Cykling nr3 2015

cykelfrämjandets Medlemstidning till 

dig som stödjer cykling. nummer 3 2015 

CyklingFÖR 

ALLAS 

SKULL 

Jämlikt 

CYKELNS SAMHÄLLSRESA 

Cykel på tåg 

SÅ GÖR CYKLISTERNA 

Smarta cyklar 

MED DIGITAL FINESS 

CTV 

TURISTVECKAN 2015 

FRIHETSRÖRELSE 

Cyklister mot maktordningen

innehåll 

Cykling nr 3 

5. LEdare Ordföranden har ordet 

6. Nyheter Nytt i cykelvärlden 

8. SAMHÄLLE Jämlikhetens cykling 

12. ARTIKELSERIE Om cykel på tåg 

14. Porträtt Möt Jon Jogensjö 

16. Reportage Från Cykelturistveckan 

22. TEKNIK Framtidens smarta cyklar 

24. Resor På cykel till Ekotopia 

30. FÖRENING Politik och Prideparad 

34. KRETSEN Besök i Trollhättan 

36. Kalendarium Höstaktiviteter 

39. Krönika av Aron Andersson 

16 

SOLA 

Symbolstatyn 

för 

vädret i 

CTV-staden. 

Foto: Hanna 

Mi Jakobson 

12 

TÅGCYKLIST 

Kombipendlaren David 

Sennerstrand tycker till 

om cykel på tåg. Foto: 

Hanna Mi Jakobson 

EKOTOPISK 

Följ med Ronja 

Kästner till ett 

annat samhälle. 

Foto: Hanna 

Mi Jakobson 

24 

OMSLAGSCYKLIST 

Arijana Marjanovic cyklar på omslaget och dansar 

i prideparaden, med Nina Haraldson på lastcykel. 

Foto: Hanna Mi Jakobson 

32 

24 

2

Chefredaktör Hanna Mi Jakobson 

Det här är ett nummer tillägnat 

friheten. De olika former av frihet 

som en cykel kan ge, som den frihet 

den kan erbjuda från bilberoende. 

Något som såväl lastcykelprofilen Jon 

Jogensjö och pendelbloggaren David 

Sennerstrand delar med sig av från sidan 

12 till 15. Att välja cykeln handlar för 

dem lika mycket om att välja bort bilen. 

Men genom att göra det blir de, och alla 

andra cyklister, en avvikelse från trafiknormen. 

Där bilisten är det normala. 

Inför det här numret har vi träffat flera 

cyklister som bryter mot normerna, i 

aktivistkollektivet på resesidorna eller i 

Prideparaden på sidan 32. 

Forskaren Dag Balkmar förklarar på 

sidan nio vad en trafikmaktordning är. 

Maktrelationen på vägarna är komplexa 

och har utmanats i olika tider och 

trafikrum. I Sverige ses cyklandet allt 

mer som en samhällsinsats och statusmarkör. 

Men när cykelmassan frigör sig 

och tar allt större plats möter det även 

motreaktioner. Cyklister har i vissa 

tider stigmatiserats som fattiga i trasiga 

skor. I vår tid beskrivs de som hänsynslösa 

i för dyra skor med SPD-system. 

Enligt de forskare vi har intervjuat 

handlar det i grunden om vem som har 

” 

Cykling 

kan vara till 

för alla. 

Cyklister trampar för frihet 

rätt till vägen. Om rättvisa och rörelsefrihet. 

Cyklister fortsätter att kräva 

denna rätt genom att sätta sig på 

sadeln och trampa. I somriga sandaler, 

speciella cykelskor eller solblekta 

sneakers. De fortsätter trots att de 

trängs ut på vägbanan eller utestängs 

från tågtidtabellerna. De trampar för sin 

egen skull och ofta även för mänsklighetens 

skull. 

Under sommarsäsongen syns alla 

dessa cyklister som mest. Det syns att 

cykling kan vara till för alla. Och vi hoppas 

att ni läsare ser det i vår tidning. De 

cyklister som trampar på trots att 

fötterna är skadade eller när benen inte 

fungerar längre. På sommarens Cykelturistvecka 

i Karlstad deltog hundratals 

äldre cyklister i dagstur efter dagstur, 

vilket skildras på reportagesidorna. 

En av våra nyheter handlar om hur 

cykeltaxi på äldreboenden sprider sig. 

Och vår krönikör, Aron Andersson, 

skriver om hur han har cyklat vidare 

trots att han numera är rullstolsburen. 

Och känslan han beskriver är frihet. 

Med detta nummer hoppas vi kunna 

skildra såväl den rörelsefrihet som 

frihetsrörelse som cykling kan innebära. 

Tips från redaktionen 

Gå med 

i en 

grupp! 

Volontära i våra arbetsgrupper 

om trafikpolitik, 

cykelturism, forskning, 

cykel på tåg och cykelkurser. 

cykelframjandet.se/arbetsgrupper 

LYSSNA PÅ Cykla i P1. Foto: Björn Dalin/SR 

RAPPORTERA MED Appen cykelrapporten.se 

3

Cykelfrämjandets 

uppsatsstipendium! 

Har du skrivit en uppsats 2015 som berör ämnet cykling? Då kan du söka vårt 

uppsatsstipendium. Cykelfrämjandet kommer under våren 2016 att dela ut ett 

stipendium på 10 000 kronor till en uppsats på kandidat-, magister- eller masternivå 

som handlar om cykling. Pristagarna utses av en jury med cykelexpertis och 

den vinnande studien presenteras bland annat här i tidningen Cykling. Läs mer 

på cykelframjandet.se/uppsats eller mejla till uppsats@cykelframjandet.se 

NÅ UT 

MED DIN 

KUNSKAP! 

4

” 

LEDARE 

Cykelfrämjandet tar plats i styrelsen för European Cyclists' Federation. 

Cykelfrågan är allt mer aktuell på alla politiska nivåer och vi behöver 

förena oss, om vi ska lyckas försvara vår plats i stadsplaneringen. 

Cykling är ett individuellt transportmedel 

och en av fördelarna är just 

att du, när du vill, i vilken takt du 

vill och mot vilken destination du 

vill, kan hoppa upp på cykeln och 

susa iväg. Att betona friheten med 

cykeln tycker jag är viktigt. Friheten 

att vara som man vill, på vilken 

cykel man vill och med vilka kläder 

man vill. Däremot behöver vi förena 

oss för att försvara vår individualism 

och våra rättigheter som cyklister. 

För dig som läser detta är det 

troligtvis en självklarhet, eftersom 

du har valt att bli medlem i Cykelfrämjandet. 

Men även organisationer 

behöver samarbeta för att skapa 

allianser och nätverk. Redan i våras 

förenades svenska cykelorganisationer 

i den nya paraplyorganisationen 

Svensk Cykling. Om rösten 

för cykeln ska bli stark krävs det 

att alla typer av cyklister sluter sig 

samman och talar med en gemensam 

och stark röst. 

Samma sak gäller utanför Sveriges 

gränser. För att driva cykelfrågan på 

europeisk nivå finns ECF, European 

Cyclists' Federation, en sammanslutning 

av cirka 90 medlemsorganisationer 

från omkring 50 länder. I juli 

hade ECF årsmöte och fattade två 

viktiga beslut, som innebär stora 

möjligheter för cykling i Sverige. 

För det första spikades att ECF:s 

nästa årsmöte kommer att äga rum 

i Stockholm våren 2016. Det blir 

en viktig möjlighet för staden att få 

visa upp sitt cykelarbete, samt att 

kunna ta hjälp av cykelexperter från 

hela världen. Årsmötet beslutade 

också att ge Cykelfrämjandet och 

undertecknad en styrelseplats. 

Det är självklart hedrande, men 

framför allt gynnsamt för utvecklingen 

av den svenska cykelrörelsen. 

Det är ett erkännande av att vårt 

arbete för att öka cyklandet i landet 

är på rätt väg. 

Foto: Hanna Mi Jakobson 

Riksordförande 

Lars strömgren 

TIDNING 

Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning 

som kommer ut fyra gånger per 

år. Vi skriver om cykling och föreningen 

arbetar för det cykelvänliga samhället. 

Nästa nummer är ute i början av december. 

redaktion@cykelframjandet.se 

Chefredaktör och ansvarig utgivare, 


0728-513661 

chefredaktor@cykelframjandet.se 

STYRELSE 

Lars Strömgren, Stockholm 

Arijana Marjanovic, Stockholm 

Linda Kummel, Stockholm 

René Heunen, Malmö 

Kent Larsson, Alingsås 

Lazze Grönberg, Ydre 

Bertil Karlén, Löddeköpinge 

Ian Fiddies, Göteborg 

Anna Asplind, Stockholm 

styrelsen@cykelframjandet.se 

MEDLEMSKAP 

Huvudmedlem 275 kronor 

Familjemedlem 75 kronor 

Ungdom & student 100 kronor 

Medlemsinfo finns på hemsidan: 

cykelframjandet.se 

KANSLI 

Marianne Jönsson 08-545 910 30 

Telefontid, torsdagar 14.00-17.00 

Övriga vardagar 10.00-13.00 

Olympiahallen, Filbornavägen 11 

252 76 Helsingborg 

kansliet@cykelframjandet.se 

ANNONSER 

Svenska Huvudmedia, KB 08-55667750 

svenska.huvudmedia@telia.com 

TRYCK 

Trydells tryckeri, Laholm 

ISSN: 0280-3038 

Tidningen är miljömärkt och 

distributionen klimatekonomisk. 

5

Nyheter 

ZONEN 

Den trekantiga 

markerade 

delen är 

bilfri för 

en dag. 

Huvudstaden 

satsar bilfritt 

Stockholm Föräldrar 

arbetar för en bilfri skolväg 

och innerstaden stänger av 

biltrafiken för en dag. 

Örbyskolan satsade på bilfria 

veckorna före sommarlovet. Såväl 

Stockholms stad som föräldrarföreningar 

uppmuntrade barnen 

att gå, cykla eller åka kollektivt 

till skolan, alternativt att de ska 

släppas av en bit ifrån. 

– Bilåkning är inte miljövänligt. 

Det är inte bra för kroppen. Det 

blir trångt runt skolan om alla 

stressade föräldrar försöker släppa 

av samtidigt, säger Kandace 

Wallin, som är ordförande 

i Örbyskolans föräldraförening. 

Enligt henne måste föräldrar ta 

ansvar för att lära sina barn att 

cykla säkert, men att det största 

ansvaret vilar hos politikerna. 

- När man bygger skolor och 

vägar nära skolor måste man göra 

det svårare för bilar att köra nära 

skolan. Man måste faktiskt cykla 

eller gå, så långt det är möjligt, 

säger hon. 

Kandace Wallin var även en av 

initiativtagarna till en cykeldag, 

med bland annat cykelmek och 

en skejt- och cykelshow. 

Bakom de så kallade bilfria 

veckorna finns strategiska och 

långsiktiga planer. 

– Det har vi haft i flera år på 

många skolor. Vi började med en 

dag, nu har vi flera veckor både på 

hösten och våren, säger Fariba 

Daryani på trafikkontoret i staden. 

Hon arbetar även med den 

kommande trafikantveckan, då 

delar av innerstaden ska vara 

bilfri den 19 september. 

– Anledningen att man stänger 

av är helt enkelt att skapa en möjlighet 

att uppleva staden på ett 

annat sätt. Tyst och lugnt, att 

Stockholm är fantastiskt utan bil. 

NORRMALM 

ÖSTERMALM 

GAMLA STAN 

SÖDERMALM 

KICKOFF Cykelshow på Örbyskolan i maj 2015. Foto: Gustav Lorenz 

Europa får en cykelplan 

Europa En majoritet i Europaparlamentet 

har röstat för en så 

kallad Roadmap for Cycling. Den ska 

ingå i kommissionens arbetsprogram 

för nästa år, rapporterar det 

Europeiska cyklistförbundet. 

6 

ECF har varit drivande i bildandet 

av en europeisk cykelplan, som 

ska skifta till en mer cykelvänlig 

transportpolicy. Europaparlamentet 

röstade även för att underlätta för 

passagerare att ta med cykel på tåg. 

TURF GAME 

Sommarens GPS-spel har kombinerat smartphones 

med cykling. Spelet har ett slags herre-på-täppankoncept, 

där spelarna ska ta sig runt mellan olika 

verkliga platser, som visas på telefonen. Flera 

spelare kombinerar turf med cykling.

Tanken är att främja hållbart 

resande, förklarar Fariba Daryani. 

Samtidigt anordnas även flera 

cykelaktiviteter, som cykelkarnevalen, 

cykelkök och cykelskola. 

Tanken är 

att främja hållbart 

resande. ”Fariba Daryani, 

Stockholms trafikkontor 

Cykling i äldrevården 

sprider sig i Sverige 

Trafikantveckan, som är en del av 

European Mobility Week, arrangeras 

på olika platser i hela Europa och 

Sverige. I samband med detta har 

delar av Stockholm varit bilfritt 

tidigare. 

– Det är inte hela Stockholm, 

utan delar av Stockholm. Vi har 

en ny politisk majoritet och de 

här delarna är större än vanligt, 

säger Fariba Daryani. 

Inom Stockholms stad har det 

tidigare funnits diskussioner om 

andra bilfria alternativ, som att 

exempelvis stänga av för motortrafik 

på vissa stråk på helgerna. 

– Det kan säkert bli aktuellt att 

diskutera vidare, säger Fariba 

Daryani. 

Initiativen på skolorna och i 

kommunen använder olika 

metoder, där förbud och 

uppmuntran samverkar. 

– Det som är gemensamt är att 

vi jobbar för att påverka resandet 

och få folk att ställa bilen, säger 

Fariba Daryani. 

Gustav Lorenz 


Borås Cykling utan ålder 

har kommit igång i Malmö 

och initiativ finns även i 

Stockholm, Lund och Borås. 

– Jag ser att de som får åka 

på detta sätt blir så glada, säger 

Kennet Öhlund. 

Han är tjänsteman i Borås kommun 

och har börjat prata med 

personer i sitt nätverk, för att få 

igång konceptet på hemmaplan. 

Han passade bland annat på 

att boka ett möte med en av de 

danska grundarna, när han var på 

studieresa med kommunalråden. 

– Jag hoppas att jag har pratat 

och tjatat på folk så pass mycket, 

att Borås stad ska köpa in en 

cykel för provdrift under nästa 

budgetår, säger han. 

I Borås finns det redan rullstolspromenader, 

där frivilliga 

kommer till vård- och omsorgsboende 

för att ta med de äldre ut 

i friska luften. 

– De hinner kanske ett varv 

runt huset och det är väl jättebra, 

men med en cykel kommer 

man en bit till. Och de som kanske 

har svårt att gå själva kan 

komma iväg, utan att sätta sig i 

en bil. Men jag gör det också för 

barnens skull. Jag vill inte att de 

ska ägna halva sina liv åt att röja 

upp efter våra koldioxidutsläpp 

och inte få den här trygga ålderdomen, 

säger han. 


DANMARK 

Fler vill följa 

konceptet, 

där äldre får 

åka på cykelturer. 

Foto: 

Ole Kassow 

Påverkar med facebook 

VÄRnamo En pappa i 

Småland ville ha en cykelbana 

mellan Bredaryd och Värnamo. 

För att få gehör skapade han 

en grupp på Facebook som 

fick 600 följare på en vecka. 

Projekteringschefen i kommunen 

Ove Sjödell säger till 

Värnamo Nyheter, att han 

tror att det blir en cykelbana 

förr eller senare, och har inlett 

en dialog med Trafikverket. 

” 

Poliserna ansåg att cykeln var väldigt 

positiv ur båda perspektiven. De fick en bättre 

kontakt med medborgarna och kunde dessutom 

förflytta sig snabbt och enkelt på gatorna. 

Jörgen Lundälv, Docent i trafikmedicin, på svt opinion 

7

SAMHÄLLE 

KAMPEN FÖR 

JÄMLIKHET 

Historiskt var cyklingen ett överklassnöje som senare övergick 

till arbetarpendling. Cykeln blev ett fordon som de 

flesta hade råd med och som kunde bidra till ökad 

tillgänglighet och jämlikhet. När bilismen växte trängdes 

cyklisterna ut till yttersta vägkanten, tills det började 

byggas cykelbanor. Men maktordningen i gaturummet och 

strävan efter trafikjämlikhet pågår fortfarande. 

illustration: Anastasia Savinova 

8

Den nya trafikmaktordningen 

Sverige Samhällets olika maktförhållanden 

tar sig även uttryck i trafiken. Relationen 

mellan bilister och andra trafikanter har 

fått benämningen trafikmaktordningen. 

– Det är ett sätt att adressera, synliggöra och 

kritisera ett transportsystem, som sen många 

årtionden har satt bilen i centrum. Detta har andra 

sätt att resa, som cykling, fått anpassa sig till, 

säger Dag Balkmar. 

Han är postdoktor i genusvetenskap och studerar 

bland annat cyklisters utsatthet. Inom genusteorin 

finns begreppet könsmaktsordning, där 

män är den norm som kvinnor får förhålla sig till. 

En liknande maktrelation kan urskiljas i trafiken. 

– Bilar är den norm som cyklister får förhålla sig 

till, säger Dag Balkmar. 

Han beskriver ett trafikrum som genomsyras av 

makt, där vissa färdmedel kan ge olika privilegier. 

Dagens trafikmaktordning är historiskt kopplad 

till ekonomisk och social segregering. 

– Män tenderar att äga mer bilar än kvinnor om 

man ser till bilregistreringen. Samtidigt har vi 

klassdimensionen också. Har man resurser har 

man även möjlighet att välja mobilitet, påpekar 

Dag Balkmar. 

Flera olika faktorer kan spela in. Förutom kön 

och klass handlar det även om ålder, etnicitet och 

bostadsort. 

– Det är inte hugget i sten på något sätt, utan det 

skiftar, säger han. 

Han har främst studerat Stockholmsregionen, 

där han ser att allt fler välutbildade medelklassmän 

väljer cykeln. 

– Det är en ganska priviligerad grupp cyklister, 

som också blir sårbara i trafiken, säger han. 

Trafikmaktordningen kan innebära att 

oskyddade trafikanter utsätts för våld. 

– Det återskapar säkerhet för vissa och utsatthet 

för andra. Att färdas på cykel är idag ganska 

utsatt, vilket är en effekt av hur infrastrukturen 

är byggd, säger Dag Balkmar. 

När en maktordning börjar förändras kan 

det möta motstånd. Som när cykelbanor eller 

cyklisterna tar utrymme från och på bilvägarna. 

– Det är cyklisterna som måste anpassa sig och 

när man då använder bilutrymmet att cykla på 

anses det som fel. Att de tar plats på ett sätt som 

de inte har rätt till, förklarar Dag Balkmar. 

Det kan även ge upphov till nidbilder. Den medelålders 

mannen i lycra är ett exempel. 

– Som också får klä skott för någon slags figur 

som är risktagande i stället för hållbar. Här gör 

man cyklister till ett problem med stereotypen av 

en hänsynslös cyklist som kör alldeles för fort. Det 

blir paradoxalt. Att å ena sidan är cyklister utsatta 

och å andra sidan är de hänsynslösa, säger han. 

Enligt Dag Balkmar blir det en individualisering 

som tar fokus från strukturer och infrastruktur. 

Men förekomsten i sig visar att utvecklingen kan 

vara på väg mot ett mer jämlikt trafikrum. 

– Om vi rör oss från en stark bilkultur till en mer 

diversifierad mobilitetskultur ser vi att konflikter 

uppstår. Det blir mycket diskussioner om cyklisters 

plats i trafiken. Det är ett tecken på en förändring 

som håller på att ske, säger Dag Balkmar. 


Förra året blev trafikmaktordning ett nyord 

i Svenska Akademins ordlista med definitionen 

"Hierarki som speglar samhällets prioritering av 

trafikslag." 

• 

Nätverket planka.nu, som verkar för gratis 

kollektivtrafik genom civil olydnad, har tagit fram 

en rapport om trafikmaktordningen. Den finns att 

köpa som bok eller ladda ner gratis som ljudbok 

på deras hemsida. 

• 

Dag Balkmars pågående forskning berör 

cyklisters plats i en bilnormativ omgivning. De 

som har erfarenheter av att vara utsatta i trafiken 

kan kontakta honom för att bidra till forskningen. 

dag.balkmar@oru.se 

• 

TRAFIKMAKTORDNING 

9

SAMHÄLLE 

Cykeln påverkar 

VÄRLDEN Cykling har varit en historisk 

transportform för jämlikhet och kan 

användas än idag för att skapa social rättvisa. 

– Om man gynnar cykling, så gynnar man de 

fattiga, säger Hoai Anh Tran, som är docent och 

ansvarig för stadsutvecklings- och planeringsprogrammet 

på Malmö Högskola. 

Hon har studerat urbana transporter i den vietnamesiska 

huvudstaden Hanoi och den kinesiska 

storstaden Xian, med ett rättviseperspektiv. 

– Den miljö som vi producerar påverkar vår livsstil 

och livskvalitet. Det påverkar social rättvisa, 

genom att gynna vissa grupper och utesluta 

andra, säger Hoai Anh Tran. 

Såväl Kina som Vietnam har tidigare haft en 

utbredd cykelkultur. 

– Cyklandet är ett sätt att ta sig fram för den som 

har mindre pengar. Deras mobilitet och rörlighet 

hänger på cykeln. Men i dessa länder pågår en 

motoriseringsanda. De anser inte att cykeltrafik 

är modernt utan vill satsa på motorvägar, 

berättar Hoai Anh Tran. 

Att bilismen växer blir inte endast en samhällsutmaning 

när det gäller utsläpp, enligt henne, 

utan även när det gäller utrymme. 

– Eftersom cyklar inte har en egen del av vägen 

blir de bortträngda. Nu är det bilarna som tar 

över vägarna, säger hon. 

Vad cyklandet betyder och hur det betraktas 

skiljer sig åt mellan länder och epoker. 

– Det är fortfarande ett ganska stort stigma, att 

de som är gamla, fattiga eller ungdomar cyklar i 

Vietnam. Det är fler i medelklassen i Kina som 

cyklar, berättar Hoai Anh Tran. 

Hon tillägger att cyklisternas stigma och status 

ser olika ut i utvecklingsländer och i västvärlden. 

– Cykeln är fortfarande bra för social rättvisa 

och man ska vara medveten om de som inte 

cyklar nu. De som bor i utkanterna, till exempel 

Rosengård, cyklar inte så mycket, påpekar hon. 

Hoai Anh Trans nuvarande hemstad Malmö har 

tidigare genomgått en cykelutveckling som kan 

jämföras med Kina och Vietnam. 

Under 1900-talets första hälft fick de lägre 

samhällsskikten i Sverige tillgång till cykeln, 

vilket har präglat flera städer. 

– Cykelkulturen har aldrig försvunnit i Malmö 

sen arbetarna på Kockum cyklade. Bilden av att 

fabriksarbetarna cyklade är väldigt stark i staden, 

berättar Karolina Skog (MP), som är kommunalråd 

i Malmö. 

Hon syftar till industrialiseringen som ledde till 

att arbetarklassen successivt fick råd att köpa 

bilar. År 1950 blev Sverige biltätast i Europa. 

– Som i alla städer togs många cykelbanor väck 

på 50- och 60-talen, men redan på 70-talet 

började man bygga tillbaka dem, säger hon. 

10

social rättvisa 

Det var ett årtionde när jämlikheten stod på 

agendan. Medborgarrättsrörelsen hade berett 

mark och solidaritetsrörelsen bredde ut sig internationellt. 

Samtidigt kände sig svenska cyklister 

marginaliserade av massbilismen. Genom motorvägsockupationer 

och cykeldemonstrationer 

krävde de sammanhängande cykelleder och 

säkrare stadstrafik. 

Idag är cykelfrågan inte längre förknippad 

med socialism, utan förespråkas av politiker från 

hela den ideologiska skalan. I vissa kommuner är 

jämlikhet ett skäl för att driva cykelpolitik. 

– Vi arbetar väldigt tydligt för att minska segregationen 

i Malmö och läka ihop. Vi har barriärer 

i vår stad som ofta utgörs av stora vägar, byggda 

på 60-talet. De är också sociala och mentala 

barriärer i staden, förklarar Karolina Skog. 

Hon vill minska avståndet mellan förorter och 

centrum på flera olika nivåer. 

– Där är också cyklingen en väsentlig del. Ett sätt 

att göra det är till exempel att vi numera har ett 

jättefint cykelstråk till Rosengård. Vi kan använda 

cykeln för att motverka segregation och för 

tydliga sociala syften. Och en del behöver vi hjälp 

med, och där tror jag definitivt att folkrörelserna 

kan hjälpa oss, för att få fler att cykla. För överallt 

är det så att medelklassen cyklar mer. Så där 

har vi utmaningar och behöver bli bättre, säger 

Karolina Skog. 

Skandinaviska resvaneundersökningar och 

observationsstudier visar att cyklister kommer 

från en högre socioekonomisk grupp än stadsplanerare 

tidigare trott. Bilden av den fabriksarbetande 

eller den arbetslöse cyklisten har 

förändrats. 

– Här har de haft en bild av den typiska cyklisten 

som inte alls stämmer, säger Linda Kummel, 

planeringsarkitekt på Sweco. 

Hennes observationer i Oslo visade en högre 

cykelandel i centrala lägen. Cyklister bodde i ett 

lite lyxigare villaområde och en hippare stadsdel 

nära centrum. Undersökningar i Stockholm och 

Skåne pekade också på att den typiska cyklisten 

skilde sig från nutidens Vietnam och Kina, såväl 

som dåtidens Sverige. 

– Det var förmodligen en gång så att arbetare, 

kvinnor och barn cyklade, sen har det skett 

förändringar som inte har uppmärksammats på 

samma sätt, säger Linda Kummel. 

Trots att cykelsituationen skiljer sig mellan 

Linda Kummels undersökningar i Skandinavien 

och Hoai Anh Trans studier i Asien, finns det 

liknande slutsatser som handlar om den upplevda 

tryggheten. Att infrastrukturen inte är anpassad 

för exempelvis äldre, barn eller funktionshindrade. 

– Vi planerar för en sorts standardmänniska, 

konstaterar Hoai Anh Tran. 


11

Artikelserie 

Cyklister som vill med 

I de tidigare delarna i vår artikelserie, 

om cykeln i kollektivtrafiken, 

säger politiker och operatörer att 

det inte finns tillräcklig efterfrågan. 

I denna tredje del svarar cyklisterna. 

”Sopsäck är inte så tokigt”. ”Offra 

två lakan”. ”Om konduktören frågar vad 

du fraktar, ljug och säg att det är konst 

eller vad som helst”. I diskussionstråden 

om cykel på tåg, på nätforumet 

happymtb, låter tipsen ofta som att en 

cykel är jämförbar med kärnbränsle, 

sprängmedel eller kokain. Trots att 

historierna om smugglade cyklar främst 

gäller SJ, så verkar hindren dugga tätt 

hos de flesta av landets tågoperatörer. 

Det senaste exemplet är Östgötatrafiken, 

där det finns ett förslag i regionen att 

tillåta cyklar på Östgötapendeln. Lazze 

Grönberg, i Cykelfrämjandets styrelse, 

har följt processen lokalt. 

– Det är en pyrrhusseger, när man bara 

får ta med sig cykeln dagtid på vardagar, 

säger han. 

Lazze Grönberg är positiv till initiativet, 

men anser att förslaget har så många 

förbehåll att efterfrågan riskerar att 

utebli. Han kommer att fortsätta arbeta 

för att det ska beredas mer plats. 

– Det måste ställas krav på operatörerna, 

det är politikernas uppgift, säger Lazze 

Grönberg. 

Han ska kontakta landstingsråden i 

såväl Östergötland som andra regioner 

för att diskutera lösningar. Han påpekar 

att vissa operatörer gör tågen tillgängliga 

för cyklar och andra inte. Trots att vissa 

använder samma typ av tåg och därmed 

borde ha samma möjligheter. 

– Det är bara viljan som skiljer, säger 

Lazze Grönberg. 

När man inte kan ta med vanliga 

cyklar får resenärer hitta andra lösningar. 

David Sennerstrand är en rutinerad 

pendlare och cykelturist, som bloggar om 

sitt liv utan bil. Genom att kombinera 

tågresor med en ihopfällbar cykel går 

vardagslivet ihop friktionsfritt, trots 

långväga pendling. 

” David Sennerstrand 

Det gör det svårt att 

bygga en pendelsituation. 

– Jag fick två jobb. Det ena på landet 

utanför Uppsala, det andra i Vadstena, 

säger David Sennerstrand. 

Som boende i Stockholm var det första 

alternativet att skaffa bil för att köra 

långa sträckor varje vecka. Men med en 

vikcykel kunde han i stället slippa tidsödande 

byten, åka X2000 till Mjölby och 

sen ta cykeln direkt från tåget. 

– Det har betytt så otroligt mycket för 

Styrelseledamot Lazze Grönberg i Cykelfrämjandet. 

12

på tåget CYKLISTERNAS perspektiv 

mig att kunna cykla både före och efter 

tågresan. Jag kan få ihop vilken resa som 

helst, säger David Sennerstrand. 

Han ser främst två tydliga vinster. 

– Dels är det ökade pendlingsmöjligheter 

och dels är det ökad potential för cykelturism, 

sammanfattar han. 

Hans egen livssituation visar att cykeln 

gör det möjligt att pendla till arbetsplatser, 

som inte hade varit tillgängliga annars. 

När det gäller cykelturism får hans 

resonemang stöd av Nuteks utredning 

från 2007 kring cykelturismens potential 

i Sverige. Där står det att de begränsade 

möjligheterna för cykel och tåg är ”en 

hämsko på turismens utveckling.” 

Det europeiska land där cykelturismen 

är störst, Tyskland, har även god tillgänglighet 

för cyklar på sina tåg. 

Enligt David Sennerstrand är det bristen 

på plats, samt cykelstopp under rusningstid, 

som är de främsta hindren. 

– Det gör det svårt att bygga en pendelsituation, 

säger David Sennerstrand. 

Dessa två aspekter anser han vara de 

som måste prioriteras för att många ska 

ta med sig cykeln, om den miljövänliga 

pendlingen och cykelturismen ska öka. 

David Sennerstrand driver opinion 

och har i viss utsträckning påverkat 

trafikbolagen, bland annat kring regelverk 

för vikcyklar. Medicinen för att 

lyckas är enligt honom att mobilisera 

och vara ihärdig. 

– Min erfarenhet är att det i stor 

utsträckning är tjänstemännen som 

bestämmer. Man måste organisera sig 

och hitta ansvariga. Min nyckel var att 

hitta en i organisationen som fattade 

problemet och lösningen. Jag uppmanar 

vardagscyklisten att hitta rätt personer 

på insidan, vara jobbig men vänlig, säger 

David Sennerstrand. 

Joakim Bjerhem och Hanna Mi Jakobson 

• 

• 

• 

• 

CYKELFRÄMJANDETS ARBETE 

ARBETSGRUPP 

Cykelfrämjandet har bestämt sig för att 

prioritera frågan om cykeln i kollektivtrafiken 

med en nytillsatt arbetsgrupp, 

under ledning av tidigare styrelseledamoten 

Dag Midböe. 

SYFTE 

– Vi ska göra det möjligt att ta med 

cykeln på tåg i hela Sverige. Huvudfokus 

kommer att ligga på SJ, eftersom de 

just nu planerar för en ombyggnad av 

sina tåg. 

METOD 

– Vi ska bland annat ta fram ett manifest 

med våra mål, men sedan handlar det 

om att lyssna på vad operatörerna ser 

som problem och jämföra med de operatörer 

som ser det som en möjlighet. Vi 

ska även ta fram statistik och kartlägga 

hur det ser ut i landet med villkor och 

krav. Se vilka som är cykelvänligast och 

berömma de bästa. Ett förslag är att ta 

fram ett pris för att kora den operatör 

som kommit längst i arbetet med att 

tillåta cykel. 

DELTAGARE 

– Arbetsgruppen är öppen för alla, 

gamla eller nya medlemmar, oavsett 

var i landet ni bor eller verkar. Mejla 

gärna om ni vill delta i eller bidra till 

Cykelfrämjandets arbete. Så samordnar vi 

oss för att få med cykeln på tåget. 

dag.midboe@cykelframjandet.se 

PENDLAREN David Sennerstrand med sin lösning för att ta med cykel på tåg. Foto: Hanna Mi Jakobson 

DAG MIDBÖE, CYKELFRÄMJANDET 

13

JON JOGENSJÖ 

HAR CYKLAR SOM SIN STORA LAST 

YRKE: TV-fotograf 

HEM: Stockholm 

CYKEL: Bullit 

VÄGVAL: Pendling från Hässelby 

HEMSIDA: cyklamedlastcykel.se 

14

Porträtt 

Lastcykeln innebar en omvälvande upplevelse för Jon Jogensjö. 

Han hade hittat ett perfekt fordon för vardagstransporter. Nu vill 

han sprida insikten om lastcykelns användbarhet till många. 

F 

ördjupar man sig i ämnet lastcyklar 

dröjer det inte länge förrän namnet Jon 

Jogensjö dyker upp. Är det inte i diskussioner 

på sociala medier, så är det på hans lastcykelsajt. 

Inläggen visar att han vill påverka aktörer 

inom transport, för att lyfta fram lastcykelns potential 

inom hållbara transporter i städer. Han ägnar åtskilliga timmar 

varje vecka att sprida detta evangelium. Så självklart finns 

det en stark drivkraft, att han har ett viktigt budskap att 

förmedla. 

Det hela började med behovet att smidigt kunna frakta sin 

utrustning i Stockholmsområdet som frilansande tv-fotograf. 

– Det var besvärligt att ta grejerna på buss och tunnelbana, 

så jag började fundera på cykelsläp. Så stötte jag på en kille 

som sålde lastcyklar, men först hade jag svårt att förstå hur all 

utrustning skulle få plats, berättar Jon Jogensjö. 

Efter ett par års funderande bestämde han sig dock, för en 

dansk Bullit, en tvåhjuling med öppen lastplattform. 

– Jag såg ju cykelbud på stan. Vilken cool cykel det var med 

uppenbart smart funktion. Det borde vara något. 

Cykeln levererades och Jon Jogensjö testade snart alla möjliga 

laster, och med det kom insikten om vilket användbart fordon 

han hade skaffat. 

-Det var en verklig aha-upplevelse när jag upptäckte lastcykelns 

möjligheter, när jag insåg vad man klarar med den. Jag 

kände mig nästan oövervinnlig, och ur det föddes tanken att 

berätta om detta. 

Sålunda drog han igång hemsidan där han skriver och 

fotar det mesta själv. Ofta sköter han hemsidan tidigt på 

morgonen, för att inte inkräkta på familjelivet. Han är även 

administratör för en växande Facebookgrupp, som passerade 

1 600 medlemmar i somras. 

– Mer och mer har jag insett hur det läggs många miljoner på 

projekt för fossilfria transporter. Men fossilfria transporter 

till en låg kostnad finns ju redan med lastcyklar, och de är i 

särklass de mest resurs- och energieffektiva i tätorter, säger 

Jon Jogensjö. 

Han menar att lastcyklarnas chans finns nu, att de måste 

lyftas fram och visa vad de duger till. Annars riskerar de att bli 

utkonkurrerade av små lätta elfordon, som är mycket dyrare. 

– Vi har ett guldläge nu, men cykelhandeln har inte fattat att 

de borde satsa på lastcyklar. Varje såld lastcykel kan generera 

även två, tre sålda vanliga cyklar, eftersom hela familjen kan 

cykla när lastcykeln klarar transportbehovet. 

Hans engagemang är en reaktion på det bildominerade 

samhället. Han har själv varit inbiten bilist. 

– Jag växte upp i Ludvika, där cyklade alla unga fram till att de 

var 18, sen blev det bil även fast avstånden var korta. Jag har 

absolut varit vanebilist, medger han. 

” 

Det var en verklig ahaupplevelse 

när jag upptäckte lastcykelns 

möjligheter, när jag insåg 

vad man klarar med den. Jag kände 

mig nästan oövervinnlig. 

Men så flyttade han till Stockholm där bilen mest blev 

frustration, sega köer och svårigheter att hitta parkering. Han 

sålde bilen och det fungerade bra i innerstan. Numera bor Jon 

Jogensjö med familj i en förort, där normen är villa, Volvo och 

vovve. 

– Det anses fortfarande lite konstigt att inte ha bil, speciellt 

här ute i villaförorten, men det behövs inte alls, säger han. 

Vardagens alla transporter klaras med familjens två lastcyklar, 

en elassisterad cykel och sonen Nils på barncykel. 

– Med elassist går det ofta snabbare än både bil och kollektivtrafik 

in till stan, åtminstone i rusningtrafiken. 

För honom är det också smidigt och snabbt ute på jobb med 

kamerautrustning, som kan väga mellan 70 och 80 kilo. 

– Med elassisten kommer jag fortare fram än med taxi och bil. 

Jag slipper leta parkeringsplats och kommer alltid ända fram 

till platsen där jag ska arbeta, säger han. 

Att vara frontman för lastcyklarna innebär att försöka 

synas. Förra sommaren antog Jon Jogensjö den tuffa 

utmaningen att cykla från Stockholm till Göteborg, med 136 

kilo på lastcykeln, vilket gav eko i cykelkretsar. 

– I år var planen Vätternrundan med 100 kilo på flaket, för att 

skapa PR, men jag hade tyvärr inte tid. Jag försöker nog nästa 

år, med någon last som kan väcka intresse, säger Jon Jogensjö. 

Och cykelvärlden lär nog höra mer från honom. Det är 

ingen brist på idéer och initiativ. I september genomförs en 

mässa för lastcyklar i Stockholm, i samband med Cykelkarnevalen. 

Jon Jogensjö är en av de drivande. 

Text: Björn Åslund. Foto: Tina Jogensjö 

15

REPORTAGE 

Veckan, vädret 

och vänskapen 

Karlstads Cykelturistvecka samlade hundratals 

cyklister under en mestadels molnig himmel. 

Trots vädret var turerna inte gråa. Dagssträckorna 

sken upp av kulörta regnkläder, ljusa solglimtar 

och sunda cykelleenden. 

16

V 

ad tycker du om 

vädret Gunnel? 

ropar Jan-Eric Palmberg 

till sin fru från 

cykeln. 

– Det är väl inte lysande, svarar 

hon. 

Sola i Karlstad har bara visat sig 

för dem på torsdagen, men Gunnel 

och Jan-Eric Palmberg lyser själva 

med sin närvaro. 

De är inte nöjda med vädret, men 

de är nöjda med allt annat. Framförallt 

med cyklingen, stämningen 

och sällskapet. 

Sen dess har Cykelturistveckan 

blivit den stora mötesplatsen. 

Jan-Eric Palmberg minns de 

senaste åren. 

– Varberg, Bräkne Hoby, sen var vi 

i Motala och nu är vi här, säger han. 

” 

Det är som en 

återträff, en gång om 

året. 

Jan-Eric Palmberg 

Bromölla 

AKTIV 

Jan-Eric Palmberg 

har cyklat hela 

livet, för att tävla, 

träna och njuta. 

Cykelturistveckan är en social 

sammankomst för dem. 

– Det är som en återträff, en 

gång om året, säger Jan-Eric 

Palmberg. 

– Då träffas vi här och har lite 

samkväm och umgås, tillägger 

Gunnel Palmberg, som cyklar 

efter på en bred cykelbana 

söderut från Karlstad. 

I CTV-städer som den här träffar 

de goda vänner som de har cyklat 

med förr. 

– Vi var ihop för 19 år sen på 

Kreta och cyklade, berättar 

Jan-Eric Palmberg. 

Han trampar på en vanlig cykel 

och hon på en elcykel. 

– Då kan vi cykla tillsammans 

på äldre dagar, säger Gunnel 

Palmberg. 

Hon bröt foten på två ställen för 

ett par år sen. När den hade läkt 

köpte hon sig en elcykel. 

– Det var den som hjälpte mig 

att komma tillbaka. Det är 

fantastiskt egentligen vilken 

motionsform cykling är, säger 

hon belåtet. 

Jan-Eric Palmberg instämmer. 

Han är gammal tävlingscyklist 

som så småningom övergick till 

att cykla motionslopp. 

– Sen har jag kört Vätternrundan 

i 22 år, säger han. 

Cykelturistveckan ger honom en 

liknande cykelkänsla, även om 

det skiljer sig från tävlingar och 

lopp. 

– Det går ju inte så fort, sen träffar 

man helt andra människor som 

inte alls är tävlingsinriktade. Här 

är ingen press, ingenting om vem 

som är bäst. Vi är lika bra, säger 

Jan-Eric Palmberg. 

Hemma i Skåne har han bytt ut 

racercykeln mot en mountainbike, 

och har hittat ännu en klunga att 

tillhöra. 

– Vi har alltid varit cykelgrupper. 

Nu har jag en grupp hemma som 

kör i skogen, säger han. 

Gunnel Palmberg är också en 

gruppcyklare. 

– Men jag gillar inte att ligga på 

vägar och dra. Jag gillar att ha det 

mysigt och cykla tillsammans, 

säger hon. 

TILLBAKA 

Gunnel Palmberg 

är åter på CTV och 

uppe på cykeln där 

hon trivs. 

17

REPORTAGE 

” 

Vad är det här för cykelkaravan? Värsta tänkbara väder 

och jag ser cykel efter cykel köra förbi. 

FÖRBIPASSERANDE VÄRMLÄNNING 

Med alla gamla och nya vänner 

på Cykelturistveckan, kan hon 

välja sällskap, beroende på hur 

långt hon vill cykla. En A-, B- 

eller C-tur. 

– Det finns alltid någon man kan 

slå följe med, cykla med och prata 

med och inte känna sig ensam, 

säger hon. 

Det är anledningen till att hon 

kommer tillbaka år efter år. 

– Gemenskapen, och just att se 

platser som vi inte har sett. 

Under veckan har paret Palmberg 

och de drygt 300 cyklisterna 

cyklat åt olika väderstreck. Med 

färdpass i fickan och vimpel 

på pakethållaren upptäcks 

omgivningarna. I denna del av 

Värmland finns kulturarv och 

naturupplevelser. Karlstadskretsen 

har valt ut intressanta 

platser längs en cykelvänlig rutt. 

På måndagen har den gått norrut 

längs Klarälvsbanan, mot herrgårdar 

och museum. Tisdagsturen 

styrde mot Trossnäs och 

Edsvalla, med en långtur bort 

till Borgvik. Under onsdagen 

cyklade alla samlat i en kortege 

runt Karlstad. Som en ringlande 

orm i vattentäta kläder rörde 

sig kortegen genom staden. 

Funktionärer stod med flaggor 

vid vägkorsingarna och viftade 

fram cyklisterna till slutmålet. 

En picknickplats i en idrottshall, 

med regnet ösande ner utanför. 

På torsdagen fortsatte turerna 

österut mot Arnön och runt sjön 

Alster. Under fredagen, Cykelturistveckans 

sista dag, styr 

alla till Hammarö. Gunnel och 

Jan-Eric Palmberg följer den 

långa C-turen söderut. 

Ett elljusspår på Hammarö 

går genom ett friskt och grönt 

skogsområde med vandringsstigar 

intill. Paret Palmberg 

stannar till när de ser en glänta 

full med blåbär. De plockar och 

smakar när en man stannar till 

på stigen. 

– Vad är det här för cykelkaravan? 

Värsta tänkbara väder 

och jag ser cykel efter cykel köra 

förbi, frågar värmlänningen. 

– Vi är här och cyklar hela veckan, 

svarar Gunnel Palmberg och 

förklarar vad CTV är. 

Cykelturistveckan startade 

i Sverige 1983, sen dess har 

Cykelfrämjandet anordnat 33 

sommarveckor i olika städer. 

Idén kommer ursprungligen från 

Frankrike, där en liknande cykelvecka 

anordnas. 

HAMMARÖ 

Regnklädda 

cyklister far 

förbi blåbärsskogar 

och 

smultronställen. 

18

FRANSMAN 

Jean-Paul 

Lamonnier, vice 

ordförande för 

den Europeiska 

unionen för 

cykelturism. 

Vid Västra Skagene, på Hammarö, 

har en av de franska representanterna 

stannat till. Det är Jean- 

Paul Lamonnier, vice ordförande 

för Union européenne de cyclotourisme, 

som är här för att testa 

svenska CTV. 

– Jag kan föreställa mig att 

det är så vackert när solen är 

framme, säger Jean-Paul 

Lamonnier. 

Det är uppehåll, men några 

dröjande regndroppar glider ner 

från hjälmen på hans regnjacka. 

– Man kan se att allt är grönt 

här. Ja, bedårande, fortsätter 

han uppspelt. 

I Frankrike har Cykelturistveckan 

etablerat sig sen länge. 

– Varje år är det samma vecka. 

Vi är mellan 12 000 och 15 000 

deltagare varje år, säger Jean- 

Paul Lamonnier. 

Förutom deltagarantalet är det 

inte mycket som skiljer sig. 

– Det är samma koncept som 

här. Det finns en startpunkt, 

men du kan cykla som du vill. 

Det finns alltid tre alternativ, 

förklarar Jean-Paul Lamonnier 

och hänvisar till det svenska 

systemet med A-, B- och C-turer. 

Den franska varianten har också 

en cykelkortege, men i stället för 

att lägga den på onsdagen, 

mitt i veckan, hamnar den först 

i programmet. Så att den även 

fungerar som en guidad tur om 

allt deltagarna behöver veta. 

” 

Varje år är det 

samma vecka. Vi är 

mellan 12 000 och 

15 000 deltagare 

varje år. 

Jean-Paul Lamonnier, 

Europeiska ctv 

Förutom originalveckan i 

Frankrike har även den Europeiska 

Cykelturistveckan anordnats de 

senaste 14 åren. 

– Varje år kommer vi överens om 

en vecka, land för land. Det här 

året var det i Ukraina och nästa 

år i Frankrike, förklarar Jean- 

Paul Lamonnier. 

Antalet cyklister var i år ungefär 

lika många som i Karlstad. 

Året dessförinnan arrangerades 

Europa-CTV i Portugal, med 

1 500 cyklister. 

Gunnel och Jan-Eric Palmberg 

väljer bort resten av C-turen och 

cyklar tillbaka till en korsning, 

där alla rutter sammanstrålar. 

Cyklist efter cyklist syns på 

vägarna, med de små vimplarna 

fästa bak på cykeln. De flesta som 

deltar ser ut att vara i Gunnel 

och Jan-Eric Palmbergs ålder. De 

fyller snart 70 år, men ser yngre 

ut än så. Sunda och cykelpigga. 

De blir själva inspirerade av att 

se hur några 90-åringar fortfarande 

hänger med på CTV. 

– Vad skönt att kunna vara så 

gammal och ändå klara så mycket. 

Jag tror mycket på att man måste 

ha någon form av motion, säger 

Gunnel Palmberg. 

De närmar sig slutpunkten för 

dagsturen och för hela veckan. 

Efter fyra mil återvänder de till 

kansliet i idrottshallen och 

funderar redan på när de ska 

sätta fart igen. På CTV 2016. 

– Vi har redan bokat, säger Gunnel 

Palmberg. 

Karlstad 

Stundtals och i 

slutet på veckan 

tittade sola fram. 

19

REPORTAGE 

REGNTÄTA 

Eva Nilsson, Magnus 

Nilsson och Greta 

Westermark-Nilsson. 

På CTV-kansliet bockar alla 

deltagare av sig och vissa lämnar 

in sina hyrcyklar. Funktionärerna 

ger vägbeskrivningar till var 

kvällens middag med underhållning 

och dans ska vara. Vid 

ett bord sitter Erik och Elisabeth 

Ruhe från Karlstadskretsen. De 

försöker summera veckan, 

samtidigt som de är i beredskap 

att fixa det sista för kvällen. 

– Det har varit mycket bra. 

Cyklisterna verkar vara nöjda 

trots vädret, säger Erik Ruhe, 

ordförande för Karlstadskretsen 

och CTV-general för i år. 

– Det har varit mycket jobb, men 

vi har haft ett mycket bra team, 

tillägger han. 

Karlstadskretsen har förberett 

sig i ett år för den här veckan. 

För att anordna vad som har 

blivit en traditionell mötesplats 

för flera av Cykelfrämjandets medlemmar. 

Vissa återkommer för att 

de vill lära sig om en del av Sverige 

som cykelturist. Att enkelt cykla 

de snitslade dagsetapperna, med 

pilar och program som guidar runt 

i närområdet. 

– Och vi vill visa Värmland, säger 

Elisabeth Ruhe. 

Men såväl arrangörer som 

deltagare framhäver den sammanhållning 

som skapas runt en 

cykelvecka. För Karlstadskretsens 

del har det varit något att samlas 

kring och arbeta för. 

– Vi har jobbat ihop och lärt känna 

varandra. Det finns ett team. Vi 

har roligt när vi jobbar och har 

sett att det ger en gemenskap. 

Det är en väldigt fin gemenskap 

och vi umgås privat, säger 

Elisabeth Ruhe. 

” 

Vi har jobbat 

ihop och lärt känna 

varandra. Det finns 

ett team. Vi har 

roligt när vi jobbar 

och har sett att det 

ger en gemenskap. 

Det är en väldigt 

fin gemenskap och 

vi umgås privat. 

ELISABETH RUHE, 

KARLSTADKRETSEN 

Deras arbete avslutas med 

en gemensam middag för alla. 

Där finns representanter från 

kommunen samt deltagare, funktionärer 

och styrelseledamöter 

från Cykelfrämjandet. Erik Ruhe 

tar mikrofonen och avslutar 

kretsens insats med några få ord. 

– Vår belöning är att se alla era 

glada ansikten, säger han. 

Text och foto: Hanna Mi Jakobson 

280 

Så MÅNGA personer DELTOG 

PÅ ÅRETS CYKELTURISTVECKA i 

KARLSTAD, sommarveckan 31. 

20 

KOrtegen Se fler CTV-bilder på hemsidan. 

Städerna avslöjas 

Sverige Trollhättan blir värd för Cykelturistveckan 

2016 och Halmstad 2017. De 

kommande årens städer tillkännagavs under 

den traditionsenliga CTV-picknicken. 

– Vi har intressenter fram till 2021, berättade 

Ingrid Larsson från Varbegskretsen, som 

stödjer de aktuella kretsarna i arbetet.

• 

Cykelturistveckan genom tiderna 

2014 Motala 

2013 Bräkne-Hoby 

2012 Varberg 

2011 Borås 

2010 Gotland 

2009 Stenungsund 

2008 Gagnef 

2007 Vänersborg 

• 

2006 Oskarshamn 

2005 Ulricehamn 

2004 Sundsvall 

2003 Sigtuna 

2002 Varberg 

2001 Eksjö 

2000 Eskilstuna 

1999 Karlskrona 

• 

1998 Gagnef 

1997 Kalmar 

1996 Östersund 

1995 Helsingborg 

1994 Örnsköldsvik 

1993 Ludvika 

1992 Varberg 

1991 Örebro 

• 

1990 Ystad 

1989 Gotland 

1988 Boden 

1987 Karlskrona 

1986 Nässjö 

1985 Norrköping 

1984 Malmö 

1983 Varberg 

21

TEKNIK 

CYKLARNA SKA BLI 

Innovatörer försöker förbättra framtidens cyklar med tekniska 

lösningar och tillbehör. Vissa kanske tar sig hela vägen till att 

bli standardkomponenter, andra kommer aldrig förbi konceptfasen. 

De senaste decennierna har den tekniska 

utvecklingen av vardagscykeln till stor del handlat 

om lokala optimeringar, som starkare och lättare 

material. Grundfunktioner och accessoarer har 

däremot inte ändrats nämnvärt. Kanske för att 

cykeln anses ha en perfekt teknisk design, just på 

grund av sin enkelhet. Men en ny tid kommer efter 

genomslaget med elcyklar, i kombination med 

sakernas internet, där föremål kopplas upp mot 

nätet. Det har öppnat dörren för en våg av tekniska 

lösningar, som försöker förbättra cykelupplevelsen. 

Både genom att förnya grundprincipen, eller drivlinan, 

och genom att skapa nya kringfunktioner. 

Säkerhet, komfort och stöldskydd har varit fokus 

för flera av utvecklarna. Deras koncept och prototyper 

finns på populära hemsidor för crowdfunding, 

där allmänheten kan finansiera hela processen 

fram till en färdig produkt. 

Säkerhetsmässigt kan det handla om att 

smarta cyklar ska kunna se sig omkring och varna 

cyklisten för farliga situationer. Som ett objekt 

på vägen eller ett fordon som snabbt närmar sig 

bakifrån. Radar- och kamerateknik används för 

att registrera aktivitet och cyklisten kan varnas 

genom vibrationer i handtagen eller sadeln. 

Elassisterade cyklar kan bli ännu bekvämare. 

Genom att inte bara mäta cyklistens egen trampkraft, 

utan även ta hänsyn till faktorer som 

höjdskillnader och personliga preferenser, blir 

eldriften skräddarsydd. Lagringen av energin vid 

inbromsningar och nedförsbackar ska kunna ladda 

batterierna. Kedjan kan ersättas med en drivrem i 

karbon, som håller längre och inte behöver smörjas. 

Bättre stöldskydd utlovas genom olika smarta 

cykellås, som är uppkopplade till nätet och kan 

styras med mobilen. Med en inbyggd GPS ska man 

kunna se var cykeln befinner sig, med rörelse- och 

värmesensorer som varnar när någon förstör låset. 

Många av dessa koncept fungerar som en slags 

teknikknuff, technology push. Det går att bygga, 

alltså bygger någon det. Om de möter ett verkligt 

behov, som vardagscyklister dessutom vill betala 

extra för, kvarstår att se. För cykelbranschen kan 

det både innebära möjligheter, med nya servicemoment 

eller utvecklade kundrelationer. Men 

även risker, då teknikutvecklingen ställer högre 

krav på kompetens och investeringar. Pionjärer 

kommer att få testa marknaden innan succélösningarna 

blir en del av standardutrustningen. 

Text och grafik: René Heunen 

BELYSNING 

Självdimmande 

LED-lampor och bromsljus 

på baksidan. 

LÅSET 

Kan öppnas och 

låsas med mobilen och 

skapar nya möjligheter 

för att dela en cykel. 

Larmar när någon 

försöker forcera det. 

DÄCKEN 

Den luftfyllda slangen 

är ersatt av en multikombination 

av återvinningsbara 

polymerer, 

som gör att slangen 

inte kan få punktering. 

Omtalade initiativ 

• 

• 

COPENHAGEN WHEEL 

Cykelhjul som förvandlar en 

vanlig cykel till en smart elhybrid 

som enligt utvecklarna ska 

ha tre till tio gånger så mycket 

pedalkraft. Lagrar energi vid 

inbromsningar. Koppling till 

mobilen ger extra funktioner. 

Testas för närvarande och 

var tänkt att levereras sommaren 

2015. Testkörning erbjuds. 

22 

superpedestrian.com 

• 

• 

TNO SMART BIKE 

Integrerat cykelkoncept 

som riktar sig till äldre. 

Radar och kamera som 

registrerar objekt på 

vägen och varnar för 

dessa via vibrationer i 

handtagen och sadeln. 

I teststadiet, inget 

förväntat leveransdatum 

ännu. 

tno.nl/en 

• 

• 

COBI 

Mobilhållare och 

belysning som uppgraderar 

elcyklar med smarta 

funktioner, som automatisk 

datainsamling och 

analys av cykeldata, 

navigering, bromsljus, 

blinkers och stöldlarm. 

I teststadiet, leverans 

utlovas till hösten 2015. 

cobi.bike

SMARTARE 

SADELN 

Innehåller vibrerande aktuatorer 

som varnar för objekt på vägen. 

KAMERA 

Registrerar objekt som 

närmar sig cykeln bakifrån. 

HANDTAGEN 

Innehåller vibrerande 

aktuatorer som varnar 

cyklisten för objekt på 

vägen. LED-blinkers 

antyder cykelns 

färdriktning i mörkret. 

STYRET 

Display, eller koppling med 

egen smartphone, ger 

information om bland annat 

rutten och eldriften. Med 

inbyggd mobilladdare. 

RADAR 

Registrerar objekt 

på vägen framför 

cykeln. 

DRIVREM 

En drivrem i karbon 

i stället för en kedja i 

metall kräver ingen smörjning, 

rostar inte och är knäpptyst. 

ELASSISTANS 

Växlarna är integrerade i elmotorn 

och inga externa växlar krävs. 

Assistansen optimeras efter cyklistens 

egna trampvanor med hjälp av algoritmer. 

Bromsenergin lagras i batteriet. 

PEDALER 

Inbyggd GPS-sändare 

som lokaliserar cykeln. 

• 

• 

LOCK8 

Smart cykellås som 

skyddar cykeln från 

stöld och möjliggör 

även ett nytt sätt att 

dela cykeln med andra. 

Riktar sig i nuläget 

främst mot operatörer 

av lånecykelprogram. 

Testas nu, leveransplan 

under 2015. 

lock8.me 

• 

• 

SMART E-BIKE 

Innovativ elcykel, varumärkt 

av biltillverkaren Daimler. Tyst 

drivlina med växlar som är 

integrerade i elmotorn och 

drivrem i karbon. USB-laddare 

i styret, mobilapp och andra 

finesser 

Ute till försäljning. Närmaste 

återförsäljare finns i Köpenhamn. 

smart.com/en/en/index/ 

smart-electric-bike.html 

• 

CONNECTED CYCLE 

Uppkopplad pedal med stöldskydd 

och cykeldata genom inbyggd GPS. 

Ingen laddning krävs, pedalen laddar 

själv via rörelseenergin från trampandet. 

• 

connectedcycle.com 

Prototyp. Produktutveckling 

pågår efter 

konceptets lyckade 

crowdfundingkampanj. 

23

Ekotopia 

En cykeltur mot ett annat samhälle 

En grupp cyklister mobiliseras varje år i Europa. Det 

är oftast inte samma personer, men alltid samma typer. 

De strävar efter en hållbar, rättvis och gemensam 

värld som kan kallas ekotopia. De finner delar av den 

i cykelköket i Göteborg, i alternativsamhället Uddebo 

eller kulturhuset i Jönköping. Den här säsongen cyklar 

de genom Skandinavien, för att upptäcka, uppleva 

och uppvisa att en annan värld är möjlig. 

24

MILJÖAKTIVIST 

Ronja Kästner, från 

Tyskland, är en av 

cyklisterna som är med i 

Ecotopia Bikeride 2015. 

25

RESOR 

Ett 20-tal cyklister har 

bromsat in i samhället 

Uddebo i Västergötland. 

De började sin resa en 

junidag i Danmark, då de 

cyklade från ungdomshuset i Köpenhamn 

till Sverige. Alla har inte varit 

med sen start, och kommer inte heller 

att cykla hela vägen till Helsingfors, 

som Ronja Kästner från Tyskland. Hon 

var på Sverigesemester med familjen 

när cykelturen kom till Skandinavien. 

Då rafsade hon ihop ett tält, sovsäck, 

liggunderlag och tog med sig cykeln till 

Göteborg. Där anslöt hon sig till Ecotopia 

Biketour. Två dagsturer senare är hon 

del av ett cyklande aktivistkollektiv, som 

har tagit sig till Uddebo. 

– Den första dagen njöt jag väldigt 

mycket, när vi cyklade genom skogarna. 

Den andra dagen drog jag en trailer, 

vilket var för tungt och det var väldigt 

backigt, berättar Ronja Käster. 

Hon gjorde sin första cykelresa förra 

året och ville uppleva mer. 

– Att bara få vara på vägen antar jag. 

Se vad dagen bär med sig, utan något 

fast schema. Och allt som väntar längs 

vägen, säger hon. 

Ekotopiaturen passar väl in mellan den 

tidigare familjesemestern i Sverige och 

det kommande aktivistlägret mot kolgruvorna 

i Tyskland. Dessutom får hon 

resa på cykel igen. 

– Jag ville uppleva detsamma med en 

grupp som den här. Och jag anslöt mig 

till rätt grupp. Vi delar samma värderingar 

om hur vi ska leva, säger Ronja 

Kästner. 

Att resa som ett kollektiv är något annat 

än att cykla individuellt. Och Ronja 

Kästers inställning går att tillämpa på 

såväl cykelturen som samhället. 

– Vi behöver hitta ett sätt att göra det 

här tillsammans. När en cyklar ensam 

kan en vara mer flexibel, säger hon. 

Cykelturen hade sin början i ett 

aktivistläger 1989. Sammankomsten 

kallades Ecotopia Gathering och arrangerades 

på en ny plats i Europa varje år. 

Flera av de miljömedvetna deltagarna 

kände sig inte bekväma med att bussas 

från olika europeiska länder och för att 

rena sina klimatsamveten letade de efter 

ett alternativ. Cykeln blev deras val av 

transport och redan andra året hade en 

grupp startat Ecotopia Biketour, för att ta 

sig till lägret genom att trampa. Konceptet 

var lyckat. Cykelturen återuppstod 

varje år därpå och fortsatte även när 

lägren inte längre arrangerades. Ekotopialägret 

levde på sätt och vis vidare 

i mobil skepnad. Det var inte längre 

destinationen som räknades, utan resan. 

Ekotopiaturen blev ett eget projekt som 

formades utefter Europas vägar. Genom 

Baltikum, Storbrittanien, Medelhavsländerna, 

Västeuropa, forna Jugoslavien och 

nu Skandinavien. 

CYklist 

Candid Dauth 

har organiserat 

större delen av 

turen 2015. 

PAUS Erik Hårdstedt lät alla cyklister bo 

hos honom i Uddebo och cyklade därefter 

med till Jönköping, med ett lunchstopp på 

en strandad båt vid en sjö. 

MÖTE Cyklister och lokalinvånare 

i en ring. Möteskultur i ekotopia. 

26

Rutten sätts i förväg och alla som är 

intresserade kan bidra genom att komma 

på planeringsmöte eller komma med 

synpunkter, information och material 

via internet. Candid Dauth är en av 

huvudarrangörerna för årets resa och 

har kontaktat olika ekotopiska platser 

och projekt att besöka. 

– Det är en mix av politiska grupperingar 

och ekobyprojekt. Vi försöker besöka en 

variation av olika grupper och projekt 

som försöker skapa bättre samhällen, 

säger Candid Dauth. 

Turnamnet ekotopia är en ordfusion av 

en utopi som baseras på ekologi. Det är 

dit deltagarna vill. Genom cykelturen 

lever de som de lär och besöker platser 

som gör detsamma. 

– För många är det här en ingång till en 

alternativ kultur, säger Candid Dauth. 

För hans del var Ekotopiaturen ett sätt 

att kombinera sina två livsstilar, som 

hade varvats mellan kollektivboendet i 

Berlin och långfärdscyklingen i Europa. 

– När jag cyklar sex mil i den här gruppen 

är jag helt utmattad efteråt. Hela grupplivet 

kräver en hel del energi. Det handlar 

mer om det kollektiva livet än om cykling, 

säger han. 

” 

Det är ett miljövänligt 

sätt att resa. Det 

kostar inte mycket pengar 

och vi kan fixa allt själva. 

Candid Dauth, TYskland 

Cykeln är medlet för att kunna förflytta 

sig mellan alla europeiska destinationer. 

– Det är ett miljövänligt sätt att resa. 

Det kostar inte mycket pengar och vi 

kan fixa allt själva. Cykling är en grundval 

i den här resan. Det kommer aldrig 

att förändras eller ifrågasättas. Sen 

har alla egna idéer om varför vi cyklar, 

påpekar Candid Dauth. 

Cykelgruppen stannar i Uddebo i 

tre dagar. De hjälper till att ta in hö 

vid en av gårdarna som förbereder sig 

för en festival. De rensar ogräs i byns 

gemensamma odlingar. Och de bygger 

en träspång ner till ån från den lokala 

bastun. Den sista dagen arrangerar de 

en workshop i cykelmekanik utanför 

kulturhuset. Runt 40 personer har samlats 

med lika många cyklar. De i gruppen 

som har lärt sig att laga cyklar skickar 

vidare sin kunskap till lokalbefolkningen. 

Det är flera barnfamiljer på plats, några 

nyinflyttade asylsökande och ett kompisgäng 

med instrument under ett träd. De 

olika verktygen skickas runt mellan oljesvarta 

fingrar som rustar upp de olika 

cyklarna. Några sätter sig ner i en ring i 

gräset för att lyssna på en presentation 

VETERAN 

Catherine 

Moulin cyklar för 

andra gången. 

Skandinavien 2015 

NATUR 

Cykelsträckorna 

går genom 

landskap för 

miljöälskarna. 

OSLO 

TURKU 

HELSINGFORS 

STOCKHOLM 

GÖTEBORG 

UDDEBO 

MALMÖ 

KÖPENHAMN 

27

RESOR 

om turen.Candid Dauth börjar berätta. 

– Vi cyklar inte bara omkring. Det här är 

en politisk cykeltur. Vi har fyra syften, 

förklarar Candid Dauth. 

Ett av syftena har de precis uppnått 

genom cykelköket. Att lära sig saker 

själva och lära av varandra, som att laga 

sin egen cykel. Det andra syftet är att 

vara ett exempel på en hållbar del av 

samhället. 

– Så vi tar oss fram på cyklar, säger 

Candid Dauth med självklarhet. 

Deras tredje syfte är att nätverka och 

sammanföra olika initiativ i Europa. 

– Och det fjärde syftet är att stötta de 

platser vi besöker, avslutar han. 

Några andra cyklister i gruppen tar vid 

och berättar om den ruttplan de följer 

och hur de tar beslut längs vägen genom 

konsensus. De har återkommande 

möten där de sitter i ring. De finansierar 

även turen genom en delande ekonomi, 

som bygger på donationer av deltagarna. 

De som inte har medel får ändå följa 

med. För att vara så resurssnål som 

möjligt, med såväl pengar som naturen, 

dumpstrar de mat från matbutikernas 

containrar. All gemensam mat är även 

vegansk. När presentationen i ringen 

är färdig är det dags att äta. Från den 

pinneldade raketugnen serveras en 

grönsaks- och sojagryta med flera olika 

sallader och såser till. Matlagningsgruppen 

lagar även lunchlådor av småskrynkliga 

paprikor och plastförpackad färskpasta 

med kort bäst-före-datum. Det ska bli 

färdmat till morgondagens tur. 

– Nästa stopp är Jönköping, där vi 

kommer att stanna i deras kulturhus, 

säger Candid Dauth. 

Dagsetappen är på sju mil och längre än 

vanligt. All logistik kräver en tidig start, 

men alla är försenade på något sätt. 

Förutom Catherine Moulin från Frankrike. 

Hon har packat det mesta kvällen före 

avfärd. Eftersom hon lever med en 

hjärnskada, behöver hon mer tid än de 

andra. Det innebär även att hon stundtals 

behöver stöd av en grupp. För ett 

par år sen kontaktade Catherine Moulin 

flera resande grupper för att se om hon 

kunde ansluta sig till någon. 

– Jag förklarade min typ av handikapp 

och kontaktade främst de som reste med 

cykel, berättar hon. 

Men hon fick endast svar från Ekotopia. 

Hon är en av de äldsta i gruppen och 

det här är hennes andra tur i Europa. 

– Jag hade inte följt med om inte gruppen 

hade anpassat sig på det sättet den 

gjorde. Den anpassar sig varje dag till 

individernas behov. Cykelturen har gjort 

det möjligt för mig att göra mer. Sen 

jag började för två år sen har jag cyklat 

11 000 kilometer. Den har gett mig 

självförtroendet att jag kan fortsätta att 

” 

Catherine Moulin, Frankrike 

Cykelturen har gjort det möjligt för mig att göra mer. Sen jag började 

för två år sen har jag cyklat 11 000 kilometer. Den har gett mig självförtroendet 

att jag kan fortsätta att vara aktiv, trots mitt handikapp. 

28

vara aktiv, trots mitt handikapp, säger 

Catherine Moulin. 

För henne är inkludering och ickediskriminering 

de viktigaste aspekterna. 

– Det är ingen ålderism, ingen rasism 

och ingen sexism, konstaterar hon. 

Det har även varit lärorikt för henne. 

– En lär sig att acceptera skillnader 

människor emellan. Jag har mina problem 

och alla andra för sin egen kamp, säger 

Catherine Moulin. 

Som gammal 70-talsaktivist, mot bland 

annat krig och kärnkraft, delar hon även 

ekotopiaturens mål. Som att nätverka 

och samverka i både gruppen och de 

projekt och samhällen de besöker. 

– Det är en del av att vara aktivist. Att 

vara medveten om andra människors 

kamp, säger hon. 

Efter att hon har lämnat Uddebo 

startar två andra cyklister, som egentligen 

ska vara förtruppen. De är utrustade 

med kartor och kritor för att visa vägen. 

De väljer de naturskönaste och bilfriaste 

vägarna och märker ut rutten med 

ett inritat B med en pil på marken. Ett 

par timmar senare följer Ronja Käster 

pilarna, tillsammans med en grupp som 

varierar mellan två till sju personer 

under cykeldagen. Från Västra Götalands 

län leder asfaltsvägar, grusvägar 

och gamla banvallar in till Jönköpings 

län. Pilarna pekar mot en sjö, där det 

blir pastalunch med vila och bad. Det är 

en strålande cykeldag som oftast cyklas 

i bredd, med politiska diskussioner och 

lära-känna-varandra-samtal. Stämningen 

och omgivningen är ekotopisk. En lång 

nedförsbacke avslutar dagsetappen 

ner till sjön och staden. Catherine Moulin 

är redan där och Candid Dauth är den 

sista som anländer till Jönköping. 

Därefter väntar Oslo, Uppsala, Stockholm, 

Helsingfors och andra möjliga samhällen. 


• 

• 

• 

Ecotopia biketour 

Konceptet 

Ecotopia Biketour är en självorganiserad 

och politisk cykeltur som har tagit sig 

igenom olika delar av Europa sen 1990. 

Längs vägen besöks olika sociala eller 

miljömässiga projekt och grupper. Ambitionen 

är att dela erfarenheter, metoder 

och visioner. Deltagare rekommenderas 

att donera mellan tre och fem euro per dag, 

om de har råd. Annars behöver de inte. 

Riktlinjer 

Det finns vissa riktlinjer för cykelturen, 

som ekologisk hållbarhet, anti-förtryck, 

veganism, kunskapsutbyte, flerspråkighet 

och konsensusbaserade beslut. 

Cykelturen 

Årets tur startade 18 juni i Köpenhamn 

och slutar 18 september i Helsingfors. 

De som vill delta på årets tur eller planera 

inför 2016 kan läsa mer på hemsidan. 

ecotopiabiketour.net 

29

FÖRENING 

Cyklister intar politisk 

CYKELLOBBY 

Vice ordförande 

Arijana 

Marjanovic 

och lastcykelentrepenören 

Dmitri Fedortchenko 

delade 

ut tidningar i 

Almedalen. 

VISBY Almedalsveckan är en arena 

för samhällsfrågor och cyklisterna 

satte sitt avtryck på den politiska 

agendan. 

I månadsskiftet mellan juni och juli 

skiftade delar av Visby skepnad. Biltrafik 

spärrades av och cykeluthyrningen hade 

högsäsong. På gatorna fanns de stora 

mediehusen, i lokalerna satt mäktiga 

paneldeltagare och på scenen stod de 

folkvalda politikerna. Alla ville säga sitt. 

– Det märks tydligt på programpunkterna 

att cykling och hållbarhet ligger i 

tiden, sa Arijana Marjanovic, vice ordförande 

för Cykelfrämjandet, som var 

på plats för att nätverka och folkbilda. 

– Vi vill synas som en seriös aktör för 

cykelpolitik och för att fler ska cykla, 

berättade Arijana Marjanovic. 

Cykelfrämjandets ordförande, Lars 

Strömgren, positionerade cykelns roll i 

samhället på möten och i paneler. 

– Trenden finns. Nu måste vi undanröja 

hindren. Ifrågasätta ytfördelningen, 

anpassa trafiklagstiftningen och 

arrangera cykelaktiviteter, framförde 

han på ett av seminarierna, där han 

hade en skandinavisk cykelduell med sin 

danska motsvarighet. 

Cyklade mot cancer 

51 

Ruttstatistik 

23 dagars cykling genom Sverige 

med totalt 161 timmar i sadeln. 

Sverige De två bröderna 

och cykelfrämjarna Peter och 

Ulf Tengbrand har cyklat och 

samlat in pengar till prostatacancerforskning. 

De startade 

den 20 maj på skidor vid 

30 

• 

• 

Treriksröset och bytte till 

cyklar när vägen tog vid. 

Därifrån trampade de sig ända 

ner till Smygehuk. 

– Vi är helt nöjda, säger Peter 

Tengbrand i efterhand. 

225 cyklade mil totalt. 

156 000 kronor insamlade till 

forskning om prostatacancer. 

SÅ MÅNGA PERSONER 

HAR BLIVIT MEDLEMMAR 

i cykelfrämjandet 

UNDER SOMMAREn.

mark 

Vad gör du i Almedalen? 

” 

Nina 

Vi hoppas att 

det ska inspirera 

varandras 

organisationer. 

Klaus Bondam, 

Danska cyklistförbundet 

Haraldson, student 

– Jag är här och sprider cyklismens 

budskap, ökar min egen kunskap på 

seminarier och träffar människor. Det 

är spännande, lärorikt och roligt. 

DEBATTSHOW 

Lars Strömgren 

och Klaus 

Bondam delgav 

sina bästa 

lösningar för 

cykelsamhället. 

Publiken 

röstade med 

gula och röda 

lappar. 

Jakop Dalunde, mp-politiker 

– Jag har deltagit i tre, fyra panelsamtal 

varje dag. Många pratar om 

cykling som en del i trafiksystemet. 

Det är en ny anda. 

– Det har varit show och vi har fortfarande 

en god dialog med Lars. Vi hoppas att det 

ska inspirera varandras organisationer, 

sa Klaus Bondam, ordförande för Danska 

Cyklistförbundet. 

Almedalsveckan är en mötesplats för 

folkrörelserna och samhällseliten. Enligt 

regissören Fredrik Gertten fanns det 

dock, likt hans film "Bikes vs Cars", en 

kamp om utrymmet även på Visbys gator. 

– Den som har mest pengar får mer 

genomslag, konstaterade han. 

I trafikfrågor var självkörande bilar och 

ökad bilism uppe på agendan, men även 

kollektivtrafik och cykelpolitik. 

– Jag tror att cykelfrågor tar ganska stor 

plats. Alla vet att de bör nämna cykel på 

något sätt, tillade Fredrik Gertten. 


FREDrik gertten, filmregissör 

– Jag är inbjuden att visa min film 

och delta i paneler. Det är intressant 

när man väl är här. Det finns en enorm 

energi med mycket pengar och makt, 

så jag blir lite provocerad och ilsk. 

Stipendium för studenter 

SVerige Cykelfrämjandet 

ska dela ut ett stipendium på 

10 000 kronor för cykelrelaterade 

uppsatser 2015. 

– Det ska bli intressant att 

tillsammans med juryn få ta 

del av nya, spännande studier 

om cykling, säger ordförande 

Lars Strömgren. 

Tanken är att det ska gynna 

forskning, kunskap och 

innovation för cyklismen. 

” 

Cyklingen har gett oss en frihet 

och motion. Frisk luft och nya möten. 

Vi bör ju vara med och påverka och 

tänka på vår miljö. 

Inga-Lill El-Aaraj i alingsås, Göteborgskretsen 

31

FÖRENING 

Stockholm släpper loss 

Cyklister från Storstockholmskretsen var med i Prideparaden 

för första gången. Årets Pridetema vara att göra slut med 

samhällets alla begränsande normer. Cykelfrämjandet gjorde 

slut med bilismen och alla andra maktordningar. 

En jublande paradgata i alla 

regnbågens färger dansades 

och rullades fram i slutet 

av juli. Mitt i ett folkhav av 

hundratusentals firande människor 

fanns Cykelfrämjandet. Med flaggor, 

ballonger och såpbubblor. 

– Om man går med i Prideparaden 

är det inte bara en demonstration. 

Prideparaden är, i varje fall i västvärlden, 

en folkfest. Att fira att man får 

älska vem man vill, sa Dmitri Fedortchenko 

från Stockholmskretsen, som 

styrde en av de två lastcyklarna. 

Syftet med Pride är att belysa HBTQ, 

det vill säga homosexuella, bisexuella, 

transpersoner och queers med dess 

mångfald. Årets tema var att göra slut 

med begränsande normer i samhället. 

– I vårt fall är det trafikmaktordningen. 

Vår första tanke var att göra slut med 

bilnormen, men det finns massa andra 

saker man kan göra slut med. Som 

begränsningar, hatet och intoleransen. 

Det är några av de aspekter som kan 

appliceras både på cyklingen och andra 

rörelser, framförallt HBTQ-rörelsen, 

förklarade Dmitri Fedortchenko. 

Han ser bland annat cyklingen som ett 

verktyg för värden som jämlikhet, 

jämställdhet och frihet. 

– Om man aldrig har varit med om 

diskriminering är det svårt att sätta sig 

in i hur det är och det bästa vi kan göra 

är att visa vårt stöd, påpekade han. 

Kretsens nöjda paradtrupp har 

redan planer på att delta igen 2016. 

– Absolut, det finns ingen tvekan om 

det. Vi ska göra det större, roligare och 

bättre. Om det nu kan bli det. 


cykelframjandet.se/nyheter 

STOCKHOLM PRIDE Dmitri Fedortchenko med Dj Esteban Masaya på cykelflaket. Foto: Hanna Mi Jakobson 

32

Längs hela floden sträcker sig en antastiskt 

fin cykelväg. Vi ordnar trevliga hotell, 

mat, bagagetransport mellan 

Cykelgruppen 

Cykla på egen hand i Europa 

hotellen, båttur på floden, cyklar. 

Våra längs övriga floder cykelturer och sjöar, genom 

• Vinvägen vinområden i Alsace och idylliska byar. 

• Provence 

Våra cykelturer: 

och Camargue 

Cykel & båt är en 

• Slott • Moseldalen och vin i Loiredalen populär kombination: 

• Salzkammergut • Alsace – vinvägen i Österrike • Moselfloden 

• Boden‐sjön 

• Bodensjön runt 

• Rhen 

• Toscana • Salzkammergut • Mallorca • Hollands sjöar och 

• Mallorca 

kanaler 

Cykel & båt en populär kombination 

• Toscana 

• Donau 

• Moselfloden 

• Piemonte 

• Elbe och Moldau 

• Holland • Provence och • Donau Camargue • Kroatiska övärlden 

• Kroatiska • Cykelvägen längs övärlden Donau • Grekiska öar 

• Grekiska • Holland – cykelparadiset öar 

• Belgien och Flandern 

Gå in på vår hemsida 

www.queentravel.com Gå in på vår hemsida eller 

www.queentravel.com eller 

ring 0503‐21900 

ring 0503-21900 

Åsnen runt i Småland 

Vill du uppleva äventyr 

och unikt naturliv runt en 

av Sveriges vackraste sjöar? 

Vi erbjuder cykelpaket 

runt sjön Åsnen 2015: 

Halvpensionspaket (4 dagar): cykel, 

övernattning, frukost & lunchpaket 

Campingpaket (2-7dagar): cykel, 

cykelkärra och komplett campingkit 

inklusive 3-mannatält. 

Bokning & frågor: Alvesta turistbyrå 

0472 – 152 55, turistbyra@alvesta.se 

www.visitalvesta.se 

På cykel i Baskien 

Halvpension 2 nätter, frukost 3 nätter, hyra av cykel, 

färja Hendaye-Hondarribia, transport av bagage mellan 

hotellen och vägbeskrivningar på svenska. 

Pris per person 

i dubbelrum 

6 dagar fr. 8570 kr 

www.locafrance.se tel. 0340-653920

Trollhättan 

För åtta år sen anordnade kretsen 

sin första Cykelturistvecka i staden 

Vänersborg. Det gav tillfälle att samla 

medlemmarna och sprida cyklismen. 

Snart gör de det igen. Nästa år 

arrangeras veckan i Trollhättan. Och 

kretsen hoppas att veckan sätter sina 

cykelspår i staden. 

Luta dig tillbaka och njut 

Spirit, HP Velotechnik 

– Det var en kraftsamling, 

säger Peter Bryntesson, 

ordförande för kretsen i 

Vänersborg och Trollhättan. 

Han tänker på 2007, när de 

anordnade CTV för första 

gången. Nu ser han fram emot 

nästa gång. Antalet aktiva i 

kretsen har sjunkit de senaste 

åren, men energin och initiativen 

finns fortfarande där. 

– Det ska bli spännande 

att se nu när vi går ut till 

medlemmarna inför CTV. 

Det behövs folk, säger Sture 

Furbo, som också sitter i 

styrelsen. 

Det gör även Birgitta 

Berntsson-Ärje, som ser Cykelturistveckan 

som ett sätt att 

få igång cykelengagemanget. 

– Ett mål kan vara att öka 

folks medvetenhet om 

cykling och att vi finns. Att 

passiva medlemmar kan bli 

mer aktiva. Vi behöver folk 

som tycker till om trafikfrågor 

och cykelfrämjandefrågor 

överhuvudtaget, säger 

hon. 

Kretsen har 115 medlemmar, 

varav merparten bor i Trollhättan 

eller Vänersborg. När 

Vänersborg var CTV-stad, 

2007, satte det sina spår i 

stadens cykelinfrastruktur. 

Förhoppningen är att det 

ska sätta ett cykelavtryck 

även i Trollhättan. 

– Vi hoppas även få endagsbesökare 

lokalt, som inte är 

www.jary.se • 0709-70 60 46 

specialcyklar Christiania • Bullitt • Birdy • Nihola • Brompton 

ww w . ja r y . s e 0470 - 272 35 

34 

CTV-boende i Trollhättan 

www.visittv.se 

• 

• 

Aktiviteter 

Vänersborg-Trollhättankretsen 

har cykelorientering 

på egen hand varje år. 

Hundratals cyklister brukar 

medverka. 

Turverksamheten har minskat 

i kretsen, däremot ökar 

det cykelpolitiska arbetet. 

• 

• 

Kretsen samverkar med 

andra aktörer som NTF och 

Naturskyddsföreningen. 

De har prioriterat cykelvägar 

och cykelleder i sitt 

arbete, genom cykelvägsanalyser, 

lokal lobbying och 

opinionsbildning.

Kretsen 

satsar stort 

Ledamot 

Sture Furbo har lång 

erfarenhet i kretsen. 

Kassör 

Birgitta 

Berntsson- 

Ärje är full 

av engagemang. 

cykelfrämjare men som kan 

cykla på vägar de inte cyklat 

på förut. Att de ser att det 

finns en chans att påverka, 

säger Birgitta Berntsson-Ärje. 

Styrelse 

Peter Bryntesson 

är 

ordförande 

för kretsen i 

Vänersborg 

och Trollhättan. 

CTV ger även tillfälle att 

samverka mer med kommunen. 

– Så fort man får in någon 

i den kommunala verksamheten, 

på tjänstemannanivå 

eller på politikersidan, så blir 

det drag. I nuläget är de inte 

så väldigt inköpta, säger Peter 

Bryntesson. 

– Vi köper in dem nästa år när 

vi bjuder in dem till kortegen, 

säger Birgitta Berntsson-Ärje 

och skrattar. 

Text och foto: 


1983 2007 2008 2016 

Kretsen bildades av Hadar 

Karlsson, Annika Bolander, 

Wollmar Danielsson, Per Stenbäck 

och Margareta Bjärkemyr. 

Cykelturistveckan anordnades 

för 25:e gången av Cykelfrämjandets 

Vänersborgskrets. 

350 cyklister kom till staden. 

Cykelfrämjandet i Vänersborg 

slogs samman med Trollhättan. 

Två systerstäder där de flesta 

av kretsens medlemmar bor. 

Kretsens andra Cykelturistvecka 

ska arrangeras, i Trollhättan. 

CTV blir en del av 

stadens 100-års jubileum. 

35

KALENDARIUM 

Cykelmässan Eurobike 

Friedrichshafen, tyskland 

26-29 augusti 

Världens största cykelmässa som visar 

upp vad som är nytt i cykelbranschen. 

Sista dagen är öppen för allmänheten. 

41:a Säröledenloppet 

Göteborg 

30 augusti, 9.30 

Motionslopp för hela familjen på fem mil. 

Gemensam start på Slottsskogsvallen. 

Efteranmälan och start till och med 10.30. 

Gotlandsloppet G360 

Gotland 

11-13 september 

Motionsloppet runt ön som i år även håller 

en cykelmässa med Cykelfrämjandets krets. 

Mässan är på fredagen innan helgens lopp. 

Slörull från Hisingen 

GÖTEBORG 

30 september, 28 oktober, 26 november 

Sista onsdagen i varje månad samlas 

cyklister i Kville för en social slow-roll. 

llamalloyd.se 

European Mobility Week 

Sverige och Europa 

16-22 september 

Den europeiska trafikantveckan är en 

upplysningskampanj där flera av Cykelfrämjandets 

kretsar deltar, som Malmö, 

Varberg, Östersund och Stockholm. 

Kontakta den lokala kretsen för att starta 

upp eller vara med i veckans aktiviteter. 

Årets tema är multimodalitet som 

uppmuntrar européer att kombinera 

transportmedel på ett hållbart sätt. 

mobilityweek.eu 

Kretsarna Mer aktiviteter, information och uppdateringar finns på kretsarnas hemsidor 

cykelframjandet.se/kretsar 

Gotland 

5 september, 10.00 

Cykeltur och Suderavslutning 

med grill. Samling i Burgsviks 

hamn för fyramilatur. Sören 

är turledare, 0767-679676. 

halmstad 

27 oktober, 18.00 

Medlemsmöte på Alla Hjärtans 

Hus, Kyrkogatan 3. Tillbakablick 

på året med gratisfika, 

bilder och berättelser. 

jönköping 

31 augusti, 10.00 

Tur för daglediga från vandrarhemmet 

vid Rocksjön, med 

ledaren Bengt, 0703-314070. 


Torsdagstur från Hamnpiren 

till Norrahammar med besök 

på bruksmuseumet. Turledare 

är Arne, 0762-300727. 


Cykeltur för daglediga från 

vandrarhemmet vid Rocksjön, 

med Bo, 0734-203459. 


Torsdagstur med Arne, från 

Hamnpiren till Skogskyrkogården 

där Göran Rundqvist 

guidar. Arne, 0762-300727. 

36 


Tur för daglediga från vandrarhemmet 

vid Rocksjön, med 

Conny, 0703-970510. 


Cykelavslutning för säsongen 

hos Hasse på Sjökanten. 

Malmö 

30 augusti 

Gastronomisk utflykt med det 

danska cyklistförbundet, tre till 

sex mil, med söndagsmiddag. 

Föranmälan senast 16 augusti 

till Christian, 0730-941334. 

5–6 september, 10.00 

Svensk-dansk weekendtur till 

Romeleåsen med en natt på 

Blentarps vandrarhem. Start 

från Lunds central. Besök 

på Mossagården utanför 

Veberöd. Anmäl senast 20 

juli till Nils, 040-915693. 


Lär känna Köpenhamn i fyra 

mil med turledaren Henning. 

Samling under uret på Hovedbangården. 

Anmälan före 

5 september till samordnaren 

Harald, 0705-496214. 

Oktober, inget datum satt 

Återblick 2015. Se hemsidan. 

14 november, 15.00 

Planeringsträff för aktiviteter 

och cykelorientering, med 

gratisfika och prisutdelning. 

Anmäl före 7 november, till 

Leif, 040-83377 eller Christian. 

mörarp 

30 augusti, 13.00 

Söndagstur till bangolfbanan i 

Åstorp, från Ica Mörarp, med 

Gösta, 0702-888538, och 

Conny, 0709-482426. 

25 oktober, 18.00 

Kretsens årsmöte i restaurang 

Smedjan i Billesholm. 

stockholm norrort 


Tisdagstur till hemligt mål, två 

mil. Samling vid Gamla 

Apoteket i Upplands Väsby. 


Tisdagstur till hemligt mål, 

två mil från Gamla Apoteket i 

Upplands Väsby. 

storstockholm 

30 augusti, 10.00 

Söderortsrunda från Stockholm. 

Samling vid södra 

pendeltågsstation, utgång 

mot Rosenlundsgatan. Tre mil 

med Leif, 0708-265237. 


Nackarunda, 35 km, med Jane, 

0762-176868. Samling vid 

Värmdöleden, Nacka kyrka. 


Cykeltur, 25 km, med säsongsavslutning 

på Drottningholm. 

Med Anita, 0707-137080, från 

Karlbergs pendeltågsstation. 

Flera startdatum i höst 

Cyklingskurser för nybörjare i 

Stockholm. Mer info finns hos 

Elisabeth Kempe, 0706-312990. 

31 augusti, Sundbyberg 

1 september, Farsta/Fagersjö 

7 september, Tyresö 

23 september, Sundbyberg 

24 september, Järfälla 

29 september, Nacka 

sörmland 

27 augusti 17.00 

Konstrunda i Eskilstuna med 

start från Pin Point. Turledare 

är Kristina, 0706-233694. 

6 september 10.00 

Tremilatur från Pin Point till 

Skiren-Kvicken med Birgit, 

0704-10640. Ta med matsäck. 


Lejonrundan med Anna-Lena, 

0733-507140, från Pin Point.

BREV FRÅN EN cykelkursdeltagare 

Nyligen deltog jag i Cykelfrämjandets 

kurs i Tyresö och lärde mig cykla. Vi 

träffades sex kvällar under tre veckor i 

maj. Vi var tolv deltagare, alla kvinnor, i 

olika åldrar och med rötter i många olika 

länder. Några av oss är nya i Sverige, 

några har bott här längre. Alla deltagare 

kämpade, gav inte upp. Det var mycket 

skratt och värme under våra träffar. Våra 

kursledare var engagerade, lugna, ödmjuka, 

trevliga och peppade alla. Jag har 

försökt lära mig cykla tidigare, för många 

år sedan, vid flera tillfällen. Då tyckte jag 

att det var för svårt, jag gav upp och 

trodde aldrig att jag skulle kunna lära mig. 

Tills nyligen. När min fyraåriga son 

lärde sig cykla, ville jag så gärna kunna 

cykla tillsammans med honom. Då såg 

jag affischen för cykelkursen och anmälde 

mig. Jag kommer att kunna cykla med 

min son! Det betyder så mycket för mig. 

Jag har haft hälsoproblem de sista 

månaderna. Att klara av en utmaning och 

förverkliga en gammal dröm, att cykla, 

gav mig kraft. Nu vill jag ta tag i andra 

drömmar och mål. När jag beskriver kursen 

för andra, berättar jag också om att jag är 

imponerad av hur ledarna skötte allt och 

att de gav sin tid till kursen. Det ger mig 

hopp för vårt samhälle, att de goda krafterna 

finns och är starka. Jag tror inte att 

en cykelkurs bara är en cykelkurs, den 

har effekter och ger ringar på vattnet. Jag 

ville berätta vad kursen betydde för mig. 

Tack till kursledarna för ert engagemang 

Leena, Liskulla, Ester, Lars och Janne. 

Kursdeltagare och nybliven cyklist 

Kretsarna 

varberg 

29 augusti,12.00–17.00 

Frågesport och tidningsbord 

på Sparbanksdagen i Nöjesparken. 


Cykeltur till Hotell Havanna 

med bjudfika. Sträcka fem km. 

9 november, 18.00 

Höstmöte på Eskilsgatan 8a. 

vetlanda 

31 augusti, 18.00 

Måndagstur till ett besök vid 

Lammåsa kvarn med Ulla. 

7 september 

Höstavslutning vid Korpstugan i 

Östanå, med Lars-Gunnar Flink. 


Torsdagstur från torget till 

Hultaby, nybygget, med Kurre. 

vänersborg–trollhättan 


Prisutdelning för cykelorientering 

på Stavre VC, Slättbergsvägen 

56 i Trollhättan. Peter 

har mer info, 0521-205645. 

örebro 


Tur till tranorna i Kvismaren, 

32 km, från Ronnie Petersonstatyn. 

Inge, 019-250782. 


Cykeltur med Inge från 

Slussen, USÖ-sidan, tio km. 

Kretsen bjuer på grillning i 

Rynningeviken. 

östersund 

19 September, 12.00 

Cykling till Fröjas Kafé och 

växthus i Ås. Samling vid 

Västra station med turledare 

Jonas, 0703-529319. 

Vandring och cykling på Sardinien 

Vi har resor kvar i september och oktober! Välkomna till Sardinien! 

Sardinien, när Italien är som bäst 

Vandringsresor 

Cykelresor i grupp 

MTB Cykelresor 

Vinresor och tennisresor 

Cykelresor på egen hand 

Longstay med vandring, cykel och språkkurs 

 

Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se 

37

Sveriges nyaste och största gröna nyhetsmagasin 

För dig som vill 

förändra världen 

Varje fredag ger vi dig 

de viktigaste nyheterna, 

het samhällsdebatt, 

fördjupning och nöje. 

88 kr 

för tre månader 

(12 nr) 

Prova på Syre 

Gå in på tidningensyre.se/kampanj och skriv 

kampanjkod ”Cykling” så kan du prova Syre 

i en månad för 30 kr eller tre månader för 88 kr.

Från tvåhjuling till trehjuling 

” 

DEN HJULBENTE ÄVENTYRAREN SOM HAR CYKELKÄNSLA I HELA SIN KROPP 

KRÖNIKA 

Jag kommer ihåg när jag var åtta år och fick 

min första riktiga cykel. Tillsammans med pappa 

hade jag varit i cykelaffären några dagar tidigare 

och tittat på den. En silvrig mountainbike med 

framdämpare. Jag tyckte att den var så cool. En 

dag stod den plötsligt där. Blank och fin. Den 

sommaren tror jag att jag cyklade nästan varje dag. 

Över stock och sten och till och från kompisar. 

Jag cyklade så mycket jag kunde, även om jag inte 

orkade så mycket. 

Ett halvår senare kunde jag inte använda cykeln. 

Min cancer som satt i ländryggen gick inte att bota, 

vilket gjorde att man tvingades att operera bort 

den. Att inte kunna cykla kändes tomt. Jag hade 

verkligen älskat min cykel och visst hittade jag 

andra saker att fokusera på, men att inte kunna 

cykla lämnade ändå en tomhet inombords. 

Tio år senare hade utvecklingen gått framåt 

och jag köpte min första specialbyggda landsvägsarmcykel 

i titan. Att få svischa fram på vägarna i 

full fart var en helt fantastisk känsla. Sen dess har 

jag hunnit med en Vätternrunda och även att cykla 

till Paris med Team Rynkeby. I våras köpte jag min 

första mountainbike och nu laddar jag för fullt för 

Cykelvasan. 

U 

nder min idrottskarriär har jag 

hunnit med många olika idrotter 

och äventyr. Men det är ändå något 

speciellt med cykling. Varför skulle 

cyklister annars frivilligt ge sig i kast 

med galna bilister och andra faror bara för att få 

svischa fram på vägarna? Varför skulle man annars 

utsätta sig själv för rumpskav och stelfrusna fingrar? 

Min lärdom från att gå från min silvriga mountainbike 

till min trehjuliga titanracer är enkel och 

universal. Det spelar ingen roll hur många hjul man 

har eller om man trampar med armarna i stället för 

benen. 

Lyckan sitter i själva känslan att svischa fram 

på vägarna! 

Aron Andersson 

ÄVENTYRARE & 

FÖRELÄSARE 

aronanderson.se 

39

RETURADRESS: 

Cykelfrämjandet 

Olympiahallen 

Filbornavägen 11 

252 76 Helsingborg 

DONERA 

CYKELDATA. 

12.000 km 

PÅVERKA 

DIN STAD! 

2.000 km 

5.000 km 

3.000 km 

5.500 km 

3.000 km 

25.000 km 

7.000 km 

12.000 km 

300.000 km 

6.000 km 

30.000 km 

15.000 km 

65.000 km 

2.000 km 

8.000 km 

5.000 km 

7.000 km 

2.000 km 

2.500 km 

10.000 km 

55.000 km 

6.000 km 

Genom att påvisa hur människor 

cyklar vill vi påverka beslutsfattare 

att bygga smartare städer. För att 

lyckas med det behöver vi din hjälp. 

Ju fler kilometer vi kan samla in 

desto mer inflytande kan vi skapa. 

Hittills har vi samlat in 750 000 km 

i Sverige. Men det är bara början. 

På bikedataproject.org kan du ladda 

ner appen “Bikes vs Cars” till din 

iPhone eller Android, eller koppla ditt 

befintliga RunKeeper, Moves eller 

Strava-konto för att börja donera 

cykeldata. Du kan också jämföra hur 

din stad ligger till jämfört med andra. 

Kom igen nu Sverige! 

WWW.BIKEDATAPROJECT.ORG 

Sponsras stolt av 

CYKEL 

•• 

FRAMJANDET

Cykling nr3 2015

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?