Night Vision Goggles - Sveriges Kontaktlinsförening

VETENSKAPLIG TIDSKRIFT 

FRÅN SVERIGES 

KONTAKTLINSFÖRENING 

NORDIC 

Night Vision Goggles 

BCLA 2007 

Glasrefraktion på bärare av stabila linser 

Profi len: Per-Åke Östman 

Nr. 3 

2007

Innehåll Nr 3/2007 

3 

5 

6 

8 

11 

14 

16 

19 

22 

24 

28 

34 

36 

37 

38 

LEDARE 

Den rätta vägen? 

NYHETER I KORTHET 

OUTLOOK 

Good times in Gothenburg 

KONTAKTLINSKONGRESSEN 2007 

Referat från Björn Johanssons föreläsning 

BCLA 

OPTIKEREXAMEN 

VETENSKAP 

Glasrefraktion på kontaktlinsbärare med stabila linser 

NIGHT VISION GOGGLES 

KONTAKTOLOGI 

PROFILEN 

Kreativitet i norr 

EXAMENSARBETE 

Kontaktlinser och Neovaskularisation 

NYA HEMSIDAN 

PRODUKTNYTT 

ENKÄTUNDERSÖKNINGEN 

TILL MINNE: Lars Westerlund 

SKLF 

– Information från SKLFs styrelse 

– Kalendarium 

Medlemstidning för 

Sveriges Kontaktlinsförening (SKLF) 

ANSVARIG UTGIVARE 

OCH REDAKTÖR: 

Kurt Östlund, ordförande SKLF 

tel 073-960 53 40, kurt@ostlund.se 

SKRIBENTER I DETTA NUMMER: 

Anita Robertson, Bengt Nordberg, 

Fina Kruse, Gitty Rychly, Jan 

Bergmanson, Johan Östlund, Kurt 

Östlund, Lisa Thorsell, Matilda 

Bremme, Mickael Hollinder, Olof 

Nesterud 

ANNONSBOKNING: 

Display i Umeå, tel 090-711 500 

Patrik Sandström, 

patrik-s@display-umea.se 

Johan Sandberg, 

johan-s@display-umea.se 

PRODUKTION/PROJEKTLEDNING: 

Citat Journalistgruppen 

Strandbergsgatan 20 

Box 30159, 104 25 Stockholm 

tel 08-610 20 00 

Projektledare: Ingrid Båvsjö, 

ingrid.bavsjo@citat.se 

SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING: 

Isafjordsgatan 22 B, 5 tr 

164 40 Kista 

tel 08-35 05 00, 

fax 08-35 94 90 

info@sklf.se, www.sklf.se 

ANNONSÖRER I DETTA NUMMER: 

CIBA Vision Nordic 

Johnson & Johnson Vision Care 

Promosalons Sverige AB 

Specsavers Blic Franchise AB 

Svenskt Centrum för Optometri 

Topcon Scandinavia AB 

OMSLAGSFOTO: 


Foto: Joe Raedle/Getty Images

Den rätta vägen? 

Genom rubriken kan man kanske tro att jag har blivit präst, men så är det nu 

inte, åtminstone inte ännu. Om man frågar kollegor om vilken väg som är den rätta 

inom optikeryrket så får man många olika svar som pendlar mellan superpraktikerns och 

varuförsäljarens. Ett intressant svar ges i intervjun under rubriken Profi len i det här numret. 

Många tänkvärda åsikter från en sann profi l i norr: Per-Åke Östman. 

Men funderingen över vilken yrkesväg som är den rätta är i grunden ganska allvarlig. 

Frågeställningen är inte heller särskilt ny, den fanns med redan för fyrtio år sedan när jag 

började som sjukhusoptiker i Göteborg. Är det arbetet i undersökningsrummet som lockar 

och som är den rätta vägen, eller är det något annat? För den som nyligen har utexaminerats 

som optiker är det viktigt att så fort som möjligt konfronteras med så många olika sorters 

patienter och synproblem som möjligt. Det är bra att bli varm i kläderna och det är också 

viktigt att få arbeta i ett modernt och välutrustat undersökningsrum. Förutom ren 

refraktionsapparatur som phoropter och autorefraktor, använd biomikroskop, oft almoskop 

och vid behov tonometer och perimeter. Retinoskopera alla patienter som 

första steg i undersökningen eft er anamnesen. Som nya och gröna är det naturligtvis 

bra att ha en mer erfaren kollega som bollplank och att ha mer tid till förfogande. 

Det fi nns inga genvägar om man vill bli en bra kliniker. Se till att bli en bra kliniker, 

en riktig optometrist. Det måste ju vara den rätta vägen. 

I början av maj i år hade den nya styrelsen i Sveriges Kontaktlinsförening en 

konferens på Johannesbergs Slott några mil från Arlanda. Det var ett önskemål från 

både gamla och nya styrelsemedlemmar att det första riktiga styrelsemötet eft er årsmöte 

skulle vara ett möte där vi alla lärde känna varandra och kunde utbyta tankar 

och idéer om framtiden för både kontaktlinser och annat. Ett nytt inslag i programmet 

var ett ca 2,5 timmar långt pass som leddes av en pedagog från företaget 

Puls och som gick ut på att vi skulle lära känna varandra bättre. Programmet 

genomfördes utomhus och alla var delaktiga i att bland annat 

lägga pussel, bygga torn med legobitar och lägga ett rep i en kvadrat, de 

båda sistnämnda med förbundna ögon. Det råder ingen tvekan om att vi 

som var med fi ck en större teamkänsla och ser fram emot styrelsearbetet 

i föreningen. 

Semesterperioden står för dörren och man kan inte önska annat än att 

det svenska sommarvädret blir så där bra som bara det svenska sommarvädret 

kan bli. Ligg gärna i hängmattan när du läser Nordic Vision. Jag 

har absolut ingenting emot det. Tvärtom. 

Trevlig sommar! 

Kurt Östlund 

Ordförande i 

Sveriges Kontaktlinsförening 

kurt@ostlund.se 

FOTO: MÄSTER BJÖRN 

NORDIC VISION 3·2007 3

NY 

endagslins 

för astigmatiker 

Vi har kombinerat fördelarna. 

ENDAGSLINS • 

Etafilcon A • 

LÄTT ATT HANTERA • 

• SKARP STABIL SYN 

• STABILISERAS PÅ 60 SEK. 

• UNIK DESIGN 

Ny endagslins för astigmatiker. 

Annons 170x235 

Dessutom i brett styrkeomfång 

3 cylindrar och 4 axellägen. 

Plano till -9.00. Tre cylindrar: -0.75 (Plano till -6.00D). -1.25, -1.75. Axellägen: 90º, 180º, 160º, 20º. 

Nya 1•DAY ACUVUE ® for ASTIGMATISM kombinerar den unika Accelerated 

Stabilization Design från ACUVUE ® ADVANCE for ASTIGMATISM med 

Etafilcon A materialet som används i 1•DAY ACUVUE ® . Med 3 cylindrar och 

4 axellägen, kan nu astigmatiker erbjudas ett bra urval i endagslinser. 

ACUVUE ® och ACUVUE ® ADVANCE är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2007

Dålig linshygien i Skottland 

Enligt den skotska tidningen ”Th e 

Herald” har kontaktlinspatienterna i Skottland 

de smutsigaste kontaktlinserna, 

åtminstone i Storbritannien. I en undersökning 

gjord av Th e College of Optometrists 

bar 82 procent av kontaktlinspatienterna 

sina linser för länge varje dag och 60 procent 

sov med sina linser, trots att de hade 

blivit varnade för detta. 

I en multi-center studie publicerad 

av amerikanska forskare i American Journal 

of Ophthalmology har de första fallen av 

Methicillinresistent Stafylococcus aureus 

(MRSA) keratit som en följd av refraktiv 

kirurgi konstaterats. Tretton ögon på tolv 

patienter, varav nio arbetade inom sjukvården 

eller var exponerade mot operationssalar, 

utvecklade MRSA eft er LASIK. 

Författarna drar den slutsatsen att MRSA 

Vem som helst får inte tillpassa 

I delstaten Södra Australien rapporterar 

”Th e Advertiser” att delstatsparlamentet 

nu har godkänt en motion (Optometry 

Practice Bill 2006), som innebär att 

endast registrerade optometrister eller läkare 

får tillpassa plana kosmetiska kontaktlinser. 

Hälsominister John Hill sa att en ordination 

från en optometrist innebär att dessa kontaktlinser 

har blivit korrekt tillpassade och 

är en allvarlig och ständigt ökande komplikation 

eft er refraktiv kirurgi. Patienter som 

exponerats mot en sjukhusmiljö måste inse 

att de utsätts för en ökad risk och kirurger 

måste bli mer uppmärksamma på problemet. 

(Solomon R, Donnenfeld ED, Perry 

HD et al. Am J Ophthalmology 2007, 

143:4, 629-34). 

Ortokeratologi för närsynta barn 

Maximal minskning av myopin 

redan eft er en veckas nattlig ortokeratologibehandling 

låter som en saga, men visade sig 

vara ett faktum i nedanstående studie. 

Tjugo ungdomar mellan 10 och 16 år ingick 

i en sex månader lång studie med kontroller 

eft er en dag, en vecka, en månad, två, tre och 

sex månader. Sexton ungdomar fullföljde 

studien. Den genomsnittliga refraktionen 

vid starten var –2,06 dioptrier och eft er sex 

månader var den –0,16 dioptrier. Den okorrigerade 

synskärpan förbättrades i genomsnitt 

från 0,2 till 1,0. 

Och skottarna toppade dessutom listan 

över dåliga hygieniska vanor. En av sju personer 

slickade sina kontaktlinser före isättning 

och en av fyra satte i sina linser utan 

att först ha tvättat händerna. Lika många 

erkände att de satte tillbaka linser som de 

hade tappat på marken, direkt i ögat, utan 

att först ha rengjort dem. 

Resistent bakterieinfektion efter LASIK 

kontrollerade. Han hänvisade till ett patientfall 

där en tonårsfl icka i New South Wales 

hade förlorat synen på ena ögat eft er att ha 

lånat ett par linser av en god vän. 

(Hur många svenska ögon ska gå förlorade 

innan Socialstyrelsen inser riskerna 

med ohämmad försäljning av kontaktlinser 

över disk?) 

I motsats till tidigare publicerade studier, 

där den maximala eff ekten uppmättes eft er 

två veckor, blev eff ekten nu störst redan eft er 

en vecka. Studien visar också att denna förhållandevis 

korta behandling av låg till medelstor 

myopi är säker och eff ektiv hos barn 

och ungdomar. 

(Mika R, Morgan B, Cron M, et al. Safety 

and effi cacy of overnight orthokeratology in 

myopic children. Optometric Physician 2007; 

78(5): 225-31). 

Warburg Pincus 

köper Bausch & 

Lomb 

NYHETER I KORTHET 

Internationell 

standard för 

diagnosen torrt öga 

En internationell vetenskaplig 

grupp avser att publicera en rapport i bilagan 

till Th e Ocular Surface, som handlar om det 

torra ögat. Th e Dry Eye Workshop (DEWS), 

som gruppen kallar sig, består av 60 experter 

på kornea och torra ögon och har arbetat i 

tre år på att komma överens om en klassifi - 

kation på det torra ögat, dess kliniska bedömning, 

behandling och epidemiologi. 

En internationell panel har tidigare föreslagit 

klassifi kationen ”Dysfunctional Tear 

Syndrome”, men vi får se vad som nu kommer 

att föreslås. Besked kommer. 

I mitten av maj meddelade Bausch & 

Lomb att investmentbolaget Warburg Pincus 

köpt aktierna i företaget. Detta dock under 

förutsättning att aktieägarna godkänner 

aff ären. Därmed blir Bausch & Lomb ett privatägt 

företag utanför börsen i New York. 

Transaktionen bedöms som gynnsam för 

Bausch & Lomb, som kommer att fortsätta 

vara det högteknologiska företag som det 

alltid har varit och med samma kompetenta 

ledning som i dag. För Bausch & Lombs kunder, 

det vill säga kontaktlinspraktikerna, tros 

aff ären komma att ha en positiv eff ekt. 

Blint öga i Nya 

Zeeland sätter fart 

på myndigheterna 

En man i Auckland på Nya Zeelands 

nordö blev blind på ena ögat eft er att ha lånat 

en bekants färgade kontaktlinser och låtit 

dem sitta i ögonen i tre dygn. Händelsen, som 

rapporterats av New Zealand Herald (23/1), 

har medfört krav på strängare reglering och 

landets hälsominister kommer nu att utreda 

försäljningen av nya kontaktlinser. Optometriförbundet 

i Nya Zeeland har tidigare försökt 

få regeringen att förbjuda okontrollerbar 

försäljning av kontaktlinser. 


OUTLOOK | JAN BERGMANSON 

Jan Bergmanson examines Annie Ericsson from School of Optometry Technicians in Norrtälje. 

Good Times in Gothenburg 

First, and on behalf of my colleagues from 

Texas, I would like to thank everyone for 

welcoming us who came from far away to 

Kontaktlinskongressen (the annual meeting 

of SKLF). We are especially grateful to the 

members of the Board and in particular to 

Chairman Kurt Östlund, who was ably 

assisted by son Johan. Needless to say we 

had a great time at the social events and the 

outstanding Toastmaster, Jan Johnsson, 

made sure we got involved! Th e hotel was 

great and Gothenburg is a fi ne city. It was 

here I boarded the ship to take me to studies 

in England 40 years ago and never to come 

back to live in Sweden. It was not my intention 

at that time. Th at is just fate. 

Th e program had a lot of information for 

all of us in clinical practice. Kurt and the 

Board must be complimented for a well 

rounded program with lectures and workshops 

on important and current topics. It 

cannot be stressed enough how important 

6 NORDIC VISION 3·2007 

it is to come to meetings like this to stay current 

and upgrade our knowledge. Th is is true 

for both ophthalmologists and optometrists. 

In fact the quality of this meeting should attract 

an even bigger crowd, since there are few 

meetings off ered in Sweden. However, I was 

heartened by the fact that our workshop, on 

safe ways to dilate the pupil and the use of a 

78 diopter lens to view the posterior pole, was 

overfi lled. We accommodated all participants 

thanks to the support and dedication 

the Topcon people provided. Th is interest in 

adopting new techniques speaks well for the 

Swedish profession. It is my hope that we can 

stimulate more colleagues out in the fi eld to 

routinely examine the retina in every patient 

and this is best done with a dilated pupil. I 

realize this requires a change in the law 

governing the practice of Swedish optometrists 

but we need to start relevant education 

before anything will change. In the case of 

well educated and competent health care 

practitioners the big winner is the patient. 

Early diagnosis and intervention reduces the 

impact of disease and this cuts the health 

care costs too. In other words, socioeconomic 

benefi ts are derived from an elevation 

in practitioner competence. 

Acanthamoeba keratitis still around 

Some of you will recall the stir acanthamoeba 

keratitis caused in the late 80’s, especially 

when it fi nally was diagnosed in Sweden. 

Approximately 70 per cent of the victims 

were contact lens wearers and that is a great 

reason for contact lens practitioners to be 

very concerned and well-informed. Th e 

Acanthamoeba keratitis is diffi cult to diagnose 

and hard to treat eff ectively without 

destroying corneal tissue. As a result, many 

eyes invaded by this organism require a 

transplant or the entire eye in some instances 

may be lost. 

We learned about the importance of 

ANNA REHNBERG

patient compliance, the dangers of using 

dirty lens storage cases and never to use tap 

water in the lens care regimen. More frequent 

lens replacement probably also helped in curbing 

the acanthamoeba keratitis epidemic. 

Now we are again made aware that this keratitis 

is still around and that there may be an 

increase in its incidence. As a result the Centers 

for Disease Control and Prevention 

(CDC) invited optometry to join them in a 

national study to establish the incidence and 

better understand the causes of acanthamoeba 

keratitis. We are requested to report the 

details of any ulcerative keratitis. 

In the USA acanthamoeba keratitis is still 

a very rare occurrence with an estimated 

incidence of between 1 and 2 per million contact 

lens wearers/year. Its devastating ocular 

eff ects make it a condition, for which we 

must be on the look out. Clinical presentation 

involves pain, which may be a foreign 

body sensation or severe. Th e corneal signs 

may be benign and limited to punctuate 

staining and/or epithelial edema. Eventually 

infi ltrates will become evident and form the 

classic ‘ring infi ltrate’ picture. While still 

within the corneal epithelium the eye may 

be treated by a thorough corneal epithelial 

scrape. However, once in the stroma it is 

much harder to kill the amoeba as it will 

switch to its dormant and very drug resistant 

cystic form, in which it may remain for 

extended periods. A contact lens patient with 

a persistent ill-defi ned subjective symptomology, 

which is not explained by the corneal 

fi ndings, should be referred to a corneal 

specialist for corneal scraping to investigate 

the presence of the amoeba. Interestingly, 

the premiere instrument for the confi rmation 

of the presence of the amoeba is the confocal 

microscope, which literally visualizes 

the movement of these organisms. We have 

successfully utilized our confocal for this 

purpose on one occasion. 

Preferred treatments today are polyhexa- 

We are well advised to emphasize to 

our patients the favorable effects of 

the rub and rinse. 

In vivo confocal microscopy of cornea in patient 

with acanthamoeba keratitis. Arrowheads indicate 

the amoebae and the large white area is 

corneal infi ltration. Photo courtesy of Dr. William 

Miller OD, PhD. 

methyl biguanide 0.02 per cent and chlorhexidine 

0.02 per cent. Sometimes a higher 

concentration has been used to achieve the 

intended functional disruption of the cell 

membrane. Th e use of corticosteroids is controversial 

in acanthamoeba keratitis. 

The importance of patient compliance 

By far the best treatment for acanthamoeba 

keratitis is prevention. Earlier research at 

Texas Eye Research and Technology Center 

clearly demonstrated the amoeba’s preference 

for fresh water and salt concentrations 

at and over 1 per cent made the amoeba 

switch to its cystic form. Th erefore, tap water 

and other fresh water exposures should be 

avoided. Th e incidence of amoeba keratitis 

is much higher in Asia than elsewhere in the 

world. Th is is best explained by poor patient 

compliance and low water quality in this 

region. In addition, practitioner education 

in Asia is probably too oft en not comprehensive. 

Th e amoeba lives from consuming bacteria 

and other organisms and it follows that 

it thrives in less hygienic environments. Th is 

is where the dirty contact lens case comes 

into the picture. Removing the tap water 

from the lens care regimen that patients are 

OUTLOOK | JAN BERGMANSON 

asked to follow, cleaning of lens cases only 

with the care solutions and frequent replacements 

of the lens case are important and 

simple preventive steps we need to stress to 

our patients. Finally, we are well advised to 

emphasize to our patients the favorable 

eff ects of the rub and rinse. Indeed, I think 

it was a mistake to remove this step from 

routine lens care. Observing these simple 

cleaning precautions will not eradicate this 

terrible corneal infection but it will eliminate 

a lot of unnecessary suff ering. It may even 

remove contact lens wear as the most common 

cause of acanthamoeba keratitis. 

References 

Illingworth CD, Cook SD. Acanthamoeba 

Keratitis. Surv Ophthalmol 1998; 42: 493- 

508. 

Larkin DF, Kilvington S, East y DL. Contamination 

of contact lens st orage cases by 

Acanthamoeba and bact eria. BR J Ophthalmol 

1990; 74: 133-5. 

Lindquist TD. Treatment of Acanthamoeba 

keratitis. Cornea 1998; 17(1): 11-6. 

Pfi st er DR, Cameron D, Krachmer JH, 

Holland EJ. Confocal Microscopy Finding 

of Acanthamoeba Keratitis. Am J Ophthalmol 

1996; 121: 119-25. 

Schaumberg, DA, Snow KK, Dana MR. 

Th e epidemic of Acanthamoeba keratitis: 

where do we st and? Cornea 1998; 17(1): 

3-10. 

Sun X, et al. Acanthamoeba Keratitis 

Clinical Charact erist ics and Management. 

Ophthalmology 2006; 113(12): 2377 

Watt K, Swarbrick HA. Microbial Keratitis 

in Overnight Orthokeratology: Review 

of the fi rst 50 cases. Eye & Contact Lens 

2005; 31(5): 201-208. 



REFERAT FRÅN BJÖRN JOHANSSONS FÖRELÄSNING: 

Intraokulära linser 

och olika optiska lösningar 

Björn Johansson, ögonkirurg på Linköpings 

Universitetssjukhus och med 

mottagning i Motala, inledde sitt föredrag 

med att illustrera värdet av att ha 

nöjda kunder. Redan i Babylonien, 

1750 f Kr fanns Hammurabis lag som 

reglerade en kirurgs arbete; ”om en 

kirurg har opererat en adelsman med 

bronslansett … och … har tagit bort 

en katarakt och ögat gått förlorat, ska 

hans händer huggas av”… Dagens 

lagar reglerar som tur är inte ögonkirurgens 

arbete på samma drastiska 

sätt. Patienterna däremot blir alltmer 

krävande när det gäller synkvalitet. 

Föreläsningen fortsatte med en intressant 

resa genom kataraktkirurgins historia. Redan 

de gamla grekerna åtgärdade katarakt genom 

att peta undan den grumlade linsen in i bakre 

kammaren. Resultaten var allt som oft ast 

förödande och slutade med infektion och 

blindhet. Under 1700-talet föreslog den franske 

läkaren Daviel en ny kirurgisk teknik, så 

kallad extrakapsulär kataraktborttagning 

(ECCE). Utvecklingen fortsatte och i mitten 

av 1800-talet börjar man operera med 

intrakapsulär kataraktborttagning (ICCE). 

Denna teknik dominerade under 1900-talet 

fram till 1960 då mikroskopet började användas. 

Man återgick till ECCE-tekniken under 

resten av 1900-talet. 

En mycket viktig milstolpe i kataraktkirurgins 

utveckling är Sir Harold Ridleys upptäckt 

av den intraokulära linsen. Under andra 

världskriget arbetade Ridley i fl ygvapnet med 

skadade piloter. Han upptäckte att plexiglassplitter 

från cockpit som trängt in i piloternas 

ögon inte satte igång en främmadekroppsreaktion. 

Detta ledde Ridley till att fortsätta 


utforska möjligheterna att implantera en lins 

i ögat hos patienter med katarakt. Så småningom 

kom PMMA-linserna som implanterades 

fl itigt under 1970-talet. Dessa var hårda 

i materialet och kunde därför inte vikas. 

En annan viktig upptäckt var hyaluronsyran 

som kom på 1980-talet. Av hyaluronsyran 

tillverkas så kallad viskoelastika, en 

geléartad substans som stabiliserar och skyddar 

vävnaderna inne i ögat under operationen. 

Intåget av viskoelastika gjorde att kirurgin 

blev mer eff ektiv och säker. 

Högre precision 

Inspirerad av sin tandläkares ultraljudssond 

introducerade Charles Kelman 1967 

fakoemulsifi eringsmetoden. Med hjälp av 

ultraljud sönderdelas linskärnan som därefter 

sugs ut ur ögat. Dessutom kom på 1980talet 

ett nytt sätt att öppna den främre linskapseln, 

så kallad kapsulorhexis. Med en 

cirkulär, försiktig rörelse river man upp linskapseln. 

Däreft er tas linskärnan bort och 

en intraokulär lins kan implanteras inne i 

kapseln. Utvecklingen av IOL (intraokulära 

linser) har alltid legat steget eft er utvecklingen 

av operationstekniken. På 90-talet 

kom de vikbara linserna, vilket innebar att 

snittets längd kunde halveras. 

”Så var stod vi 2000?” frågade sig Björn 

Johansson. Operationssnitten har alltjämt 

minskats under åren. Detta på grund av förfi 

nade metoder för att ta bort den grumlade 

linsen. Dessutom har implantationstekniken 

utvecklats. Kapsulorhexis-tekniken innebär 

att den intraokulära linsen kan placeras med 

högre precision i linskapseln. Den postoperativa 

refraktionens träff säkerhet har ökats 

med åren. Tack vare säkrare och eff ektivare 

metoder har operationsvolymerna ökat. 

Patienterna är fl er, yngre och aktivare. Trots 

all utveckling har man upptäckt subjektiva 

besvär hos patienter eft er ”lyckade” kataraktoperationer. 

Oft ast har dessa patienter synkvalitetsbesvär 

framför allt i mörker eller vid 

låg belysning. Besvären beskrivs som 

”oskärpa” och ”ringar runt ljuskällor”. Detta 

trots god synskärpa. Frågan man ställer sig 

är förstås om optikens kvalitet i linserna kan 

bli bättre? Eller som Björn Johansson ställde 

frågan: ”kan det vara högre ordningens aberrationer 

som spökar?”. Olika högre ordningens 

aberrationer (HOA) påverkar synkvaliteten 

olika mycket. En av de HOA som påverkar 

synkvaliteten i hög grad är den sfäriska aberrationen 

(SA). SA innebär att de perifera och 

centrala strålarna inte bryter till en och 

samma punkt på näthinnan. Vid positiv SA 

kommer de perifera strålarna bryta mer än 

de centrala. Detta skapar en oskarp bild på 

näthinnan. Hornhinnan har naturligt en 

inneboende positiv SA. Detta gäller även IOL 

med standardoptik, det vill säga sfärisk optik. 

Då en IOL med sfärisk optik implanteras 

kommer ytterligare positiv SA läggas till i 

ögats optiska system. Detta sänker synkvaliteten 

för patienten. Johansson drog slutsatsen 

att man bör kunna förbättra den optiska 

kvaliteten hos IOL genom ny optisk design 

för att minimera den SA i ögat. Den första 

asfäriska linsen på marknaden var Tecnis® 

(Pharmacia/AMO). Den optiska designen 

bygger på att inducera negativ SA för att 

balansera ut hornhinnans positiva SA. En 

mycket viktig faktor när man korrigerar HOA 

är att linjera optiken. Problematiken i ögat 

är att de olika optiska komponenterna sällan 

är helt linjerade – ögat är inget perfekt optiskt 

system. Risken vid dålig linjering är att man 

istället för att ta bort HOA, inducerar nya. 

Ytterligare en asfärisk design kom i och med 

Akreos® Advanced Optics (Bausch & Lomb).

I stället för att inducera negativ SA är optiken 

fri från SA. Detta innebär att inga nya HOA 

induceras och optiken är okänslig för eventuell 

decentrering. Hornhinnans SA kommer 

att kvarstå. Den kvarstående SA bidrar till 

ett ökat skärpedjup vilket är användbart då 

ackommodationen inte längre fungerar. 

Björn Johansson kommenterade att uträkningsmodeller 

och optiska beräkningar är 

en sak men betonade en del viktiga frågeställningar; 

hur samspelar IOL med ögats 

optiska system och med våra syncentra? 

Framför allt, vilken optik föredrar patienterna? 

Under 2005 genomfördes en Svensk multicenterstudie 

på ögonklinikerna i Umeå, 

Uppsala, Göteborg och Linköping. Dessutom 

medverkade KTH som analyserade de 

optiska resultaten. Man implanterade en 

Tecnis® i ena ögat och en Akreos® AO i det 

andra hos 80 patienter (160 ögon). Ingen statistisk 

signifi kant skillnad kunde uppmätas 

gällande synskärpa och kontrastseende. HOA 

uppmättes med hjälp av vågfrontsteknik. 

Precis som de olika optiska designerna är 

tänkta hade ögonen med Akreos® AO något 

mer SA än de med Tecnis®. Dessutom mättes 

patienternas subjektiva synkvalitet. Samtliga 

Patienterna är fl er, 

yngre och aktivare 

patienter var nöjda eller mycket nöjda med 

sin syn. Dubbelt så många patienter upplevde 

att ögat med Akreos AO® hade en bättre 

synkvalitet än ögat med Tecnis®. Dessutom 

rapporterade fl er patienter att de hade färre 

oönskade ljusfenomen i ögat med Akreos 

AO®. Så vad blir nu slutsatsen av dessa resultat? 

Björn Johansson kom fram till att utjämning 

av SA inte är det enda som avgör synkvaliteten 

hos kataraktpatienterna. Viktigt 

är att påpeka att patienterna i studien inte 

längre kan ackommodera. Kan det vara så 

att ett bibehållet skärpedjup genom en viss 

mängd bevarad SA kan bidra till en höjning 

av synupplevelsen? Eller är det så att material 

och design påverkar mängden oönskade ljusfenomen 

och därmed patienternas synkvalitet? 

Mindre operationssnitt 

”Vad väntar oss framöver inom kataraktkirurgin?” 

frågade sig Björn Johansson avslutningsvis. 

Trenden är att operationssnitten 

blir allt mindre. Standardsnittet idag är 

omkring 2,75mm. Med ny teknologi, så kalllad 

MICS (Micro Incision Cataract Surgery), 

har man snitt som endast är 1,4-1,8mm. Fördelen 

med MICS är att kirurgin blir säkrare 


och att mindre mängd korneal astigmatism 

induceras. En ny MICS-lins har nyligen lanserats, 

Akreos AO® MICS (Bausch & Lomb), 

som går att implantera genom ett 1,8mm 

snitt. En viktig utmaning i utvecklingen av 

de nya MICS-linserna är att bibehålla samma 

goda stabilitet och optiska fördelar som 

dagens linser har. 

Björn Johansson berättade även kort om 

två olika IOL-lösningar för att få när-, mellan- 

och avståndsseende. Den ena designprincipen 

är multifokal och bygger på ett 

fl ertal refraktiva zoner. Den andra principen 

bygger på att ackommodationsförmågan 

tappats på grund av att linsen blivit stel och 

oformlig. Linsen är designad för att fl yttas 

framåt respektive bakåt i och med att ackommodationsmuskeln 

aktiveras. På detta vis 

får man en form av styrkeökning och minskning. 

Några patienter i Linköping har fått 

multifokala IOL, men Björn Johansson anser 

att synresultaten ännu inte är tillräckligt bra 

för patienterna. Slutligen fi ck publiken (eft er 

omröstning!) se en kataraktoperation med 

implantation av en asfärisk lins (Akreos AO 

från Bausch & Lomb). 

Referat: leg. optiker Matilda Bremme 


För ytterligare information - Promosalons : Tel : +46 8 660 40 11 - email : sweden@promosalons.com - www.silmo.fr 

FRÅN 

19 

TILL 

22 

OKT. 

07 

år 

Porte de Versailles 

Paris - France 

www.silmo.fr 

NORDIC VISION_Sued_170x235.indd 1 16/05/07 14:45:12

THE BRITISH CONTACT LENS ASSOCIATION – 31ST CLINICAL CONFERENCE AND EXHIBITION 

XXX 

Professor Louis Catania, 

Jacksonville, Florida 

”in action”. 

Th e British Contact Lens Association 

– ett namn som inger respekt och skapar beundran 

text: Kurt Östlund Foto: Phil Weedon 

Den 31:a kliniska kontaktlinskonferensen 

och utställningen är över. Den engelska kontaktlinsföreningen 

kan med stolthet lämna 

Manchester eft er ett fantastiskt väl genomfört 

evenemang i ett strålande sommarväder. 

Det som imponerar mest är hur väl organisationen 

fungerar med Jonathan Walker som 

spindeln i nätet. Alla aktörer är med på 

noterna hela vägen. Ingenting tycks lämnas 

åt slumpen. 

Markandsföringen av kommande kontaktlinskongress 

(2008: Birmingham) börjar 

så fort föregående är avslutad. Annonser, 

broschyrer, internetutskick, med mera intensifi 

eras ju närmare konferensdatum man 

kommer. Presumtiva konferensdeltagare 

kommer från hela världen. 

Anmälan till evenemanget gör man enklast 

via internet. Kongressavgift en betalas 

vid anmälan direkt via nätet och samma sak 

gäller bokningen av fl yg mellan Sverige och 

England. Hotellet, från den rekommende- 

rade hotellistan, bokas också via nätet, men 

betalas på plats. BCLA agerar inte som mellanhand 

i det avseendet. 

De stora kontaktlinsleverantörerna konkurrerar 

med varandra om att bjuda in delegaterna 

på olika evenemang kvällarna före 

den stora galamiddagen. I år var det Johnson 

& Johnson som var den stora magneten på 

fredagskvällen. Buff é med generös tilldelning 

av druvhaltiga drycker och ett medryckande 

anförande av den före detta 

coachen för det engelska rugbylaget som 

vann VM på 1990-talet, numera Sir Clive 

Woodward. Han är nu bas för ”Elite Performance” 

i the British Olympic Association. 

Årets kliniska konferens på Convention 

Center i centrala Manchester var större och 

bättre än någonsin. Öppningsceremonin 

ägde rum redan på torsdag förmiddag och 

sedan var det fullt drag från åtta på morgnarna 

till sex på kvällarna, oft a i två föreläsningssalar 

samtidigt parallellt med ett antal 

workshops. 71 individuella föredrag, 19 presentationer 

från olika kontaktlinsleverantörer 

och sex olika workshops som upprepades 

ett antal gånger, innebar en tämligen nödvändig 

selektering från delegaternas sida. 

Avslutningsceremonin var klockan halv fem 

på söndagseft ermiddagen, men då hade nog 

de fl esta redan skyndat iväg till sina olika 

fl ygavgångar eller tåg. 

Utställningen var som vanligt mycket stor 

med 40 företag representerade, fyra bok- och 

tidskrift sförsäljare hade egna montrar och 

the City University fanns representerat i en 

monter. Sammanlagt 64 posters var uppspända 

runt om i lokaliteterna. 

BCLA:s kliniska konferens är den största i 

sitt slag i världen och alla stora forskare och 

universitetsprofessorer från nästan alla optometriinstitutioner 

är på plats, vare sig de är 

föreläsare eller ej. Över 1 000 deltagare från 

40 olika länder, där Storbritannien endast 

bidrar med cirka hälft en gör konferensen 



mycket internationell. Ryska ögondoktorer 

blandas med forskare från Singapore, Spanien, 

USA och så vidare. Listan kan göras hur 

lång som helst. Från Sverige kom Anna Lindskoog 

Pettersson, lärare på optikerutbildningen 

på Karolinska Institutet i Stockholm, 

och presenterade en undersökning som jämförde 

tre olika kontaktlinsers påverkan på 

aberrationen i ögat. Från Danmark kom 

optometristen Tom Löfström och berättade 

om sina undersökningar rörande silikonhydrogellinsers 

påverkan på conjuntiva, så 

kallade ”conjuntival fl aps”. 

Sammantaget är presentationerna av 

mycket hög kvalitet med powerpointteknik 

inkluderande rörliga bilder och ljudeff ekter. 

Rena showen stundtals. Ett nytt inslag i årets 

presentationer var tolv stycken sex minuter 

långa anföranden i en följd. Såväl kända professorer 

som helt okända forskare i en skön 

blandning. Mycket uppskattat av auditoriet. 

För övrigt varierade längden på presentationerna 

från 10 till 60 minuter. 

För många på kontaktlinskongressen var 

galamiddagen på Manchester Uniteds hemmaarena, 

Old Traff ord, veckans höjdpunkt. 

• Tvätta händerna i alla sammanhang. 

Innan synundersökning, eft er synundersökning, 

eft er toalettbesök, eft er 

handskakning med någon som är förkyld, 

etc. 

• Rengör all utrustning i undersökningsrummet 

oft a och noggrant. 

• Förskriv inte enbart kontaktlinser utan 

även och alltid den desinfektionsvätska 

som skall användas tillsammans med 

linserna. Antecknas i journalen. 

• Vid bedömning av rödögdhet, kärlinväxning, 

korneafärgning (staining), GPC, 

med mera, gradera alltid förändringen 

med hjälp av någon ”grading scale”, till 

exempel den som gjorts av Cornea and 

Contact Lens Research Unit (CCLRU), 

School of Optometry, University of New 

South Wales, Australien. 

• Färga alltid ögonen med fl uorescein vid 

varje kontaktlinsåterbesök. Även kraft ig 

korneafärgning kan vara relativt fri från 

subjektiva symptom, men potentiellt 

riskfylld. 


Många av oss tog chansen att bli guidade 

runt på arenan innan middagen och det var 

synnerligen intressant. Besöket i shoppen 

”Mega Store” var en höjdare, där det gällde 

att hålla hårt i plånboken. Hela anläggningen 

andas renhet, trivsel, stämning och spänning. 

Omklädningsrum, restauranger, läktare, 

museum och galamatsalen var oerhört 

imponerande. 

Galamiddagen var för övrigt sig ganska 

lik från tidigare år, med god mat, god service, 

dans till levande musik och nya internationella 

kontakter mellan skål och vägg. Som 

vanligt delades Fellowship-diplom ut till förtjänta 

medlemmar och ordförandebroschen 

fl yttades över från avgående ordföranden 

Christopher Kerr till den nye, Nick Atkins. 

Avslutningsvis kan man konstatera att 

upplevelsen troligen var värd pengarna (kongressavgift 

en cirka 5000kronor) och för den 

vetgirige kontaktlinspraktikern bör ett besök 

på nästa års konferens absolut övervägas. 

Den svenska kontaktlinskongressen är förstås 

ett klart och billigare alternativ att uppdatera 

sig på nyheter i kontaktlinsbranschen. 

Referat från några av föredragen kommer i nästa nummer av 

Nordic Vision. Några budskap har dock redan etsat sig fast. 

• Lyft upp din kliniska kvalitet med hjälp 

av vågfrontsteknologin, innan din närmaste 

konkurrent gör det. Förstärk din 

utrustning med en vågfrontsanalysator. 

• Risken att få mikrobiell keratit (MK) är 

sju gånger större med kärlinväxning i 

kornea. 

• Pseudmonas Aeruginosa binder dubbelt 

så lätt till korneaepitelet vid ortokeratologi 

som vid normal tillpassning. 

• Progressionen av myopi tycks kunna 

bromsas eller stoppas upp, om även 

den perifera avbildningen i ögat hamnar 

på näthinnan. 

• Ungefär hälft en av mjuklinstillpassningarna 

är för kupiga, åtminstone 

eft er någon veckas användning. 

• Tillverkarna av mjuka kontaktlinser 

och silikonhydrogellinser måste kunna 

erbjuda betydligt fl er linsparametrar 

än nu. 

Årets mottagare av BCLA:s speciella Fellowship-diplom. 

Bröderna Amit och Trusit Dave försöker intressera några 

deltagare för Optimeds produkter.


Sir Clive Woodward höll en 

engagerande föreläsning om 

hur man coachar engelska 

landslag. 

Dansken Tom Löfström berättade i 

sitt föredrag om ”conjunctival fl aps”. 

Johnson & Johnsons platschef Rob 

Hollin hälsar Sir Clive Woodward 

välkommen till fredagens sponsrade 

buff é. 

Professor Roger 

Buckley, oft almolog 

och optometrist, 

fungerade även som 

moderator. 

Galamiddagsgäster guidas på läktaren på 

Old Traff ord av en entusiastisk Manchester 

United-supporter. 

Det svängde ordentligt när dansmusiken drog 

igång på lördagskvällen. 


Examenshögtider 

på löpande band 

Så är då vårterminen 2007 slut och optikerbranschen har förärats 

med nya medarbetare, såväl optiker som optometritekniker. Ett väl 

så behövligt tillskott och enligt uppgift har inte heller någon drabbats 

av svårigheter att få anställning. Den ljusnande framtiden tillhör oss 

alla i branschen. 

Som vanligt är kvinnodominansen stor på alla tre lärosätena, inte 

bara på optikerutbildningen i Kalmar, som man ser på bilden här 

nedan, utan även på optikerutbildningen på Karolinska Institutet 

och på optometriteknikerutbildningen i Norrtälje. Det är därför 

ingen statistisk slump att det är kvinnlig dominans även när det 

gäller de stipendier som delats ut av Sveriges Kontaktlinsförening. I 

grunden beror det helt enkelt på att de varit mest förtjänta av diplomen 

och bokstipendierna. 

Det är alltid något förtrollande över en examen och om man inte 

har möjlighet att deltaga missar man något riktigt festligt och spännande. 

Tyvärr råkar den engelska kontaktlinskonferensen (BCLA) 


oft a sammanfalla tidsmässigt med dessa examenshögtider och prioriteringen 

är mycket svår. 

I år ägde KI:s examenshögtid rum i Medicinska Föreningens Aula 

den 30 maj och SKLF:s resestipendium på 12 500 kronor utdelades till 

Helen O´Brien av föreningens vice ordförande Inga-Lill Th unholm- 

Henriksson. 

I Kalmar delades resestipendiet på 12 500 kronor ut den 1 juni till 

Emma Trulsson av universitetsadjunkt Catarina Ericson. 

I Norrtälje hade SKLF:s sekreterare Johan Östlund fått förtroendet 

att dela ut bokstipendier den 30 maj till Anna-Maria Andersson, 

Jenny Andersson, Magdalena Jonsson och Teuvo Jokinen. 

Sveriges Kontaktlinsförening gratulerar varmt alla sina stipendiater 

och önskar alla nyutexaminerade medarbetare en skön, välförtjänt 

och avkopplande sommar. 

Glada och nöjda lärare i Kalmar, docent Peter Gierow och universitetsadjunkt Catarina Ericson tillsammans med sina nyutexaminerade optiker. 

Kurt Östlund 

GEORGE GLEFFE

GEORGE GLEFFE 

Kalmar: Emma Trulsson 

Karolinska Institutet: Helen O’Brien 

Norrtälje: Johan 

Östlund, sekreterare 

i SKLF delar 

ut bokstipendier 

till Jenny 

Andersson (ovan), 

Anna-Maria 

Andersson (tilll 

vänster) och 

Magdalena 

Jonsson (till höger). 

TEUVO JOKINEN 

NORDIC VISION 3·2007 15 

ANDERS PLEIJEL

VETENSKAP 

Glasrefraktion på kontaktlinsbärare 

med stabila linser 

Författare: Gitty Rychly, Fina Kruse 

Publicerad i ”die Kontaktlinse” nr 3/2007. Översättning: Anita Robertson 

Kontaktlinsbärare med stabila kontaktlinser 

klagar ofta över att de inte 

ser bra med sina glasögon efter att 

ha tagit ut linserna. Trots att man 

känner till att stabila linser påverkar 

hornhinnans form genomförs ofta 

refraktion för glasögon efter två till 

tre dagars linsvila. 

Eftersom kunderna inte är nöjda 

måste vi ställa oss frågan: är det 

meningsfullt att låta patienten vila 

från de stabila linserna i några dagar 

innan vi gör glasrefraktionen? 

I den här studien gjordes fyra 

mätningar av hornhinnetopografi och 

glasrefraktion under sex till sju dagars 

linsvila. Utvärderingen visade 

följande: sfär och cylinder ändrade 

sig, endast sfären ändrade sig, endast 

cylindern ändrade sig, refraktionen 

motsvarade inte hornhinnetopografi 

n, andra växlande förändringar 

och inga förändringar. 

Undersökningens syfte 

Med tanke på att kontaktlinsbärare med 

stabila linser oft a klagar över att de inte ser 

bra med sina glasögon måste man fråga sig 

om det är meningsfullt att låta linsbäraren 

vila från linserna två till tre dagar innan 

man genomför en refraktion för glasögon. 

Kan det vara så att en fullkorrektion uppmätt 

direkt eft er att linserna tas ut ur ögonen 

är lättare att fördra än resultatet man 

får fram eft er några dagars linsvila? 

Denna undersökning ville få fram om 

det fi nns någon skillnad mellan styrkorna 

på de egna glasögonen och de mätningar 

man får direkt eft er att linserna tagits ut. 

Undersökningen ingår i ett diplomarbete 

i optik från fackhögskolan i Aalen i sam- 


arbete med Mueller-Welt´s Kontaktlinsinstitut 

i Stuttgart. Man ville tillverka ett 

par ”kvällsglasögon” som stämde överens 

med linsbärarens vanor. 

Testpersoner hittades genom annonser 

i tidningar, informationsblad som sattes 

upp på universitet och fackskolor samt 

via medarbetare på tre olika kontaktlinsinstitut. 

Kärnfrågan var: Vilka glasögon är lättast 

att acceptera. Kan man ge ett ”recept” på 

hur och när man ska refraktionera för att 

göra glasögon som fungerar för kontaktlinsbärare 

med stabila linser. 

Material och metod 

33 testpersoner deltog i undersökningen 

varav 26 kvinnor och 7 män. En kvinna 

hade ett amblyopt öga. Man hade alltså 65 

ögon till sitt förfogande. Mer än hälft en av 

alla ögon hade en låg eller måttlig myopi. 

Styrkeområdet låg mellan – 12 D och + 7 

D. Nästan 75 procent av testpersonerna 

hade burit sina stabila linser i mer än 5 år. 

55 procent av dessa i mer än 10 år. Bärtid 

(linser) hos alla utom 2 personer var mer 

än 12 timmar per dag. 

Alla testpersonerna önskade att glasögonen 

skulle fungera på kvällen eft er att de 

tagit ut linserna. Vi hade inte tillräckligt 

med tid för att tillpassa linserna. Ingen spe- 

Bärtid glasögon kväll morgon 

0 timmar - 23 

1 timma 20 8 

2 timmar 7 1 

Längre än 2 tim 6 1 

ciell tillpassningsfi losofi kunde genomföras. 

Detta motsvarar dock verkligheten. 

Ögonläkare och optiker gör oft a refraktion 

till glasögon på kontaktlinsbärare med stabila 

linser som tillpassats av någon annan. 

Femtio procent har lite för kupigt tillpassade 

kontaktlinser. 

För att dokumentera förändringarna av 

hornhinnans topografi och glasögonrefraktion 

genomfördes fyra mätningar inom 

sex till sju dagar på varje testperson. Av 

topografens värden användes cornealradierna 

och excentriciteten. Subjektiv refraktion 

genomfördes med hjälp av provbåge 

och binokulär röd/grön-test. 

Testpersonerna fi ck vara beredda på att 

avstå från linsbärande under testperioden. 

Stabila kontaktlinser förändrar hornhinnans 

kurvatur. Hur kurvaturen går tillbaka 

dokumenterades under karensperioden. 

För att undvika ”spectacle blur” väntade 

man med den första mätningen till 30 

minuter eft er att linserna tagits ut ur ögonen. 

Denna mätning användes som 

utgångsvärden som alla andra mätningar 

jämfördes med. Sedan utfördes mätningar 

eft er 2-3 dagars linsvila eft ersom många 

optiker rekommenderar just det. 

Det var viktigt att ta reda på när de 

största förändringarna i hornhinnan sker 

under linsvilan. Därför mätte man även 24 

timmar eft er att linserna tagits ut. Dessutom 

är det ett för stort glapp mellan mätningarna 

eft er det att linserna tagits ut och 

mätningar eft er 2-3 dagars linsvila. Dokumentationen 

blir inte tillförlitlig. Den sista 

mätningen gjordes eft er 5-7 dagars linsvila 

eft ersom även denna viloperiod oft a rekommenderas 

av optiker. 

För varje testperson tillverkades däreft er 

ett par glasögon med korrektion som skulle

göra det problemfritt att växla från de stabila 

linserna till glasögon. Glaskorrektionen 

gjordes enligt den allra första mätningen. 

Alla linsbärarna behövde ett par 

”kvällsglasögon” att bära direkt eft er att 

linserna tagits ut på kvällen. (Glasen sponsrades 

av Rupp & Hubrach.) 

Eft er sex veckors växelbruk gav testpersonerna 

sitt utlåtande om de nya glasögonen. 

Avgörande här var om det var problemfritt 

att växla till glasögon direkt eft er 

att linserna togs ut på kvällen. Testpersonerna 

återgick eft er testperioden till att 

bära sina linser enligt tidigare vanor. 

Förändring av sfär och cylinder 

Ändring av både sfär och cylinder konstaterades 

hos 13,8 procent. Man kunde mäta 

en förändring av hornhinneradierna som 

motsvarade den förändrade refraktionen. 

Eft ersom förändringarna i hornhinnans 

radier stämde överens med förändrad glasrefraktion 

berodde de förmodligen på växelbruket 

av linser och glasögon. Förändringarna 

berodde inte på hur kontaktlinserna 

var tillpassade. 

Medelmåttlig astigmatism i hornhinnan 

kombinerad med en kupigt tillpassad kontaktlins 

ger endast en liten ändring av 

refraktionens cylinder. Skillnaden mellan 

den kupiga hornhinneradien och kontaktlinsens 

baksida är relativt liten och därmed 

förändras den kupiga hornhinneradien 

inte mycket vid linsvila. 

Förändring av sfären 

På fem ögon förändrades endast sfären 

eft ersom hornhinnans fl ataste och kupigaste 

radier förändrades lika mycket. 

Cylindern var densamma. 

Den största ändringen syns eft er 24 timmar 

på alla ögon. Om linserna var parallellt 

eller något fl at tillpassade skedde mellan 50 

och 67 procent av förändringarna under de 

första 24 timmarna. Resten av förändringarna 

visade sig däreft er först vid den sista 

kontrollen. Endast om linserna var fl at tillpassade 

uppstod hela refraktionsskillnaden 

mellan den första och andra kontrollen. På 

alla ögonen utom en kupig tillpassning uppstod 

enbart sfärisk förändring mot minushållet 

på grund av att hornhinnan blev kupigare 

eft er att man slutat bära linserna. 

Ändring av cylindern 

Cylindern i refraktionen uppkommer 

KLAUS-PETER WOLF/SCANPIX 

genom att den kupigaste hornhinneradien 

blir kupigare och den fl atare hornhinneradien 

förblir oförändrad. 

Oberoende av hur linserna var tillpassade 

uppstod, på åtta av nio ögon, den 

största förändringen mellan den första och 

andra mätningen. På tre ögon till 100 procent, 

på tre andra ögon till 67 procent och 

på två ögon till 50 procent. Endast i ett fall 

uppstod förändringarna först eft er den 

tredje mätningen. 

Om tillpassningsfi losofi n är att man 

orienterar sig eft er den fl ataste hornhinneradien, 

vilket här var fallet på åtta av nio 

ögon, blir skillnaden mellan radien på en 

sfärisk lins och den kupigaste hornhinneradien 

större med ökande hornhinneastigmatism. 

Ju starkare hornhinneastigmatismen 

är desto större blir förändringen av 

cylindern. 

Inget samband mellan kontaktlinserna 

och hornhinnans förändrade parametrar 

21,5 procent av mätningarna gav ingen 

ändrad refraktion (+/- 0,25D) eller ändring 

av hornhinneradierna (+/- 0,06 mm). Varken 

innertoriska kontaktlinser, vilka tillpassades 

på hornhinnor med mer än 2 

dioptrier astigmatism, eller sfäriska gav 

upphov till någon påverkan eller förändring. 

Refraktionen motsvarar inte hornhinnans 

topografi 

Vid utvärderingen uppmärksammades tre 

ögonpar som föll utanför ramarna. Båda 

ögonens mätvärden uppvisade samma 

mätfel. Alla hade hög hornhinneastigma- 

VETENSKAP 

Många kontaktlinsbärare med stabila linser har problem med att de inte ser tillräckligt bra med sina 

glasögon eft er att de tagit ut linserna. 

tism och bar innertoriska kontaktlinser 

(-3,00, - 4,50, - 5,50). 

Topografens mätvärden och beräknade 

hornhinneastigmatism var stabila vid alla 

mätningarna medan cylinderstyrkan 

genomgick märkliga förändringar mellan 

den första och andra mätningen. Skillnaden 

var i snitt 1,5 dioptrier och stabiliserades 

först eft er den andra mätningen. 

De centrala hornhinneradierna var i 

stort sett oförändrade men i periferin fann 

man eft er 24 timmar linsvila två från varandra 

avgränsade zoner 3-5 mm och 5-7 

mm ut från hornhinnans centrum. Eft er 

att linsen tagits ut blev hornhinnan fl atare 

i den yttre ringen (5-7 mm ut). Astigmatismen 

bredde åter ut sig över större delen av 

hornhinnan men 3-5 mm ut från centrum 

uppstod en kupigare ring. 

Om man utesluter den yttre ringen så 

stämmer refraktionscylindern överens 

med hornhinneradiernas diff erens. Detta 

återspeglas även i den subjektiva refraktionen. 

Pupillen bländar av så att förändringarna 

i de yttre delarna av hornhinnan inte 

märks när bilden faller på näthinnan. 

På fem ögon avviker refraktionens sfäriska 

värde från den fl ata radiens hornhinnetopografi 

. Här kan man utgå ifrån att 

ackommodation eller dagsform spelar en 

roll. 

Övrigt 

På grund av ögonlockens tryck och olika 

excentricitet i hornhinnan centrerar inte 

linser hela tiden. I vissa fall måste man tillpassa 

kvadrantspecifi ka, stabila linser. I 


VETENSKAP 

vår studie var detta fallet på tre ögon där 

den av topografen uträknade hornhinneastigmatismen 

inte stämde överens med 

refraktionens cylinderstyrka. 

Hornhinnetopografen visar i alla mätningar 

samma astigmatiska värde; - 2,0 D. 

Eft ersom knicken sitter under pupillen har 

den ingen eff ekt på den subjektiva refraktionen. 

Man får fram en betydligt svagare 

astigmatism. Under linsvilan breder den 

reguljära astigmatismen ut sig, knicken i 

hornhinnan försvinner och vid refraktionsbestämningen 

får man fram hela 

hornhinneastigmatismen igen. 

I tio fall uppstod en irreguljär hornhinneastigmatism. 

På sju ögon uppstod den 

oregelbundna formen på grund av att man 

bar kontaktlinser. Oregelbundenheterna 

försvann eft er linsvilan. I detta fall berodde 

det på att linsen var för kupigt tillpassad. 

Om linsvilan fortsatt under en längre 

period skulle hornhinnans form förmodligen 

ändrats ännu mer och slutligen återta 

sin ursprungliga form. 

På fyra ögon kunde man inte dokumen- 

Optometritekniker 


tera förändringarna eft ersom linserna 

burits. 

Diskussion 

För att kunna dra slutsatser tittar vi till slut 

på hur linserna tillpassats. 

36,9 procent av linserna var kupigt tillpassade. 

Detta är lite uppseendeväckande 

eft ersom kupigt tillpassade linser inte fungerar 

bra fysiologiskt. Oft ast uppstod en förändring 

av cylindervärdena (26,3 procent). 

Hos 16 procent ändrades både sfär och 

cylinder. 

I vår studie uppvisade 16 procent en 

starkt deformerad hornhinna. Deformationen 

gick tillbaka under linsvilan vilket 

antyder att den beror på metaboliska störningar 

på grund av dålig tårcirkulation 

under kupigt tillpassade stabila kontaktlinser. 

Även under parallellt tillpassade linser 

kan man se en växelverkan mellan lins och 

hornhinna. 

Endast i 30,7 procent av fallen kunde 

ingen påverkan av kontaktlinsbärandet 

Vi håller just nu på att sätta ihop vår 4:e klass. 

Behöver ni anställa? 

Vi kan förmedla kontakt med våra nya studenter redan vid 

kursstart. 

De ska ut på 2 praktikperioder under sitt läsår. 

Passa på att hitta en bra medarbetare redan nu! 

Intresserad? Hör av er till: 

Yvonne eller Annie 

Kursledare för KY-Optometritekniker. 

Besök gärna vår hemsida för ytterligare information. 

konstateras. Det fi nns inga entydiga tendenser 

till hur kontaktlinserna påverkade 

hornhinnans form och refraktionen. En 

växelverkan kunde påvisas oavsett hur linserna 

var tillpassade. 

Vår studie visar dessutom att man bör 

revidera begreppet ”spectacle blur”. Nästan 

inga linser centrerar hela tiden vilket ger 

upphov till att en tårfi lmsinducerad knick 

uppstår på hornhinnan. 

Kontaktlinsbärare som inte uppvisade 

någon eller ringa växelverkan hade till 86 

procent en nästan sfärisk hornhinna. 

Sammanfattning 

Om man vill tillverka ett par ”kvällsglasögon” 

som ska användas direkt eft er att de 

stabila linserna tagits ut på kvällen bör man 

göra glasrefraktionen 30 minuter eft er att 

linserna tagits ut. De glasögon vi förskrev 

på det sättet gav alla optimal korrektion. 

Längre linsvila är bra och nödvändig 

endast om kunden vill ha ett par glasögon 

som inte ska användas direkt eft er att linserna 

tagis ut. 

Svenskt Centrum för Optometri 

info@optometri.se - www.optometri.se - 0176-28 60 60 - Wilhelm Mobergsg 8, 761 46 NORRTÄLJE 

S V E N S K T C E N T R U M F Ö R O P T O M E T R I

Helikopter sedd genom 

Night Vision Goggles. 


– specialglasögon när det är mörkt och synkraven är höga 

Night Vision Goggles, NVG på fackspråk 

och nattglasögon i dagligt tal, 

vad är nu detta? Enklaste svaret är att 

det är mörkerglasögon, ett optoelektroniskt 

hjälpmedel att använda i mörker. 

NVG förstärker befi ntlig ljusintensitet 

när den är mycket svag. Med NVG 

kan man med synsinnets hjälp uppfatta 

omgivningen betydligt bättre än vad 

som är möjligt utan detta speciella 

hjälpmedel. Om det skulle vara helt 

mörkt, vilket knappast förekommer 

utomhus, så fungerar NVG inte. Ljusintensiteten 

måste dock vara begränsad, 

vilket innebär att det inte går att använda 

glasögonen i dagsljus. Enbart ljuset 

från stjärnorna är helt tillräckligt och 

detta ljus har också en gynnsam spektralfördelning 

avseende NVG:s känslighetsområde. 

Bildförstärkare för speciella krav på 

mörkerseendet 

En avancerad elektronisk bildförstärkare 

kan öka den svaga ljusstyrkan upp till 100 

000 gånger. Synskärpan har undersökts i 

samband med yrkesmässig användning av 

NVG. I vanligt nattmörker har den på olika 

försökspersoner uppmätts till 0,95. Detta i 

samband med att deras bästa synskärpa utan 

NVG var betydligt lägre än 0,1. I normal ljusmiljö 

hade försökspersonerna synskärpa 1.0 

eller mera. 

NVG är huvudsakligen en produkt för 

militära ändamål och har förekommit i Sverige 

i detta sammanhang i 25 år. Glasögonen 

används av besättningarna i helikoptrar, 

fl ygplan och stridsfordon. Inom räddningstjänsten 

och för polisen är NVG viktiga tillbehör 

i samband med navigering och spaning. 

Andra användningsområden är till 

exempel forskning och studier avseende aktiviteter 

där belysning inte går att använda och 

vid kappsegling i mörker. 

Hur nattkikare respektive Night Vision 

Goggles fungerar 

Med nattkikare avses vanliga kikare med 

dimensionen 7x50. I dessa är det ett linssystem 

som förstorar bilden sju gånger. Objektivets 

diameter är 50 millimeter och utträdespupillerna, 

diametern på det ljus som 

kommer från kikaren till ögonen, är sju 

gånger mindre eft ersom förstoringen är sju 

gånger. Utträdespupillens storlek blir då 

drygt sju millimeter, vilket anses matcha 

pupillstorleken på ett mörkeradapterat öga. 

I NVG blir det ingen förstoring av den bild 

som ögonen uppfattar. Det är därför viktigt 

att inse att det är helt olika tekniska principer 

för NVG respektive det som kallas nattkikare. 

TOBIAS RÖSTLUND/SCANPIX SWEDEN 


Nattkikaren fungerar bäst när det är fullt 

dagsljus, men dimensionen 7x50 är alltså den 

lämpligaste för mörkeradapterade ögon. 

Begreppet nattkikare är inte helt entydigt. 

Det kan syft a dels på standardkikare 7 x 50, 

dels på kikare med inbyggd bildförstärkare 

med samma princip som i NVG. Specialkameror, 

kikare och instrument, till exempel 

ubåtsperiskop, med bildförstärkare enligt 

samma princip som NVG kallas Night Vision 

Device, NVD. Det sistnämnda är ett övergripande 

begrepp som inkluderar även NVG. 

NVG går inte att använda om ljusintensiteten 

är för hög. Anpassningskraven på NVG 

är mycket höga och kräver särskilda kunskaper 

av användaren. NVG fungerar med batteridrift 

. Att titta i NVG är en häft ig upplevelse, 

speciellt när man inte har gjort det 

tidigare. Enbart ljuset från stjärnorna och 

utan månsken en molnfri natt brukar betraktas 

som en mycket gynnsam miljö för 

användning av NVG. 

Bilden på förra sidan kommer från en 

kamera med NVD-teknik. Ögonens synintryck 

med NVG blir av betydligt bättre kvalitet. 

Hjärnans förmåga att tolka den visuella 

perceptionen gör att individen får en kvalitativt 

bättre synupplevelse än vad kamerabilden 

kan åstadkomma. 

Optoelektronisk teknik 

I den elektroniska bildförstärkaren används 

andra våglängder av den elektromagnetiska 

strålningen än de våglängder som ögonen är 

mest mottagliga för. Våglängdsområdet i 

NVG ligger mellan 600 och 950 nanometer. 

Våglängderna för synlig strålning, det ljus 

som avbildar omgivningen i våra ögon, är 


.......... 

................. 

...................... 

.................... 

....................... 

....................... 

...................... 

.................... 

................. 

......... 

.... 

Ljusförstärkaren ersätter varje inkommande ljuspartikel, foton, med en elektron. I förstärkarplattan frigör varje 

elektron upp till 40 000 nya elektroner. Den synliga bilden uppstår när elektronerna träff ar bildskärmen. 

mellan 400 och 780 nanometer. Infraröd 

strålning har våglängder från 780 nanometer 

och uppåt. Ju kortare våglängd ju mer 

energirik är strålningen. De längre våglängderna 

är lämpligast för den transformering 

till våglängderna för det gröna ljus som kommer 

från NVG till ögonen. Dessa bör vara 

adapterade för mesopiskt seende, vilket gör 

att de är mottagliga för det gröna ljuset. 

Mesopiskt seende innebär att både tappar 

och stavar är adapterade så att de samtidigt 

tillgodogör sig inkommande ljus. Det är ett 

mellanläge mellan tapparnas ljusadaptation 

och stavarnas mörkeradaptation. Ljusadapterade 

ögon uppfattar gult ljus bäst. Detta 

har längre våglängder och är mindre energirikt 

än det gröna ljus, som man upplever 

med NVG. 

Det fysikaliska händelseförloppet när det 

ursprungliga ljuset förstärks innebär att 

inkommande strålningsenergi i form av 

fotoner exciterar elektronerna i varje atom i 

förstärkarplattan till en högre energinivå. 

Med foton avses minsta möjliga ljuspartikel 

eller annorlunda uttryckt minsta möjliga 

fysikaliska mängd av ljuset. Påståendet grundas 

på partikelteorin, som är en av teorierna 

som förklarar ljusets uppkomst och utbredning. 

I förstärkarplattan kan varje foton aktivera 

upp till 100 000 elektroner. Elektronerna 

går enligt naturlagarna snabbt tillbaka 

till sin lägre normala energinivå och sänder 

då den tillförda energin vidare till bildskärmen. 

Bilden som uppkommer på bildskärmen 

blir ljusintensiv eft ersom den stora 

mängden elektroner aktiverar ökade mängder 

nya fotoner. Avbildningen på bildskär- 

men i systemet blir föremål på ögats näthinna. 

Synintrycken som NVG ger har gröna 

nyanser på grund av transformeringen från 

längre till kortare våglängder. Det gröna ljuset, 

som har kortare våglängder än det gula 

ljuset, medger skotopisk adaptation. 

Människans mörkerseende 

I mörker är människan nästan blind, men 

genom mörkeradaptation förbättras synförmågan 

inom vissa gränser. Detta innebär att 

ögats perifera synreceptorer aktiveras och 

att tapparna kopplas ifrån. Det skotopiska 

seendet, det vill säga näthinnans stavar, tar 

över. Synskärpan kan som bäst bli 0,2. Vid 

komplett mörkeradaptation förskjuts näthinnans 

maximala känslighet från 555 till 

507 nanometer. En fullständig mörkeradaptation 

tar 30 till 45 minuter. Ljusadaptation 

däremot tar endast cirka fem minuter och 

innebär fotopiskt seende, alltså att näthinnans 

tappar tar över synprocessen och att 

bästa synskärpa uppnås. 

En natt när månen är i nedan kan mängden 

ljus som når våra ögon vara 100 000 

gånger svagare än en solig sommardag. Vårt 

synsinne har vissa men långt ifrån tillräckliga 

förutsättningar för att vi ska ha användbar 

synförmåga i mörker. Flera djurarter har 

betydligt bättre mörkerseende. Ögats pupillstorlek 

avgör hur mycket ljus som kommer 

synsinnet till godo. 

En jämförelse av pupillstorleken hos människa 

och katt är intressant. En mörk natt 

kan människans pupilldiameter genom normal 

mörkeradaptation bli upp till 8 millimeter. 

Det innebär att ytan är 16 gånger större 

än vad den är utomhus i solsken, vilket är ett

idrag till bättre mörkerseende. Kattens 

mörkerpupill däremot kan vara 13 millimeter 

i diameter, vilket ger betydligt bättre mörkerseende 

än vad människor kan uppnå. 

Anpassning och användning av NVG 

För att använda NVG för annat än vid ren 

spaning i mörker krävs olika typer av anpassning: 

1. Anpassning av belysningen i kabinen är 

förutsättning för att piloten inte ska bländas. 

Detta ordnas så att instrumenten på 

nära håll avger ljus med våglängder mellan 

400 och 600 nanometer och att man genom 

NVG utnyttjar våglängder mellan 600 och 

950 nanometer för avståndsseendet. Piloten, 

som är adapterad för mesopiskt seende, 

använder glasögon av typ Franklin med 

NVG endast i avståndsdelen men inte i närdelen. 

Våglängderna för avståndsseendet 

har transformerats till vågländsområdet 

för grönt ljus, som medger mesopiskt 

seende. Med närdelen ser piloten instrumenten 

utan NVG, också med hjälp av sin 

mesopiska adaptation. Därmed är anpassningen 

till ovanstående förutsättningar 

optimal. 

2. Night Vision Friendly, NVF, är en variant 

som medger samarbete mellan aktörerna 

i en situation där inte alla använder NVG. 

Det gäller främst vid övning. Kraven på 

omgivande belysning reduceras och kalllas 

övningsbelysning men hålls under 

strikt kontroll. 

3. NVG-skydd är en anpassning så att bäraren 

inte ska synas för andra. Den egna ljuskällan 

ska inte vara synlig för motparten 

innan man kommer så nära att man ändå 

blir upptäkt. Principen tillämpas i alla 

militära sammanhang när NVG används. 

4. Covered mood - svenskt uttryck saknas – 

innebär att belysningen anpassats till ett 

skarpt läge. Positionsljus, varningsljus, 

vägmarkerare och liknande hjälpmedel 

anpassas så att de syns endast med NVG. 

Det är dock möjligt att även motparten har 

NVG, så att nämnda hjälpmedel syns även 

för dem, men eft ersom läget är skarpt får 

man ta den risken. 

Det är av stor betydelse att alla användare 

av NVG genomgår omfattande träning. 

Anpassning och användning påverkar individens 

beteende. Det ger också nya personliga 

aspekter på visuell perception och upplevelse. 

Intervju med Lars Forsberg 

Min kurskamrat under optikerutbildningen 

Lars Forsberg valde sedan en teknisk inriktning 

i arbetet som optiker och har arbetat 

som ansvarig för försvarsmaktens optoelektroniska 

komponenter och som expert på 

NVG. Det var därför naturligt att ställa några 

intervjufrågor till honom. 

– För vilka ändamål inom militär verksamhet 

är NVG mest användbart? 

Det används inom en bred sektor av den 

militära verksamheten i mörker bland annat 

vid fordonstrafi k samt vid framryckning till 

fots och fl ygning. Spaning med helikopter 

kan utföras på låg höjd i kompakt mörker 

utan risk för radarupptäckt. Under samma 

betingelser kan terrängfordon framföras 

med en hastighet av 50 km i timmen. NVG 

kom i militärt bruk i början av 1980-talet. 

Kostnaden för de mest avancerade militära 

NVG är ungefär 50 000 kronor per styck. 

– Samma fråga men när det gäller civil 

verksamhet? 

Vid olika former av bevakning och vid 

eft ersökning när man inte vill undvika upptäckt, 

vid båtfärder ute på havet och vid studier 

av nattdjur. Om detta står mer att läsa i 

artikelns inledning. 

Hur ser dina framtidsperspektiv ut när det 

gäller NVG och möjligheterna att ytterligare 

förbättra hjälpmedlen för att kunna utnyttja 

synsinnet i mörker? 

Det kommer ständiga förbättringar av 

bildförstärkarrören med bland annat mindre 

haloeff ekter, vilket är en form av ljusspridning. 

Även möjligheterna till breddat 

perifert seende är under utveckling. Nuvarande 

NVG medger perifert seende så att ögonen, 

genom sina rörelser, kan använda sitt 

centrala seende, tappseendet, ut till 40 grader. 

Nya NVG med bildpunkter, pixels, mera perifert 

kommer att medge att ögonen genom 

sina rörelser får mer än 50 graders synfält 

med högsta synskärpa. 

Praktiska erfarenheter 

Vid ett tillfälle samlade Lars Forsberg och 

jag en grupp på cirka tio personer med diagnosen 

retinitis pigmentosa på en Syncentral 

tillhörande ett av landets landsting. Avsikten 

var att göra en enkel undersökning om NVG 

kunde påverka personernas mörkerseende. 

Vi hade inte hittat någon rapport om att 

sådan undersökning hade utförts. Retinitis 

pigmentosa är ett samlingsnamn för de ärft - 

liga degenerativa ögonsjukdomar som först 

drabbar näthinnans stavar och därmed mörkerseendet 

och den perifera synförmågan. 

Detta innebär att dessa personer har svårt 

att klara sig utomhus i mörker. Sekundärt 

kan tapparna drabbas och därmed det centrala 

seendet. 

Den centrala synförmågan hos deltagarna 

i gruppen var i fl era fall nedsatt men fortfarande 

funktionell. Det var vinterkväll. Platsen 

var vald så att ljuset från omgivningen 

var svagt. Vi kunde konstatera att de fl esta 

upplevde en tydlig förbättring av det perifera 

seendet. 

Att titta på stjärnhimlen med NVG är fascinerande. 

Mängden stjärnor som blir synliga 

ökar markant. Det är stjärnor som 

annars inte syns eft ersom de är för ljussvaga 

och det är stjärnor med strålning av andra 

våglängder än de som våra ögon kan uppfatta. 

Referens: 

Forsberg, Lars (1999): NVG kompendium. 

AerotechTelub 

Tips på kompletterande läsning: 

Nationalencyklopedins Internettjänst, som 

är ett bra uppslagsverk. Där fi nns information 

om NVG. Logga in på www.ne.se. 

Använd i detta fall sökordet Night Vision 

Goggles. För att ha tillträde krävs ett löpande 

abonnemang på Nationalencyklopedins 

Internettjänst. 

Om intresse fi nns så kan det vara möjligt 

att ordna visningar av NVG. Anmäl i så fall 

detta till Sklf. 

Bengt Nordberg 

Principen för NVG är intressant. Det 

är också ett tungt skäl att ha 

kunskaper om vilka möjligheter som 

NVG ger. Kunskaperna ökar 

först åelsen för vilken kapacitet våra 

ögon och vårt synsinne har när vi 

utnyttjar avancerad teknik. Forskning 

och utveckling för att bredda 

och fördjupa mänsklig kapacitet 

med hjälp av förbättrad teknik 

förekommer i nutid på många håll i 

världen. Detta äger rum inom olika 

områden både avseende visuell 

förmåga och i andra sammanhang 

när det gäller mänsklig prest ationsförmåga. 

Först åelse för principerna 

kan kanske – för att nu upptäcka 

och dra nytta av ytterligare en 

kikartyp – fungera som en kognitiv 

kikare mot framtiden. 


KONTAKTOLOGI 

Silikonhydrogellinser 

för dagligt bruk 

Silikonhydrogellinser utvecklades 

ursprungligen för att optimera syretransmissionen 

till ögat vid dygnet-runtbruk 

av kontaktlinser. Problemet med silikonmaterialet 

under resans gång var dess 

hydrofoba (vattenavstötande) egenskaper i 

förening med högre modulus (styvhet). 

Användningen av silikonhydrogellinser 

har dock allt oft are under senare tid föreslagits 

för dagligt bruk, främst för att helt undvika 

alla eventuella olägenheter orsakade av 

syrebrist. 

I en studie jämfördes daglig användning av 

den första silikonhydrogellinsen avsedd för 

dagligt bruk, Acuvue Advance med Hydraclear 

(galyfi lcon A) med en mer konventionell 

mjuk lins för dagligt bruk, SofLens 66 (alphafi 

lcon A, grupp 2 material). Galyfi lcon A har 

Dk/t 86 och vätskehalt 47 %. Alphafi lcon A har 

Dk/t 17 och vätskehalt = 66 %. 

Undersökningen gjordes på 24 kontaktlinsbärare 

som inte informerades om vilken 

Att kontaktlinsens design (konstruktion) 

har betydelse vid kontaktlinstillpassning 

är väl känt. Oft a kan den till och 

med ha en helt avgörande betydelse. Det man 

då i första hand refererar till är den optiska 

radien och den totala diametern. Många vanliga 

mjuka linser på marknaden i dag har för 

övrigt bara en total diameter och en optisk 

radie, möjligen två, att välja mellan. För stabila 

kontaktlinser är naturligtvis situationen 

en helt annan. 

Introduktionen av silikonhydrogellinser 

för ett antal år sedan (1998) har ökat intresset 

för någonting som benämns ”modulus”. 

Modulus är en term som används för att 

beskriva materialets elasticitet (styvhet) och 

dess förmåga att forma sig eft er ögats konvexa 

form. I begreppet inbegrips också materialets 

(linsens) förmåga att snabbt återgå till 

sin ursprungliga form. 

Ur praktisk synvinkel har storleken på linsens 

modulus betydelse när man byter från 


lins som bars på respektive öga. Linserna 

användes dagligen i två veckor, varvid de 

sedan byttes ut mot ett nytt par (tvåveckorsbyte). 

ReNu Multiplus användes som desinfektionsvätska. 

Målsättningen med studien 

var att jämföra fuktförmågan i ögat med respektive 

linstyp och testa hur den subjektiva 

komforten upplevdes med silikonhydrogellinsen 

(galyfi lcon A). 

Resultatet visade att silikonhydrogellinsen 

hade en bättre förmåga att bibehålla tjockleken 

på såväl vätske- som lipidlagret i tårfi lmen, 

än vad den konventionella mjuka linsen 

hade. Kliniska rapporter har också visat att 

silikonhydrogelmaterialet är att föredra vid 

torrhetssymptom. Bakgrunden till detta är 

att kombinationen av en låg vätskehalt och 

linsens ytbehandling gör att avdunstningen 

från linsens yta minskar och därmed blir 

fuktningen bättre. 

Den högre komforten med galyfi lcon A kan 

åtminstone delvis förklaras av den bättre fukt- 

Modulus och dess effekt 

på kontaktlinstillpassning 

en vanlig hydrogel kontaktlins till en silikonhydrogellins. 

Rent allmänt har silikonhydrogellinser 

en större modulus än konventionella 

mjuka linser, men även inbördes är det 

skillnad mellan silikonhydrogellinserna. 

En större modulus gör att linsen håller formen 

bättre, är lättare att hantera och det är 

lättare att se om den är vänd ut och in. Å 

andra sidan är risken något större att den 

mekaniska eff ekten resulterar i en kontaktlinsrelaterad 

papillär konjunktivit (CLPC), 

bågformat skavsår i korneas epitel upptill 

(SEAL), hypertrofi i epitelet runt limbus (LEH) 

samt att linskanten lyft s upp i någon del av 

periferin (eng. fl uting). Det sistnämnda fenomenet 

gör att patienten omedelbart känner 

av linsen och irriteras vid blinkning. 

Dr. Chris Snyder beskriver ett fall med en 

patient (kvinna, 27 år, myopi –7,50 D) som 

fi ck prova två av de först lanserade silikonhydrogellinserna 

(PureVision och Night & 

Day) med nästan samma parametrar som 

egenskapen. Mellan blinkningarna avdunstar 

tårvätskan sakta och blir instabil. Om tårfi lmen 

emellertid förblir intakt på kontaktlinsens 

framsida och även över konjunktiva, 

fungerar den som en smörjolja (hydrodynamisk 

smörjning) och friktionen mot konjunktivas 

palpebrala del blir vid blinkning minimal. 

Därmed bibehålles den subjektiva komforten 

hos kontaktlinsbäraren. Friktionskoeffi 

cienten i ett torrt öga är tio gånger större än 

i ett öga där tårfi lmen är intakt. Det är då inte 

så underligt att medvetenheten om kontaktlinsens 

existens i ögat ökar väsentligt. 

Konklusionen av studien är att galyfi lcon 

A har bättre fuktegenskaper i ögat och därmed 

större acceptans hos kontaktlinsbärarna, 

i motsats till förhållandet vid användning 

av alphafi lcon A. 

(Dr. Michel Guillon, Cécile Maissa, Optometric 

Technology Group Research & Consultancy, 

London. Contact Lens & Anterior 

Eye, nr. 1, 2007). 

hon hade med sina konventionella mjuka linser. 

Genom dessa linsers högre modulus uppstod 

”fl uting” och patienten irriterades. Den 

kupigare varianten av Acuvue Advance gav 

dock full täckning av kornea och limbus, vilket 

även hydrogellinserna Acuvue 2 och Proclear 

gjorde. Följden av det hela blev att kvinnan 

fortsatte med sina, som hon uppfattade 

det, mer komfortabla konventionella mjuka 

kontaktlinser. 

Dr. Snyder drar slutsatsen att betydelsen 

av rätt optisk radie och total diameter ökar 

när kontaktlinsens modulus ökar och att det 

därför är viktigt att kontaktlinstillverkarna 

tar hänsyn till detta och vidgar produktionen 

till att omfatta kupigare silikonhydrogellinser 

till fördel för patienter med kupigare och 

mer myopa ögon. 

(Dr. Christopher Snyder, OD,MS,FAAO, 

University of Alabama, Birmingham, USA. 

Contact Lens Spectrum, febr, 2007).

KONTAKTOLOGI 

Jämförelse mellan två dygnet-runt-linser 

Air Optix Night & Day (lotrafi lcon A, 

Dk/t 175, vätskehalt 24 %) jämfördes med 

Acuvue 2 (etafi lcon A, Dk/t 33, vätskehalt 58 

%) vid dygnet-runt-bruk i sju dygn. De båda 

kontaktlinstyperna tillpassades på tjugo 

patienter (18 – 25 år) utan att de fi ck veta i vilket 

öga respektive lins tillpassades. Innan tillpassningen 

hade ögonen vilat från linser i 

minst två dygn. 

Undersökningen gick ut på att låta patienterna 

svara på frågor om komfort, torrhetskänsla, 

rödögdhet och synskärpa och om hur 

detta upplevdes direkt på morgonen respektive 

i slutet av dagen. Den subjektiva upplevelsen 

skulle bedömas eft er en skala från 1 – 5. 

Den subjektiva komforten såväl på morgonen 

som på kvällen var till lotrafi lcon A:s 

fördel. Denna uppfattning står dock i kon- 

Synkvalitet efter natt-ortokeratologi 

Reduktion av myopi genom ortokeratologi 

är sedan länge ett känt faktum. 

Likaså är resultatet, det vill säga förbättringen 

av synskärpan i det okorrigerade ögat, 

lika känt. Modern ortokeratologi innefattar 

även användning av så kallade ut- och 

invända linser under sömnen, vilket resulterar 

i önskad eff ekt redan eft er en vecka. 

Förbättringen i synskärpan sker som en 

följd av att kornea plattas ut över apex, vilket 

i sin tur beror på att epitelet över apex blir 

tunnare. Det runt apex omgivande epitelet 

ökar i stället i tjocklek, varvid resultatet blir 

en fl atare kornealradie. Den övergripande 

topografi ska förändringen är dock mer 

komplicerad än så. Olika studier visar att 

styrkeförändringen över apex svarar för 70 

– 100 procent av den totala refraktionsförändringen, 

men att en förändring i ögats 

aberration kan leda till sämre synkvalitet. 

Eff ektiviteten i ortokeratologibehandlingen, 

med minskning av myopin och motsvarande 

förbättring av den okorrigerade synskärpan, 

har påvisats i många studier. Kontentan av alla 

dessa studier är att förändringen är betydande 

från dag 1 till dag 7, men relativt obetydlig från 

dag 7 till dag 30. I början kan en viss daglig 

regression av refraktionen inträda, i storleksordningen 

0,25–0,75 dioptrier, men i längden 

minskar storleken på regressionen och blir till 

slut inte signifi kant. 

Statistiskt signifi kanta förändringar i 

refraktion, synskärpa, okorrigerad kontrast- 

trast till andra forskare som funnit det motsatta 

förhållandet eller att komforten är densamma 

med båda linstyperna. Resultatet är 

intressant eft ersom komforten är starkt 

kopplad till torrhet och linsernas modulus. 

Etafi lcon A uppfattades av försökspersonerna 

som den torrare linsen, såväl på morgonen 

som på kvällen, men även här har andra forskare 

kommit fram till andra resultat. 

Majoriteten av försökspersonerna (55 procent) 

upplevde ingen rödögdhet men lotrafi 

lcon A noterades ge något mer rödögdhet 

mot kvällen än etafi lcon A. Ingen mätbar 

skillnad i synskärpa mellan linserna kunde 

noteras, varken på morgonen eller på kvällen, 

men rent subjektivt tyckte patienterna 

att de såg bättre på morgnarna med lotrafi lcon 

A än med etafi lcon A. Förklaringen till 

känslighet och okorrigerad låg kontrast synskärpa 

sker redan eft er första natten med 

ortokeratologilinser. Den verkliga synkvaliteten 

eft er ortokeratologi under natten är 

dock inte utredd. Om den onormala formen 

på kornea även framkallar andra mindre 

defekter i seendet, helt skilt från refraktionsförändringen, 

är inte känt. 

Nedanstående studie syft ade till att undersöka 

synkvaliteten eft er första natten med 

ortokeratologilinser och eft er åtta nätters 

behandling, eft ersom de största förändringarna 

sker under den perioden. (Linserna var 

BE Orthokeratology och tillhandahölls av 

Capricornia i Brisbane, Australien). Sex 

patienter tillpassades med en ortokeratologilins 

i ena ögat. Det andra ögat fungerade 

som kontrollöga. 

Okorrigerad synskärpa, subjektiv refraktion, 

synskärpa i hög kontrast med hög luminans, 

låg kontrast med hög luminans och 

hög kontrast med låg luminans samt kontrastkänslighet 

mättes innan studien startade, 

samt eft er första natten och eft er 

åttonde natten. Mätningarna gjordes även 

under dagen eft er tre, sex och nio timmar. 

Resultaten visade att förändringen av synskärpa 

och refraktion i jämförelse med 

utgångsvärdena var signifi kanta. Den optimalt 

korrigerade synskärpan i låg kontrast 

med hög luminans var försämrad eft er första 

natten, men inte signifi kant. Andra förändringar 

var inte heller signifi kanta. 

detta skulle vara att svullnaden i kornea 

under natten är mindre med silikonhydrogellinser 

än med vanliga mjuka linser eft ersom 

korneas syremättnad är bättre. 

Poängmässigt fi ck lotrafi lcon A fl er poäng, 

3,65 poäng, mot etalfi lcon A:s 2,95 . 

Författarna drar slutsatsen att vid dygnetrunt-bruk 

i det korta perspektivet (7 dygn), 

är lotrafi lcon A mer komfortabel och orsakar 

mindre torrhetskänsla såväl på morgonen 

som på kvällen. Man påpekar samtidigt att 

undersökningen har varit strikt neutral och 

att ingen av de inblandade har haft några 

fi nansiella intressen i branschen. 

(R.Martin, et al. Contact Lens & Anterior 

Eye, nr. 1, 2007). 

Både synskärpan och refraktionen var 

mer stabila eft er åttonde natten. Den lilla 

regressionen av synfelet som inträff ade eft er 

första natten var ännu mindre eft er åttonde 

natten och i inget av fallen signifi kant. 

Den här undersökningen av synkvaliteten 

eft er ortokeratologi stödjer uppfattningen 

att ortokeratologi är en metod att räkna med 

vid korrektion av myopi. Medan patienter 

som genomgått refraktiv kirurgi oft a lider 

av försämrad kontrastkänslighet har denna 

studie visat att ortokeratologi inte ger någon 

sådan förändring. Den skillnad i den högre 

ordningens aberrationer som oft a har rapporterats 

i olika studier har i den här studien 

inte haft någon inverkan på synkvaliteten. 

Detta bekräft as av att de små högre ordningens 

aberrationer som kommer från små korneala 

oregelbundenheter eft er ortokeratologi 

inte är tillräckligt betydande för att åstadkomma 

någon signifi kant nedsättning av 

synförmågan. 

Forskarnas slutsats eft er denna studie är, 

att trots signifi kanta topografi ska förändringar 

vid ortokeratologi, ger detta inte upphov 

till någon störning i seendet. Stabiliteten 

i refraktionsförändringen tycks öka med 

tiden, om man jämför dag 1 med dag 8. Sammantaget 

blir slutsatsen att den förändring 

som sker i korneas topografi vid ortokeratologi 

inte tycks påverka synkvaliteten. 

(Kate L Johnson, et al. Contact Lens & 

Anterior Eye, nr.1, 2007). 


PROFILEN 

Kreativitet i norr 

”Positivt tänkande ger mer tillbaka 

än negativa tankar.” Orden kommer 

från Per-Åke Östman i Umeå, en personlighet 

i optikerkåren som i många avseenden 

verkligen har fått kämpa för att nå den 

position han har i dag. Ingen ifrågasätter 

Per-Åke som en av de skickligaste yrkesutövarna 

inom optometri i landet. Med 

fokus på synrehabilitering, vilket är den 

självklara uppgift en för en sann optometrist, 

anser han att en vanlig synkorrektion 

också är en rehabiliteringsåtgärd. 

Men minnena från barndomen är inte alltid 

så ljusa. Per-Åke föddes med ”klumpfot”, 

vilket innebar att den ena foten var riktad åt 

motsatta hållet. Det tog fem år av operationer 

innan han kunde gå någorlunda bra. Att 

hänga med kompisarna, att springa och åka 

skidor var kämpigt, men det gick. En stor 

framgång var när han som tolvåring kom 

näst sist i en skidtävling - inte sist som han 

alltid brukade. Glädjen blev till och med så 

stor att Per-Åke satsade på längdskidor och 

blev som 14-åring uttagen att representera 

sin skola i skol-SM på skidor. Man måste se 

framåt var hans kommentar. 

Per-Åke växte upp i Sörmjöle några mil 

söder om Umeå, där hans far var föreståndare 

för Konsumbutiken. Familjen med tre 

barn, en äldre syster och en yngre bror, 

bodde i lägenheten ovanför butiken. På sommarloven 

arbetade Per-Åke hos sin morfar 

som hade ett åkeri. Där skötte han bland 

annat stenkrossen. Det var nära att han hade 

blivit lastbilschauff ör. 

Varför satsade du inte på åkeribranschen? 

– Jag tyckte inte att det verkade roligt att 

köra lastbil eller baklastare hela dagarna. Jag 

gillade mera att pilla med små saker som 

byggmodeller, mekano och dylikt. 

I åttonde klass var det praktisk yrkesorientering 

och Per-Åke hamnade, som tredjehandsval 

hos Svante Burman (Burmans 

Optik) i Umeå. Svante var vid den tiden ordförande 

i Sveriges legitimerade Optikers 

Riksförbund (SOR). 


Varför valde du inte optikerpraktiken i första 

hand? 

– Jag kommer inte ihåg vilka de två första 

alternativen var. Optiker kom till som tredje 

alternativ eft ersom jag nyss hade varit och 

kontrollerat synen där. Jag minns att jag blev 

besviken när jag skulle prya som optiker, det 

var ju bara ett utfyllnadsalternativ. 

Du fi ck ett generöst erbjudande av Svante 

Burman. Vilket? 

– Han frågade om jag ville bli optiker. Han 

skulle betala hela utbildningen och jag skulle 

få ett kontrakterat jobb i fyra år. Men jag tackade 

inte ja den gången. 

Under vårterminen ett år senare 

återvände Per-Åke till Svante Burman och 

frågade om erbjudandet fanns kvar. Det fanns 

det och han började på Optikerskolan i Hässelby 

Strand i Stockholm 1966. 

Kändes yrkesvalet rätt i det läget? 

– Ja, jag tyckte att yrkesvalet kändes rätt, 

framför allt eft er första kursen. Första kursen 

innehöll mycket matematik och fysik, vilket 

intresserade mig. 

Optikerutbildningen på den tiden 

var utformad som växelutbildning med fem 

veckors teori på Optikerskolan per år och 

sedan praktiskt arbete hemma på företaget. 

Det hela avslutades med en gesällexamen och 

för Per-Åkes del blev det år 1969. Samma år 

tog hans gamla klasskamrater studentexamen 

hemma i Umeå. 

Ångrade du aldrig att du hoppade över gymnasiestudierna? 

– Inte under basutbildningen, men däremot 

senare. Bättre kunskaper i matematik, fysik, 

kemi och engelska hade underlättat studierna. 

För att förstå engelsk facklitteratur bättre läste 

jag en gymnasiekurs i engelska. 

Men yrkeskarriären var tydligen 

inte allt i livet. 1971 blev Per-Åke sambo med 

Kristina Holmgren. 

Hur träff ades ni? 

– På en dansbana – som så många andra. 

Yrkeskarriären fortsatte sedan och 1972 

fi ck han legitimation som optiker och 1982 

kom kontaktlinsbehörigheten. 

Du har sagt att kunskap är färskvara med 

kort utgångsdatum. Kan Du förklara närmare? 

– Kliniska erfarenheter och forskning gör 

stora framsteg i allt snabbare takt. Ett exempel 

är vågfrontsteknologin där man genom 

analysatorn i dag kan mäta upp fl er aberrationer 

och göra mer med en kontaktlins än 

tidigare. 

Eft er ett antal år som anställd i tre olika 

optikerföretag i Umeå bestämde du dig för 

att öppna eget.Vad fi ck dig att fatta det 

beslutet? 

– Jag arbetade vid den tiden på Domus Optik 

i Umeå och när ledningen bestämde att det 

var varuförsäljning man skulle satsa på och 

inte i första hand på att hjälpa patienterna med 

deras synproblem fi ck jag nog. Då beslutade 

jag att driva mina idéer i eget företag. 

Ditt intresse för optisk rehabilitering började 

tidigt? 

– Jag har alltid varit intresserad av problemlösningar 

och genom den positiva 

respons jag fi ck när jag kunde hjälpa synskadade 

blev jag ännu mer intresserad. 

Verksamheten i företaget Östman Optik 

sker utan skyltfönster och annonser i lokaltidningarna. 

Kollegorna i Umeå gav tummen 

ned för en sådan aff ärsidé. 

Hur har det gått? 

– Det har fungerat alldeles utmärkt och 

företaget har växt i lagom takt. I år anställer 

vi ytterligare en medarbetare. 

Per-Åkes ambition att hjälpa alla patienter 

med synproblem resulterade i att Ken Pullum 

från England, tillsammans med Nordiska 

Lins i Göteborg, kom till Umeå och 

visade hur man tillpassar sklerallinser med 

hjälp av provlinsset. Dessa moderna sklerallinser 

var tillverkade av gaspermeabla material 

och bättre för ögonen ur fysiologisk synpunkt. 

Hur har det gått med den verksamheten 

sedan dess?

PROFILEN 

Persondata: Per-Åke Östman 

Född: 5/3, 1949 i Umeå. 

Yrke: Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet 

Utbildning: Växelutbildning på 

Optikerskolan, legitimationskurs, 

optometrikurs, kontaktlinskurs, 

optisk synrehabilitering, arbetsmedicin, 

m.m. 

Familj: Sambo Kristina, Emil (30), 

Simon (26). 

Bor: Villa i Umeå 

Arbete: Chefsoptiker Östman Optik, 

Umeå. 

Intressen/Hobbies: Matlagning, 

idrott, fi lmredigering och resor. 

Äter helst: Nya rätter med 

spännande smaksättning samt 

spännande viner. 

Längsta resa: Maldiverna respektive 

Kalifornien. 

Senaste fi lm: Casino Royale 

Senast lästa bok: Hagamannen 

Livsmotto: Målmedvetenhet. 

NORDIC VISION 3·2007 25 

LISETTE LUNDSTRÖM

PROFILEN 

– Jag fortsätter att tillpassa skerallinser när 

inga andra kontaktlinser hjälper. Oft a kan 

en kornealtransplantation bli överfl ödig eller 

åtminstone senareläggas. Jag tror dessa linser 

kommer att fi nnas kvar i många år och faktiskt 

öka. 

För två år sedan började du med ortokeratologi. 

Kornealtopograf hade du redan. 

Kan du rekommendera dina kollegor att göra 

samma sak? 

– Ja, absolut. Metoden är en problemlösare 

för patienter med torra ögon och i situationer 

där varken glasögon eller linser är lämpliga. 

Vågfrontsteknologin är en annan teknik 

som du har anammat. På vilket sätt kan du 

använda den tekniken rent praktiskt för 

att förbättra synkvaliteten hos dina patienter? 

– Med hjälp av vågfrontsanalysatorn är det 

lätt att förklara synfelen som inte går att korrigera. 

Korrektion för mörkerseende tas fram av 

analysatorn, vilket inte har gått tidigare. Med 

hjälp av analysatorn kan man se vilken kontaktlins 

som ger bästa synkvaliteten, vilket 

inte heller har gått tidigare. Det kan faktiskt 

vara stora skillnader på samma öga. 

Per-Åkes grundinställning är att alla synproblem 

hos patienterna ska behandlas lika 

seriöst och professionellt. Han har en diff erentierad 

skala på sina arvoden beroende på 

omfattningen av synundersökningen, extra 

syntester, åtgärder, etcetera. 

Hur uppfattas prissättningen av dina 

patienter? 

– Vi gör klart för patienten att en synundersökning 

består av olika moment och då 

är det inte konstigt att de debiteras olika. De 

fl esta vet att tjänster kostar pengar och jag 

får oft a kommentaren att det är billigt. 

Inom företaget arbetar man med alla sorters 

kontaktlinser, från enkla endagslinser 

till skräddarsydda sklerallinser, tillverkade 

eft er ögonavgjutning. 

Skulle det inte vara mer ekonomiskt och 

enklare att bara hålla sig till några få lätttillpassade 

mjuka linser? 

– Det skulle säkert vara mer lönsamt på 

kort sikt, men långsiktigt får vi mer kunskap 

och företaget utvecklas. Yrket blir mer intressant 

genom att vi kan hjälpa fl er patienter, 

allt handlar inte om pengar. 

Östman Optik är det första företaget i 

detaljistledet som blivit tredjepartscertifi erat 

i Europa. 

Vad var det för mening med det? 

– Med ett levande kvalitetssystem är företa- 


get strukturerat och kan fånga upp brister så 

att verksamheten hela tiden kan utvecklas. 

Det fi nns en hög grad av delegering inom 

företaget. De fyra optikerassistenterna utför 

många av synmätningarna som autorefraktion, 

perimetri, ögonbottenfotografering, 

tonometri, etcetera. 

Anser du att optiker rent allmänt bör delegera 

mera och själva fokusera på kärnfrågan, 

det vill säga syndiagnosen, prognosen, 

åtgärden och dylikt? 

– Enligt min uppfattning är optikerns roll 

att bedöma undersökningsresultat och ge 

förslag på åtgärder. Optikern ska även ägna 

tid åt att förbättra metoder för att kunna ha 

den rätta kunskapen i framtiden. 

Per-Åke är oft a ute och föreläser och träffar 

myndighetspersoner av olika slag och 

han frapperas av den generella okunskapen 

om vad en optiker kan hjälpa till med. Uppfattningen 

tycks vara att optiker säljer glasögon 

och kontaktlinser, alltså är rena varuförsäljare. 

Är det verkligen sant? 

– När jag föreläser för personer utanför 

branschen och berättar om vad en optiker 

kan utföra får jag oft a höra att de inte hade 

en aning om detta. Diskussioner med myndigheter 

handlar oft ast om priser och varor, 

alltför sällan om funktioner och problemlösningar 

som vår yrkeskår kan bidra med. 

Hur ser du på framtiden i optikerbranschen? 

– Jag tror att branschen kommer att dela på 

sig. Mode och varuförsäljning går åt sitt håll, 

medan de som är intresserade av syn och synrehabilitering 

går åt ett annat. Vi kommer tro- 

ligen att se fl er optiker arbeta med ögonläkare 

på privata synhälsocentraler. 

Men nu till ett helt annat område. 

Du nämner att matlagning och fi lmredigering 

är två av dina hobbys. Det sistnämnda 

tror jag att du får förklara lite närmare. 

– Jag har sedan tonåren varit intresserad 

av att smalfi lma och på den tiden klippte jag 

ihop familjefi lmer om strömmingsfi ske, 

jordbruk med mera. Numera sker redigeringen 

framför datorn av fi lmer från resor 

och annat. 

Företaget driver du tillsammans med 

familjen. Innebär det att hela familjen är 

aktiv i verksamheten? 

– Vi driver företaget som ett aktiebolag 

inom familjen och alla är delägare. 

Är generationsskift et kanske väl förberett 

vid det här laget? 

– Nej, det hela beror på om pojkarna, Emil 

(30) och Simon (26), vill driva företaget 

vidare som ekonomer. För min del kommer 

jag att arbeta så länge jag orkar. 

Trots att jag inte hade möjlighet att 

besöka Per-Åke i Umeå den här gången kan 

jag ändå visualisera hans tillvaro och gläds 

åt att få föra ut hans idéer och livsstil till en 

större krets. Per-Åke är en sann profi l därför 

att han vågar vara annorlunda och stå upp 

för detta. Han är också en fi ghter och det är 

ingen slump att hans motto är målmedvetenhet. 

Vi kan vara stolta över att han är en 

av oss. 

Kurt Östlund 

Lärlingar på Burmans Optik i Umeå 1966; Kent Hellqvist, urmakare, Per-Åke Östman, Per-Erik Jeppsson 

(Vännäs Optik), Jarl Gripenstam (Bengtsson Optik Höganäs). 

PRIVAT FOTO

Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal. 

Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 

www.topcon.se 

�� 

KONTAKTOLOGI 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 


EXAMENSARBETE 

Kontaktlinser och 

Neovaskularisation 

Sammanfattning 

Syftet med denna studie var att 

undersöka förekomsten av neovaskularisation 

(NV) i kornea hos kontaktlinsbärare, 

samt kartlägga om 

det fi nns ett samband mellan hur 

länge kontaktlinser använts och 

förekomsten av NV. För att besvara 

frågeställningarna undersöktes 58 

kontaktlinsbärare, vars förekomst 

av NV graderades enligt vald skala. 

Även konjunktival kärlfyllnad undersöktes 

och graderades. 

Resultatet visade att NV förekom 

hos 43 procent av kontaktlinsbärarna, 

vilket står i kontrast till de 

10 procent som i litteratur anges 

vara förekomsten. Ingen skillnad 

kunde säkerställas i tiden som kontaktlinser 

använts mellan personer 

med- respektive utan NV och inte 

heller mellan antalet användningstimmar/vecka 

för personer med 

förekomst av NV respektive utan. 

Resultatet visade att det fanns vissa 

skillnader i förekomst mellan olika 

linssorter, där mellanvätskehaltiga 

månadslinser visade den högsta 

andelen NV. Viss skillnad fanns 

även för de skötselsystem som 

användes, där ReNu Moistureloc 

hade den lägsta förekomsten. Även 

gällande konjunktival kärlfyllnad 

kunde ett visst samband med förekomsten 

av NV observeras. 


Text: Lisa Thorsell, Uppsatsen är ej i originalversion. Redigering har gjorts inför publicering. 

Optikerprogrammet 120p 

Karolinska Institutet, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap 

Examensarbete 10p 

Handledare: Inga-Lill Thunholm-Henriksson, Universitetsadjunkt, Leg.Optiker, 

Jan Ygge, Professor, Leg Läkare 

Examinator: Rune Brautaset, Programdirektor, MPhil, PhD 

Introduktion 

NV innebär inväxt av kärl i kornea från limbusområdet, 

och uppstår oft ast i samband 

med kontaktlinsbärande, exempelvis vid 

hypoxi. En idealisk kornea är transparent 

och håller sig själv avaskulär. Att kärl växer 

in i kornea kan vara en varningssignal för 

att denna är i obalans och att åtgärder 

måste vidtas. När NV observeras i ett tidigt 

stadium kan det associeras med retning i 

kornea eller limbus, men i ett längre framskridet 

stadium där kapillärer växer in över 

pupillregionen kan det vara direkt synhotande. 

Detta speciellt när NV åtföljs av opaciteter 

i närliggande kornea (Josephson & 

Caff ery, 2000). 

Trots att studier på kontaktlinsrelaterad 

NV kan spåras så långt tillbaka som till 1929 

(Lauber, 1929) är det först de senaste trettio 

åren som intresset hos kontaktlinstillpassare 

har vuxit sig stort. Detta har skapat en 

större medvetenhet och ökat kunskapen, 

vilket naturligt har lett till att det förebyggande 

arbetet har ökat i takt med kontaktlinsanvändandet. 

En annan stor bidragande 

faktor till denna ökning har varit utvecklandet 

av nya kontaktlinsmaterial, med silikonhydrogelerna 

som främsta exempel. 

Introduktion till ämnesområde 

Defi nition och patologi 

Korneal NV kan defi nieras som nybildning 

och utsträckning av kapillärer i och in till 

tidigare avaskulära områden av kornea. Det 

typiska utseendet är ett stort kärl som 

sträcker sig tydligt in från limbus, vanligtvis 

i mitten av stromat, och som snabbt utvecklas 

till fi nare och mer utspridda grenar. 

Detta oregelbundna mönster antas bero på 

uppkomsten av oregelbundenhet i stromats 

struktur (McMonnies, 1983). Djup stromal 

NV utvecklas långsamt, oft ast i en redan 

påverkad kornea (vid exempelvis keratoconus) 

och fortgår oft a, liksom ytlig NV, utan 

några som helst symptom (Efron, 2002). 

”Normal” 

Vascular 

Responses 

No lens (0,2mm) 

DW RGP (0,4mm) 

DW soft (0,6mm) 

EW soft (1,4mm) 

Deep stromal 

neovascularisation 

Fibro-vascular 

pancnus 

Superfi cial 

neovascularisation 

Den kontaktlinsinducerade neovaskularisationens 

olika utseenden (Efron, 1996). Daily wear 

(DW), Extended wear (EW), Rigid Gas Permeables 

(RGP). 

Genom att använda sig av iriskanten 

som referenspunkt har man funnit att 

medelvärden på inväxande kärl i nedre 

kornea ligger på 0,13 mm hos icke-kontaktlinsbärare, 

0,22 mm hos stabillinsbärare 

och 0,47 mm hos hydrogellinsbärare 

(McMonnies et al. 1982). Man har även 

kunnat konstatera en ökning med 0,50 mm 

associerat med extended wear (EW) av 

hydrogellinser (Holden et al. 1986). Trots 

att det i många studier inte omnämns 

huruvida studien gäller tomma kärl (spökkärl), 

dilatering av tunna kärl som är 

knappt synliga, djupare kärl liggande i stromat 

eller en kombination av dessa är det 

dock tydligt att studierna pekar på att olika 

typer av kontaktlinsbärande kan påverka

den limbala kärlstrukturen och skapa en 

vaskulär respons. 

I samband med inväxt av kärl kan man 

ibland se en så kallad pannusbildning, vilken 

består av en inväxt av kollagen och kärl. 

Det fi nns två typer av pannus – aktivt 

(inflammatoriskt) och fibrovaskulärt 

(degenerativt). Det kliniska utseendet av 

det fi brovaskulära är ett blodfyllt band av 

kärl som tränger in i kornea, där längden 

på kärlen är lika över hela inväxtens bredd. 

Detta tillstånd kan oft a ses hos kontaktlinsbärare 

i samband med övre limbal keratokonjunktivit 

(Sendele et al., 1983). Ett 

aktivt pannus är avaskulärt och består av 

subepiteliala infl ammatoriska celler. I sena 

stadier kan detta associeras med ärrbildning 

i kornea (Chan & Weissman, 1996). 

Etiologi 

NV antas resultera i en infl ammatorisk eller 

hypoxisk störning i korneas immunsystem 

(Weissman, 2005). Kronisk hypoxi inducerar 

stromalt ödem, vilket gör stromat mjukare 

och mer mottagligt för inväxande kärl. 

Sekundära faktorer som stimulerar tillväxt 

av kärl kan också vara av betydelse för uppkomst 

av NV. En sådan faktor kan vara en 

mekanisk epitelskada som resulterar i en 

frisättning av enzymer. Detta leder till att 

infl ammatoriska celler samlas runt det 

angripna området och frisätter vasostimulerande 

ämnen som lockar kärl att växa i 

den riktningen (Efron, 2002). Forskning 

där det rapporteras om olika substanser 

som är delaktiga i korneas läkningsprocesser 

nämner bland annat ämnen som Connective 

Tissue Growth Factor (CTGF) (Abdiu 

et al., 2004) och Exogenous Keratinocyte 

Growth Factor (KGF) (Soundararajan et al., 

2004) som bägge tros vara delaktiga i detta. 

Det fi nns även forskning som tyder på att 

MMP-2, ett ämne som tidigare rapporterats 

vara aktivt vid choroidal (subretinal) NV, 

även skulle vara aktivt vid utvecklingen av 

korneal NV (Samolov et al., 2004). Den sistnämnda 

studiens resultat skulle kliniskt 

kunna påverka användandet av syntetiska 

MMP-antagonister, som då skulle motverka 

oönskad kärlnybildning i dessa fall. 

Prevalens 

Approximativt 10 procent av alla kontaktlinsbärare 

har någon form av NV. Relaterat 

till syretransmissionen i kontaktlinsen 

uppvisar 51 

Ålder 

Åldersfördelning hos försökspersonerna. 

Observation 

Undersökningen utfördes med hjälp av biomikroskop 

i 16-40x förstoring och direkt 

samt indirekt retrobelysning. Fynd i form 

av kärl i kornea ritades ut på en modell med 

zonindelning. Även konjunktival kärlfyllnad 

bedömdes. 

Superior 

zon 1 

zon 2 

zon 3 

Temporal Nasal 

Inferior 

Skissmodell av höger kornea med zonindelning. 

(Andersen et al., 1996) 

Varje zon motsvarar approximativt 

2mm. 


EXAMENARBETE 

Bedömning och gradering 

Vid undersökningen bedömdes de korneala 

kärlens längd med en noggrannhet på tiondels 

millimeter. Som referenspunkt för mätningen 

användes den synliga iriskanten. 

Dessa värden applicerades enligt Woods 

graderingsskala, i steg från 0–4, (se nedan). 

Eft er gradering delades försökspersonerna 

in i två grupper: personer med förekomst 

av NV respektive utan förekomst av NV. 

En gradering av konjunktival kärlfyllnad 

utfördes enligt Efrons grading scales. 

Intervjuer 

En kort intervju gjordes med varje försöksperson 

vid undersökningstillfället där frågor 

ställdes gällande skötsel, bärtider och 

vanor runt linsbärandet. 

Patienterna fi ck ange ett medelvärde på 

antalet dagar per vecka kontaktlinser 

används, samt hur många timmar per dag 

under veckan (måndag–fredag) respektive 

helgen (lördag–söndag). De fi ck också uppskatta 

kvalitén på sin egen kontaktlinshygien 

på en skala från ett till fyra, där högre 

siff ra innebär bättre hygien, och ombads 

vid denna uppskattning att ta med i beräkningen 

hur noga de tvättar händerna innan 

hantering av kontaktlinserna, gnuggande 

vid kontaktlinsrengöring, återanvändning 

av linsvätska och utbyte av linsbehållare. 

Vidare tillfrågades patienterna om de 

oft a upplevde sig vara röda i ögonen, samt 

om de använde kontaktlinserna för EW 

eller continuous wear, CW, och om så var 

fallet hur oft a detta förekom, samt huru- 


Efron grading scales – konjunktival kärlfyllnad (Efron, 2002). 

vida de aktuella kontaktlinserna används 

längre än föreskriven period. 

Resultat 

Av 58 undersökta försökspersoner förekom 

NV hos 25 personer, vilket innebär förekomst 

av NV hos totalt 43,1 procent. 

Av de försökspersoner där NV förekom, 

hade 8 personer burit linser 4–10 år, och 17 

personer mer än 10 år. I gruppen där NV ej 

förekom hade 11 personer burit linser 4–10 

år, och 22 personer mer än 10 år. 

Hypotesprövning genom x2-analys (a=0,05) visade ingen statistiskt säkerställd 

skillnad i tiden som kontaktlinser använts 

för försökspersoner med respektive utan 

förekomst av NV. Sannolikheten att NV 

förekommer hos kontaktlinsbärare som 

burit linser mer än 10 år fastställdes till 

I (95%)=0,436±0,156. 

p 

Enligt vald graderingsskala bedömdes 

33 personer ha NV grad 0, 20 personer grad 

1, 4 personer grad 2, 1 person grad 3 och inga 

personer grad 4. 


Påverkande faktorer 

Linssort 

För att underlätta indelningen av försöks- 

Graderingsskala för neovaskularisation (Woods, 1989) 

Gradering Klinisk bedömning 

Grad 0 Ingen neovaskularisation; vilket innebär förekomst av kärl upp till 0,2 mm 

inväxt från limbuskanten. 

Grad 1 Ytlig neovaskularisation större än 0,2mm, men mindre än uppsatta normalvärden 

(0,4mm för stabillinsbärare, 0,6mm för hydrogellinsbärare och 

1,4mm för hydrogellinsbärare med EW) 

Grad 2 Ytlig neovaskularisation större än uppsatta normalvärden (0,4mm för 

stabillinsbärare, 0,6mm för hydrogellinsbärare och 1,4mm för hydrogellins 

bärare med EW) 

Grad 3 Ytlig neovaskularisation betydligt större än uppsatta normalvärden (0,4mm 

för stabillinsbärare, 0,6mm för hydrogellinsbärare och 1,4mm för hydrogellinsbärare 

med EW), med kärl som sträcker sig mot pupillkanten (vid 

normal rumsbelysning). 

Grad 4 Utbredd ytlig neovaskularisation med kärl som sträcker sig in över pupillen 

(vid normal rumsbelysning), samt alla typer av djup stromal neovaskularisation. 

personernas aktuella och tidigare linssorter 

delades samtliga kontaktlinser in i grupper 

(se tabell på sidan 31). 

Antal personer med respektive utan 

förekomst av NV som vid undersökningstillfället 

använde linser ur varje linsgrupp 

visas i fi guren nedan. De personer som tidigare 

använt kontaktlinser ur en annan linsgrupp 

än nuvarande visas i fi guren på sid 

31. För två av försökspersonerna saknades 

uppgift er om tidigare linssort, resten hade 

de senaste tio åren använt kontaktlinser ur 

samma grupp som nuvarande. 

Förekomsten av NV hos alla försökspersoner 

som vid undersökningstillfället eller 

tidigare burit kontaktlinser ur grupp 1 var 

30 procent (10 försökspersoner ingick i 

gruppen). Motsvarande värde var för grupp 

3 (40 försökspersoner) 52,5 procent och för 

grupp 5 (8 försökspersoner) 50 procent. I 

de övriga grupperna ingick endast sex eller 

färre försökspersoner, och en procentuell 

andel NV var med anledning av detta inte 

tillförlitlig. 

Antal 

20 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Endagslinser gr.1 

NV – 

NV + 

Månadslinser gr.2 

Månads och 

tvåveckorslinser gr.3 


Toriska månadslinser 

gr.5 


Halvårslinser gr.7 

Toriska halvårslinser gr.8 


gr.9 

Histogram visande antal försökspersoner med- 

respektive utan förekomst av NV som vid undersökningstillfället 

använde kontaktlinser ur 

respektive linsgrupp.

Antal 

6 

4 

2 

0 

Endagslinser gr.1 

NV – 

NV + 


Månads och 

tvåveckorslinser gr.3 


Toriska månadslinser 

gr.5 


Halvårslinser gr.7 

Histogram visande tidigare använda linssorter 

hos försökspersoner med- respektive utan förekomst 

av NV. 

Skötselsystem 

Totalt användes 7 olika skötselsystem, 

varav 6 var så kallade all-in-one solutions. 

De försökspersoner som bar endagslinser 

använde inget skötselsystem. 

Gruppindelning Kontaktlinser 

Hi stog ram v i sande antal f örsök spersoner med 

respektive utan NV som använde respektive 

skötselsystem. Varje siff ra motsvarar en vätska, 

1 Complete Solution (Eye Q Solution) 

2 OPTI-FREE 

3 OPTI-FREE Express Lasting Comfort 

4 ReNu Multi-Purpose Solution 

5 ReNu Moistureloc 

6 EXTEND 

7 Oxysept 1+2 

8 Inget (För endagslinser) 

Bärtider 

Eft er att försökspersonerna fått uppskatta 

hur många timmar/dag under veckan respektive 

helgen samt antal dagar/vecka kontaktlinser 

användes, räknades det totala 

antalet användningstimmar/vecka fram. 

Histogram visande medelvärdet i användningstimmar/vecka 

för försökspersoner med respektive 

grad NV. 

Hygien 

Försökspersonerna fi ck själva uppskatta 

sin kontaktlinshygien. Histogrammet på 

nästa sida visar andel försökspersoner med 

och utan förekomst av NV som betygsatte 

sin hygien till respektive grad. I gruppen 

försökspersoner med förekomst av NV, uppskattade 

inga personer att de hade hygien 

motsvarande grad 1, 1 person grad 2, 14 personer 

grad 3 samt 10 personer grad 4. För 

försökspersonerna utan förekomst av NV 

uppskattade inga personer hygien motsvarande 

grad 1, 5 personer grad 2, 11 personer 

grad 3 samt 17 personer grad 4. 

Grupp Linstyp Vätskehalt Dk/t 1 Linsernas namn 

1 Endagslinser 52-69% 24,3-33,3 Biomedics 1-day, 

Dailies, 1-day Acuvue 

2 Månadslinser Lågvätskehaltiga 13-24,2 Sofl ens 38, Frequency 38 

3 Månads- och Mellanvätskehaltiga 20-40 Acuvue, Biomedics 55, Focus, 

2-veckorslinser Surevue, Frequency 55, Acuvue 2 

4 Månadslinser Högvätskehaltiga 17-41,5 Sofl Sofl ens 66, Medalist 66, 

Proclear, Precision UV 

5 Toriska Månadslinser 55-66% 13,3-17 Frequency XCEL toric, 

(med prismaballast, ) Sofl ens 66 toric, Focus toric, 

silikonhydrogellinser GMT, Biomedics toric 

undantagna 

6 Halvårslinser Lågvätskehaltiga 12 U3 

7 Halvårslinser Högvätskehaltiga 24-29 NL72, Permafl ex, S75 

8 Toriska halvårslinser 43% 8 Ultra T 

med prismaballast 

9 Silikonhydrogellinser 24-47% 86-175 Acuvue advance, Purevision, 

Purevision toric, Night & Day, 

1 ) Vanligen använt mått på syretransmissionen i en kontaktlins. 

Toriska halvårslinser gr.8 


gr.9 

Antal 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1 2 3 4 5 6 7 8 

NV – NV + 

Medelbärtid 

(timmar/v) 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

0 

EXAMENSARBETE 

1 2 3 

Grad NV 


EXAMENSARBETE 

Andel % 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

1 

NV – NV + 

Histogram visande andelen försökspersoner 

med- respektive utan förekomst av NV som 

betygsatte sin hygien till respektive grad. 

Observationer 

Vid undersökningstillfället observerades 

konjunktival kärlfyllnad och graderades 

enligt Efron grading scales. 

Andel % 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

0 1 

NV – NV + 

Histogram visande den konjunktivala kärlfyllnaden 

hos försökspersoner med- respektive utan 

NV. Förekomsten av konjunktival kärlfyllnad 

av specifi k grad uttryckt i andel (%) av respektive 

grupps totala antal försökspersoner 

Försökspersonerna blev även tillfrågade 

om återkommande rödögdhet, varav 17 

personer svarade att detta förekom. Av 

dessa var 7 personer ur gruppen med förekomst 

av NV, och 10 personer ur gruppen 

utan förekomst. 


2 3 4 Hygien 

2 3 4 

Konjunktival 

kärlfyllnad 

Antal 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

0 

1 

NV – NV + 

2 3 4 

Konjunktival 

kärlfyllnadsgrad 

Histogram visande antalet försökspersoner med 

respektive grad konjunktival kärlfyllnad vid 

undersökningstillfället som upplevde återkommande 

rödögdhet, uppdelat i förekomst respektive 

icke förekomst av NV. 

Övrigt 

Av de 58 försökspersonerna uppgav 24 personer 

att de brukade använda kontaktlinserna 

längre än föreskriven period. Av 

dessa hade 12 personer förekomst av NV. De 

resterande 12 personerna saknade förekomst 

av NV. 

Totalt 20 försökspersoner uppgav att de 

regelbundet, även om det var sällan, 

använde kontaktlinser för EW. Av dessa 

hade 9 personer förekomst av NV. Av dessa 

9 hade 2 kontaktlinser som var godkända 

för EW. De resterande 11 saknade förekomst 

av NV. Av dessa hade 3 personer kontaktlinser 

som var godkända för EW. 

Av de försökspersoner som saknade förekomst 

av NV uppgav en person att en och 

samma månadslins tidigare hade använts i 

1-1,5 år. En annan av personerna utan NV 

uppgav att det aktuella linsparet använts för 

CW de senaste 6 månaderna. Inget onormalt 

fanns dock att notera i något av ögonen hos 

denna försöksperson. 

En av försökspersonerna med NV grad 2 

uppgav att det tidigare oft a förekommit EW. 

Journalen visade även att denna person 

tidigare haft en erosion på vänster öga, där 

även förekomsten av NV var kraft igast. 

Av de försökspersoner med NV grad 1 

uppgav en person att de aktuella linserna 

ibland kunde användas i fl era månader. En 

annan av dessa försökspersoner uppgav att 

de aktuella månadslinserna ibland användes 

1,5 månad längre än föreskrivet. 

Den person som uppgav det lägsta antalet 

användningstimmar, 24 tim/v, hade 

tidigare använt kontaktlinser betydligt 

mer, men fått minska ner på bärtiderna på 

grund av NV. 

Diskussion 

Huvudsyft et med denna studie var att 

undersöka förekomsten av NV hos kontaktlinsbärare, 

samt kartlägga om det fi nns ett 

samband mellan hur länge patienten burit 

kontaktlinser och förekomsten av NV. 

Då optiker som regel blivit mer intresserade 

av dessa typer av komplikationer 

samt bättre på att undersöka och upptäcka 

förekomster har många uttryckt funderingar 

om huruvida den uppgift om 10 procent 

som i litteratur i allmänhet anges vara 

förekomsten av NV hos kontaktlinsbärare 

verkligen är korrekt. Det värde på 43,1 procent 

som denna studie visat på utmärker 

sig inte som ett orimligt värde med tanke 

på främst materialen i de kontaktlinser 

många patienter länge använt och fortfarande 

använder. 

Att studien inte visade på någon statistiskt 

säkerställd skillnad i tiden kontaktlinser 

använts för försökspersoner med 

respektive utan förekomst av NV beror troligtvis 

på att andra faktorer har större betydelse 

än just denna. 

Linssort 

Den typ av kontaktlins som de fl esta försökspersonerna 

använde var mellanvätskehaltiga 

månadslinser. Av dessa personer 

var de som hade förekomst av NV något 

färre än de som inte hade det. Eft ersom 

denna typ av kontaktlins under lång tid 

tillpassats på de fl esta kontaktlinsbärare är 

det rimligt att anta att de som börjat uppvisa 

NV har fått byta till nyare och mer syregenomsläppliga 

material. 

Att den totala förekomsten av NV hos 

försökspersoner med endagslinser ligger 

på 30 procent jämfört med hela gruppens 

43,1 procent, alltså något lägre, skulle kunna 

bero dels på faktorer som rör själva endagslinsen, 

exempelvis att den är tunnare och 

därmed mer syregenomsläpplig, och dels 

på faktorer som rör hanteringen och är specifi 

ka för just endagslinser. 

Att de personer som använde, eller tidigare 

använt, toriska månadslinser med 

prismaballast hade en förekomst av NV som 

var 7 procentenheter högre än hela grup-

pens torde rimligtvis bero på dels de låga 

dk/t-värden som dessa linser har, och dels 

på att prismaballasten gör kontaktlinsen 

så tjock nedtill att många av dessa kontaktlinsbärare 

uppvisar superior NV. 

Då antalet försökspersoner som hade 

kontaktlinser ur de resterande linsgrupperna 

var relativt litet är det svårt att säga 

något om utfallet av dessa. 

Skötselsystem 

Beträff ande de skötselsystem som användes 

av försökspersonerna, är det svårt att 

ge något konkret svar på om någon vätska 

är bättre eller sämre, däremot kan man se 

vissa tendenser. Den vätska fl est försökspersoner 

använde var Complete Solution, 

och bland dessa syntes en förekomst av NV 

hos 50 procent Detta värde ligger så nära 

de 43,1 procent som gäller för alla försökspersoner 

att denna vätska inte tycks ha 

någon, eller en mycket liten, negativ påverkan 

gällande förekomsten av NV. 

Tittar vi däremot på de personer som 

använde ReNu Multi-Purpose Solution kan 

vi se att antalet försökspersoner som hade 

förekomst av NV var dubbelt så stort som 

antalet personer som saknade detta. Detta 

skulle kunna innebära att kontaktlinsbärare 

med början till NV tidigt borde ordineras 

ett annat skötselsystem. Tveksamt är 

dock om detta antal försökspersoner är nog 

stort för att underbygga en sådan analys. 

Bärtider 

Att studien inte kunde säkerställa någon 

skillnad i bärtider mellan försökspersoner 

med- respektive utan förekomst av NV, var 

ett förhållandevis oväntat resultat. Det 

fi nns emellertid stora felkällor som skulle 

kunna påverka detta resultat nämnvärt, 

exempelvis att antalet timmar endast är en 

uppskattning gjord av försökspersonen, 

samt att denna uppskattning kanske endast 

var riktig vid undersökningstillfället och 

en kort period före. Det är dock en felkälla 

som är svår att komma undan. 

Antalet användningstimmar i medeltal 

för respektive grad NV skiljer sig inte 

mycket åt mellan de olika graderna, vilket 

också indikerar att detta inte har någon 

påverkan på förekomsten av NV. 

Hygien 

Att försökspersonerna själva fi ck uppskatta 

sin kontaktlinshygien visade sig göra det 

svårt att analysera. Det visade sig även vara 

svårt för försökspersonerna att göra uppskattningen, 

då graderna inte var defi nierade 

och bedömningen därmed kunde 

skilja sig åt. Tydligt är dock att försökspersoner 

med förekomst av NV bedömer sin 

hygien vara något sämre än personer utan 

förekomst av NV. Om detta antagande är 

korrekt eller ej är svårt att säkerställa med 

tanke på ovannämnda mänskliga faktor. 

Konjunktival kärlfyllnad 

Sambandet mellan konjunktival kärlfyllnad 

och NV är av intresse att studera då det 

i båda fallen rör sig om en ogynnsam blodkärlsutveckling. 

När försökspersonerna 

delats in i två grupper: betydande konjunktival 

kärlfyllnad respektive obetydlig konjunktival 

kärlfyllnad fanns en märkbar 

skillnad i förekomst av NV, trots att denna 

inte kunde säkerställas statistiskt. Att förekomsten 

NV i gruppen med obetydlig konjunktival 

kärlfyllnad uppgick till 38 procent 

jämfört med 52 procent i gruppen med 

betydande sådan talar dock för sig självt, 

då 14 procentenheter är en betydande skillnad. 

Även här skulle ett större patientunderlag 

kunna visa på ett säkrare resultat. 

Övrigt 

En märkbar skillnad gällande om kontaktlinserna 

användes längre än föreskriven 

period kunde synas mellan personer med 

NV jämfört med utan. Då det bland försökspersoner 

med förekomst av NV var 48 

procent som använde sina kontaktlinser 

för länge, och bland försökspersoner utan 

NV endast var 36,4 procent, blev skillnaden 

mellan dessa 11,6 procentenheter. Detta 

tyder även utan vidare statistisk analys på 

att förekomsten av NV är betydligt högre 

hos dem som inte följer anvisningarna om 

användningstid än hos dem som de facto 

gör det. Det är också anmärkningsvärt att 

24 av 58 personer, d.v.s. 41,4 procent av alla 

försökspersoner uppger att de använder 

kontaktlinserna för länge. Om orsaken till 

detta ligger i non-complience eller brist på 

adekvata instruktioner är svårt att fastställa 

men skulle vara av intresse att utreda. 

Antalet personer som uppgav att de 

någon gång använde sina kontaktlinser för 

EW och uppvisade förekomst av NV motsvarade 

ungefär lika stor andel förekomst 

NV som för hela gruppen försökspersoner. 

Detta talar för att sporadiskt EW inte har 

EXAMENSARBETE 

någon betydande påverkan på förekomsten 

av NV, även om det är anmärkningsvärt att 

av de 20 personer som uppgav EW hade 

endast 5 personer kontaktlinser som var 

godkända för detta. 

Övriga observationer värda att redogöra 

för var två försökspersoner varav den ena 

uppgav att månadslinser tidigare hade 

använts i 1-1,5 år, och den andra som burit 

samma par linser konstant dygnet runt de 

senaste 6 månaderna, och ingen av dessa 

visade några som helst tecken på okulär 

ohälsa. Att den försöksperson som tidigare 

haft en erosion på vänster öga nu även hade 

betydligt mer NV på det ögat kan tolkas 

som en bekräft else på att de två är sammankopplade. 

Studien kan sammanfattas med att säga 

att förekomsten av NV hos kontaktlinsbärare 

har visat sig vara betydligt större än 

man tidigare trott. Detta borde motivera 

såväl patienter som tillpassare att göra 

grundligare och mer frekventa ögonundersökningar, 

samt att vid samtliga undersökningar 

uppdatera kontaktlinserna till det 

bästa som fi nns att erbjuda vad gäller syregenomsläpplighet. 

Detta borde även motivera 

tillpassare att i större mån förklara 

nödvändigheten av täta linsbyten och god 

hygien, samt att välja ett skötselsystem som 

tar bort och motverkar så mycket beläggningar 

som möjligt. 

Med dagens ökade Internethandel och 

bristande respekt för kontaktlinsoptikerns 

roll visar sig behovet av undersökningar 

och information vara större än någonsin. 

Det ligger dock till största delen på optikern 

själv att ge information till de kontaktlinsbärare 

som ännu inte är medvetna om vikten 

av att ha en god ögonhälsa. Till syvende 

och sist är två ögon allt en människa får, 

och det är trots allt upp till var och en att 

ta hand om dem. 


NYA HEMSIDAN 

En levande samlingsplats 

Som de fl esta förhoppningsvis känner till har Sveriges Kontaktlinsförening sedan 

början av året en ny hemsida. För dig som ännu inte har haft tillfälle att utforska 

den tänkte jag här ge en kort introduktion till vad hemsidan har att erbjuda. 

Vi har konstruerat den nya hemsidan med 

framför allt två saker i åtanke: att underlätta 

kansliets administration av föreningen samt 

att skapa en levande och interaktiv samlingsplats 

för föreningens medlemmar. 

Grundtanken med föreningsformen är att 

det är medlemmarna som utgör själva kärnan 

i verksamheten. Föreningens beslutande 

och verkställande organ planerar och ombesörjer 

en rad olika evenemang, men i grunden 

existerar administrationen (styrelse och 

kansli) enkom för att understödja och kanalisera 

den aktivitet som medlemmarna själva 

genererar. Man kan alltså hävda att Sveriges 

Kontaktlinsförening är – eller i vart fall strävar 

eft er att vara – ett med sina medlemmar. 

Men vad har då detta med hemsidan att göra 

kan man ju undra. 

En hemsida är ett kostnadseff ektivt och 

spännande sätt att föra ut information till 

föreningens medlemmar samt stimulera 

kontakten dem emellan Det är styrelsen helt 

enig om. Därför siktar vi nu på att kunna 


erbjuda tjänster som underlättar utbytet mellan 

föreningens medlemmar, vilket i förlängningen 

förhoppningsvis ska vara till nytta 

för den progressive kontaktlinspraktikern i 

dennes vardag. 

Personligt konto för medlemmar 

För att vara lite mer specifi k kan jag börja 

med att berätta att hemsidan är indelad i en 

så kallad publik del, vilken är tillgänglig för 

alla, samt en medlemsdel, vilken som namnet 

antyder är tillgänglig endast för föreningens 

medlemmar. Tanken med uppdelningen 

är att vissa funktioner, såsom Kontaktlinsforum 

och medlemsmatrikel, ska 

vara exklusiva för medlemmar. 

Medlemsförteckningen, som särskiljer 

medlemmar från vanliga besökare, måstemed 

hänvisning till ovanstående betraktas 

som hemsidans ryggrad. Samtliga medlemmar 

i SKLF har fått ett personligt konto på 

hemsidan och medlemsförteckningen baseras 

naturligt nog på den information som 

tillförs via dessa konton. Som sig bör skyddas 

ditt konto av ett personligt lösenord i 

kombination med användarnamn. En rolig 

fi ness i sammanhanget är att man som besökare 

alltid kan se vem som just i detta nu är 

inloggad på hemsidan. 

Men låt oss gå vidare. Användardelen av 

ditt konto utgörs av ett gränssnitt som på 

hemsidan går under beteckningen ”min profi 

l”. Under ”min profi l” ändrar du själv vid 

behov dina kontaktuppgift er och det är 

också det som är grundtanken med hela upp-

lägget: att du som medlem själv ansvarar för 

att hålla din profi l aktuell. Du kan även 

ändra ditt användarnamn och lösenord, 

lägga in ett foto på dig själv om du så önskar. 

(samt annullera din prenumeration på föreningens 

nyhetsbrev SKLF Update. Det sistnämnda 

är dock inget jag rekommenderar.) 

Många medlemmar får sitt kurs- och kongressdeltagande 

bekostat av sin arbetsgivare 

och med hänsyn till detta har vi under ”min 

profi l” även lagt in utrymme för en avvikande 

fakturaadress. Observera dock att fakturan 

för din personliga medlemsavgift som 

standard alltid skickas till din hemadress. 

Medlemsmatrikeln tillbaka 

Med tillkomsten av det webbaserade medlemsregistret 

har den tidigare i pappersform 

utgivna, och av många saknade, medlemsmatrikeln 

nu återupptstått. Eft ersom den 

nya, mer tidsenliga matrikeln baseras på 

uppgift er som uppdateras av medlemmarna 

själva är vår förhoppning givetvis att den ska 

kunna hållas ständigt aktuell. 

Värt att notera är att medlemsmatrikeln 

inte kommer att visa mer känsliga uppgift er, 

som till exempel ditt telefonnummer. Men 

eft ersom kansliet är beroende av dina fullständiga 

uppgift er för att vid behov kunna 

kontakta dig är det ändå viktigt att du håller 

samtliga dina kontaktuppgift er uppdaterade. 

SKLF gör till exempel en rad utskick varje år 

och om du inte håller dina kontaktuppgift er 

uppdaterade riskerar du att missa viktig 

information. Var därför noga med att gå in 

och ändra din profi l om du fl yttar, byter epostadress 

eller skaff ar ny arbetsgivare. 

Medlemsmatrikeln innehåller även en 

företagsdel där de företag som betalar serviceavgift 

till föreningen fi nns med. Uppdateringen 

av företagsuppgift er sker dock även 

fortsättningsvis genom kansliet. 

Kontaktlinsforum, din informationsbank 

En annan grundbult i hemsidan som vi hoppas 

mycket på är Kontaktlinsforum. Kontaktlinsforum 

är ett diskussionsforum där 

det är fritt fram för samtliga medlemmar att 

dryft a allt möjligt som har med kontaktlinser 

att göra. Vår vision är att Kontaktlinsforum 

med tiden ska växa till en omfattande 

informationsbank och att ett besök på 

forumet ska bli en del av den dagliga rutinen 

för landets kontaktlinspraktiker. För att återknyta 

till det jag nämnde i början - om att 

medlemmarna utgör kärnan i varje förenings 

verksamhet - så är ett forum en lysande 

indikator på just hur väl detta artar sig i praktiken. 

Ett forum bygger nämligen helt på 

tanken att medlemmarna själva tillför innehåll. 

Ni ställer frågorna - ni ger svaren. 

Frukta dock intet, som webbredaktör kommer 

jag att så långt det är möjligt understödja 

forumet genom att se till att just din fråga 

blir besvarad av en person som är kunnig 

inom vad område det än må vara. 

Rent praktiskt fungerar forumet så att det 

är uppdelat i olika huvudkategorier, som 

exempelvis ”optometri”, ”utbildning” och 

”ekonomi och handel”. Under dessa huvudkategorier 

fi nns det sedan en rad övergripande 

rubriker, som exempelvis ”ortokeratologi”, 

”ögonsjukdomar” och ”fallbeskrivningar” 

- för att bara nämna några. Och det 

är under sistnämnda rubriker som du som 

användare själv skapar ett ”ämne”, där andra 

användare sedan kan svara eller ha synpunkter 

på det du skrivit. Du sätter själv titeln på 

ditt ämne och innehållet kan vara precis vad 

som helst så länge det relaterar till den rubrik 

som du väljer att lägga ditt ämne under. Viss 

moderation kommer här att ske för att se till 

att alla ämnen ligger i linje med ”sina” rubriker. 

Eft er upprepade önskemål från fl era håll 

kan företag och privatpersoner sedan en tid 

tillbaka nu även annonsera i Kontaktlinsforum. 

Är ni i behov av att nyanställa? Söker 

du nytt jobb? Har ni instrument till försäljning? 

Lägg då ut en annons i Kontaktlinsforums 

annonssektion; det är helt kostnadsfritt. 

Nordic Vision på nätet 

Ett annat önskemål som vi tagit fasta på är 

att ge tillgång till tidigare utkomna nummer 

NYA HEMSIDAN 

av Nordic Vision och SKLF Update. Under 

dessa respektive sektioner hittar du därför 

nu tidigare nummer i pdf- respektive htmlformat. 

Observera dock att backloggen för 

tidningen endast omfattar den ”nya” Nordic 

Vision. 

Kontaktlinskongressen har fått sin alldeles 

egen dedikerade hemsida. Ni som var 

med på kongressen nu i mars har förmodligen 

redan hunnit bekanta er med denna. 

Kärnfunktionen i Kontaktlinskongressens 

hemsida är den interaktiva kongressanmälan. 

Syft et med att ha en interaktiv anmälan 

på webben istället för att ta emot anmälningar 

via fax, e-post och telefon är tvåfalt: 

att avlasta kansliet under den period på året 

då det är som absolut mest att göra samt – 

och det här är det viktigaste – att se till att vi 

verkligen får in den information vi behöver 

för att kunna göra din vistelse på kongressen 

till en så positiv upplevelse som möjligt. 

Webbanmälan fungerade dock ärligt talat 

inte helt tillfredsställande i år; kalla det barnsjukdomar. 

Visa av den erfarenhet vi samlat 

på oss går vi nu emellertid vidare och konstruerar 

en bättre och mer användarvänlig 

variant till nästa år. 

Som slutord skulle jag vilja citera den brittiske 

premiärministern Winston Churchill: 

”Th is is not the end. It is not even the beginning 

of the end. But it is, perhaps, the end of 

the beginning.” Och med det vill jag som ni 

säkert förstår säga att hemsidan kommer att 

utvecklas ytterligare framöver. Jag har - som 

redan nämnts - av styrelsen utsetts till webbredaktör 

och det går därför utmärkt att 

vända sig till mig om du har några förslag 

till förbättringar av hemsidan. Jag tar med 

tacksamhet emot alla tips och idéer. 

Johan Östlund 


PRODUKTNYTT 

Effektivare ögondroppar 

mot allergiska besvär 

Alcon har nu lanserat sina nya ögondroppar 

Pataday (olopatadine hydrochloride 

ophthalmic solution 0,2 %) mot kliande 

ögon vid allergisk konjunktivit. Pataday 

innehåller egentligen samma aktiva substans 

som Alcons Patanol, men i dubbel koncentration. 

Patienterna behöver därmed 

bara en droppe per dag i stället för två. 

PureVision med ny modulus 

Bausch & Lombs silikonhydrogellins 

PureVision får nu en ny utformning på den 

främre linsytan, vilket ska ge bättre komfort. 

Materialet får en 28 procent lägre modulus 

och linsen blir mjukare utan att syretransmissionen 

förändras. Eff ekten märks 

mest i slutet av dagen, vilket är positivt eft er- 

Proclear Toric 

CooperVision har utökat parametrarna 

på Proclear Toric med en skräddarsydd 

del, kallad XR. 

Med den kompletteringen fi nns nu Proclear 

Toric i baskurvorna 8,4 och 8,8 mm, 

de sfäriska styrkorna från +6,00 till – 8,00 

dioptrier och cylinderstyrkorna i –0,75, -1,25, 

-1,75, -2,25 från 10 – 180 grader i 10 graders 

steg. Genom lanseringen av Proclear Toric 

XR fi nns nu cylinderstyrkor ända upp till 

–5,75 dioptrier i 5 graders steg. Linsmaterialet 

är fortfarande omalfi lcon A. 

Plasmabehandling 

på alla gaspermeabla 

linser 

UltraVision har meddelat att man 

kommer att lansera en ny Plasma-GP lins. 

Företaget levererade tidigare gaspermeabla 

kontaktlinser med plasmaytbehandling i 

materialet Contamac´s Optimum Extra. Nu 

kan man emellertid behandla linsytorna på 

alla gaspermeabla material, dessutom utan 

extra kostnad för kunderna. 


Studier har visat att säkerheten och komforten 

är densamma, men eff ekten är bättre 

och sitter i längre. Eft er en droppe av Pataday 

i ögat bör kontaktlinspatienter vänta 

minst tio minuter innan kontaktlinserna 

sätts i ögonen. 

www.alconlabs.com 

som det oft a är då som torrhetssymptom och 

annat gör sig gällande. 

Dessutom kommer PureVision inom kort 

att fi nnas med ytterligare en baskurva, 8,3 

mm, som komplement till den som hittills 

varit det enda alternativet, 8,6 mm. 

www.bausch.com 

Menicon lanserar 

SiliconHydrogellins 

Kontaktlinstillverkaren Menicon 

har lanserat en ny siliconhydrogelkontaktlins 

under namnet Menicon PremiO. 

Man har använt sig av företagets MeniSilk 

och Nanoglas teknologi, vilket ska säkerställa 

en komfortabel yta, god reproducerbarhet 

och vätbarhet. PremiO är godkänd 

för dagbruk samt upp till sju dygn extendedwear 

och ska bytas varannan vecka. 

Johnson&Johnson 

slutar tillverka 

Acuvue Toric 

Från och med januari 2008 kommer 

Vistakon bara att tillhandahålla Acuvue 

Toric så länge lagret räcker, eft ersom tillverkningen 

på linsen upphör. Tillverkaren 

säger dock att eft erföljaren, Acuvue 

Advance for Astigmatism, redan nu är den 

mest förskrivna toriska kontaktlinsen. 

CooperVision introducerar 

Biomedics EP 

Nu kommer Biomedics EP, en tvåveckors 

daglins speciellt konstruerad för att 

möta det växande behovet av presbyopilinser. 

CooperVision anser att linsen är ett klart 

bättre alternativ än monovision eft ersom den 

binokulära synskärpan är överlägsen vid 

såväl avståndsseende, närseende som mitt 

emellan. 

Företaget säger att Biomedics EP är lätt att 

tillpassa och passar bra för patienter med 

maximalt 1,50 dioptriers addition. Linsen har 

en central sfärisk avståndszon och en omgivande 

progressiv asfärisk zon som ger ett 

utmärkt seende på nära håll och mellanavstånd. 

Linsen tillverkas i omafi lcon A med en 

vätskehalt på 60 procent. Den fi nns i radien 

8,70 mm och diametern 14,40 mm. Styrkor 

fi nns från +4,00 till –6,00 dioptrier i 0,25- 

dioptriers steg. 

www.coopervision.com 

Proclear 1Day 

CooperVision bygger på Proclearfamiljen 

ytterligare i och med att man 

släpper Proclear 1Day. Det är en gjuten 

lins i Omafi lcon A med en vätskehalt på 

60 procent. Baskurvan är 8,7 och diametern 

14,2. Styrkeomfånget är initialt 

–0,25D till –6,50D i 0,25D steg och –6,50 

till –10,0D i 0,50D steg. Linsen är hanteringsfärgad, 

Dk/t är 28 och den är som 

namnet antyder ämnad för endagsbruk. 

Kommer att levereras i både 30-pack och 

5-pack. 

Proclearfamiljen består nu av: 

Proclear 1Day 

Proclear sfärisk 

Frequency XC (Proclearmaterial med 

asfärisk optik) 

Proclear Toric 

Proclear Multifocal 

Proclear Conventional 

www.coopervision.com

Visste du att 73 av 78 

läser Nordic Vision regelbundet? 

I samband med Kontaktlinskongressen 2007 genomfördes en enkätundersökning 

med fokus på Nordic Vision och Kontaktlinskongressen. 

Vi har här nedan sammanställt resultaten för vad vi anser vara de mest 

relevanta frågorna. De fullständiga undersökningsresultaten inklusive de 

för Kontaktlinskongressen hittar du på www.sklf.se. 

Läser du Nordic Vision regelbundet? 

Antal svar: 78 st 

Nej 

6% 

Ja 

94% 

Till Minne: 

Lars Westerlund 

Hedersledamoten i Sveriges Kontaktlinsförening, 

legitimerade optikern Lars Westerlund, 

avled i sitt hem i Stockholm den 7 

april 2007. Han skulle ha blivit 81 år den 2 

maj. Dödsorsaken var hjärtinfarkt. Lasse 

hade haft hjärtbesvär sedan 21 år tillbaka 

då han by-pass opererades. 

Lasse drev på sextiotalet Westerlunds 

Guld-Ur-Optik i Kiruna. I början på sjuttiotalet 

gick han kontaktlinskursen i Stockholm 

och blev mycket intresserad av denna 

del av yrket. Som relativt ny medlem i 

Svensk Förening för Kontaktlinsteknik 

(dåvarande SKLF) inbjöd han medlemmarna 

till ett höstmöte, tillika 10-årsjubileum, 

på Hotel Ferrum i Kiruna 1975. Ett 

möte man fortfarande talar om. 

Senare samma år fl yttade Lasse till 

Stockholm för att bli kompanjon med 

Tycker du att Nordic Vision är bra? 


Antal personer som besvarat enkäten: 78 

Sisådär 

6% 

Ja 

94% 


Tycker du att Nordic Vision i sin 

senaste design är bättre än tidigare? 

Lika 

24% 


Nej 

2% 

Ja 

74% 

Gunnar Renvall, som hade en kontaktlinsmottagning 

på Norrlandsgatan 22. De drev 

RW-lins under ett par år. Lasse blev ansvarig 

utgivare för tidningen Kontaktlinsaktuellt. 

Företaget i Kiruna drev han vidare 

på distans. Eft er några år öppnade han 

Kontaktlinsen, en egen kontaktlinsmottagning 

på Malmskillnadsgatan, där Lasse 

arbetade långt eft er pensioneringen. Till 

slut såldes verksamheten till en fi nsk kedja 

och Lasse arbetade under en period deltid 

på Ögoncenter på Drottninggatan dit hans 

trogna kunder var välkomna. 

Lasse var en sällsynt entusiastisk och 

utåtriktad person och ingenting syntes 

omöjligt för honom, ivrig och otålig som 

han var. Hans stora fritidsintresse var segling 

och många är de kollegor som hade 

förmånen att följa med Lasse ut på böljorna. 

Vad i Nordic Vision tycker du 

är mest läsvärt? 

Övrigt 

8% 

SKLF-info 

7% 

Produktnytt 

9% 

Kontaktologi 

25% 

Referat/reportage 

6% 

Vetenskapligt 

28% Nyheter i korthet 

17% 

Hans omtanke 

om andra människor 

var stor 

och vi minns 

vännen Lasse 

med stor tacksamhet.Hedersmedlem 

i SverigesKontaktlinsförening 

blev 

han på föreningens 

höstmöte i Kolmården 1985. 

Lasse eft erlämnar sambon Ulla, barnen 

Eva, Jonas och Ann samt sju barnbarn. Vi 

lyser frid över hans minne. 

Kurt Östlund 

Michael Hollinder 


Information från SKLFs styrelse 

Nyheter på hemsidan 

Eft er beslut från styrelsen kan du som är 

medlem i SKLF nu annonsera på Kontaktlinsforum. 

Vi accepterar annonser som rör 

erbjudanden om anställning, jobbansökningar 

samt försäljning av utrustning med 

mera. Vanliga reklamannonser tar vi dock 

inte emot. För att säkerställa att annonseringen 

ligger i linje med vad som är avsett 

kommer samtliga annonser att granskas 

innan publicering. Kontakta kansliet via 

info@sklf.se eller 08-35 05 00 om du behöver 

hjälp med din annonsering. 

En annan nyhet på hemsidan är att tidigare 

utgivna nummer av Nordic Vision och 

SKLF Update nu fi nns tillgängliga för läsning/nedladdning. 

De enkätundersökningar rörande Kontaktlinskongressen 

och Nordic Vision som 

genomfördes i samband med kongressen 

har nu eft er viss försening blivit sammanställda 

och resultaten fi nns att beskåda på 

SKLFs hemsida: www.sklf.se. 

Vi vill också återigen påminna om att 

du som fortfarande inte har varit inne på 

hemsidan och uppdaterat dina kontaktuppgift 

er bör göra det så snart som möjligt. 

SKLF:s kansli är beroende av korrekta 

adressuppgift er för att kunna kommunicera 

med dig på ett eff ektivt och tillfredsställande 

sätt. 

Material från Kontaktlinskongressen 

För den som vill friska upp sitt minne från 

Kontaktlinskongressen fi nns delar av det 

föreläsningsmaterial som då presenterades 

nu tillgängligt på kongresshemsidan: 

www.kontaktlinskongressen.se. 


Styrelsen har beslutat att Kontaktlinskongressen 

2008 kommer att äga rum på 

Aronsborgs Konferenshotell i Bålsta utanför 

Stockholm. Styrelsens bedömning är 

att anläggningen mycket väl svarar mot de 

grundförutsättningar som krävs för en 

lyckad kongress. 

Möte med Optikerförbundets styrelse 

Eft er initiativ från Optikerförbundet kommer 

SKLF:s styrelse den 4 september att hålla 

ett möte med Optikerförbundets styrelse 

för att diskutera optikeryrkets framtid och 

andra i sammanhanget relevanta frågor. 

SKLF har eft er styrelsebeslut gett ett 

bidrag på 3000 kronor till Optikeryrkets 

Historia. 

SKLF:s utbildningsgrupp undersöker just 

nu möjligheterna att till hösten anordna 

en kurs i stabillinstillpassning. Mer information 

om detta längre fram. 

Fakturorna avseende serviceavgift och 

medlemsavgift har blivit något försenade, 

men vi räknar med att kunna ha dem ute 

i era brevlådor senast i juli månad. 

SKLF vill framföra sina varma gratulationer 

till årets mottagare av SKLF:s resestipendier: 

Helen O’Brien, Karolinska 

Institutet, och Emma Trulsson, Högskolan 

i Kalmar. Grattis även till Magdalena Jonsson, 

Jenny Andersson, Teuvo Jokinen och 

Anna-Maria Andersson på Optometriteknikerutbildningen 

i Norrtälje som erhållit 

bokstipendier från SKLF. 

Sist men inte minst vill SKLFs styrelse 

och kansli passa på att önska alla medlemmar 

en riktigt skön och rogivande sommar! 

Kalendarium 

29-31 augusti 

Sveriges Ögonläkarförenings årsmöte 

2007, Växjö; 

www.congrex.se/ogon.arsmote 

8-12 september 

European Society of Cataract and 

Refractive Surgeons. 

ESCRS 25:e kongress, Stockholm; 

www.escrs.org 

14-16 september 

New Technology & Treatments in 

Vision Care, La Jolla, Kalifornien, USA. 

29 september 

Optometridagen, Stockholm 

www.optikerförbundet.se 

3-6 oktober 

EVER 2007, Portoroz, Slovenien; 

www.ever.be/c_page.php?id=150. 

24-27 oktober 

American Academy of Optometry 

Academy 2007 

Tampa, Forida, USA 

www.aaopt.org 

28-30 november 

Medicinsk Riksstämma i Stockholm 

25-27 januari, 2008 

Global Keratoconus Congress, Las 

Vegas, Nevada, USA.

LACREON teknologin 

för fukt som aldrig tar slut 

Förändringar av linsens egenskaper 

under användning bidrar i hög grad till 

försämrad komfort i slutet av dagen. 

Med LACREON -teknologin inbäddas 

ett fuktbevarande ämne in i Etafilcon 

A-materialet som stannar kvar i linsen 1 . 

% kumulativt kvarvarande vätande 

ämne i linsen (ug/lens) 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

0 2 4 6 8 10 

Tid (timmar) 

Ingen förlust 

av vätande 

ämne under 

användning 

12 14 16 18 20 

Komfort som varar från morgon till sen kväll 

1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE ® MOIST and 1•DAY ACUVUE ® Contact Lenses. ARVO. 2006. 

ACUVUE ® , 1•DAY ACUVUE ® MOIST och LACREON är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2006 

XXX 

Det fuktrika ämnet simulerar mucinskiktets 

naturliga vätande egenskaper. Det frisätts 

inte under användning och bidrar till att 

bevara tårfilmens stabilitet och linsens 

hydrofila egenskaper, vilket avsevärt förbättrar 

komforten i slutet av dagen.

Posttidning B 

Avs: Sveriges Kontaktlinsfond AB 

Isafjordsgatan 22B 

164 40 Kista 

Nyhet! 

Kommer 

i april 

Focus ® DAILIES ® Progressives endagslinser 

nu med AquaComfort 

Focus DAILIES Progressives, den första och enda endagslinsen för presbyopi med Aqua Comfort, ett unikt fuktande ämne som 

frigörs vid blinkning och smörjer linsytan för komfort hela dagen 

Focus DAILIES Progressives tillhör den enda familj av endagslinser som finns tillgängliga som sfäriska, toriska och progressiva 

för att möta varje kundtyps behov av synkorrektion 

Focus DAILIES Progressives - ger dig stora möjligheter för tillväxt av din verksamhet med tanke på den ökande andelen 

presbyoper i dag. 91% av kontaktlinsbärare mellan 35-55 år vill absolut fortsätta att använda linser* 

Låt dina presbyopa kunder uppleva komforten och enkelheten med Focus DAILIES Progressives 

För mer information ring vår kundtjänst på 031-722 66 10, eller kontakta din CIBA Vision representant. 

* Edmunds F, Reindel W. Optician 2003; 225:30–32. 

CV/DD/FDPR/PA/070316/SE

Night Vision Goggles - Sveriges Kontaktlinsförening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?