You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
social rättvisa<br />
Det var ett årtionde när jämlikheten stod på<br />
agendan. Medborgarrättsrörelsen hade berett<br />
mark och solidaritetsrörelsen bredde ut sig internationellt.<br />
Samtidigt kände sig svenska cyklister<br />
marginaliserade av massbilismen. Genom motorvägsockupationer<br />
och cykeldemonstrationer<br />
krävde de sammanhängande cykelleder och<br />
säkrare stadstrafik.<br />
Idag är cykelfrågan inte längre förknippad<br />
med socialism, utan förespråkas av politiker från<br />
hela den ideologiska skalan. I vissa kommuner är<br />
jämlikhet ett skäl för att driva cykelpolitik.<br />
– Vi arbetar väldigt tydligt för att minska segregationen<br />
i Malmö och läka ihop. Vi har barriärer<br />
i vår stad som ofta utgörs av stora vägar, byggda<br />
på 60-talet. De är också sociala och mentala<br />
barriärer i staden, förklarar Karolina Skog.<br />
Hon vill minska avståndet mellan förorter och<br />
centrum på flera olika nivåer.<br />
– Där är också cyklingen en väsentlig del. Ett sätt<br />
att göra det är till exempel att vi numera har ett<br />
jättefint cykelstråk till Rosengård. Vi kan använda<br />
cykeln för att motverka segregation och för<br />
tydliga sociala syften. Och en del behöver vi hjälp<br />
med, och där tror jag definitivt att folkrörelserna<br />
kan hjälpa oss, för att få fler att cykla. För överallt<br />
är det så att medelklassen cyklar mer. Så där<br />
har vi utmaningar och behöver bli bättre, säger<br />
Karolina Skog.<br />
Skandinaviska resvaneundersökningar och<br />
observationsstudier visar att cyklister kommer<br />
från en högre socioekonomisk grupp än stadsplanerare<br />
tidigare trott. Bilden av den fabriksarbetande<br />
eller den arbetslöse cyklisten har<br />
förändrats.<br />
– Här har de haft en bild av den typiska cyklisten<br />
som inte alls stämmer, säger Linda Kummel,<br />
planeringsarkitekt på Sweco.<br />
Hennes observationer i Oslo visade en högre<br />
cykelandel i centrala lägen. Cyklister bodde i ett<br />
lite lyxigare villaområde och en hippare stadsdel<br />
nära centrum. Undersökningar i Stockholm och<br />
Skåne pekade också på att den typiska cyklisten<br />
skilde sig från nutidens Vietnam och Kina, såväl<br />
som dåtidens Sverige.<br />
– Det var förmodligen en gång så att arbetare,<br />
kvinnor och barn cyklade, sen har det skett<br />
förändringar som inte har uppmärksammats på<br />
samma sätt, säger Linda Kummel.<br />
Trots att cykelsituationen skiljer sig mellan<br />
Linda Kummels undersökningar i Skandinavien<br />
och Hoai Anh Trans studier i Asien, finns det<br />
liknande slutsatser som handlar om den upplevda<br />
tryggheten. Att infrastrukturen inte är anpassad<br />
för exempelvis äldre, barn eller funktionshindrade.<br />
– Vi planerar för en sorts standardmänniska,<br />
konstaterar Hoai Anh Tran.<br />
Hanna Mi Jakobson<br />
11
Change language