Cykling nr3 2015

Den nya trafikmaktordningen
Sverige Samhällets olika maktförhållanden
tar sig även uttryck i trafiken. Relationen
mellan bilister och andra trafikanter har
fått benämningen trafikmaktordningen.
– Det är ett sätt att adressera, synliggöra och
kritisera ett transportsystem, som sen många
årtionden har satt bilen i centrum. Detta har andra
sätt att resa, som cykling, fått anpassa sig till,
säger Dag Balkmar.
Han är postdoktor i genusvetenskap och studerar
bland annat cyklisters utsatthet. Inom genusteorin
finns begreppet könsmaktsordning, där
män är den norm som kvinnor får förhålla sig till.
En liknande maktrelation kan urskiljas i trafiken.
– Bilar är den norm som cyklister får förhålla sig
till, säger Dag Balkmar.
Han beskriver ett trafikrum som genomsyras av
makt, där vissa färdmedel kan ge olika privilegier.
Dagens trafikmaktordning är historiskt kopplad
till ekonomisk och social segregering.
– Män tenderar att äga mer bilar än kvinnor om
man ser till bilregistreringen. Samtidigt har vi
klassdimensionen också. Har man resurser har
man även möjlighet att välja mobilitet, påpekar
Dag Balkmar.
Flera olika faktorer kan spela in. Förutom kön
och klass handlar det även om ålder, etnicitet och
bostadsort.
– Det är inte hugget i sten på något sätt, utan det
skiftar, säger han.
Han har främst studerat Stockholmsregionen,
där han ser att allt fler välutbildade medelklassmän
väljer cykeln.
– Det är en ganska priviligerad grupp cyklister,
som också blir sårbara i trafiken, säger han.
Trafikmaktordningen kan innebära att
oskyddade trafikanter utsätts för våld.
– Det återskapar säkerhet för vissa och utsatthet
för andra. Att färdas på cykel är idag ganska
utsatt, vilket är en effekt av hur infrastrukturen
är byggd, säger Dag Balkmar.
När en maktordning börjar förändras kan
det möta motstånd. Som när cykelbanor eller
cyklisterna tar utrymme från och på bilvägarna.
– Det är cyklisterna som måste anpassa sig och
när man då använder bilutrymmet att cykla på
anses det som fel. Att de tar plats på ett sätt som
de inte har rätt till, förklarar Dag Balkmar.
Det kan även ge upphov till nidbilder. Den medelålders
mannen i lycra är ett exempel.
– Som också får klä skott för någon slags figur
som är risktagande i stället för hållbar. Här gör
man cyklister till ett problem med stereotypen av
en hänsynslös cyklist som kör alldeles för fort. Det
blir paradoxalt. Att å ena sidan är cyklister utsatta
och å andra sidan är de hänsynslösa, säger han.
Enligt Dag Balkmar blir det en individualisering
som tar fokus från strukturer och infrastruktur.
Men förekomsten i sig visar att utvecklingen kan
vara på väg mot ett mer jämlikt trafikrum.
– Om vi rör oss från en stark bilkultur till en mer
diversifierad mobilitetskultur ser vi att konflikter
uppstår. Det blir mycket diskussioner om cyklisters
plats i trafiken. Det är ett tecken på en förändring
som håller på att ske, säger Dag Balkmar.
Hanna Mi Jakobson
Förra året blev trafikmaktordning ett nyord
i Svenska Akademins ordlista med definitionen
"Hierarki som speglar samhällets prioritering av
trafikslag."
•
Nätverket planka.nu, som verkar för gratis
kollektivtrafik genom civil olydnad, har tagit fram
en rapport om trafikmaktordningen. Den finns att
köpa som bok eller ladda ner gratis som ljudbok
på deras hemsida.
•
Dag Balkmars pågående forskning berör
cyklisters plats i en bilnormativ omgivning. De
som har erfarenheter av att vara utsatta i trafiken
kan kontakta honom för att bidra till forskningen.
dag.balkmar@oru.se
•
TRAFIKMAKTORDNING
9