Lars - den lille vandraren
Vinden viskar hälsningar från främmande länder i Lars’ öra. Full av förväntan ger sig den lille vandraren ut på en lång vandring under vilken han möter livets stora och små under. Lars träffar varmhjärtade människor som tar hand också om en obekant vandrare. Alltid behövs inte ens ett gemensamt språk. Människornas sinne fylls av samma glädjeämnen och sorger. Den gamle författaren lär Lars vikten av att lyssna på livet och till det budskap som finns mellan orden. Då resan är slut finner vandraren det tryggt att sätta sig vid hemmets trappa och beundra den välbekanta dalen som kvällssolen förgyllt. Det är dags att reflektera över minnena som finns bevarade i hans hjärta.
Vinden viskar hälsningar från främmande länder i Lars’ öra. Full av förväntan ger sig den lille vandraren ut på en lång vandring under vilken han möter livets stora och små under.
Lars träffar varmhjärtade människor som tar hand också om en obekant vandrare. Alltid behövs inte ens ett gemensamt språk. Människornas sinne fylls av samma glädjeämnen och sorger. Den gamle författaren lär Lars vikten av att lyssna på livet och till det budskap som finns mellan orden.
Då resan är slut finner vandraren det tryggt att sätta sig vid hemmets trappa och beundra den välbekanta dalen som kvällssolen förgyllt. Det är dags att reflektera över minnena som finns bevarade i hans hjärta.
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Vid torget i <strong>den</strong> gamla stadsdelen, vid ett blommande körsbärsträd, låg ett kafe.<br />
Utanför kafeet satt <strong>den</strong> rundkindade kafeägaren, klädd i förkläde, vid ett<br />
bord. Med stort allvar skrev hon någonting på ett stort pappersark.<br />
Bredvid bordet stod grannens barberare. En kam och sax stack upp ur hans ficka,<br />
och han var upprörd.<br />
– Till slut kunde du skriva att vi tackar för gott samarbete under årtion<strong>den</strong> och<br />
beklagar att kafeet och barberaren är tvungna att stänga, suckade barberaren uppgivet.<br />
– Dethär är så svårt, klagade kafeetanten. – Är du säker att det inte längre finns<br />
någon råd?<br />
<strong>Lars</strong> gick sakta fram till dem. Han förstod nog vad saken gällde.<br />
– Kunde ni vara så snäll och klippa mitt hår? frågade pojken av barberaren. – Efter<br />
det skulle jag gärna smaka på dedär läckra marängbakelserna i kafeets vitrin.<br />
13
Change language