Saker vi minns från - Tofsen

En dAg På
90
Året är 1993. Det är lördag förmiddag och klockan är 10.
–
TALET
Väckarklockan går igång med Ace of Base-låten, ”All that
she wants”. Halvsömnig öppnar jag långsamt mina tunga
ögonlock. Efter fem minuters kamp finner jag styrkan för
att resa mig upp från sängen. Jag tar på mig en pyjamas och
tofflor, öppnar min sovrumsdörr och inser att dagen redan
börjat när jag glor in i solskenet som reflekteras i vardagsrumsbordet.
Min mor uppmanar mig att äta min frukost,
som varit klar ända sedan klockan åtta och som nu uppenbarligen
är kall. En klassisk lördag, fast idag börjar den med
tjat.
“Varför stör du mig så tidigt en lördagmorgon” tänker jag.
Hon påminner mig om att det är min bästis födelsedagkalas
ikväll. Jag har fått ett meddelande om det på personsökaren
via Minicallsystemet. Denna hypa pryl hjälper mig att hålla
kontakt med mitt gäng utan att våra familjer har en aning
om vad vi egentligen gör ute. De flesta av mina klasskamrater
är tvungna att använda familjens telefon. Stackars dem.
TEmAnOVELL
TexT: Guillaume jourdain
illuSTraTion: Sarah johanSSon
Jag erkänner självklart för mamma att natten var tuff igår.
Jag behöver några minuter för att samla mina tankar och för
att säga till min mor att jag faktiskt kommer ihåg att Niklas
fyller 16 idag. Bestämd att förpesta min dag, säger hon till
mig att jag har femton minuter på mig för att ta på mig kläder
och vara ren. En halvtimme senare stiger vi in i bilen, en
Volvo 945, och åker till Göteborgs köpcentrum, Nordstan.
Vårt uppdrag är att köpa en present till min polare. Mamma
sätter på radion och lyssnar på Nationalteatern, men
jag vägrar lyssna på sådan musik. Det passar för käringar
liksom. Jag har alltid med min personsökare och en bärbar
CD-spelare, då kan jag lyssnar på vilken CD-skiva jag vill.
Jag har till och med förhandlat med mina föräldrar för att
kunna att ha en liten låda i bilen där jag förvarar en del av
mina skivor. Nuförtiden tycker jag mycket om att lyssna på
Enter Sandman på Metallicas senaste liveskiva Live Shit:
Binge & Purge, även om jag inte kan headbanga i bilen eftersom
min CD-spelare skulle hoppa och avbryta mitt i låten.
Alla som har en bärbar CD-spelare vet hur viktigt det är
att lyssna på musik i en stabil ställning. Vi kommer äntligen
fram till Nordstans pakering, tar hissen och börjar
att vandra runt för att leta efter en present. Efter en
timme av irrande hit och dit kommer jag på att han
säkert skulle vilja ha ett videoband eftersom han
fick en videobandspelare i julas. De flesta av
polarna i gänget var avundsjuka på honom.
Men spänningarna släppte när han bjöd
in oss för att titta på en film i sitt sovrum.
Det är faktiskt grymt att kunna
titta på vad man vill utan att komma
överens med föräldrarna. En film
verkar vara det perfekta valet av
present, och kanske skulle det
leda till en ny filmkväll?
På en hylla ser jag filmen
”Alien 3”. Kollar vi på den
kommer vi få reda på vem
som är mest lättskrämd i
gänget. Niklas diggar sci-fifilmer
och kan prata om framtidens
samhälle i timmar. Min
mor och jag går till kassan och
betalar. Hon frågar om expediten
kan slå in filmen eftersom
det är en present, men presentpappret
är tyvärr slut. Min mor
tackar expediten och vänder sig
mot mig och säger med ett brett
leende: ”Jag har betalt filmen och
kommer att stå för presentpappret.
Gissa vem som ska slå in paketet?”
Jag suckar. Tack mamma, tack. Festen
kommer i alla fall att bli cool i natt. Min
polare förtjänar nog att jag jobbar lite.
17