Roliga robotar

ック9スを3Ю04たB7L 金リ1 日 0にマト7ックック9スを3エ04たB7L 金リ1 日 0にマト7ッリ1 日 0にマ8フ7L 凶リ1 日 0にマト7B7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 |たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9ス金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 凹リ1 日 0にマト7ック9スを3エ04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 8フ7L 凶リ1 日 0にマト7ック9スを3 九 04たB7L 金リ1 凸 0にマト7ック9スを3Ю04たB7L 金リ1 日 0にマト7ックック9スを3エ04たB7L 金リ1 日 0にマト7ッリ1 日 0にマ8フ7L 凶リ1 日 0にマト7B7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 |たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9ス 

金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 |たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9ス金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 凹リ1 日 0にマト7ック9スを3エ04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 8フ7L 凶リ1 日 0にマト7ック9スを3 九 04たB7L 金リ1 凸 0にマト7ック9スを3Ю04たB7L 金リ1 日 0にマト7ックック9スを3エ04たB7L 金リ1 日 0にマト7ッリ1 日 0にマ8フ7L 凶リ1 日 0にマト7B7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 |たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9ス 

たB7L 


たB7L 


たB7L 

UTGES AV SLI MAGASINET OM DIGITALT LÄRANDE 

VÅRTERMINEN 2016 

Visste du att … 

... med Community 

på SLI.SE delar du 

digitala filmer och 

böcker enkelt med 

dina elever 

SIDAN 18 

HITTA DINA NYA 

KOLLEGOR PÅ NÄTET 

SIDAN 10 

DIGITALA VERKTYG 

MOT NÄTMOBBNING 

SIDAN 12 

Roliga robotar 


たB7L 

Problemlösning och samarbete – så kan du jobba med programmering SIDAN 4

Alla borde ha 

en cache-server! 

DU KAN ANVÄNDA din internetanslutning 

till allt möjligt. Du betalar räkningar, läser 

tidningen, "facebookar", skickar e-post, 

med mera. Men det vi gör mest, det är faktiskt 

att titta på film. 

Sandvine, ett amerikansk företag som 

levererar teknik och kunskap till internetleverantörer 

släppte nyligen siffror som 

visar hur amerikanska konsumenter förändrat 

sitt beteende senaste fem åren. 

För fem år sedan var 35 procent av all 

internettrafik relaterad till att vi tittar på 

film eller lyssnar på strömmat ljud. Nu är 

siffran 70 procent! 

4 

INNEHÅLL 

10 8 

16 

FÖR ATT MÖTA DEN här trenden kan man 

som videoleverantör använda en ny teknik 

som kallas "adaptive streaming" på engelska. 

Den gör att filmen automatiskt växlar 

ner till en sämre kvalitet när överföringen 

har lägre kapacitet. Är överföringshastigheten 

riktigt låg kan den nya tekniken 

växla ner kvaliteten så till den grad att det 

inte längre går att se vad filmen förställer. 

Men, den stannar – eller "laggar" – inte! 

Vi på SLI AB jobbar nu för fullt med att 

införa den här tekniken. Det kommer att 

ge dig en bättre filmupplevelse, förutsatt 

att du har kapacitet nog själv. 

För bästa möjliga upplevelse rekommenderar 

vi kommuner som har stads- eller 

kommunnätverk att installera SLI:s cacheserver. 

Då kan skolor inte bara se filmer i 

högre kvalitet utan att det "laggar", kommunens 

hela nätverk får även 

en minskad belastning. Det 

bästa är att det inte ens är 

dyrt, utan en ren besparing 

för kommunen. 

Så berätta detta för din 

närmaste it-ansvariga 

på skolan eller i kommunen. 

Då kanske 

även du kan få tillgång 

till film som håller 

högsta bildkvalitet! 

Måns Larsson 

VD, SLI AB 

Programmera mera i skolan 

Problemlösning, kreativitet, logik och 

samarbete – allt tränas på samma gång när 

Strömsnässkolan programmerar. Sidan 4 

Spela för större klimatkoll 

Spelet Future Happiness Challenge visar 

elever att klimatomställning inte behöver 

betyda ett tråkigare liv. Sidan 8 

Mikroföreläsningar med makroeffekt 

Micke Hermanssons idé att göra mikroföreläsningar 

för eleverna och dela dem på 

nätet har blivit en rörelse. Sidan 10 

ILLUSTRATION: RANDY GLASBERGEN 

Digitala verktyg i kamp mot nätmobbning 

Kränkningar i sociala medier är vardag för 

många elever, men det finns digitala verktyg 

att ta till i kampen mot detta. Sidan 12 

Du har fler kollegor än du tror 

Det kallas för det utvidgade kollegiet – alla 

lärare som delar med sig av erfarenheter i 

digitala medier. Sidan 16 

Dela lektionsmaterial med Community 

SLI-plattformen har växt. Med nya 

SLI Community går det nu att dela och 

diskutera filmer, ljud och böcker. Sidan 18 

Tidningen ges ut av SLI AB och 

utkommer med två nummer 

per år. SLI AB, Box 103, 

592 22 Vadstena. 

Telefon: 0143-55 21 20. 

E-post: info@sli.se. 

Ansvarig utgivare och 

chefredaktör: Måns Larsson. 

Tidningen produceras av: OTW 

Communication, Box 3265, 

103 65 Stockholm. 

Redaktion: Synnöve Almer 

(redaktör), Åsa Larsson, Sofia 

Stridsman (reportrar), Sanna 

Norlin (formgivare). 

Omslagsfoto: Emil Malmborg. 

Tryck: Printfabriken. 

12 

2 #DIGITALAINTRYCK vår 2016

Samsök: 

”Retorik ” 

Wikipedia 

Retorik är läran om talekonsten, 

i teorin, men 

också i praktiken, som 

vältalighet. Den utvecklades 

under Antiken, 

400-talet f Kr ... 

Läshörnan 

Boken ”Retorik eller 

konsten att övertyga” 

av Kurt Johannesson. 

Hur övertygar man 

människor? Genom 

språket, orden. Det finns 

inget effektivare ... 

Nya filmer på SLI Play 

TIPS! 

FLER FILMER 

I SLI PLAY 

PÅ SLI.SE. 

Tillbaka i tiden 

I Tidskompassen – en animerad serie med handledningar 

– får vi möta allt från vikingar och azteker till romarriket 

och forntidens Kina (32 avsnitt x 12 minuter). 

Cecilia Johansson, lärare 

svenska och historia åk 

7-9: ”Google Classroom 

hjälper mig att organisera 

min undervisning och 

hålla koll på elevernas 

lärande. Det är en liten 

lättanvänd lärplattform med funktionerna jag 

behöver. Det är superlätt att skapa klassrum 

och lägga till elever, läxor och uppgifter kopplas 

till en kalender och jag kan enkelt dela ut uppgifter 

och se att de kommer in. 

AXPLOCK FRÅN SLI.SE 

Använd Samsök på SLI.SE för att söka 

samtidigt i flera verktyg, vilka beror på 

din mediecentral. Här nedan ett utdrag 

av vad en sökning på retorik kan ge. 

SLI Play 

Vill du bli bättre på att 

kommunicera och nå 

ut med ditt budskap? 

Filmen ”Retorik – konsten 

att nå fram” hjälper 

dig att nå fram med ditt 

budskap på ett effektivare 

sätt … 

NE 

Retorik betyder vältalighet 

och handlar om 

konsten att tala väl. 

Retoriken utvecklades 

under antiken och hade 

länge stor betydelse. 

I dag är retorik ett populärt 

ämne igen … 

Naturen i Afrika 

Tittaren får en riktig naturupplevelse i 

serien Afrika, som bland annat besöker 

öknarna i Sahara och Kalahari och den 

afrikanska savannen (5x50min). 

Varje mediecentral bestämmer själv sitt 

utbud. Därför är det inte säkert att du kan se 

dessa filmer. Mer information om filmerna 

hittar du på sli.se/film. 

Kontinenternas födelse 

Professor Ian Stewart visar hur världens kontinenter 

har uppstått och formats ur en enda superkontinent, 

Pangaea (4 avsnitt x 50 minuter). 

Guldäpplet – finalisterna ger sina bästa verktygstips! 

Tülay Gürgün, modersmålslärare, 

mediepedagog 

och skolbibliotekarie: 

”Mina tre bästa är Google 

Drive, StoryBird och Padlet. 

På Google Drive kan 

jag samla elevernas berättelser 

och svar på frågor, och enkelt se deras 

utveckling. Med StoryBird kan eleverna hitta på 

fantastiska berättelser och Padlet är en digital 

anslagstavla där eleverna kan dela texter, bilder, 

selfies, ljud, webbadresser med mera.” 

"Bloggar för mitt skrivande" 

Michael Allard, gymnasielärare 

i samhällskunskap 

och historia, bloggar för att 

utveckla sitt skrivande. 

– Jag är väldigt intresserad 

av att skriva och har skrivit 

en del läromedel om casemetoden 

tidigare. Bloggen 

ger mig bra träning att publicera mig 

regelbundet och jag kan beröra olika 

angelägna ämnen. 

Men även om Michael bloggar vid 

sidan om läraryrket händer det att texterna 

används av både kollegor och hans 

egna elever i undervisningen. 

– Mina case-texter om historiska dilemman är 

skrivna för elever och kollegor i undervisningen, men 

de kan också stå för sig själva på bloggen. 

Läs bloggen på michaelallard.wordpress.com 

Bibliotekariens bästa lästips 

”Som skolbibliotekarie arbetar jag med 

läsning på olika sätt i skolans alla klasser. 

I årkurs 4 fick eleverna välja en av fem 

skönlitterära titlar inom en och samma 

genre. Läsningen följdes upp med boksamtal 

om vad eleverna gillar och ogillar, 

karaktärer och miljöer, handlingen och om 

boken var genre typisk. I årskurs 5 har vi arbetat med 

Mårten Melins verk. Vi har läst högt ur hans tryckta 

romaner och en del dikter, eleverna har gjort filmtrailers 

till boken "Jag är Love", vi har lyssnat på Unga 

Radioteaterns version av ”Som trolleri” och vi har läst 

boken ”Jävla Lucia” i digitalt format i Läshörnan med 

efterföljande diskussion. Vi utgick från boksamtalsfrågor 

i Cirkelpodden och lät sedan 

eleverna lyssna på själva podden.” 

Karin Torstensson, Sandsbro skola 

TIPS! 

STARTA EN 

EGEN BLOGG PÅ 

SKOLBLOGGEN.SE 

Jenny Edvardsson, gymnasielärare 

i svenska och 

historia: ”Jag gillar Padlet, 

en digital samarbetsyta 

för allt möjligt, exempelvis 

exit tickets, gruppdiskussioner 

eller samling 

av material för ett arbetsområde. Ett annat tips 

är Speak It, som läser upp texter genom talsyntes 

– ett bra stöd för bland annat långsamma 

läsare. Sist men inte minst måste jag lyfta Blogger, 

Googles eget bloggverktyg.” 

TIPS! 

LÄS BÖCKER DIGITALT 

I LÄSHÖRNAN 

PÅ SLI.SE. 

vår 2016 #DIGITALAINTRYCK 3

金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 凹リ1 日 0にマト7ック9スを3エ04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 8フ7L 凶リ1 日 0にマト7ック9スを3 九 04たB7L 金リ1 凸 0にマト7ック9スを3Ю04たB7L 金リ1 日 0にマト7ックック9スを3エ04たB7L 金リ1 日 0にマト7ッリ1 日 0にマ8フ7L 凶リ1 日 0にマト7B7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 金リ1 日 

”Kodning 

kan vara 

så mycket” 

För klass 3B på Strömsnässkolan i Markaryds kommun är programmering 

en naturlig del av skolvardagen. 

– Det är problemlösning, kreativitet, samarbete och logik – allt på en 

gång, menar NO- och teknikläraren Jenny Josefsson. 

TEXT JAKOB HYDÉN FOTO EMIL MALMBORG 

9-ÅRINGARNA TYRA OCH Meja går systematiskt 

till väga. De bygger en bana 

på klassrumsgolvet med hjälp av 

kaplastavar, programmerar den lilla 

plastroboten med några knapptryck 

och trycker sedan på go-knappen. 

Det går sådär. Bee-boten har blivit 

felprogrammerad, svänger för tidigt 

och välter flera kaplastavar. Tjejerna 

fnittrar förtjust, reparerar skadan 

och fortsätter sedan med en ny kalkylering 

och en ny programmering. 

Det är en helt vanligt tekniklektion 

på Strömsnässkolan i Strömsnäsbruk. 

– Elever använder teknik och 

金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 凹リ1 日 0にマト7ック9スを3エ04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 8フ7L 凶リ1 日 0にマト7ック9スを3 九 04たB7L 金リ1 凸 0にマト7ック9スを3Ю04たB7L 金リ1 日 0にマト7ックック9スを3エ04たB7L 金リ1 日 0にマト7ッリ1 日 0にマ8フ7L 凶リ1 日 0にマト7B7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 金リ1 日 

datorer hela tiden i sin vardag. Jag 

tror det är väldigt viktigt att de tidigt 

lär sig att det inte är datorerna själva 

som styr, att datorerna inte är väsen 

med egen vilja, utan att det är människor 

bakom. Den insikten kan förhoppningsvis 

leda till att de känner 

att de själva kan skapa med datorer 

och teknik och inte måste vara passiva 

användare, säger Jenny Josefsson. 

Hon jobbar som NO- och tekniklärare 

och har i egenskap av kommunens 

NT-utvecklare gått i bräschen 

för programmering i klassrummet. 

Nyligen vann hon utmärkelsen ”Årets 

LITEN ORDLISTA 

Blockprogrammering. Bygger på javascript, 

men i stället för att skriva kod använder eleven 

block eller pusselbitar för att foga samman en 

instruktion till en figur som ska röra sig i en bana. 

Bee-bot. En enkel golvrobot som programmeras 

med hjälp av knappar på ovansidan. Eleven 

bestämmer i förväg vilken rutt Bee-boten ska 

ta genom att trycka på knapparna och sedan 

på go-knappen. Bee-boten är bra hjälpmedel 

för att lära barn enkel programmering och hur 

enkla program kan skapas och användas. 



JENNYS TIPS FÖR 

PROGRAMMERING 

• Våga! Du behöver inte vara hacker 

för att undervisa i programmering. 

Lär tillsammans med dina 

elever. 

• Är du nybörjare? På iis.se finns 

kursen ”Barnhack! Kom igång 

med Scratch”, bra internetguider 

och kursmaterial. Ett annat 

tips är boken ”Hjälp ditt barn 

med programmering” av Carol 

Vorderman. 

• Utforska app-djungeln! Scratch 

junior, Kodable och Beebots är 

bra att starta med, liksom code. 

org. 

• Ta kontakt med andra 

pedagoger! Många kollegor kan 

komma med tips och hjälp. Kolla 

in Facebookgrupperna teacherhack 

och makerskola. 

Jenny Josefsson, lärare i NO- och teknik, instruerar klass 3B i Strömsnässkolan om hur de programmerar Bee-bots. 

nätspridare” i Kronobergs 

län. Hon åker runt på skolor 

för att inspirera kollegor och 

visa hur de kan komma igång. 

– Programmeringen innehåller 

så otroligt mycket. Du 

får öva dig i logiskt tänkande 

och problemlösning, men 

måste också vara kreativ. 

Målet är att alla elever i Markaryds 

kommun, från förskoleklass 

upp till sexan, ska 

få prova på minst en timmes 

kodning. Det målet tror jag 

vi är ensamma om att ha satt 

upp, säger Jenny Josefsson. 

Under den här lektionen 

jobbar halva klassen med 

hemsidan code.org, där det 

handlar om att knäcka ett 

antal uppgifter med hjälp av 

enkel blockprogrammering. I 

rummet intill experimenterar 

den andra klasshalvan med 

de programmerbara golvrobotarna 

Bee-bots, som ofta är 

elevernas första kontakt med 

programmering, berättar Jenny, 

som använt Bee-bots ända 

ned till barn på förskola. 

En bonuseffekt av arbetet 

är att det stimulerar till samarbete. 

Eleverna diskuterar 

Det är viktigt att eleverna tidigt lär sig att det inte 

är datorerna själva som styr, att datorerna inte är 

någon sorts väsen med egen vilja, utan att det är 

människor bakom. 

JENNY JOSEFSSON 

konstant olika lösningar, 

jämför resultat och hjälps åt. 

– Jag tror det förhållningssättet 

är en nyckel även för 

läraren. Du måste inte vara 

expert för att lära ut detta till 

eleverna. Tvärtom tror jag att 

Ollie Eriksson, 9 år. 

– Det är ganska svårt att styra en 

Bee-bot men det är också därför 

det är roligt. Ibland kör den åt helt 

fel håll. I dag styrde jag med en 

padda och det var extra kul. 

det finns en poäng med att du 

som lärare utvecklas och lär 

tillsammans med eleverna. 

Programmering fungerar 

utmärkt som en ämnesövergripande 

aktivitet, men den 

kanske främsta fördelen är 

VAD TYCKER DU OM BEE-BOTS I SKOLAN? 

Mohammad Zuhir Yasen, 9 år. 

– Det är jättekul med programmering 

och jag älskar Bee-bots. Det är 

nästan som att spela ett dataspel. 

Fast svårare. 

att den tillför ett kreativt element 

i matematik-, NO- och 

teknikundervisningen. På 

det sättet kan kodningen ge 

en välbehövlig skjuts åt de 

naturvetenskapliga ämnena. 

– Många yngre elever är 

intresserade av NO och teknik 

men intresset avtar tyvärr ofta 

när de börjar högstadiet. Det 

tror jag beror mycket på att de 

ämnena lätt blir för teoretiska 

och att vi glömmer bort det 

lustfyllda i lärandet. 

Aea Olwan, 9 år. 

– Jag gillar att programmera 

i skolan. I sexan ska 

vi göra det ännu mer. 

Jag längtar faktiskt 

dit redan. 


Mer på SLI Play 

Filmen "Historien om Minecraft" 

berättar om fenomenet 

Minecraft och om hur spelet 

används i skolan för att till 

exempel bygga robotar. 

I Minecraft möts spelarna för att 

tillsammans eller på egen hand 

bygga upp världar – eller bara gå 

runt i andras. 

Filmen finns i SLI Play hos vissa 

mediecentraler. 

Logga in på SLI Play för att se 

filmen eller välj bland tusentals 

andra filmer för undervisningen. 

Visa dem på lektionen eller låt 

eleverna se dem på egen hand. 

hemma. 

BIN AVDRAMATISERAR PROGRAMMERING 

På AV-Media Kronoberg har man 

jobbat med kodning i två år. 

Arbetet handlar i hög grad om att 

avdramatisera lärarnas inställning. 

Programmeringskampanjen – det är 

nog så det bäst kan beskrivas – inleddes 

med att AV-Media köpte in Bee-bots 

till länets samtliga åtta kommuner och 

därefter åkte på en liten turné. För de 

flesta lärarna var det första mötet med 

programmeringsvärlden. 

Programmering är viktigt för att 

eleverna ska förstå omvärlden. 

 

ANNA PRISSBERG 

– Vi insåg då att den stora utmaningen 

är att få pedagogerna att förstå att det 

inte behöver vara så komplicerat. Det 

handlar inte om att sitta och knacka 

långa haranger av svårtydd kod. En 

OM AV-MEDIA KRONOBERG 

annan viktig kunskap är att programmering 

inte alls bara handlar om NO och 

matte. Det finns inget ämne där detta 

inte kan integreras, det handlar bara 

om uppfinningsrikedom och kreativitet, 

säger it-pedagogen Anna Prissberg. 

Under de senaste åren har hon tydligt 

märkt att intresset för programmering i 

skolan ökar stadigt. Och det är inte bara 

NO- och mattelärare som tar till sig det 

nya. 

Värdet av att integrera kodningen som 

en naturlig del av undervisningen är 

högt, menar Anna Prissberg. 

– Det är viktigt för att eleverna ska 

förstå omvärlden. Ta detta med källkritik 

som exempel. Det är inte slumpen 

som avgör vilken reklam jag har på min 

Facebooksida, det är ju någon som har 

programmerat Googles sökmotor så att 

reklamen ska optimeras för just mig. Men 

innan jag förstår det så måste jag förstå 

att det går att styra programmen, att man 

med kodning själv kan ta kommandot. 

Mediecentralen AV-Media Kronoberg är skattefinansierad av länets åtta kommuner. Kommunala 

skolor har tillgång till länslicenser och en mediekatalog via SLI.SE samt vissa event. Varje 

kommun har fått sex Bee-bots, en inspirationsföreläsning och en kurs i programmering. 

klipp ut och spara tipsen från sli 


Högstadieelever på Johannebergsskolan i Göteborg spelar Future Happiness 

Challenge för att lära sig om hur vår livsstil påverkar klimatet. 

Spela för lycka 

och klimatkoll 

Går det att ställa om till ett hållbart samhälle och vara lika 

lycklig? Ja är svaret i en internationell klimatrapport. Nu har 

samma frågeställning blivit utgångspunkten för ett klimatspel 

som lanseras för skolan. 

FUTURE HAPPINESS CHALLENGE handlar 

om stora och viktiga vägval som 

vårt samhälle står inför – och vars 

utgång kan avgöra jordens framtid. 

– När man talar om klimatomställning 

handlar det ofta om att vi 

måste ge upp allt bra för att kunna 

rädda jorden. Spelarna får undersöka 

om det verkligen stämmer, 

säger Carolina Dahlberg på Pedagogiskt 

Centrum, som driver projektet 

finansierat av Västra Götalandsregionen 

och Göteborgs Stad. 

Hon berättar att slutsatsen i 

Mistra Urban Futures internationella 

rapport Klimatomställning 

Göteborg är att även om människan 

vid klimatomställning behöver ge 

upp en del populära beteenden, till 

exempel en del långflygningar och 

bilkörande, så gör andra förändrade 

mönster att lyckan ökar. 

Resultatet är att mängden 

lycka blir ungefär lika stor vid en 

klimatomställning. 

Future Happiness Challenge påminner 

om spelet Sims. Vinner gör 

den spelare som får den lyckligaste 

figuren genom rätt val i spelet, val 

som i sin tur påverkar andra deltagares 

lyckonivåer. 

Spelet är tänkt att fungera som 

en utgångspunkt för klassrumsdiskussioner 

om normer, ekonomi, 

livsstil och vad som egentligen gör 

att vi mår bra. Det är på engelska för 

att kunna spridas globalt. 

– Spelet är öppet och gratis och 

vi sprider det till skolor, politiker 

och andra berörda. Målgruppen 

är ursprungligen gymnasieelever 

eftersom klimatomställningen 

kommer att påverka hela deras yrkesliv, 

säger Carolina Dahlberg och 

tillägger att det även passar yngre 

som har spelvana och är kunniga i 

engelska. 

Spelet finns på 

pedagogisktcentrum.se/fhc. 

26 APRIL 

26 till 28 april är det 

dags för SETT 2016 

på Kistamässan i 

Stockholm, Skandinaviens 

största 

mässa för modernt 

lärande. 

Tips! Det är gratis att 

delta i Kodcentrums 

kodstugor på tio 

orter. Där lär yrkesverksamma 

och studerande 

volontärer ut 

programmering till barn 

och undgdomar. 

Se kodcentrum.se. 

FOTO: MARIA UHR 

Surfplattor extra bra 

för flerspråkiga 

Flerspråkiga förskolebarn 

kan med hjälp av surfplattor 

höra böcker på sitt andra modersmål, 

använda pedagogiska 

appar och kommunicera 

med barn på andra 

förskolor via nätet. 

– Aktivt arbete med 

pekplattor inom förskolan är bra för kommunikationen 

för alla barn, särskilt de 

yngre som inte har lärt sig att tala och 

läsa. För barn som inte har svenska som 

modersmål kan plattorna vara extra viktiga, 

eftersom de har svårt att få hjälp av 

svenskspråkig personal, säger forskaren 

Petra Petersen om sin färska licentiatavhandling 

vid Uppsala universitet. 

FÖRSTÅ SAMHÄLLET 

MED STATISTIK 

”Sverige i siffror” från SCB är ett relativt 

nytt statistikverktyg som ska underlätta 

undervisningen och hjälpa elever att förstå 

samhället, bygga argument i diskussioner 

samt granska uttalanden och myter om 

Sverige och svenskarna. 

– Det är en spännande satsning som vi 

kommer att ha nytta av i undervisningen, 

säger Johan Ceder, ordförande för Föreningen 

lärare i samhällskunskap. 

Statistiken utgår från kursplanen i samhällskunskap 

i grundskolan och gymnasiet 

och det finns lärarhandledningar. Eleverna 

ska själva kunna leta fakta, söka sammanhang 

och reflektera med hjälp av statistiken 

som presenteras visuellt och interaktivt. 

Verktyget finns på sverigeisiffror.scb.se. 

62% 

av 12-15-åringarna använder Snapchat 

dagligen och flickorna använder det mest. 

KÄLLA: SVENSKARNA OCH INTERNET 2015. 


AVSLÖJA 

NÄTMYTER! 

Utgå från journalisten Jack Werners 

frågor för att avslöja falska 

historier som sprids på nätet. 

Svarar du ja på minst en fråga 

nedan – hitta ytterligare en trovärdig 

källa innan du delar. 

1. Vad har personen eller källan 

för motiv att sprida historien, 

kan det innebära att personen 

ljuger eller har fel? 

2. Framkommer det inte riktigt 

i storyn var händelsen 

ägt rum, eller är artikeln 

gammal? 

3. Saknas referenser till namn, 

fysiska platser eller en 

bestämd tidpunkt i storyn? 

4. Är storyn som gjord för att 

twittra eller facebooka? 

Här är några 

felaktiga historier 

som cirkulerat: 

• Att poliserna som hittade 

3-åriga Alan Kurdi på stranden 

flyttade på den döde pojkens 

kropp för att få bättre bilder – 

men det stämmer inte. 

• Efter terrorattackerna i Paris 

har flera falska uppgifter 

florerat, exempelvis att en 

grupp pakistanier i London firade 

attentaten och att Donald 

Trump twittrade om Frankrikes 

vapenlagar. 

• Programledaren Gina Dirawi, 

aktuell i Melodifestivalen och 

som julvärd, har inte skrivit "heja 

terrorismen" på sin blogg. Det 

är ett av flera vinklade eller felaktiga 

påståenden i en bild som 

sprids. 

Att dela ut datorer och sedan 

undervisa som man alltid har gjort 

är bortkastade pengar. 

HÅKAN FLEISCHER, FIL DOKTOR I PEDAGOGIK. KÄLLA: FORSKNING.SE 

Nya verktyg lyfter 

NO-undervisningen 

Realtidsmätningar av fysikaliska förlopp och 3D-visualisering 

är två möjligheter att levandegöra NO-undervisningen. 

AV-Media i Kalmar vill inspirera genom att låna ut utrustning. 

– ATT MÄTA VAD SOM händer i realtid med digital mätutrustning ger en 

annan utgångspunkt för elevernas tänkande. De måste försöka förstå 

vad som händer och sätta ord på det. Det kan till exempel vara att man 

mäter hur syreproduktionen hos en växt förändras när det är dag eller 

natt, säger Johan Engdahl, verksamhetschef och IKT-pedagog. 

Mätutrustningen kan användas för exempelvis undervisning i mekanik, 

kemi, kroppen, el, ljud och ljus. Varje utrustningspaket som 

lånas ut är anpassat till något område och det kompletteras med en 

manual, filmer som visar lämpliga experiment och en lärarhandledning. 

För att kunna jobba med digital mätning behöver eleverna kunna 

förstå lite mer komplicerade diagram, vilket gör att materialet huvudsakligen 

riktas till högstadiet och gymnasiet. 

AV-Media i Kalmar har även köpt in ”The 3D Classroom”, ett visuellt 

verktyg som kan ge eleverna bättre kunskap se hur exempelvis jordskorpan 

ser ut, hur hjärtats klaffar fungerar eller om planeterna i solsystemet 

med hjälp av kameraåkningar i 3D-miljöer. 

– Syftet med mätutrustningen är att visualisera verkliga processer 

och vad som händer, medan 3D Classroom handlar om att visa hur 

saker ser ut. Det är två sidor som hänger ihop, säger Johan Engdahl. 

Klassikertips! 

En rad klassiker finns som både 

e-bok i Läshörnan och som 

ljudbok på SLI Play. Dessutom 

på både svenska och engelska. 

Här är ett axplock. 

1. Heart of darkness 

av Joseph Conrad. 

2. Wuthering Heights 

av Emily Brontë. 

3. A Christmas 

Carol av Charles 

Dickens. 

4. Jane Eyre av 

Charlotte Brontë. 

5. The Great Gatsby 

av F. Scott 

Fitzgerald. 

6. Sense and sensibility 

av 

Jane Austen. 

7. The Hound of the 

Baskervilles av 

Arthur Conan Doyle. 

8. Adventures of Huckleberry 

Finn av Mark Twain. 

9. The Metamorphosis av Franz 

Kafka. 

10. Romeo and Juliet av William 

Shakespeare. 

Facebook fortfarande 

störst 

I alla åldersgrupper 

över 16 år är Facebook 

det populäraste 

sociala nätverket 

följt av Instagram, 

som raketökar i alla 

åldrar. Bland 16-25-åringarna 

kommer Snapchat på tredje 

plats, medan LinkedIn är nummer 

tre i alla andra åldersgrupper. 

Twitter kommer sedan på 

fjärde plats i alla grupper. 

KÄLLA: SVENSKARNA OCH INTERNET 2015. 

Tips! Glöm inte att kika in på 

edcamp.se. Där står det om kommande 

knytkonferenser då lärare 

möts och diskuterar nya metoder 

för undervisningen. 


Gör din egen Grej of the day! Filmtips från SLI Play. 

Här är lite inspiration och innehållsförslag till din 

Grej of the day. Utgå från serien ”1 minut om" om 

exempelvis astronomi, ekonomi eller historia. 

Serien ”Tidsmaskinen” beskriver till exempel första 

datorn, räknestickan eller första tv-sändningen. 

Använd något inslag som utgångspunkt. 

Serien ”Underverk i 

världen” om kända och 

mindre kända platser 

kan också användas. 

Grej of the day 

–från idé till rörelse 

Mikroföreläsningar – med makroeffekt. Det har mellanstadieläraren 

Micke Hermansson fått uppleva med sin "Grej of the day". 

TEXT SOFIA STRIDSMAN 

NÄSTA ÅR HAR Micke Hermansson, som 

undervisar på Västangårdsskolan i 

Umeå, varit lärare i 30 år. Under sina 

år i skolans värld har han alltid försökt 

förnya undervisningen och hitta 

saker "som gör att det händer något i 

klassrummet". 

2009 började han med mikroföreläsningar 

för sina elever. Efter bara några 

dagar märkte han att eleverna var överförtjusta 

i att lära sig om personer och 

händelser som inte nödvändigtvis hängde 

ihop med övrig undervisning, men 

som var allmänbildande och vidgade 

vyerna. Micke valde att kalla de max tio 

minuter långa föreläsningarna för "Grej 

of the day", GOTD. 

– Jag försökte sprida det lite smått 

till andra lärare, men 

många trodde att 

det inte skulle 

funka för dem. 

För ett år sedan 

vågade fler prova 

och sedan 

dess har det 

gått fort. I dag är 

vi 26 000 lärare 

som gör detta på ett eller annat sätt, 

med extremt goda resultat, säger Micke 

Hermansson. 

I januari kom hans bok om GOTD, han 

har utsetts till årets lärare och i höstas 

representerade han Sverige i den stora 

EU-finalen för TEDx Ideas from Europe, 

Det finns ingen forskning på 

mikroföreläsningarna men 

jag har märkt att eleverna blir 

nyfikna, kopplar ihop nutid och 

dåtid, ser samband och kan 

börja analysera. MICKE HERMANSSON 


Annan inspiration för en mikroföreläsning är serien 

”Historiepolisen” om historiska personer. Avsluta 

filmen precis innan de avslöjar personens namn. 

Mikroföreläsning 

steg för steg 

Micke Hermansson lägger upp sina mikroföreläsningar som en 

"fyrstegsraket": 

1. Dagen före får eleverna en ledtråd som ska väcka deras nyfikenhet. 

2. När det är dags för föreläsningen återknyter Micke till ledtråden. 

Vad fick de för tankar av den? 

3. Själva mikrolektionen består av en faktafas – när, var, hur, varför – 

och en kuriosafas. 

– Det ska finnas något kul att hänga upp det på, säger Micke 

Hermansson. 

Han utformar sina föreläsningar som powerpoint-presentationer, 

med korta ledord. 

– Bildstödet är extremt viktigt. En del barn minns mycket bättre tack 

vare det, säger han. 

Serien ”All rätt i världen” om barnkonventionen är ett bra underlag 

för att skapa en Grej of the day. 

en tävling för digitala entreprenörer som jobbar för att lösa 

samhällsutmaningar. 

ATT MIKROFÖRELÄSNINGARNAS popularitet bara växer tror Micke 

har att göra med att det finns ett stort sug efter kunskap. 

Han berättar hur uppslukade hans egna elever blir när han 

berättar om Stockholms blodbad, Rosa Parks eller Raoul 

Wallenberg. 

– Jag försöker välja något som finns inom läroplanen, men 

däremot tänker jag inte "årskurs fyra – då får jag inte prata 

om andra världskriget". Vi kan visst prata om Hiroshima, 

eller Auschwitz, men det är min uppgift att hålla det på rätt 

nivå, säger han och fortsätter: 

– Det finns ingen forskning på mikroföreläsningarna men 

jag har märkt att eleverna blir nyfikna, kopplar ihop nutid 

och dåtid, ser samband och kan börja analysera. Det är väldigt 

läckert att väva kunskapsvävar av alla dessa kunskapstrådar. 

4. Återkoppling. Med quiz och repetitioner återkommer Micke Hermansson 

till tidigare föreläsningar. 

– Eleverna bör också återberätta föreläsningen för någon vuxen 

på kvällen. Fem minuter räcker, men det gör att kunskaperna fastnar 

bättre. Det blir också ett bra snack hemma om skolan och det har jag 

saknat tidigare. Nu vet föräldrarna vad barnen gör – tidigare har det 

ofta varit "att de inte lär sig något". 

Så hittar du innehåll 

• Micke Hermansson har byggt upp en 

egen samling med böcker av typen 

"korta fakta om". 

– NE och Wikipedia funkar också, 

men jag har massvis med roliga 

böcker hemma som bygger på kul 

och kort fakta. För en mikroföreläsning 

behöver du inte en hel 

bok om Taj Mahal – en eller två sidor 

räcker, säger han. 

• I januari kommer Hermanssons bok 

"Grej of the day" ut, liksom ett tillhörande 

digitalt läromedel. 

• På SLI Play finns filmer och serier 

som kan utgöra en del i en mikroföreläsning, 

se några exempel ovan. 


日 0にマト7ック9スを3 九 04たB7L 金リ1 凸 0にマト7ック9スを3Ю04たB7L 金リ1 日 0にマト7ックック9スを3エ04たB7L 金リ1 日 0にマト7ッリ1 日 0にマ8フ7L 凶リ1 日 0にマト7B7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 |たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9ス 

日 0にマト7ック9スを3 九 04たB7L 金リ1 凸 0にマト7ック9スを3Ю04たB7L 金リ1 日 0にマト7ックック9スを3エ04たB7L 金リ1 日 0にマト7ッリ1 日 0にマ8フ7L 凶リ1 日 0にマト7B7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 |たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9ス 

TIPS! DIGITALA VERKTYG 

MOT MOBBNING 

Appen Speak Up: gospeakup.com/se 

Enable Hackathon: enable.eun.org/hackathon 

Finska antimobbningsmodellen Kiva: 

kivaprogram.net 


リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 凹リ1 日 0にマト7ック9スを3エ04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 8フ7L 凶リ1 日 0にマト7ック9スを3 九 04たB7L 金リ1 凸 0にマト7ック9スを3Ю04たB7L 金リ1 日 0にマト7ックック9スを3エ04たB7L 金リ1 日 0にマト7ッリ1 日 0にマ8フ7L 凶リ1 日 0にマト7B7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 |たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9ス金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 凹リ1 日 0にマト7ック9スを3エ04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 8フ7L 凶リ1 

金 

リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 凹リ1 日 0にマト7ック9スを3エ04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 8フ7L 凶リ1 日 0にマト7ック9スを3 九 04たB7L 金リ1 凸 0にマト7ック9スを3Ю04たB7L 金リ1 日 0にマト7ックック9スを3エ04たB7L 金リ1 日 0にマト7ッリ1 日 0にマ8フ7L 凶リ1 日 0にマト7B7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 |たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9ス金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 04たB7L 凹リ1 日 0にマト7ック9スを3エ04たB7L 金リ1 日 0にマト7ック9スを3 見 8フ7L 凶リ1 

金 

Digitala verktyg 

– I KAMPEN MOT MOBBNING 

En app för att anmäla kränkningar, skadegörelse eller trakasserier på nätet. 

Det är en del i Drottning Blankas gymnasieskolas framgångsrika arbete för 

att förebygga mobbning. 

– I dag händer mer bakom skärmarna än på skolgården, säger rektor 

Norma Aznar.TEXT SOFIA STRIDSMAN FOTO MARKUS MARCETIC 

NÅGRA ELEVER SKYNDAR mot lektionen 

med böcker och mobiler 

i händerna. I övrigt är det 

lugnt i korridorerna på Drottning 

Blankas gymnasieskola 

nära Globen i södra Stockholm 

den här förmiddagen. 

Norma Aznar är sedan 2013 

rektor för skolan, som har 300 

elever på fyra olika gymnasieprogram. 

Hon säger att det 

för henne, som skolledare, är 

viktigt att ha en tydlig bild 

om vad som händer på skolan. 

När hon blev tipsad av en 

lärare om appen Speak Up var 

hon inte sen att nappa, och 

skolan blev den första i Sverige 

att använda mobilappen 

mot mobbning. 

Alla elever får ladda hem 

appen gratis och kan, i eget 

namn eller anonymt, rapportera 

om allt från klotter, 

droger, våld och mobbning 

till oro för skolkamrater. Händelserna 

skickas till berörda 

mentorer och till Norma 

Aznar. 

– Vi skaffade inte appen på 

grund av att vi hade mycket 

problem, utan för att ha ett 

bra verktyg. Vad gäller Speak 

Up är det heller inte bara nätmobbning 

vi hade i åtanke, 

utan alla tråkiga grejer som 

kan hända i en tonårings liv; 

skadegörelse, självskadebeteende, 

”sexting” (meddelanden 

med sexuellt innehåll), alkohol 

och annat, säger hon. 

CAMILLA LINNÉR NILSSON undervisar 

i historia på Drottning 

Blankas gymnasieskola. Hon 

säger att skolan är så liten att 

vuxna och ungdomar känner 

varandra väl. Eleverna söker i 

hög grad upp henne om det är 

något som oroar dem, upplever 

hon. 

– Atmosfären är väldigt 

öppen och det är inte någon 

hård eller kaxig attityd. Men 

det är bra att appen finns – 

den är enkel att använda och 

det är bra att det går att vara 

anonym, om det är någon som 

inte vågar säga något direkt 

till dig. 

FÖRSTAÅRSELEVERNA Alva Thysell, 

Philip Olsson, Nikola Milosevic, 

Thereze Almkvist och 

Simon Sandkvist menar att 

tongångarna på nätet elever 

emellan var hårdare i högstadiet. 

Samtidigt känner samtliga 

av dem någon som blivit 

utsatt för mobbning eller fått 

oönskade bilder publicerade 

på internet. 


Empatin försvinner 

om man sitter bakom 

en skärm och skriver 

hemska saker och inte 

ser hur mottagaren 

reagerar. 

NORMA AZNAR 

– Om någon lägger ut bilder 

finns de alltid kvar där. 

Sunt förnuft borde gälla både 

i verkligheten och på nätet, 

men det finns en stor skara 

som kan hata på nätet utan 

att riskera att åka dit. Många 

tycker inte ens att det är värt 

att göra en anmälan, eftersom 

det ändå bara läggs ner, säger 

Philip Olsson. 

INGEN AV DESSA elever har ännu 

använt appen för att rapportera 

om mobbning eller 

annat. Rektor Norma Aznar 

bekräftar att antalet inkomna 

anmälningar än så länge är 

få, men säger att hon inte 

vet om det beror på att 

problemen på skolan är 

få eller på att appen ännu 

är ny för många elever. 

Hon konstaterar samtidigt 

att eleverna ständigt är 

ute på nätet och att sociala 

medier är en stor del av deras 

liv. Det gör skolans arbete för 

att stävja nätmobbning extra 

viktigt, menar hon. 

– Empatin försvinner om 

man sitter bakom en skärm 

och skriver hemska saker och 

inte ser hur mottagaren reagerar. 

Jag känner starkt att 

vi måste visa att detta inte är 

okej. Mobbning är inte mindre 

smärtsamt för att det sker på 

Instagram. 

Eleverna Nikola Milosevic, Simon Sandkvist, Thereze Almkvist, Alva 

Thysell och Philip Olsson tillsammans med rektor Norma Aznar i mitten. 

Rektor Norma Aznar och läraren Camilla Linnér Nilsson jobbar mot mobbing. 

SÅ KAN SKOLAN ARBETA MOT NÄTHAT 

Johnny Lindqvist är expert på ungdomskommunikation 

och projekt ledare för No Hate 

Speech Movement. Här är hans tips för att förebygga 

nätkränkningar i skolan. 

VAR INTRESSERAD. Visa intresse 

för ungdomarnas sociala medier 

och prata om det positiva i deras 

digitala liv – inte bara det negativa. 

VAR DÄR. Var aktiv i kanalerna för 

sociala medier, i den mån du orkar. 

Du behöver inte ha jättekoll på alla 

sociala medier, eftersom trender 

förändras fort. Se hellre till att 

känna till lite om alla. 

STÄRK ELEVERNA. Jobba med att 

stärka elevernas trygga platser på 

nätet – precis som man gör då man 

pratar om mobbning i det analoga 

livet. 

UPPMANA TILL ANMÄLAN. Klargör 

för eleverna att de kan moderera 

sina sociala medier hårt – och 

anmäla när det behövs. 

LAG OCH RÄTT. Lär er om det juridiska 

på nätet och vilka skyldigheter 

och rättigheter ni har. På 

No Hate Speech Movement (ett 

initiativ från Europarådet som 

drivs av Statens medieråd på uppdrag 

av regeringen) finns en podserie 

som handlar om lag och rätt. 

GRUNDLÄGGANDE FÖRSTÅEL- 

SE. Utse en person i lärarlaget som 

ansvarar för att ha koll på vilka 

sociala medier som gäller, hur de 

används och hur man anmäler. 

Sprid information i form av en 

lathund via intranätet eller ha 

genomgångar då och då. 

 

TEXT MÅRTEN FÄRLIN 


Forskare bakom 

dataspel mot mobbning 

Över 90 procent av skolorna i Finland är med i antimobbningsprogrammet 

Kiva. I Kiva ingår ett dataspel, som forskare vid universitetet 

i Åbo varit med och tagit fram. 

– Spelet hjälper barnen att utvärdera sitt agerande i den verkliga 

ärlden, säger psykologiprofessor Christina Salmivalli. TEXT SOFIA STRIDSMAN 

VID UNIVERSITETET i Åbo har forskning om 

mobbning bedrivits ända sedan 1980- 

talet. När det finska utbildningsdepartementet 

såg behov av ett nationellt handlingsprogram 

för att förebygga och minska 

mobbning i skolan vände de sig dit. 

2009 var Kiva redo att tas i bruk 

på finska skolor. Programmet 

erbjuder 

evidensbaserade lösningar 

mot mobbning, 

med en grundtanke 

om att åskådarna 

har en avgörande roll i 

mobbningsprocesser. 

– När mobbning upptäcks 

finns ett så kallat 

Kiva-team på varje skola 

som är med i programmet. Teamet kan 

bestå av lärare, skolsköterskor, kuratorer 

eller skolpsykologer och de har tydliga 

riktlinjer kring hur de ska agera. Inget 

förebyggande arbete kan förhindra all 

mobbning, så det måste finnas en procedur 

att följa när det väl upptäcks, säger 

Christina Salmivalli, professor i psykologi 

vid universitetet i Åbo och verksamhetsansvarig 

ledare för Kiva. 

I programmet ingår återkommande 

åldersanpassade "Kiva-lektioner", där 

saker som mänskliga relationer och 

gruppsammanhang tas upp. 

I programmet ingår även ett dataspel. 

Inget förebyggande 

arbete kan förhindra all 

mobbning, så det måste 

finnas en procedur att 

följa när det väl upptäcks. 

CHRISTINA SALMIVALLI 

– Dataspelet är kopplat till innehållet 

på lektionerna och hjälper barnen att 

förstå det som diskuterats. När de har 

haft en viss lektion kan läraren aktivera 

den del av spelet som handlar om samma 

tema. Eleverna kan testa vad de har lärt 

sig under lektionerna och kan göra praktiska 

övningar i en virtuell 

värld, säger hon. 

Eleverna skapar egna 

karaktärer, som hamnar 

i olika situationer i 

klassrum, matsal eller 

korridoren. Genom att 

föra musen över andra 

karaktärer kan de se vad 

de tänker. 

– Man får också feedback 

i slutet av spelet, som att "flera följde 

ditt exempel och agerade likadant". 

ELEVERNA PÅ DE anslutna Kiva-skolorna får 

varje år fylla i en utvärdering. Forskarna 

i Åbo kan se att antalet elever som säger 

sig ha blivit mobbade sjunkit under de 

sex åren Kiva funnits, liksom de som 

säger att de utsatt andra för mobbning. 

– Det är en väldigt tydlig trend. Bara 

det att eleverna vet att deras skola är med 

i Kiva ökar tryggheten och trivseln, säger 

Christina Salmivalli. 

Varje år spelar omkring 100 000 finska 

elever Kiva-dataspelet. 

SLI-tips! 

Mer om mobbning 

i SLI Play 

LÄRLABBET 

Lärare och skolledare möts för att 

diskutera frågor och dilemman inom 

skolans värld. I sex av fjolårets avsnitt 

behandlas mobbning. 

DET HANDLAR OM DIG 

Hur kan individer som var och en är 

schysta göra fruktansvärda saker 

mot andra i grupp? Fyra program för 

gymnasiet med lärarhandledning. 

STÅ UPP FÖR DE TYSTA 

Lennart Bångs gripande kortfilm 

om vikten av att våga säga ifrån när 

någon behandlas illa. 

klipp ut och spara tipsen från sli 


”Världen är 

vårt kollegium” 

Lärare är inte längre begränsade till kollegiet på den egna arbetsplatsen. I stället 

är möjligheterna till inspiration och kunskapsutbyte i princip oändliga. Tack vare 

engagemanget i sociala medier. 

TEXT ÅSA LARSSON 

DET TWITTRAS, BLOGGAS och skrivs Facebooksinlägg 

som aldrig förr inom lärarkåren. Pedagogen 

Ann-Marie Körling myntade för ett par 

år sedan begreppet ”det utvidgade kollegiet” 

för att beskriva det forum lärare kan bli en del 

av genom sociala medier. För den som 

vill ha tips om en pedagogisk matteapp 

eller diskutera lärarlegitimationsreformen 

är möjligheterna 

betydligt fler än när den fysiska 

arbetsplatsen satte ramarna. 

– Som lärarkår är vi lika starka 

som vår gemensamma kompetens 

och erfarenhet. Det finns 

enorma fördelar om vi utnyttjar 

det i ett bredare perspektiv. Vi kan 

hitta kollegor i hela Sverige, ja i hela 

världen – utifrån ett gemensamt intresse, 

säger Janna Scheele, utvecklingsledare på 

barn- och utbildningsförvaltningen Östersund 

och lärare. 

Hon ser många poänger med att utvidga sitt 

kollegium med hjälp av sociala medier. 

– Lättillgängligheten är det jag tänker på 

först. Jag kan slänga ut en fråga på Twitter 

i stunden och behöver inte invänta nästa 

arbetslagsmöte. 

Den obegränsade tillgången till inspiration, 

idéer och kontaktnät som nätet erbjuder 

är en annan fördel. 

– Man behöver inte uppfinna 

hjulet själv varenda gång och jag 

tror att det bidrar till att stärka 

likvärdigheten. 

MEN, TILLÄGGER Janna Scheele, 

eftersom informationsflödet 

är obegränsat behövs strategier 

för att inte drunkna. Det kan vara 

smart att bara engagera sig i frågor 

man verkligen tycker är intressanta. 

– Jag har själv fått tänka om för att inte 

bli dränkt, både vad gäller information och 

diskussioner som man blir engagerad i. Det 

är klokt att tänka till redan innan du sätter 

igång. 

Som lärarkår är vi 

lika starka som vår 

gemensamma 

kompetens och 

erfarenhet. Det finns 

enorma fördelar om 

vi utnyttjar det i ett 

bredare perspektiv. 

 

JANNA SCHEELE 

SÅ KOMMER DU IGÅNG 

• Fundera på vad du vill ha ut av de 

sociala medierna – om du vill få tips 

och/eller vara interaktiv med andra. 

• Bestäm hur aktiv du vill vara. 

• Ta en sak i taget – börja med de 

forum som du är bekväm med. 

• Drunkna inte i informationsflödet 

– ha en strategi för att begränsa 

informationen. Välj de bloggar, forum, 

twitterkonton och hashtags 

som fyller en funktion för dig. 

• Exempel på twitterskolor som 

hjälper nybörjaren igång finns 

här: pedagog.ostersund.se/ 

wordpress/?p=541 


BLOGGAR 

Bloggar som rör skolan 

drivs av lärare, skolor, 

forskare, myndigheter, 

politiker och skoldebattörer. 

Varför inte starta en 

egen blogg om dina hjärtefrågor? 

Bloggtips! korlingsord.se 

(Ann-Marie Körlings blogg), 

annakaya.se (Anna Kaya 

om nyanländas lärande), 

eduminttu.blogspot.se 

(Fröken M:s lärarblogg, 

lärare i Finland som bloggar 

om sin vardag), thebig6.se 

(Lotta Bolin på Årstaskolan, 

Stockholm om The Big five 

och förmågorna). 

FACEBOOK 

Gå med i grupper vars 

medlemmar är intresserade 

av samma saker 

som du. 

Tips! Skollyftet, Flippa klassrummet, 

Bedömning för 

lärande, The Big Five. 

TWITTER 

Följ andra som delar 

med sig om skolan eller 

var själv aktiv genom att 

dela material och diskutera 

skolfrågor. Använd 

hashtags som #skolan och 

#skollyft för att nå andra 

som vill diskutera. 

SLI COMMUNITY 

En alldeles ny kommunikationsplattform 

för dig som 

har ett konto på SLI.SE. Här 

kan du dela material och 

idéer med kollegor och 

elever. Läs mer på SLI.SE. 

Här finns det 

utvidgade kollegiet 

GOOGLE+ 

Påminner om Facebook 

och innehåller 

grupper där lärare diskuterar 

olika ämnen. Kräver att 

man har ett Googlekonto. 

LEKTION.SE 

Plattform där lärare delar 

med sig av färdiga lektionskoncept. 

INSTAGRAM 

Lärare delar med sig 

av bilder från klassrum 

och skolmiljöer för att ge 

inblick i skolans arbete. 

Tips! ”För det vidare” 

– Lärarförbundets Instagramkonto 

där en ny lärarstudent 

varje vecka skriver 

och lägger ut bilder från sin 

vardag. 


KLIPP UT OCH SPARA 

Förenkla 

och spara tid 

Du som har ett konto på SLI.SE har också tillgång till nya 

Community – en plattform för att enkelt dela digitalt material 

med dina elever och kollegor. Gå in och testa på en 

gång. Här finns en enkel guide. 

TEXT ÅSA LARSSON 

Så gör du – steg för steg 

1. KOM IGÅNG! 

• Logga in på SLI.se. 

• Klicka på Community. 

• Godkänn användarvillkoren. 

• Du är inne! 

SÅ FUNKAR 

SLI COMMUNITY 

2. GÖR DIN EGEN SIDA 

• Presentera dig med omslagsbild och avatar. 

• Du kommer till din sida genom att klicka på ditt namn/din avatar. 

• Klicka på ”Redigera profil” om du vill ändra/lägga till något. 

• Klicka på "Lägg till omslag" på din sida för att lägga till omslagsbild. 

3. HITTA OCH LÄGG TILL VÄNNER 

• Klicka på medlemmar i menyn – sök efter medlemmens namn i ett visst 

landskap. 

• Klicka på personens namn/besök personens sida och klicka på ”lägg till 

som vän". 

• Vänner kan organiseras i listor. 

• Välj menyvalet "Vänner", klicka på "Lägg till lista" och ge listan ett namn. 

4. SKAPA PRIVATA GRUPPER – 

FÖR DIG OCH ELEVERNA 

• Klicka på "Grupper". 

• Klicka på "Skapa grupp". 

• Välj ”Stängd grupp”- döp gruppen – 

klicka på ”Kom igång”. 

• Tips: Ge gruppen ett unikt namn så 

att den är lätt för eleverna att hitta. 

• Nu befinner du dig i gruppens inställningar 

– ange "Detaljer" och "Information". 

Du kan också ladda upp ett "Foto". 

• Klicka vidare till "Behörigheter" – ett viktigt steg när du skapar en 

grupp. 


FÖRSTASIDAN 

”HÄNDELSER” 

• Det första du kommer till när 

du går in på Community är 

”Händelser”. 

• Här ser du aktiviteten i de grupper 

du är medlem i, samt vad 

vänner gjort. 

• Skriv en "status" – alla dina vänner 

ser den. 

Hallå där 

Måns Larsson 

Vad är Community? 

– Vi vill erbjuda 

en plattform där 

lärare och elever 

enkelt kan dela 

digitalt material 

som är skyddat 

bakom SLI-inloggen, 

som en film, en 

e-bok i Läshörnan eller 

en Pedagogisk Planering i SLI Plus. 

Lärare och elever kan kommunicera 

med varandra genom att vara med 

i olika grupper. Man kan också dela 

externa resurser som webbsidor, dokument 

och Youtube-klipp. 

– Framför allt vill vi att tjänsten ska 

förenkla för lärare och elever. Om 

eleven ändå har SLI-inlogg för att ta 

del av en film, så vill vi att man ska 

Framförallt vill vi att 

tjänsten ska förenkla för 

lärare och elever. Om 

eleven ändå har SLIinlogg 

för att ta del av 

en film, så vill vi att 

man ska kunna 

dela och ha 

diskussionen 

här också. 

• Här bestämmer du vem som får behörighet till gruppen och vem som 

får göra vad. 

• Allt går att ändra i efterhand via "Inställningar/Hantera". 

5. DELA MATERIAL I GRUPPEN 

• Du kan länka till vad som helst - en 

film i SLI Play, en e-bok från Läshörnan, 

en Pedagogisk Planering 

från SLI Plus eller externt digitalt 

material. 

• Medlemmar i gruppen får nu upp 

i sina händelser att du har gjort 

inlägget. 

TÄNK PÅ! 

När dina elever går med 

i Community får de 

användarvillkor som 

fokuserar på upphovsrätt 

och hur man uppträder 

mot andra. Passa på att 

diskutera dessa frågor 

i klassen innan ni börjar 

använda Community. 

kunna dela och ha diskussionen här 

också, för att slippa hålla rätt på en 

mängd olika plattformar. 

Lärare och elever blir automatiskt 

medlemmar i en grupp som heter 

samma sak som den egna skolan för 

att man enkelt ska hitta varandra. 

– Och en bildlärare, till exempel, blir 

automatiskt medlem i två grupper. En 

för bildlärare kopplad till den mediecentral 

man tillhör och en för hela 

Sverige. Sen kan du skapa hur många 

grupper du vill, med elever och kollegor, 

och de automatiska grupperna 

kan du plocka bort. 


Fler tips från tidningen 

På sli.se/digitalaintryck finns länkar 

och tips utifrån innehållet. Där finns 

även våra kontaktuppgifter om du vill 

beställa fler magasin eller om vi skickat 

till fel adress. QR-koden leder till SLI.SE. 

B-post 

#DIGITALAINTRYCK vår 2016 

SLI AB, Box 103 

592 22 Vadstena 

På gång 

Full fart på SLI.SE 

Under 2015 har nära 800 000 unika användare 

tittat på nära 4 miljoner filmer på SLI Play, läst 

digitala böcker i Läshörnan och använt verktyg och 

projekt i SLI Plus. Fjolåret resulterade i totalt över 

60 miljoner sidvisningar på SLI.SE. 

Smidigare strömning av filmer 

Under vårterminen 2016 övergår SLI.SE till så 

kallad ”adaptive streaming”. Då anpassas filmkvaliteten 

efter kapaciteten hos mottagarens 

anslutning, vilket ger en bättre uppspelning. 

Bättre med samma belastning 

SLI kan numera erbjuda lokala cache-servrar som 

placeras i kommunens nät för att ge användarna 

bättre kvalitet utan att kommunens internetförbindelse 

belastas ytterligare. 

Har du SLI.SE? 

Din skola kanske redan har tillgång till SLI.SE utan 

att du vet om det. Det är en digital tjänst som 

erbjuder filmer, ljud och e-böcker för undervisningen 

via dator, surfplatta eller mobil. Kontakta 

din mediecentral för inloggningsuppgifter. 

På sli.se/mediecentraler hittar du kontaktinformation 

till mediecentraler som använder SLI.SE. 

Kontakta oss 

Har du frågor, funderingar, önskemål eller kanske 

vill beställa fler exemplar av Digitala intryck? 

Våra kontaktuppgifter finns på: 

sli.se/foretaget/om-oss. 

Nästa nummer kommer ut i 

september 2016 

FOTO: EMIL MALMBORG 

WWW.SLI.SE

Roliga robotar

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?