH 

Under 2014 registrerade NCF 573 polisbeslag av tabletter 

som innehöll substansen metylfenidat. 


59

Ny Sifo: Svenskar vill ha kvar förbud mot narkotika 

Nio av tio svenskar anser att konsumtion av narkotika ska vara förbjuden. 

Sifo har på uppdrag av Svenska Carnegie Institutet frågat 

1 000 personer i Sverige hur de ser på att konsumtion 

av narkotika är förbjuden i vårt land. Telefonintervjuerna 

genomfördes 21 – 27 oktober 2015. Frågan 

man ställde var: 

All icke-medicinsk hantering av narkotika är idag 

förbjuden i Sverige. Förbudet omfattar även själva 

konsumtionen. Anser du att narkotikakonsumtion ska 

vara förbjuden även i framtiden eller skall den inte 

vara det? 

Av de tillfrågade anser 91 procent att konsumtionen 

även i framtiden ska vara förbjuden. Andelen som inte 

vill ha förbud var 7 procent och 3 procent vet ej. 

sätt förebygger att unga människor börjar missbruka 

narkotika och att de som fastnat i missbruk verkligen 

får hjälp att sluta. 

Denna signal från svenska folket har också betydelse 

för hur Sverige ska agera inför det stora FN-mötet i 

New York i april 2016 om narkotikaproblemet. 

Peder Langenskiöld 

verksamhetschef, 

Svenska Carnegie Institutet 

Det finns således ett mycket starkt stöd i den 

allmänna opinionen för att all icke-medicinsk befattning 

med narkotika även i framtiden ska vara otillåten. 

Möjligen är resultatet något förvånande med tanke på 

den intensiva debatt om synen på narkotika som ägt 

rum under senare år och där flera debattörer agerat för 

att ta bort förbudet mot konsumtion. 

Delar man upp svaren i kategorier gällande ålder, 

kön, utbildning/yrke och bostadsort finns vissa skillnader. 

Yngre är något mindre restriktiva än äldre och av 

ålderskategorin 15-29 år är 86 procent för förbudet. 

Kvinnor stöder förbudet i något högre utsträckning 

än män. Av kvinnor i åldern 50-64 år stöder 97 

procent förbudet, för män i samma ålder är siffran 93 

procent. 

När det gäller utbildning och yrke är skillnaderna 

försumbara förutom att 86 procent av kategorin egenföretagare 

vill behålla förbudet. 

Sett till olika landsdelar av Sverige är man i Norrland 

mer restriktiv, 94-95 procent. Likadant är det i 

södra Sverige från Småland och neråt, 94-96 procent. 

Stockholmsregionen utmärker sig med låga 82 procent, 

vilket dock fortfarande visar en stor majoritet för förbudet. 

Skillnaderna mellan olika kategorier svaranden är 

små och ändrar inte på bilden av det starka stöd i den 

allmänna opinionen som ett fortsatt förbud av all ickemedicinsk 

hantering av narkotika i svensk lagstiftning 

åtnjuter. 

Den stora uppslutning som finns bland partierna 

i riksdagen kring den juridiska grunden för 

narkotikapolitiken är således väl förankrad bland 

väljarna. Det gäller nu för partierna att förvalta detta 

väl och fylla politiken med ett bra innehåll som på alla 

(Debattartikeln var införd i SvD den 22 nov, 2015 och 

ledde till ett par repliker.) 

”Narkotikalagarna bygger på moralpanik” 

Frågan som Sifo ställde kan inte ses som neutral. Det 

finns inte något sakligt argument för att behålla vårt 

konsumtionsförbud när det gäller narkotika, skriver 

Inger Forsgren och Magnus Callmyr i en replik tisdagen 

den 24/11. 

”Narkomaner bör inte ses som brottslingar”, skriver 

Björn Fries och Christina Gynnå Oguz i en replik onsdagen 

den 25/11. 

”Folkets åsikt är värd att ta reda på” 

Det är förvånande att kritik riktas mot en rak ställd 

fråga till befolkningen, när det gäller förbudet mot att 

konsumera narkotika. Det skriver Peder Langenskiöld i 

en slutreplik torsdagen den 26/11. 

Vi är alla överens om att narkotikaproblemet är ett 

komplext problem som kräver komplexa lösningar. 

I detta ingår att riksdagen måste ta ställning till hur 

lagstiftningen ska förhålla sig, exempelvis när det gäller 

förbudet att konsumera narkotika. Då är det rimligt att 

höra vad folk ute i landet tycker. Så de fyra skribenternas 

oro över att låta folkopinionen komma till tals, 

särskilt i en så rak och tydligt ställd fråga som denna, 

är lite förvånande. 

Politiska beslut kan inte grundas på opinionsundersökningar, 

men det finns en stor grupp människor som 

inte deltar i den offentliga debatten. Vi når dem, bland 

annat, på detta sätt. Deras åsikter är naturligtvis lika 

mycket värda som alla andras. 


61

Semantiska knep i 

narkotikadebatten 

Semantik är en vetenskap som studerar innebörd och tolkning hos olika teckensystem, 

bland dem vardagsspråket. Viktiga frågor är mening, värdeladdning, missförstånd 

m.m. Semantiken kan bidra till att göra människor mer medvetna om sådant 

som ligger i bakgrunden av samtal och texter, exempelvis olika tolkningsbakgrunder, 

dolda antaganden, betydelseglidningar med mera. 

Semantiska knep spelar stor roll i politik och propaganda 

för att få fram just de tolkningar och reaktioner 

som man vill skapa hos en lyssnare, tittare eller läsare. 

Under de senaste 100 åren har det uppstått en hel industri 

som med hjälp av semantiska metoder söker påverka 

människor, t.ex. genom mediaprogram, reklam, 

PR och propaganda. 

Semantikens mörka sida är en medveten pervertering 

av språkbruket, som kan leda till språkförstörelse, 

så att ord får helt ny mening. Modeord används 

för att styra tänkandet. 

Särskilt nazisterna var 

skickliga i sådant missbruk 

av semantiken. Hur 

detta gick till, ända in i 

vardagen, har beskrivits 

av den tyske språkvetaren 

Viktor Klemperer 

(1947). 

Inom narkotikaområdet 

har semantiska 

knep spelat stor roll 

ända sedan den svenska 

debatten startade 

omkring 1965. En av de första debattartiklarna, som 

blev en startsignal för det s.k. legalförskrivningsprojektet, 

hade rubriken ”Rädda narkomanen från 

polisen!”. Läsaren skulle där bibringas uppfattningen 

att det var polisens fel att missbrukarna hade en så 

besvärlig situation. Samma argument upprepas ännu 

efter 50 år. 

”Semantikens mörka sida är en 

medveten pervertering av språkbruket, 

som kan leda till språkförstörelse, 

så att ord får helt ny 

mening. Modeord används för 

att styra tänkandet.” 

Signalord 

I modern samhällsdebatt används ord och uttryck med 

stor symbolbetydelse eller genomslagskraft, ibland 

kallade signalord. I USA har polariseringen i abortfrågan 

tryckts ihop till ett val mellan två ord: ”pro 

choice” (för kvinnans fria val att göra abort eller ej) 

resp. ”pro life” (för fostrets rätt till liv, d.v.s. förbud 

eller kraftigt inskränkta indikationer för abort). 

När en debatt styrs av signalord blir det lätt att 

ta ställning men svårt att försvara nyanser och driva 

sakfrågan vidare. Ett budskap riskerar att sorteras 

bort redan om det har ”fel” signalord eller ”fel” 

avsändare. 

I narkotikadebatten använder olika grupperingar 

väl inmutade uttryck 

både för att beteckna 

delar av verkligheten 

men även för att markera 

tillhörighet – och 

”rätta” åsikter. Inlägg 

med nyckelord som 

”symptom” eller ”bakomliggande 

orsaker” 

tyder på att talaren 

har en bakgrund inom 

sociologi eller dynamisk 

psykologi. Motståndare 

mot den internationella 

narkotikakontrollen lyfter ofta fram dess ”prohibitionistiska” 

hållning, alltså dess kärna av förbud (eng. 

”prohibition”) mot privat användning av narkotika. 

Därmed anknyter de till det amerikanska alkoholförbudet 

(1920 – 1933), som skapade en grogrund för 

organiserad brottslighet. Parallellen gör att dagens 

narkotikaförbud framställs som det stora problemet. 

Debattörer som talar om ”narkotikaepidemier” eller 

”epidemiskt missbruk” har sannolikt hämtat sina 

förklaringsmodeller och åtgärdsförslag från polispsykiatern 

Nils Bejerot. Så redan på öppningsorden kan 

man ofta gruppera svenska narkotikadebattörer. 


Signalord brukas i narkotikadebatten även för att 

uttrycka sig nedsättande om motståndare. Tillmälen 

som ”knarkliberal” eller ”amatör” används som om 

de vore precisa begrepp med kraft att beskriva och 

förutsäga en persons uppfattningar, kunskaper och 

trovärdighet. Tillmälena förskjuter debattens fokus 

från en deltagares sakliga argument till hennes person 

och bakgrund. 

”Legalisering” med många betydelser 

Under senare år har många nyhetstelegram berättat att 

en del amerikanska delstater ”legaliserat narkotika”. 

Enligt Svensk ordbok (1999, 3 uppl.) betyder ”legalisering” 

att ”göra eller förklara legal”, alltså laglig. 

Att ”legalisera narkotika” skulle alltså handla om att 

göra narkotika laglig. En central fråga blir då i vilket 

eller vilka avseenden narkotikan skulle bli laglig. 

I narkotikadebatten används ofta följande uttryck 

för olika slag av uppluckring av narkotikakontrollen 

i förhållande till kraven i Förenta Nationernas 

narkotikakonventioner att begränsa användningen av 

narkotika till vetenskapliga och medicinska ändamål. 

Legalisering av narkotika innebär att det är lagligt 

att i vissa former sälja narkotika som privata rusmedel. 

Olika slag av restriktioner kan tänkas: statsmonopol 

för försäljning (som svenska Systembolaget 

för alkohol), åldersgränser, 

beskattning m.m. 

Kvar skulle dock finnas 

förbud mot framförande 

av motorfordon 

under påverkan o.s.v. 

Legaliseringskrav med 

denna innebörd har 

framförts främst kring 

cannabis. LSD-filosofen 

Timothy Leary ansåg på 

1960-talet att även LSD 

och andra hallucinogener 

borde vara helt fria 

att konsumera som rusmedel. 

”I narkotikadebatten använder 

olika grupperingar väl inmutade 

uttryck både för att beteckna 

delar av verkligheten men även 

för att markera tillhörighet – och 

”rätta” åsikter.” 

Legalisering används som beteckning även inom 

andra områden för att avskaffa påföljder. Så har 

Sverige under efterkrigstiden legaliserat både prostitution 

och pornografi (med undantag för barnpornografi). 

Avkriminalisering betyder att man tar bort påföljderna 

för vissa brott, vanligtvis ringa sådana. Det 

kan ske både genom lagändring och genom praxisförskjutning. 

I narkotikadebatten har avkriminalisering 

främst handlat om att eliminera påföljderna för innehav 

avsett för ”eget bruk”. Många gånger har man 

satt en specifik gräns för den mängd som anses vara 

för ”eget bruk”. I Nederländerna ligger denna mängd 

vid cirka 25 gram cannabis. I Sverige förekom under 

åren 1972 – 1980 en administrativ avkriminalisering 

av narkotikaförseelse (genom åtalsunderlåtelser). 

Innehav av upp till 20 gram var då i praktiken strafffritt. 

Formellt uppställer FN:s narkotikakonventioner 

inga hinder för en stat att hålla det personliga innehavet 

av små mängder utanför det straffbara området. 

Legala indikationer för medicinskt bruk av narkotikaklassade 

läkemedel bestäms av medicinska myndigheter 

på basen av forskning och klinisk erfarenhet. 

En indikation anger när det är korrekt att sätta in 

ett visst medel, t.ex. injicera morfin vid svåra smärttillstånd. 

Indikationerna för ett visst läkemedel kan 

inskränkas eller helt elimineras, som aptitreduktion 

för syntetiska centralstimulantia (”bantningspiller”). 

Indikationerna kan även vidgas, som för metadon till 

att omfatta underhållsbehandling för opiatmissbrukare. 

Under senare tid har i Sverige Δ-9-THC (den psykoaktiva 

substansen i cannabis) fått den legala indikationen 

smärttillstånd vid multipel skleros. Däremot 

har Läkemedelsverket vägrat att för medicinskt bruk 

i Sverige godkänna några som helst indikationer för 

ibogain, som i bl.a. Tjeckien används vid behandling 

av narkomani. Heroin har inte haft någon legal indikation 

i Sverige sedan årtionden men har det fortfarande 

i Storbritannien. För många narkotikaklassade 

läkemedel anges även starka kontraindikationer, 

d.v.s. omständigheter i det enskilda fallet som gör att 

de inte får ordineras till vissa patienter. Flunitrazepam 

(Rohypnol ® m.fl.; Rohypnol ® avregisterades i Sverige 

2004) hade bl.a. en rad kontraindikationer baserade 

på psykiska störningar. De var så formellt så starka 

att de inte fick skrivas 

ut åt exempelvis kriminella 

(antisociala personligheter) 

med missbruksproblem. 

Legalförskrivning har 

i Sverige allt sedan det 

stora experimentet 1965 

– 1967 fått den speciella 

hänsyftningen på medicinsk 

förskrivning av 

narkotika på den accepterade 

(”legala”) indikationen 

narkomani. 

Det innebär att läkare får rätt att skriva ut narkotika 

till kända, ofta kroniska missbrukare, för att underhålla 

narkomani. Detta har, lite förenklat, kallats 

”legalt knark”. Idag förekommer legalförskrivning 

av heroin i bl.a. Schweiz och Tyskland. I Sverige får 

buprenorfin och metadon skrivas ut på indikationen 

opiatnarkomani. 

Liberalisering beskriver inom narkotikaområdet 

en generell tendens att samhällets inställning och 

åtgärder luckras upp och blir mer toleranta (permissiva, 

”liberala”) gentemot narkotika. Så kan ske 

exempelvis genom mildare praxis, genom minskade 

resurser till polisens och tullens narkotikabekämpning 

eller genom ändrade attityder till enskilt missbruk. 

Förändringen behöver dock inte gå via ny lagstiftning. 

Skadebegränsning (eng. ”harm reduction”) är en 

strategisk förändring, där samhällets insatser flyttas 

från att förebygga och hejda ett riskdrivande beteende, 

som narkotikamissbruk, till att dämpa dess 

konsekvenser, som biverkningsfyllda rus eller infektioner 

p.g.a. orena sprutor. Många gånger förenas 

➲ nästa sida 


65

skadebegränsning med avkriminalisering av ringa 

innehav för eget bruk. 

Om ovanstående begrepp och preciseringar inte 

hålls isär, kommer ”legalisering” i traditionell mening 

att uppfattas som endast ett steg i en skala där samhällets 

narkotikakontroll förskjutes i allt mer permissiv 

riktning. 

För vissa debattörer och reportrar är begreppsutvidgningen 

av ”legalisering” bara ett omedvetet 

sätt att hänga med i aktuella trender. För andra är 

utvidgningen en medveten strategi för att förskjuta 

språkbruket i syfte att framställa en bred trend mot 

ett fullständigt frisläppande av narkotika för privat 

konsumtion. Oavsett motivet blir resultatet en ökad 

förvirring. 

”Normalisering” 

”Normalisering” är ytterligare 

en term som 

används för att förskjuta 

begrepp och föreställningar. 

Att normalisera 

betyder enligt Svensk 

Ordbok (1999) att ”göra 

normal” eller att ”göra 

enhetlig genom att följa 

el. skapa en norm”. 

En norm definieras på 

samma ställe som en 

”allmänt godtagen regel 

för handlande eller tänkande”. 

Argumenten för att 

”normalisera” konsumtion av vissa narkotika, särskilt 

cannabis, handlar om att konsumtionen skall 

göras normal, alltså bli ”önskvärd” eller åtminstone 

accepterad. Som skäl hävdar man bl.a. att konsumtionen 

nått sådan omfattning att den inte går att stoppa 

eller att det är en mänsklig rättighet att välja sina rusmedel 

(en tar alkohol, en annan tar cannabis). Ibland 

hävdas att många håller på med ”ansvarsfullt bruk” 

av cannabis, vilket är nonsens. Ty missbruket innebär 

alltid ett ökat risktagande för konsumentens del utan 

att möjligheterna ökar för andra parter att utkräva 

ansvar. Orsaken är att konsumenterna inte tecknar 

särskilda försäkringar mot drogrelaterade risker med 

åtföljande högre premier. 

”Dagens ”speedade” medieklimat 

erbjuder få möjligheter till 

nyanserad kommunikation. Det 

är svårt att reda ut var parterna 

står i förhållande till varandra 

och vilka möjligheter de kan ha 

att gemensamt komma vidare.” 

Nyanseringar 

Nyanseringar i en offentlig debatt har åtminstone två 

aspekter. Den retoriska aspekten handlar om tonläge, 

uttrycksmedel, känsloladdning, spelföring, finter, hållning 

till motståndaren m.m. Visst kunde det verka 

humoristiskt första gången att höra någon vänsterfraktion 

på 1970-talet i en studentkårsdebatt kalla en 

annan vänsterfraktion för ”småborgerlig”, men det 

tillförde inte debatten så mycket. Till dagens brist på 

nyanser bidrar också att nutida tevedebatter inte ger 

tid till annat än enkla poänger (max. 10 sekunder!), 

samt att parterna egentligen inte talar med varandra 

utan primärt deltager för att skicka sina budskap till 

olika tittargrupper. Twitter och Facebook förstärker 

denna tendens. Klassiska retoriska och pedagogiska 

metoder, med krav på disposition, saklighet och korrekta 

bemötanden, fungerar inte i dagens mediehets. 

Den andra aspekten är faktamässig. Den kräver 

korrekt språkbruk, fokusering 

på sakfrågor och 

argument som kan föra 

debatten framåt. Den 

kräver precisering och 

nyansering. Nyanserade 

inlägg kanske inte blir 

lika anslående i medierna, 

men de brukar stå sig 

längre. 

Dagens ”speedade” 

medieklimat erbjuder få 

möjligheter till nyanserad 

kommunikation. Det 

är svårt att reda ut var 

parterna står i förhållande till varandra och vilka möjligheter 

de kan ha att gemensamt komma vidare. En del 

synbarligen pedagogiska metoder, som att ställa frågor 

under framställningen för att verka dialogisk, har egentligen 

bara blivit en form av en hårt reglerad framställning 

och inte ett sätt att öppet inbjuda till egna frågor 

från åhörare. 

Den retoriska aspekten av den offentliga narkotikadebatten 

kan vi sannolikt inte påverka i dagens mediehets. 

Däremot kan var och en personligen bidra till 

en bättre nyansering av den faktamässiga aspekten av 

narkotikadebatten genom noggrannare språkbruk och 

bättre faktaargument. Det kan kanske bidra till att 

minska utrymmet för semantiska knep. 

Jonas Hartelius 

assornas tidsålder är på samma gång me- 

”Mningsmakeriets, propagandans, reklamens, 

agitationens och den sociala suggestionens klassiska 

tid. De ’verkliga världshärskarna i detta mörker’ äro 

propagandaapparatens, de stora högtalarnas kommendanter. 

Från dem utgår liksom genom ett osynligt 

strålningstryck, som på tusen och åter tusen vägar 

– genom press, radio, böcker, filmer, affischer, 

folkmöten – når oss det psykiska tvång, som leder 

världen och som är så mycket mer raffinerat som det 

ger en illusion av frivillighet. Man tror sig tänka egna 

tankar, mena egna meningar, döma med egna omdömen, 

handla med egna handlingar, och dock tänker, 

menar, dömer och handlar man i grunden som den 

sociala suggestionens blinda redskap.” 

Alf Ahlberg: Idealen och deras skuggbilder, 1936. 


Organiserad tablettsmuggling 

från Ungern 

Ett försök att smuggla in närmare 88 000 tabletter via Trelleborg är en händelse som 

bekräftar att det pågår en omfattande och flerårig smuggling av narkotikaklassade 

läkemedel från Ungern till Sverige och Norge. 

Den organiserade tablettsmugglingen mellan Ungern 

och Skandinavien har pågått i åtminstone fem 

år. Smugglarna är oftast ungerska medborgare som 

smugglar i personbil, buss, tåg eller lastbil. De vanligaste 

tabletterna är 2 mg Rivotril, bensodiazepiner med 

den aktiva substansen klonazepam. Även 1 mg Xanax 

(alprazolam) förekommer och i Sverige är substanserna 

klonazepam och alprazolam de klart dominerande benso-preparaten 

på den illegala marknaden. 

Smugglarna har ibland med sig diazepam och 

tramadoltabletter som också är mycket begärliga på 

marknaden. Alla tabletterna är till synes apoteksvaror 

med ungersk text. 

Fängelse för tablettsmuggling 

till Trelleborg 

Tidigt på morgonen måndagen den 13 april 2015 kom 

Zsolt Kovács med färjan från Rostock till Trelleborg. 

Den 44-årige ungraren färdades ensam i en ungerskregistrerad 

Toyota. Han stoppades för kontroll och 

fick tala med en ungerskspråkig tulltjänsteman. Kovács 

skulle besöka en vän i Hässleholm under två dagar. I 

efterhand visade det sig att Kovács inte har någon vän 

med det namnet i Hässleholm och han hade dessutom 

bokat en återresa med färjan till Rostock samma dag 

som han anlände. 

I bilens bagageutrymme stod tre resväskor som 

enligt Kovács innehöll kläder som han skulle lämna till 

De narkotikaklassade tabletterna, ca 88 000, som Kovács 

försökte smuggla in via Trelleborg. Foto Tullverket. 

➲ sidan 72 


sin vän i Hässleholm. Tullinspektören lyfte ut en av 

väskorna som kändes ovanligt tung för att innehålla 

kläder. När han öppnade väskan såg han under några 

prydligt vikta handdukar en stor mängd tablettkartor 

som fyllde väskan. 

Bilen togs in för närmare kontroll och de båda 

andra väskorna var också fyllda med tablettkartor 

och burkar. Totalt innehöll väskorna 49 769 Rivotriltabletter 

2 mg, 18 000 Xanax 1 mg och 19 770 

Tramadol 100 mg. 

Kovács ändrade lite i sin berättelse under utredningen, 

men han förnekade hela tiden att han haft 

kännedom om tabletterna. En bekant i Budapest hade 

bett honom transportera väskorna med kläder åt en 

”Mustafa” och de skulle levereras på en senare angiven 

plats i Hässleholm till en ”Mohammed”. Bilen 

fick han låna av ”Mustafa” och Kovács skulle få 500 

euro för besväret. Han berättade också att han gjort 

en liknande resa för ungefär en månad sedan. 

Varken tingsrätten i Ystad eller den skånska hovrätten 

tyckte att Kovács berättelse var rimlig eller trovärdig. 

Utredningen talade istället för att han känt till 

det egentliga innehållet i väskorna. Tingsrätten dömde 

honom för grov narkotikasmuggling till fängelse i 3,5 

år och tio års utvisning. Hovrätten fastställde domen. 

Liknande smugglingsfall i Blekinge 2013 

Två år tidigare greps fyra män på en bensinstation i 

Listerby i Blekinge när de höll på att lasta över 94 100 

Rivotril-tabletter från en lastbil till en personbil. Lastbilschauffören 

hade blivit kontaktad på en bensinstation 

hemma i Ungern av en bekant som erbjöd honom 

en stor summa pengar, mer än en månadslön, för att 

ta med sig några tabletter till Sverige. Chauffören frågade 

om det var narkotika men fick till svar att det var 

det inte. Han tog då med tabletterna i bilen och tog 

färjan till Blekinge. Där skulle han träffa för honom 

okända personer och det var vid omlastningen som 

chauffören och tre andra män greps på bar gärning. 

Enligt åklagaren i ärendet var tabletterna avsedda för 

den norska marknaden. 

Alla fyra dömdes mot sitt nekande i december 2013 

av tingsrätten i Karlskrona för grov narkotikasmuggling 

till fängelse i tre år och sex månader och utvisning 

på tio år till sina hemländer Ungern och Rumänien. 

Reservhjulet fullt av tabletter 

När en 54-årig ungrare skulle passera Lernacken en 

kväll i juli 2012, blev han stoppad av tullpersonalen. 

Mannen färdades i en ungerskregistrerad Skoda. Då 

han tillfrågades om vad han hade för ärende i Sverige, 

blev svaret att han skulle titta på en veteranbil i 

Löddeköpinge. Det lät väl inte helt övertygande och 

tulltjänstemännen beslöt att undersöka bilen närmare. 

Reservhjulet saknade luft och var ovanligt tungt. Anledningen 

var att det innehöll 33 förpackningar med 

drygt 56 000 narkotikaklassade tabletter, ca 37 000 Rivotril 

(klonazepam) och ca 19 000 diazepam. Mannen 

greps och förnekade kännedom om tabletterna. Tingsrätten 

i Malmö trodde inte på ungrarens fantastiska 

bortförklaringar och många versioner av anledningen 

till resan, utan dömde honom i april 2013 för grov 

narkotikasmuggling till fängelse 3 år och 3 månader 

samt utvisning i 10 år. 

Friande domar för tablettsmuggling 

Tyvärr har tingsrätterna i några fall valt att hellre tro 

på de ungerska tablettsmugglarnas förklaringar och 

därmed ogillat åtal för grov narkotikasmuggling. 

Göteborg 2012 

I mars 2012 greps de ungerska medborgarna Gabriel 

Fülöp och Istvan Gulyas på centralstationen i Göteborg 

sedan de placerat en väska med 11 900 Rivotriltabletter 

i ett förvaringsskåp. De hade anlänt med 

buss från Budapest till Göteborg och någon hade ringt 

polisen eftersom de båda männen uppträdde mystiskt 

på centralstationen. 

Gabriel F berättade i tingsrätten att han blivit 

tillfrågad av en bekant i Budapest om han kunde ta 

med de aktuella burkarna mediciner till släktingar i 

Göteborg som driver apotek. Det handlade om mediciner 

som det var brist på i Göteborg. Han fick bussresan 

betald och godtog erbjudandet, men före resan 

påstår han att han gick till två apotek i Ungern och 

fick beskedet att medicinen inte var narkotika. 

Männens historier gick kraftigt isär och de ändrade 

sig flera gånger under polisens utredning. 

Ändå lät tingsrätten i Göteborg nöja sig med detta 

och menade att berättelserna inte var så osannolika 

att de kunde lämnas utan avseende. 

Åtalet för narkotikasmuggling och narkotikabrott 

ogillades och männen kunde återvända hem och fortsätta 

sin smugglarverksamhet. Hur många resor de 

kan ha hunnit med är oklart, men under våren 2015 

häktades Gabriel Fülöp i Oslo, misstänkt för smuggling 

av en större mängd narkotikaklassade tabletter 

Rivotril av samma sort som 2012. Istvan Gulyas figurerar 

i tablettsmugglingen som avslöjades på E6 vid 

Laholm i januari 2015. 

Halmstad 2015 

En polispatrull från Laholm gjorde före lunchuppehållet 

den 13 januari 2015 en spontan kontroll av några 

förbipasserande bilar på E6 norrgående. Patrullen beslöt 

att stoppa en svenskregistrerad Volvo kombi eftersom 

ägaren enligt datauppgifter saknade körkort 

och förekom i polisens register av olika anledningar. 

Föraren, den 25-årige ungraren Czaba Naggyör, 

var ensam i bilen som enligt honom tillhörde en vän 

i Malmö. Czaba förklarade på dålig engelska att han 

var på väg till en kamrat i Göteborg. Bakom förarstolen 

stod en väska fylld med tablettburkar och i 

utrymmet för reservhjulet hittade poliserna ytterligare 

en väska med tablettburkar. Czaba förnekade all kännedom 

om väskorna med tabletter. 

Det rörde sig om de narkotikaklassade tabletterna 

Rivotril och Xanax. Vid sammanräkning på polisstationen 

i Halmstad blev antalet 116 700 Rivotril 



2 mg och 12 000 Xanax 1 mg. De ingripande poliserna 

var mycket nöjda när de åkte tillbaka till Laholm efter 

avrapporteringen den dagen. 

”Plötsligt händer det” 

I Laholm har vi sedan sommaren/hösten 2013 samarbetat med polisen i Skåne 

(Kulla-Bjäre) och Kronoberg (Ljungby, Markaryd) i en insats som heter Laganda. Det 

innebär att vi med gemensamma krafter och resurser har agerat vid flera tillfällen för 

att nå rent operativa framgångar men också för att inleda en långvarig och kontinuerlig 

samverkan över länsgränserna. 

Dataslagningar selekterar 

Målet med insatserna är dels att ur underrättelsesynpunkt 

få en klarare bild av hur vägnätet används av 

våra kriminella, och dels att i brottsförebyggande hänseende 

påvisa att polisens kontrollplatser och våra metoder 

inte är förutsägbara. 

Vi har utnyttjat de stora genomfartslederna i Skåne, 

Halland och Kronoberg. Oftast har det varit under ett 

kvälls- eller nattpass. Metoden har varit att ställa upp 

med polisbilar utmed vägen och genom dataslagningar 

selektera ut intressanta bilar som passerat. Några kilometer 

från dataslagningen har vi sedan stoppat och 

kontrollerat fordonen, förarna och kanske passagerarna. 

Vid de här tillfällena har vi varit mellan 15-30 

poliser med olika inriktning som exempelvis hundförare, 

trafikpoliser, gränspolisen och helikoptern. Även 

tulltjänstemän har medverkat. Förutom det goda erfarenhetsutbytet 

har det även renderat i goda resultat. 

Denna metod har vi även tagit till oss i linjeverksamheten, 

och när vi får en stund över, ställer vi ofta 

upp utmed de större vägarna och gör slagningar på 

förbipasserande fordon. Det visade sig bli en fullträff 

för oss den aktuella dagen. 

Spontan E6-kontroll gav oväntat resultat 

Det var vår patrull 55-2110 som gjorde dagpasset i Laholm 

den 13 januari 2015. Förmiddagen började som 

vilket dagpass som helst. Vi letade efter en efterlyst person 

utanför Laholm som skulle in och avtjäna. Det blev 

bom på adressen och vi åkte därför till en elektronikbutik 

på industriområdet i Laholm. Där pratade vi med 

personalen eftersom de haft en man inne i butiken som 

betett sig konstigt och eventuellt rekat för inbrott. Efter 

samtalet lämnade vi butiken och styrde ut mot Skummeslövstrand, 

därefter vidare mot Mellbystrand. 

Caroline föreslog att vi skulle ställa upp på E6 norrgående 

sista tiden före lunch och med hjälp av datorn 

slå på förbipasserande bilar. Vi körde därför på E6 

norrgående vid Mellbystrand och stannade ett femtiotal 

meter efter påfarten vid väggrenen. Det var som 

vanligt vid den tidpunkten ganska intensiv trafik, men 


det gick trots allt ganska bra att se registreringsnumren. 

Det passerade några firmabilar som var belagda 

med körförbud men som tur var så lät vi dem åka vidare. 

Det är ju inte helt enkelt eller tillåtet att stoppa bilar 

hur som helst på motorvägarna och därför selekterade 

vi därefter. Förutom att vi gjorde slagning på registreringsnummer 

så kollade vi oftast vidare i systemen och 

nöjde oss inte även om bilarna var utan anmärkning. 

När klockan började närma sig 12.00 beslutade vi 

att göra slagning på ytterligare tre bilar innan det var 

dags att avbryta för lunch. Första passerade UA. Andra 

passerade UA. Tredje passerade, strul med registreringsnumret, 

vi får ta en bil till. 

Fjärde bilen passerade, ägaren saknar körkort, ”den 

får vi kontrollera”. Vid vidare slagning på ägaren förekom 

han med några avsnitt i våra register, samt att han 

som tidigare nämnt saknar körkort. Vi bestämde oss 

för att försöka stoppa bilen på avfarten vid rastplats 

Under bagageutrymmets golv, i utrymmet för reservdäcket, 

låg en väska som innehöll ett stort antal tablettburkar. 

Bakom förarsätet fanns ytterligare en väska med tablettburkar. 

Snapparp som ligger i södra Halland. Vi kom ikapp 

bilen och bilföraren tvekade inte utan körde av vid 

Snapparp. 

Väskor med tablettburkar 

Bilen såg hel och ren ut förutom någon mindre repa 

på kofångaren bak. Caroline gick fram till föraren och 

kollade nykterheten. Mannen, som var ensam i bilen, 

förekom inte i våra system. Något som vi bägge reagerade 

över när vi närmade oss bilen var att bagageutrymmets 

matta såg ut att ligga något upphöjt och 

snett och detta väckte givetvis vårt intresse för vad som 

kunde finnas där. 

Vi tog ut mannen ur bilen och frågade honom vad 

han gjorde i Sverige, vem som ägde bilen osv. Då mannen 

pratade mycket dålig engelska fick vi väldigt knappa 

svar. ”Car belongs to friend in Malmoe”, ”going 

to visit friend in Gothenburg”, ”work as a mechanic”. 

Mannen var smal och hade synliga tatueringar 

uppåt halsen och på fingrarna, men han var väldigt 

lugn och sansad. Caroline frågade honom om när 

han rökt något nyligen. Hans svar blev ”cigarettes”. 

Caroline frågade honom då när han rökte något annat 

senast. Utan att tveka svarade han då: ”Yes yes, marijuana.” 

Vi tittade på varandra och förstod att det kommer 

bli en drograttfylla samt en husrannsakan i bilen. 

Vi öppnade bagageluckan och tittade under mattan. 

Där reservdäcket skall förvaras låg en större grön tung 

väska. 

Mannen sattes in i polisbilen och medan Kristian 

stod och vaktade föraren tittade Caroline i väskan och 

upptäckte då bruna tejpade glasbehållare. Hon kunde 

se att de innehöll tabletter. Av tyngden på väskan att 

döma förstod vi snabbt att det var många tabletter. Vi 

tillkallade en patrull från Halmstad som kom ner för 

att biträda med föraren. Han hade nu gått från att vara 

misstänkt för drograttfylleri och ringa narkotikabrott 

till att bli gripen misstänkt för innehav, mängden var 

fortfarande okänd. 

Patrullen från Halmstad kom ner och de tog genast 

över den misstänkte och körde in honom till arresten 

i Halmstad. Vi fortsatte söka igenom bilen och upptäckte 

ytterligare en svart väska som låg bakom förarplatsen 

på golvet. Även denna väska var tung och helt 

full av tejpade tablettburkar. 

Kontakt med krimjouren togs, gripandet prövades 

och kvarstod. Bilen togs i beslag för vidare teknisk 

undersökning. De två väskorna i bilen tog patrullen 

med sig in till polisstationen i Halmstad. Av vikten på 

väskorna att döma förstod vi att detta var en mängd 

som kanske inte kunde anses som ringa. 

Inne på stationen i Halmstad gick ekot genom lokalerna, 

vilket gjorde att många nyfikna kollegor kom 

förbi och tittade på det stundande beslaget. 

Vi påbörjade vår avrapportering med anmälan, 

dokument till Durtvå osv. enligt de vanliga rutinerna. 

128 700 narkotikaklassade tabletter 

Pa Ola Persson dök upp som en hjälpande hand då han 

erbjöd sig att räkna tabletterna. När den svarta väskan 

Smuggling av Rivotriltabletter från Ungern till Sverige och 

Norge har pågått under flera år. 

var räknad gick det upp för oss att detta inte var ett 

beslag av vanlig karaktär. 55 000 tabletter i den svarta 

väskan, den mindre av de två vi tog med oss in. Alla 

med liknande burkar som till synes verkade vara av 

samma sort. 

Ola fortsatte att räkna och kunde till slut summera 

totalen till 12 000 tabletter Xanax och 116 700 tabletter 

Rivotril. 128 700 tabletter totalt. Alla var bensodiazepiner 

som var narkotikaklassade. Med den overkliga 

siffran i huvudet kontaktade vi kriminalteknikerna och 

bad om att få lämna upp hela beslaget direkt till dem. 

När vi lämnat upp beslaget och avrapporterat klart 

styrde vi åter ner till Laholm för att gå hem för dagen, 

någon övertimme rikare men framförallt med en erfarenhet 

som vi tar med oss resten av livet. 

Ett helt vanligt rutinstopp på E6 med en bra magkänsla 

renderade i ett beslag av narkotika i en ovanligt 

stor mängd. Utredningen handläggs nu av gruppen för 

utredning av Grova brott, polisområde Halland, region 

Väst. 

Insp Caroline Nordstrand 

och Pa Kristian Nilsson 

(Vi kommer senare i år att följa upp med en artikel 

om utredningen och lagakraftvunnen dom i ärendet. 

Red, anm.) 

➲ 

11 

tingsrätten. Den 15 februari 2015 stoppades fyra ungrare 

när de kom från Sverige till Norge i två svenskregistrerade 

Volvobilar. I en av bilarna hittade den 

norska polisen 62 000 Rivotril-tabletter och förare 

av en av bilarna var Gabriel Fülöp som friades för 

smuggling till Göteborg 2012. 

Norge ofta slutmålet för smugglingen 

Under några vintermånader 2011/2012 tog norska 

tulltjänstemän i Svinesund och Oslo 181 750 narkotikaklassade 

tabletter i beslag. Tabletterna var av fabrikatet 

Rivotril och beslagen gjordes vid sex tillfällen 

mellan den 5 december 2011 och 3 mars 2012. 

Det var ensamma resenärer som kom med tåg, buss 

eller bil och hade mellan 20 000 och 42 000 tabletter 

i sitt bagage. Tre av smugglarna var ungrare som kom 

i olika bussar från Prag och Köpenhamn via Sverige. 

Laholmspolisernas egen berättelse var införd i SNPFtidningen 

nr 2-2015. 

Utredningen genomfördes på Grova Brottsroteln 

i Halmstad och Czaba Naggyör, som suttit häktad 

sedan han greps, åtalades i april för grovt narkotikabrott 

genom transporten av den stora mängden 

narkotiska tabletter. Men tingsrätten i Halmstad 

överraskade genom att ogilla åtalet. 

I rättssalen gjorde åklagaren gällande att smugglingen 

var ett led i en organiserad brottslighet som 

pågått länge. Polisutredningen hade visat att Czaba 

Naggyör var bekant med Gabriel Fülöp och Istvan 

Gulyas och att de tillsammans eller var för sig gjort 

flera korta besök i Sverige de senaste två åren. 

Den silvergrå Volvo som Czaba Naggyör färdades 

i när han greps utanför Laholm den 13 januari, hade 

registrerats på Istvan Gulyas fyra dagar tidigare. 

Czaba N berättade i tingsrätten att han och Istvan G 

ett par dagar tidigare åkt från Ungern med en ungerskregistrerad 

bil till Köpenhamn där de anlände den 12 

januari. De rökte en joint som de köpt på Christiania 

och tog därefter tåget över bron till Malmö. Där träffade 

de en bekant till Istvan som lämnade över den 

silvergrå Volvon till honom. 

Czaba och Istvan övernattade på Ibis hotell i Lund 

och på morgonen åkte de till en bensinstation där 

Istvan fick en annan bil, en röd Volvo. De skildes 

år och Czaba styrde mot Göteborg i den silvergrå 

Volvon. 

Polisens undersökning av Czaba Naggyörs mobiltelefontrafik 

visar att han varit tillsammans med Istvan 

Gulyas i Lund den 13 januari och att de sedan åkt 

i olika bilar på E6 mot Göteborg. De hade telefonkontakt 

ett par gånger innan Czaba stoppades och 

utredningen visar att bilarna då varit i närheten av 

varandra. Czaba Naggyör nekade till att han kände 

till att Istvan Gulyas åkte samma sträcka. 

För att styrka den organiserade tablettsmugglingen 

presenterade åklagaren ytterligare en omständighet i 

20 000 Rivotriltabletter smugglades i en bag. 

Foto Tollvesenet Norge. 

Tablettsmugglingen har också nämnts i årliga rapporter 

om drogsituationen i Norge. 

Ur 2011 års rapport kan man läsa att både antalet 

beslag av bensodiazepiner och antal beslagtagna 

tabletter har ökat sedan 2008 och nådde rekordnivåer 

2010. Det är klonazepam (Rivotril) och diazepam 

som dominerar. Tullen har registrerat en markant 

ökad smuggling av Rivotril-tabletter från Ungern. 

I rapporten 2012 noterades också att den norska 

tullen beslagtagit stora mängder bensidiazepiner, i 

synnerhet Rivotril som smugglas direkt från Ungern 

eller lastas om i Sverige och Danmark. 



73

Bok- och filmrecensioner 

Everest 

Regi: Baltasar Kormákur 

I rollerna: Jason Clarke, Jake Gyllenhaal, 

Emily Watson m.fl 

”Everest” bygger på den sanna historien om Mount 

Everest-katastrofen 1996 där åtta klättrare dog när en 

våldsam snöstorm drog in över berget. 

Fokus ligger på expeditionen ledd av äventyraren 

Rob Hall som driver företaget Adventure Consultants, 

vars ide är att arrangera Mount Everest klättringar för 

äventyrare med tjocka plånböcker och äventyrare som 

inte nödvändigtvis håller bergsbestigarmåttet. 

Halls plan är att nå toppen den 10 maj, ett datum 

som även konkurrerande företag satsar på. Allt går 

mer eller mindre enligt ritningarna men plötsligt slår en 

snöstorm till. På över 8000 meters höjd och under en 

tidspress på tolv timmar skall sista rycket komma. Vad 

gruppen inte vet är att en av de våldsammaste snöstormarna 

någonsin är på väg in. Den livslånga besattheten 

att nå toppen förbyts på ett ögonblick till en kamp om 

överlevnad. Fjället har alltid sista ordet. 

Om detta varit fiction skulle filmen förmodligen ha 

haft ett annat slut, men Everest är verklighetsbaserad 

och följer därmed inte en traditionell Hollywoodmall, 

vilket är bra! 

Filmens skönhet och fantastiska miljöer tar andan ur 

mig inledningsvis. Sen kan man inte låta bli att fråga 

sig ” Vaffö då då, voffor gör di på detta viset” ? 

Klättra i livsfarliga berg, strunta i livsviktiga säkerhetsregler, 

ignorera hälsoproblem bara för att berget 

finns där! 

Filmen snuddar vid problematiken med kommersialiseringen 

av berget men är framförallt en saga om 

ädelmod och man kan verkligen få yrsel när kameran 

filmar uppifrån. Effekterna och fotot är fantastiska och 

skådisarna likaså… jag säger bara wow ! 

Recension Åsa Dahlberg 

Kvinnan på tåget 

Författare Paula Hawkins 

Massolit Förlag 

Kvinnan på tåget skildrar 

en händelse, ett mord ur 

tre kvinnors ögon Rachel, 

Megan och Anna. 

Ångestladdade bakfyllor 

har blivit en del av 

huvudkaraktären Rachels 

vardag. Hon döljer missbruket 

efter bästa förmåga 

och fortsätter tågpendla 

mellan Ashbury och London för att ingen skall ana 

att hon fått sparken från sitt välbetalda jobb. 

Vanligtvis stannar tåget vid ett signalljus i höjd med 

samhället Witney, där Rachel bodde med sin f.d. man 

Tom innan hon blev utkörd och ersatt av hans nya 

kärlek Anna. 

Några stenkast bort har det unga paret Megan och 

Scott flyttat in. Rachel brukar iaktta dem från tåget 

och fantisera om deras lycka. Men en dag ser hon 

något ske i deras trädgård som spräcker den idealiserade 

bilden och kort därpå försvinner Megan spårlöst. 

Rachel vet inte vad som hänt men är rädd för att hon 

på något sätt är inblandad. 

Som läsare får man en inblick i alkoholismens 

destruktivitet, man får även glimtar av en mytomans 

sätt att tänka och det tragiska i att inte kunna få barn 

och att leva i sviterna efter ett förlorat barn. 

Rachel, Annas och Megans liv flätas in i varandras, 

och det är nästan omöjligt att lägga ifrån sig boken. 

Den är skickligt komponerad, tempot är högt och som 

läsare är det svårt att inte dras med. Som psykologisk 

thriller är den skarpt skriven och det är inte heller konstigt 

att filmrättigheterna redan är sålda. 

Recension Åsa Dahlberg 


Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org 

Boktips 

12.1 

Narkotika 

DOPNINGSMEDEL OCH 

HÄLSOFARLIGA VAROR 

Narkotika, 

dopningsmedel 

och hälsofarliga 

varor 

Upplaga 12.1 

Narkotika, dopningsmedel 

och hälsofarliga varor 

ger en detaljerad bild av 

det aktuella svenska missbrukspanoramat. 

För ett 

hundratal aktuella droger 

beskrivs deras sammansättning, 

missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar 

och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs 

skador i samband med missbruk samt metoder för att 

upptäcka missbruk. Avsnittet om internetdroger har 

utökats kraftigt. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i 

färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. 

Fylliga ordförklaringar ger upplysningar 

om viktiga juridiska och medicinska termer. 

Med sin tolfte upplaga (2015) når Narkotika, dopningsmedel 

och hälsofarliga varor upp i 400.000 exemplar. 

Skriften har fått omfattande användning i utbildning, 

upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom 

stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. 

Den har utgivits även på engelska, estniska, 

isländska och ryska. 

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut 

av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. 

Anabola 

Androgena 

Steroider 

Upplaga 3.1 

Missbruket av anabola androgena 

steroider (AAS) 

är idag inget marginellt 

problem i samhället. Polisens 

och Tullverkets 

ingripanden mot AASmissbrukare 

och beslag 

av de illegala preparaten 

bekräftar detta, liksom att antalet anmälda dopningsbrott 

sexdubblats på femton år. 

Problemet är också i hög grad uppmärksammat i övriga 

Europa och i Nordamerika. Våra grannländer Norge 

och Danmark har dessutom under det senaste året 

skärpt sina dopningslagar. 

För att kunna bemöta och samtala med AAS-användare 

som kommer i kontakt med sjukvården, rättsväsendet 

eller socialtjänsten krävs god och bred kunskap på området. 

Vår avsikt med denna tredje upplaga av Anabola 

Androgena Steroider är att på ett lättillgängligt sätt förmedla 

saklig och uppdaterad information till alla som i 

vardagen konfronteras med missbruket och den illegala 

hanteringen av anabola androgena steroider. 

Författare: Gunnar Hermansson & Tommy Moberg 

Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF 

I huvet på en 

steroidanvändare 

En ny bok av Tommy Moberg 

och Gunnar Hermansson 

Det utbredda missbruket av 

anabola androgena ste roider 

(AAS) kräver ökat behov av 

adekvat vård. Via traditio nell 

missbrukarvård och 25 års 

erfarenhet från behandling av 

steroidmissbrukare, har vi hämtat framgångsrika metoder 

för att rehabilitera, avgifta och förebygga återfall 

ge nom att bl.a. hjälpa till att identifiera risksituationer, 

lära in nya beteenden och skapa nytt självförtroende 

samt hantera självupplevda biverkningar. Frågor om 

identitet, maskulini tet och träning utan AAS är viktiga 

inslag i processen. 

Mandom, mod 

och morske män 

En bok av Tommy Moberg & 


Behovet av hjälp och behandling 

för fysiska och psykiska 

besvär relaterade till missbruk 

av anabola steroider ökar. 

Sambandet mellan AAS-missbruk 

och våld är ett vedertaget 

faktum men mörkertalet 

är stort. Under flera år har en växande illegal marknad 

av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder 

behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken 

ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, 

rättsligt och socialt. 


77

Brev till rikspolischefen 

Hej Dan, 

Jag och många andra medarbetare inom polisen är sedan länge medlemmar i Svenska Narkotikapolisföreningen 

(SNPF). Föreningens syfte har sedan starten 1987 varit att främja forskning och 

utbildning inom narkotikabekämpningens område som är till nytta för rättsväsendets verksamhet. 

Detta sker främst genom medlemstidningen och de årliga utbildningskonferenserna som 

lockar en stor del av föreningens 2200 medlemmar, varav de flesta kommer från polisen. Jag tar 

dock för givet att du redan känner till föreningen och dess mål och syfte då jag såg att du ska 

vara en av invigningstalarna på årets utbildningskonferens den 22-24 april. Detta gläder mig och 

jag ser fram emot att höra dina tankar och din vision om vår nya polismyndighets arbete mot 

narkotikan i samhället. 

Vad som däremot är besvärande och tråkigt är polismyndighetens förändrade attityd gentemot 

SNPF och utbildningskonferenserna i synnerhet. Jag är fullt medveten om behovet av att ensa 

regelverk och liknande i det organisatoriska läge vi nu befinner oss i som myndighet. Jag skulle 

dock önska att vår myndighet tog fram och utvecklade en rimlig och mer generös policy för 

deltagande i framtiden, och inte som i år omedelbart stoppar alla förmåner och all uppmuntran 

till medarbetare med narkotikabekämpande uppdrag. Detta bör självfallet ske på nationell nivå. 

I region Syd där jag arbetar har detta inneburit att regionen gjort ett totalt avståndstagande 

från utbildningskonferenserna och de få förmåner intresserade medlemmar tidigare år i vissa fall 

kunnat få i samband med dessa, som en ledig dag för att delta första dagen, i vissa fall betald 

eller subventionerad konferensavgift och/eller tillåtelse att bruka myndighetens bilar för att ta sig 

till utbildningskonferensen. 

SNPF:s utbildningskonferenser och övriga verksamhet fyller ett stort tomrum inom polisens 

utbildningsverksamhet och har i många år utgjort de enda möjligheterna för medarbetare med 

narkotikabekämpande uppdrag att förkovra och utbilda sig inom sitt yrkesområde. De kunskaper 

jag fått och erfarenhetsutbytet jag tagit del av på dessa konferenser genom åren, i kombination 

med personliga kontakter jag fått genom SNPF, har varit grundläggande i min egen 

utveckling till en kompetent underrättelseanalytiker med fokus på narkotikaområdet. Jag vet att 

detta även är sant för många av mina kollegor med olika roller inom polisen, som t.ex. spanare, 

handläggare och utredare. 

De utbildningar som erbjuds på SNPF:s utbildningskonferenser håller mycket hög klass och de 

flesta föreläsare kommer från polisens verksamhet, men även från akademin och andra brotts-bekämpande 

myndigheter. I år kommer högaktuella ämnen som narkotikaarbetet i utsatta områden 

diskuteras, men även t.ex. föreläsningar om narkotikabekämpning i uniform, datorforensiska 

metoder och information om utvecklingscentrums arbete med narkotikafrågan. 

Följaktligen vill jag uppmana dig och den nationella ledningen att i fortsättningen anlägga en 

generösare attityd till SNPF:s verksamhet och utbildningskonferenserna. 

Se inte dessa som en kostnad utan ta tillvara medarbetarnas intresse och vilja att fortbilda sig 

och utnyttja den möjlighet SNPF:s verksamhet ger att göra detta till en mycket låg kostnad för 

myndigheten. Jag tror knappas att polisens egen utbildningsorganisation skulle kunna erbjuda 

samma bredd och kvalitet på narkotikautbildning som SNPF gör till samma låga, för att inte 

säga försumbara, kostnad. 

Om inte SNPF:s verksamhet är ett gott exempel på ett medarbetardrivet utvecklingsarbete så 

vet jag inte vad som är det! 

Med vänlig hälsning 

Max Hector 

Analytiker, Underrättelsetjänsten Växjö 


SVENSKA 

POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT 

Nr 2 /2016 

Nästa tidning distribueras i april 2016, då den också 

kommer att finnas tillgänglig på www.snpf.org 

Skicka gärna artiklar, notiser och tips i god tid till gunnar.hermansson@snpf.org. 

STIPENDIERUTAN 

Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar 

och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. 

Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. 

SNPF:s resestipendium till PNOA:s 

årliga utbildningskonferens i 

Harrisburg, Pennsylvania. 

Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att 

medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. 

se www.pnoa.org. 

Mediahusets resestipendium till CNOA:s 

årliga utbildningskonferens I Kalifornien 

Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att 

medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. 

se www.cnoa.org 

SNPF:s stipendium för Årets Iakttagelse 

Stipendiet tilldelas SNPF-medlem /medlemmar som 

genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller 

avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet 

är på 5 000 kronor per person, max 2 personer.. 

SNPF:s PTN-stipendium 

Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem 

att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk 

PTN-sambandsman i Europa. 

Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s 

utbildningskonferens 

Tullverkets stipendium 

Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman 

för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. 

Svenska Carnegie Institutets polisstipendium 

till Carl G. Perssons minne 

Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman 

för att bereda honom eller henne möjligheter till studier 

och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s 

styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi 

tar gärna emot era förslag till kandidat. 

Resebidrag 

Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst 

efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag 

för studieresa. 

Se villkor på hemsidan www.snpf.org

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?