Cykling nr3 2015

More documents

Recommendations

Info

SAMHÄLLE KAMPEN FÖR JÄMLIKHET Historiskt var cyklingen ett överklassnöje som senare övergick till arbetarpendling. Cykeln blev ett fordon som de flesta hade råd med och som kunde bidra till ökad tillgänglighet och jämlikhet. När bilismen växte trängdes cyklisterna ut till yttersta vägkanten, tills det började byggas cykelbanor. Men maktordningen i gaturummet och strävan efter trafikjämlikhet pågår fortfarande. illustration: Anastasia Savinova 8
Den nya trafikmaktordningen Sverige Samhällets olika maktförhållanden tar sig även uttryck i trafiken. Relationen mellan bilister och andra trafikanter har fått benämningen trafikmaktordningen. – Det är ett sätt att adressera, synliggöra och kritisera ett transportsystem, som sen många årtionden har satt bilen i centrum. Detta har andra sätt att resa, som cykling, fått anpassa sig till, säger Dag Balkmar. Han är postdoktor i genusvetenskap och studerar bland annat cyklisters utsatthet. Inom genusteorin finns begreppet könsmaktsordning, där män är den norm som kvinnor får förhålla sig till. En liknande maktrelation kan urskiljas i trafiken. – Bilar är den norm som cyklister får förhålla sig till, säger Dag Balkmar. Han beskriver ett trafikrum som genomsyras av makt, där vissa färdmedel kan ge olika privilegier. Dagens trafikmaktordning är historiskt kopplad till ekonomisk och social segregering. – Män tenderar att äga mer bilar än kvinnor om man ser till bilregistreringen. Samtidigt har vi klassdimensionen också. Har man resurser har man även möjlighet att välja mobilitet, påpekar Dag Balkmar. Flera olika faktorer kan spela in. Förutom kön och klass handlar det även om ålder, etnicitet och bostadsort. – Det är inte hugget i sten på något sätt, utan det skiftar, säger han. Han har främst studerat Stockholmsregionen, där han ser att allt fler välutbildade medelklassmän väljer cykeln. – Det är en ganska priviligerad grupp cyklister, som också blir sårbara i trafiken, säger han. Trafikmaktordningen kan innebära att oskyddade trafikanter utsätts för våld. – Det återskapar säkerhet för vissa och utsatthet för andra. Att färdas på cykel är idag ganska utsatt, vilket är en effekt av hur infrastrukturen är byggd, säger Dag Balkmar. När en maktordning börjar förändras kan det möta motstånd. Som när cykelbanor eller cyklisterna tar utrymme från och på bilvägarna. – Det är cyklisterna som måste anpassa sig och när man då använder bilutrymmet att cykla på anses det som fel. Att de tar plats på ett sätt som de inte har rätt till, förklarar Dag Balkmar. Det kan även ge upphov till nidbilder. Den medelålders mannen i lycra är ett exempel. – Som också får klä skott för någon slags figur som är risktagande i stället för hållbar. Här gör man cyklister till ett problem med stereotypen av en hänsynslös cyklist som kör alldeles för fort. Det blir paradoxalt. Att å ena sidan är cyklister utsatta och å andra sidan är de hänsynslösa, säger han. Enligt Dag Balkmar blir det en individualisering som tar fokus från strukturer och infrastruktur. Men förekomsten i sig visar att utvecklingen kan vara på väg mot ett mer jämlikt trafikrum. – Om vi rör oss från en stark bilkultur till en mer diversifierad mobilitetskultur ser vi att konflikter uppstår. Det blir mycket diskussioner om cyklisters plats i trafiken. Det är ett tecken på en förändring som håller på att ske, säger Dag Balkmar. Hanna Mi Jakobson Förra året blev trafikmaktordning ett nyord i Svenska Akademins ordlista med definitionen "Hierarki som speglar samhällets prioritering av trafikslag." • Nätverket planka.nu, som verkar för gratis kollektivtrafik genom civil olydnad, har tagit fram en rapport om trafikmaktordningen. Den finns att köpa som bok eller ladda ner gratis som ljudbok på deras hemsida. • Dag Balkmars pågående forskning berör cyklisters plats i en bilnormativ omgivning. De som har erfarenheter av att vara utsatta i trafiken kan kontakta honom för att bidra till forskningen. dag.balkmar@oru.se • TRAFIKMAKTORDNING 9
Page 1 and 2: cykelfrämjandets Medlemstidning ti
Page 3 and 4: Chefredaktör Hanna Mi Jakobson Det
Page 5 and 6: ” LEDARE Cykelfrämjandet tar pla
Page 7: Tanken är att främja hållbart re
Page 11 and 12: social rättvisa Det var ett årtio
Page 13 and 14: på tåget CYKLISTERNAS perspektiv
Page 15 and 16: Porträtt Lastcykeln innebar en omv
Page 17 and 18: V ad tycker du om vädret Gunnel? r
Page 19 and 20: FRANSMAN Jean-Paul Lamonnier, vice
Page 21 and 22: • Cykelturistveckan genom tiderna
Page 23 and 24: SMARTARE SADELN Innehåller vibrera
Page 25 and 26: MILJÖAKTIVIST Ronja Kästner, frå
Page 27 and 28: Rutten sätts i förväg och alla s
Page 29 and 30: vara aktiv, trots mitt handikapp, s
Page 31 and 32: mark Vad gör du i Almedalen? ” N
Page 33 and 34: Längs hela floden sträcker sig en
Page 35 and 36: Kretsen satsar stort Ledamot Sture
Page 37 and 38: BREV FRÅN EN cykelkursdeltagare Ny
Page 39 and 40: Från tvåhjuling till trehjuling

Cykling nr3 2015

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?