Lars - den lille vandraren
Vinden viskar hälsningar från främmande länder i Lars’ öra. Full av förväntan ger sig den lille vandraren ut på en lång vandring under vilken han möter livets stora och små under. Lars träffar varmhjärtade människor som tar hand också om en obekant vandrare. Alltid behövs inte ens ett gemensamt språk. Människornas sinne fylls av samma glädjeämnen och sorger. Den gamle författaren lär Lars vikten av att lyssna på livet och till det budskap som finns mellan orden. Då resan är slut finner vandraren det tryggt att sätta sig vid hemmets trappa och beundra den välbekanta dalen som kvällssolen förgyllt. Det är dags att reflektera över minnena som finns bevarade i hans hjärta.
Vinden viskar hälsningar från främmande länder i Lars’ öra. Full av förväntan ger sig den lille vandraren ut på en lång vandring under vilken han möter livets stora och små under.
Lars träffar varmhjärtade människor som tar hand också om en obekant vandrare. Alltid behövs inte ens ett gemensamt språk. Människornas sinne fylls av samma glädjeämnen och sorger. Den gamle författaren lär Lars vikten av att lyssna på livet och till det budskap som finns mellan orden.
Då resan är slut finner vandraren det tryggt att sätta sig vid hemmets trappa och beundra den välbekanta dalen som kvällssolen förgyllt. Det är dags att reflektera över minnena som finns bevarade i hans hjärta.
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Dagar av vandring på <strong>den</strong> gamla vandringsrutten låg bakom <strong>Lars</strong>. Han hade<br />
kommit fram till en öppen plats och en gammal kyrka. Precis då han höll på<br />
att stiga in genom <strong>den</strong> gamla träporten kände han en varm fläkt i nacken. Hans<br />
vän vin<strong>den</strong> hade kommit för att se hur <strong>den</strong> <strong>lille</strong> vandringsmannens resa förlöpte.<br />
– Kommer du in med mig? frågade <strong>Lars</strong> vin<strong>den</strong>.<br />
– Ja, det kan jag väl göra. Men jag måste röra mig försiktigt därinne så jag inte<br />
blåser ut ljusen, svarade vin<strong>den</strong>.<br />
Inne i <strong>den</strong> skumma kyrkan brann tiotals ljus, och i de höga valven ljöd vacker<br />
sång. Kören övade på läktaren. <strong>Lars</strong> tände sitt eget ljus i ljusstaken vid väggen och<br />
sände en tanke hem och till alla sina vänner. Vin<strong>den</strong> hade stannat bakom hans<br />
rygg och höll andan.<br />
– Hur högt månne sången kan stiga, undrade <strong>Lars</strong>.<br />
– Tonerna är fjäderlätta. De är lätta att bära med sig, viskade vin<strong>den</strong>. Jag tar ofta<br />
med mig musik till alla värl<strong>den</strong>s hörn. Det finns alltid känsliga öron som lystrar<br />
till en sång som vin<strong>den</strong> hämtar med sig.<br />
Vin<strong>den</strong> var tillfreds. <strong>Lars</strong> förstod. Han hade också ofta lyssnat till vin<strong>den</strong>s musik<br />
på trappan till sitt hem.<br />
22
Change language