Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter - BeBo

Energieffektiva flerbostadshus –erfarenheterUtarbetad avPer Levin, ProjektengagemangStockholm, 20080

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och fastighetsägare/förvaltareav flerbostadshus. BeBo initierades 1989 av Energimyndighetens företrädareNUTEK. Gruppen driver idag utvecklingsprojekt med inriktning på energieffektivitet och miljö.Syftet med gruppens arbete är att energieffektiva system och produkter tidigare ska komma utpå marknaden. Utvecklingsprojekten ska visa på goda exempel med effektiv energianvändningsamtidigt som funktion och komfort inte får försämras utan ska snarare förbättras.Gruppens medlemsföretag är:– Alingsåshem– Eksta– Familjebostäder– Fastighetsägarna– Gavlegårdarna– HBV– HSB– KBAB– Riksbyggen– SABO– Sigtunahem– Stockholmshem– Svenska Bostäder– VidingehemTill gruppen är också knutna:– Byggherrarna– Energimyndigheten– K-Konsult Energi1

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008FÖRORDIdén till detta projekt kom ursprungligen från Hans Westling, Promandat och Bengt Johnsson,Svenska Bostäder, efter diskussioner inom Energimyndighetens beställargrupp förflerbostadshus (BeBo). Projektansökan till Energimyndigheten utarbetades av Per Levin isamråd med ovan nämnda personer samt Gunnar Wiberg, SABO/Stockholmshem, ochgodkändes av BeBo-gruppen. Till anslagsmottagare och projektledare utsågs SABO.Projektet har genomförts med stöd från en arbetsgrupp under BeBo, vilken har bestått avföljande personer:– Gunnar Wiberg, SABO/Stockholmshem– Gösta Gustavsson och Ulrika Jardfelt, SABO– Per Forsling, Fastighetsägarna Stockholm– Gunnar Thorén, HSB– Emina Pasic, Familjebostäder/HSB– Kjell Berntsson, Riksbyggen– Kjell-Åke Henriksson, JM– Willy Ociansson, Karlstads Bostads AB– Jonas Gräslund, Skanska– Per Jutner, Wallenstam– Hans Isaksson, K-Konsult Energi– Per Levin, Projektengagemang.I inledande skedet bidrog även Herman Hallstedt, Carl Bro AB och Lennart Berndtsson, HSB,med värdefulla synpunkter.Informationsinsamlingen om byggnaderna har till största delen skett via fastighetsföretag,bostadsrättsföreningar och de byggföretag vars byggnader varit föremål för undersökningen.Ett stort tack till alla som har bidragit!Stockholm och Danderyd i januari 2008Per LevinEfter att rapporten ”Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter” färdigställts, anordnades påSABO den 16/6 2008 ett seminarium för att diskutera resultaten av studien. Syftet medseminariet var att diskutera dels orsakerna till uppnådda resultat, dels hur man bör göra nästagång man vill studera energieffektiva flerbostadshus för att få bättre förutsättningar för attkunna dra slutsatser.Ett referat från seminariet redovisas i bilaga 5 i denna rapportDanderyd i augusti 2008Per Levin2

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008INNEHÅLLSFÖRTECKNINGSAMMANFATTNING 41 INLEDNING 72 SYFTE OCH MÅL 83 GENOMFÖRANDE 83.1 Statistik och urval 83.2 Hypoteser och prövning 84 STUDERADE BYGGNADER 105 RESULTAT 105.1 Datainsamling 105.2 Byggnadens kvalitet 105.2.1 Tryckprovning 105.2.2 Termografering 115.2.3 Tidigare boendeenkäter om termisk komfort 125.2.4 Intervjuer om projektering och byggande 125.3 Idrifttagning 135.4 Förvaltarorganisation 136 BYGGNADERNAS MEDIEANVÄNDNING 146.1 Energianvändning – statistik – jämförelse med energiberäkningar 146.1.1 Normalårskorrigering 146.1.2 Energiprestanda 156.2 Vattenanvändning 167 FÖRDJUPAD ANALYS AV LIKADANA BYGGNADER 177.1 Malmkronan 177.1.1 Skillnader mellan byggnaderna 187.1.2 Sammanfattning Malmkronan 247.2 Fridensborg/Ådala 247.2.1 Skillnader mellan byggnaderna 258 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 268.1 Urval och datainsamling 268.2 Byggnadens kvalitet 278.3 Idrifttagning 288.4 Förvaltarorganisation 288.5 Medieanvändning 288.6 Energiberäkningar 299 GENERELLA SLUTSATSER 299.1 Information 299.2 Byggnadernas kvalitet 309.3 Förvaltarorganisationen 3010 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE 3011 REFERENSER OCH LITTERATUR 30BILAGA 1 OBJEKTSVISA IAKTTAGELSER FRÅN TERMOGRAFERING32BILAGA 2 BASFAKTA OM BYGGNADERNA 35BILAGA 3 CHECKLISTOR 38BILAGA 4 BILDER PÅ BYGGNADERNA 41BILAGA 5 SEMINARIUM OM RESULTATEN AV PROJEKTET 463

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008SAMMANFATTNINGFastighetsbranschen står inför en utmaning, där lägre energi- och elanvändning måsteåstadkommas och dokumenteras. Boverkets byggregler (BBR 06) ställer sedan den 1 juli 2007krav när det gäller byggnaders energianvändning, vilket innebär en skärpning såtillvida attresultaten i verklig byggnad numera gäller. Fler skärpningar är att vänta framöver.Syftet med detta projekt har varit att ta fram, dokumentera och utvärdera erfarenheter vad gällerenergirelaterade tekniska lösningar för flerbostadshus. Dessa lösningar ska fungera under långtid och ha litet underhållsbehov. Målet är att erfarenheterna dels ska kunna fungera somunderlag för att finna och dokumentera sådana lösningar, dels ska kunna vara vägledande föråtgärder befintliga hus.Efterfrågningar har gjorts inom SABO-företagen, HSB, Riksbyggen och privata fastighetsägareför att få in goda exempel på byggnader byggda 1992–2004. En blankett skickades ut till deföretag som anmält sitt intresse och 11 byggnader valdes ut från de ca 20 inkomna svaren.Dessutom togs byggnaden Jöns Ols i Lund med som referens. Vid urvalet eftersträvadesbyggnader ur standardproduktion, dvs. byggnader som inte var extra påkostade i anslutning tillnågon bomässa eller något s.k. prestigeområde.Tänkbara hypoteser för att förklara den låga (eller höga) energianvändningen bearbetades.Eftersom många faktorer påverkar energianvändningen är det viktigt försöka hitta de faktorersom går att påverka och har stor inverkan samt de som gör att man kommer nära ideala(projekterade) förhållanden. Exempel på framgångsfaktorer, förutom tekniska systemfaktorersom typ av ventilationssystem och återvinning, bör kunna finnas inom följande delområden:• byggnadernas kvalitet• idrifttagningen• förvaltarorganisationen.Byggnaderna besöktes under en dag och följande mätningar genomfördes, där så var möjligt:• stickprovskontroll av klimatskärmens kvalitet genom tryckprovning ochtermografering i några lägenheter• kontroll av ventilationsflöden och inomhustemperatur i samma lägenheter• besök i undercentral och fläktrum.Att energianvändningen skiljer sig åt mellan likadana byggnader är mer regel än undantag.Detta har en rad orsaker, t.ex. noggrannhet vid uppförandet av en byggnad eller precisionen vidinjustering av husets installationer, men energianvändningen påverkas även mycket avboendevanorna.För att undersöka skillnader mellan likadana hus har en metod inom denna studie varit attförsöka likställa beteendefaktorer så långt möjligt, för att kunna hitta de skillnader i drift ochförvaltning mellan byggnaderna som påverkar energianvändningen. Två likadana byggnaderingår i studien, där skillnaderna i energiprestanda är anmärkningsvärda. I de likadana byggnadernai Malmkronan i Stockholm utgörs den stora skillnaden mellan byggnaderna främst av4

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008användningen av tappvarmvatten, vilken verkar vara mycket stor i hyresrättshuset (hus 2); dentotala vattenanvändningen är nästan dubbelt så stor i detta hus som i bostadsrättshuset (hus 1).Övriga uppmätta större skillnader i dessa båda hus gäller uppvärmningen, där underlaget dockinte riktigt räckte till för att fastställa orsaken, samt fastighetselen, där skillnaden troligen berorpå tvättstugans användning. Om byggnaderna uppförts enligt de nya byggreglerna skulletvättstugornas energianvändning kunna överföras till hushållsel. En korrigering för onormalthög varmvattenanvändning borde därför kunna medges för hyresrätteshuset.En erfarenhet från projektet är att det har varit trögt att få in efterfrågad information frånfastighetsägarna, vilket kan bero på att informationen ofta inte är så lättillgänglig. Att bidra medsådan information kräver tid från den vanliga verksamheten, vilken kan vara nog så stressande isig själv, och det kan vara svårt för förvaltare att ta sig denna tid – trots god vilja.Användningen av hushållsel är en relativt svår uppgift att få tag på, eftersom tillstånd krävs frånsamtliga boende. I vissa fall kan man i stället få en uppgift om byggnadens sammanlagdahushållsel från eldistributören.När arbetet med energideklarationerna blivit rutin och användandet av den s.k. e-Nyckeln tagitfart kommer denna typ av information att bli betydligt mer lättillgänglig, vilket kan underlättagenomförandet av eventuella uppföljningsprojekt.Resultaten från genomförda tryckprovningar visar att medelvärdet för de provade lägenheternaär ca 0,6 l/sm 2 vid 50 Pa, dvs. bättre än det gamla normkravet 0,8 l/sm 2 . I 25 procent av deprovade lägenheterna överskreds den gamla kravnivån. Stor betydelse här har lägenhetensplacering i byggnaden, dvs. hur stor klimatskärmsarea det uppmätta luftflödet ska dividerasmed. För att kunna dra några generella slutsatser om hela byggnadernas luftläckning behöverflertalet lägenheter provas om medelvärdet ska vara rättvisande och jämförbart mellan olikatyper av flerbostadshus.Tryckprovning tillsammans med termografering är ett alldeles utmärkt och beprövatpedagogiskt hjälpmedel för att kontrollera klimatskärmens värmeisolerande och lufttätandefunktioner. En förevisning för byggande personal tidigt i produktionsskedet kan höja kvalitetenavsevärt på resterande produktion. Metoder för tryckprovning av ett helt flerbostadshus behöverutvecklas för att få användbara indata till energiberäkningarna utifrån mätresultaten.Tryckprovningsresultatet kan visserligen användas direkt i en del beräkningsprogram men då påett schablonartat sätt.I dag saknas kvantifierade krav på maximalt tillåten luftläckning. Därför är det viktigt att tafram relevanta metoder och mått för att kunna ställa uppföljningsbara krav på byggnadernasutförande, samtidigt som man får fram relevanta indata till energiberäkningarna.Det är utomordentligt viktigt med ett fungerande energiuppföljningssystem och att någonperson har som uttalad uppgift att regelbundet bearbeta och analysera statistiken och geåterkoppling till organisationen. Flera av bostadsföretagen har sådana personer, några medinriktning att hitta fel i själva byggnaderna, t.ex. ”energijägarna” i Karlstad, medan andra kan hamer administrativ karaktär.5

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Som exempel kan nämnas att energiprestandan för Snöskatan i Norrtälje har förbättratsbetydligt sedan fastighetsbolaget tog beslut att säkerställa rätt innetemperaturer. Denpreliminära användningen av värme och varmvatten för 2007 är 108 kWh/m 2 , vilket kanjämföras med 2005 års värde på 133 kWh/m 2 och 2006 års värde på 124 kWh/m 2 .Cirka hälften av byggnaderna i studien klarar att hålla en lägre energianvändning änkravnivåerna i den nya byggnormen BBR 06. Byggnader med värmepump ligger som förväntatlågt när det gäller köpt energi, och de redovisade byggnaderna med värmepump har ävenförutsättning att klara de föreslagna kommande kraven för elvärmda byggnader (55/75 kWh/m 2för södra/norra klimatzonen). Dessa krav var ute på remiss 2006.En del anmärkningsvärda data har kommit fram, som inte kan förklaras tillfredsställande medden information som finns tillgänglig. Man kan alltså inte avgöra om det är fel i byggnaden ellerfel på mätaren.En jämförelse mellan de energiberäkningar som finns för sju av byggnaderna visar att fem avberäkningarna stämmer överens med uppmätta värden inom ca tio procents skillnad, vilketmåste betraktas som ett resultat över förväntan. I en byggnad underskattas dockenergianvändningen med ca 30 procent och i en överskattas den med nästan 50 procent. Dessabyggnader är de två projekten med likadana byggnader, där beräkningsresultaten (åtminstonesumman) stämmer ganska bra med uppmätta värden för de andra likadana husen.6

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 20081 INLEDNINGFastighetsbranschen står inför en utmaning där man både måste kunna åstadkomma ochdokumentera lägre energi- och elanvändning.Normkraven på energianvändning i Boverkets Byggregler (BBR) har under 1990-talet och deförsta sex åren på 2000-talet i motsats till detta lättats, t.ex. har lufttäthetskravet minskat genomatt beräkningen av omslutningsarea förändrats. I BBR 06 ställs nya krav på byggnadersenergianvändning sedan den 1 juli 2007, vilket innebär en skärpning såtillvida att resultat iverklig byggnad gäller. Fler skärpningar är att vänta framöver.Under senare år har undersökningar i experimentbyggda småhus från 1980-talet visat en ökadenergianvändning för dessa hus pga. byte eller bortkoppling av installationer samt tillbyggnaderoch ägarbyten. Motsvarande undersökningar för flerbostadshus saknas. Vissa statistiskaundersökningar har visat att nybyggda flerbostadshus kan ha högre energianvändning än äldre,och en undersökning visar att energianvändningen varierar kraftigt även när det gäller nybyggdaflerbostadshus (se figur 1 nedan).Energifrågorna har återigen kommit i fokus genom energideklarationer och nya byggregler. Dethar blivit allt viktigare att hitta bra prognosmetoder för energianvändning samt tekniska systemför byggnader och installationer som håller utlovade prestanda under lång tid. För att återupptatrenden med allt mer energieffektiva flerbostadshus är det viktigt att ta till vara tidigareerfarenheter och att lyfta fram goda exempel.??Figur 1Varierande energianvändning för 2003 i flerbostadshus byggda mellan 1993 och2002 (källa: SABO-utredningen Energiförbrukning i nybyggda flerbostadshus från2006).Orsaken till den varierande och eventuellt ökande energianvändningen bör utredas, inte minstpga. att bygg- och driftskostnaderna har ökar kraftigt. Därtill gör bristen på lägenheter i vissaområden att finns ett stort behov av nyproducerade flerbostadshus.7

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 20082 SYFTE OCH MÅLSyftet med detta projekt har varit att ta fram, dokumentera och utvärdera erfarenheter när detgäller energirelaterade tekniska lösningar för flerbostadshus. Dessa lösningar ska kunna fungeraunder lång tid och ha litet underhållsbehov.Målet är att erfarenheterna dels ska fungera som underlag för att finna och dokumenteraeffektiva tekniska lösningar som kan tillämpas för nya flerbostadshus, dels ska kunna varavägledande för åtgärder i befintliga hus.3 GENOMFÖRANDE3.1 Statistik och urvalEfterfrågningar inom SABO-företagen, HSB, Riksbyggen och privata fastighetsägare gjordesför att få in goda exempel på byggnader byggda 1992–2004. Dessa efterfrågningar gjordesgenom utskick, annonsering på SABOs hemsida samt direktkontakter med personer påbostadsföretagen och bostadsrättsorganisationerna. En blankett togs fram, vilken efterfrågadevissa basdata och energianvändning för 2005 och 2006. Blanketten skickades ut till de företagsom anmält sitt intresse, och elva byggnader valdes ut ifrån de ca tjugo inkomna svaren.Dessutom togs byggnaden Jöns Ols i Lund med som referens.Vid urvalet eftersträvades byggnader ur standardproduktion, dvs. byggnader som inte var extrapåkostade i anslutning till någon bomässa eller något s.k. prestigeområde.Krav på objekten var att husen skulle vara väl fungerande och väl dokumenterade samt attenergianvändningen skulle vara låg och inneklimatet gott. Statistik på energianvändning förfastighetsel, värme samt tappvarmvatten (och hushållsel om möjligt) skulle finnas tillgänglig.Blankettsvaren följdes upp genom kontakter med fastighetspersonal för att bekräfta lämnadeuppgifter och för att kontrollera att byggnadens användning var normal utan speciellaomständigheter, t.ex. att huset var obebott eller innehöll en stor andel lokaler eller garage.Eftersom urvalet byggnader i undersökningen var begränsat har alla typer av tekniklösningarinte kunnat studeras.3.2 Hypoteser och prövningTänkbara hypoteser för att förklara den låga (eller höga) energianvändningen bearbetades.Eftersom många faktorer påverkar energianvändningen är det viktigt att hitta de faktorer somhar stor inverkan respektive de faktorer som gör att man kommer nära ideala (projekterade)förhållanden. Faktorerna ska även vara möjliga att påverka av den som projekterar, bygger ellerförvaltar fastigheten. Exempel på framgångsfaktorer – förutom tekniska systemfaktorer som typav ventilationssystem och återvinning – bör kunna finnas inom följande delområden:• byggnadernas kvalitet• idrifttagningen• förvaltarorganisationen.8

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008De aspekter man bör undersöka är om något skede i processen är viktigare än andra samt om detfinns ”bonuseffekter” av olika slag.Hypoteser har ställts upp efter samråd i referensgruppen (hypoteserna redovisas nedan indelat iolika byggskeden). Även metoder för verifiering har föreslagits. I första hand har befintligttillgängligt material insamlats. Kompletterande tillfälliga mätningar har sedan utförts i de flestaav byggnaderna. Hypoteserna har konkretiserats i en mer detaljerad checklista (se tabell 1 nedansamt bilaga 3).Tabell 1 Checklista för hypotesprövningen.ProjekteringStälldes krav på nivån på energianvändningen, och i så fall i vilket skede?Utfördes energiberäkningar? Av vem – A, K eller VVS?Systemval för installationer – små förluster och höga verkningsgraderKonstruktionsval – lufttäthet och värmeisolering inkl. köldbryggorSamordning mellan bygg- och installationsteknikKompletterades bygghandlingarna med krav på utförandekontroll?ByggandeKände entreprenören till eventuella krav på utförande och kontroller vidkostnadsberäkning och anbud?Bra utförd lufttäthet och värmeisoleringInstallationer – rätt utfördaInformerades byggnadsarbetarna om vikten av utförande på isoleringsarbeteoch lufttätning?Bra idrifttagningDriftenFinns energistatistik med uppföljning? Manuellt eller meduppföljningsprogramvara?Hantering av klagomål – feldiagnoser och felavhjälpningBibehållen ”rätt” innetemperatur och luftomsättningByggnaderna besöktes under en dag. Följande undersökningar och mätningar genomfördes, därså var möjligt:• stickprovskontroll av klimatskärmens kvalitet genom tryckprovning ochtermografering i några lägenheter• kontroll av ventilationsflöden och inomhustemperatur i samma lägenheter• besök i undercentral och fläktrum.Vid besöken genomgicks ritningar samt övrig tillgänglig relevant information. Materialförsöktes även samlas in för ”baklängesberäkning” av energianvändningen för att på så sättkunna analysera eventuella skillnader mot uppmätta värden. Några likadana byggnader med tillsynes stor skillnad i energianvändningen noterades och bearbetades ytterligare.Insamlade data analyserades i syfte att bekräfta eller förkasta uppställda hypoteser omenergianvändningen. Slutligen jämfördes resultatet med beräknade börvärden vid standardiseratboende vad gäller de befintliga husen i förhållande till de nya byggreglerna.9

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 20084 STUDERADE BYGGNADERVid urvalet har eftersträvats att få med byggnader ur standardproduktion, dvs. sådana som intebyggts med extra påkostat utförande i samband med någon bomässa eller i något s.k.prestigeområde. (En sammanställning över insamlad basinformation redovisas i bilaga 2, bilderpå byggnaderna finns i bilaga 4.)5 RESULTATFöljande tre faktorer med stor inverkan på byggnadernas energianvändning fanns med iprojektansökan:• byggnadernas kvalitet• idrifttagningen• förvaltarorganisationen.Dessa faktorer behöver dock brytas ner i verifierbara delar som kan kontrolleras ochkvantifieras för att man ska kunna dra några slutsatser. Inom projektet togs en speciellchecklista fram för detta ändamål. Ambitionen var att checklistan skulle täcka in bådefaktamässiga och mjukare faktorer, t.ex. motivation och organisation.5.1 DatainsamlingDen första etappen av projektet utgjorde en test på hur lätt det är att få tag på information omobjekten och i vilken mån fastighetsägarna har möjlighet att bidra med att få fram denna. Mednågra undantag har det varit svårt att få fram efterfrågad information, speciellt frånprojekterings- och byggskedena, samt att få utskickade blanketter ifyllda i retur.För några byggnader har energiberäkningar genomförts redan i program- ellerprojekteringsskedet, men för de byggnader där man inte genomfört någon energiberäkning hardet varit mycket svårt att få tillräckliga indata för att göra nya beräkningar. För att kompletterahade därför ytterligare tid behövs på plats för att dokumentera byggnads- ochinstallationstekniska parametrar och inomhustemperaturer samt studera relationsritningaravseende planer, fasader, sektioner och byggnadsdetaljer.5.2 Byggnadens kvalitetMed byggnadens kvalitet menas här i första hand energiförlusterna genom klimatskärmen.Dessa förluster kan minska genom en lufttät och välisolerad byggnad, inräknat köldbryggor. Ien bra byggnad ligger de verkliga förlusterna nära de förväntade, dvs. utförandefelen är små ochinomhustemperaturen den förväntade.För att dokumentera och försöka kvantifiera klimatskärmarnas kvalitet har fyra metoder använts– tryckprovning, termografering, tidigare boendeenkäter samt intervjuer. Nedan redovisas ochkommenteras även metodernas resultat.5.2.1 TryckprovningMätningar av luftläckning i klimatskärmar enligt tryckprovningsmetoden har utförts sedan1970-talet och krav på maximal luftläckning i nya byggnader kopplat till metodresultat har10

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008funnits sedan Svensk Byggnorm (SBN) 1975 trädde i kraft 1978 och gällde fram till den 30 juni2007, när BBR 06 började gälla fullt ut och det specifika kravet försvann. För mätningarna finnsett standardiserat förfarande i SS-EN 13829.Kravnivåer och normaliseringsvärden har varierat mellan olika perioder och olika versioner avbyggregler. Det senaste kravet för bostäder var 0,8 l/sm 2 som medelvärde av över- ochundertryck vid 50 Pa tryckskillnad. Arean avser omslutande klimatskärmsarea med sammadefinition som för beräkning av U-medelvärde (A om ).Tryckprovningar genomfördes i några lägenheter per objekt (se tabell 2). Inga resultat finnsdock för Jöns Ols. I sex provade lägenheter överskreds kravet enligt tidigare byggregler.Resultaten varierar kraftigt, främst beroende på metoderna för att beräkna luftläckningen. Vidberäkningen ska det uppmätta luftflödet vid 50 Pa divideras med klimatskärmens area förlägenheten, vilket varierar mer än uppmätt flöde beroende på om lägenheten ligger i ett hörneller i mitten av byggnaden. För att kunna dra några generella slutsatser om hela byggnadensluftläckning behöver emellertid flertalet lägenheter provas för att medelvärdet ska vararättvisande och jämförbart mellan olika typer av flerbostadshus.Tabell 2 Resultat från tryckprovningar av lägenheterna enligt standard. Luftläckning avsermedelvärdet av över- och undertryck i l/sm 2 vid 50 Pa.ByggnadsbeteckningResultat förlägenheterna, l/sm 2 Medel AnmärkningMalmkronan 1 0,2 0,71 0,46Malmkronan brf 0,7 1,01 0,86Snöskatan 0,38 0,48 0,89 0,58Grundström 1a 1,02 1,02 1,06 1,03Getfoten 0,26 0,31 0,68 0,42Järpen 15 0,42 1,61 1,67 1,23 Med öppna springventilerJöns OlsIngen mätningPilsbo 1 0,19 0,61 0,40 FTX-ventilationPilsbo 2 0,38 0,47 0,43 FTX-ventilationStiby 0,42 0,49 0,71 0,54Fridensborg 4 0,64 0,84 0,74Ådala 5,6 0,76 0,76Medel för alla 0,62 Exkl. JärpenMedelvärdet för de provade lägenheterna var ca 0,6 l/sm 2 vid 50 Pa, med en spridning mellan0,2 och 1,1. De flesta lägenheterna provades även med öppna springventiler, vilket gav ettgenomsnittligt resultat på 1,3 l/sm 2 vid 50 Pa undertryck. Detta innebär att öppningsarean förtilluftsventilerna i de frånluftsventilerade husen står för ungefär häften av otätheterna (genomklimatskärmen och invändig luftläckning).5.2.2 TermograferingTermografering med IR-känslig värmekamera har utförts i byggnader sedan de förstaenergikriserna på 1970-talet. Från början togs värmebilderna från utsidan av byggnaderna,eftersom utrustningen var stor och klumpig. När kamerorna blev mindre och mer portabla (medpirra) kunde man dock få fram ett mer pålitligt resultat när man använde värmekameran frånbyggnadernas insida. En standardiserad metod finns numera beskriven i ISO 6781:1983. Detfinns även en certifiering av termograförer.11

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008I dag är utrustningen i storlek som en större digitalkamera, och den kräver inte heller kylningmed flytande kväve, vilket den äldre utrustningen behövde. Priset för en värmekamera ärdessutom endast en bråkdel av priset för de gamla utrustningarna.Värmekameran mäter temperaturstrålning från ytor där små skillnader i temperatur kan avläsas,medan den absoluta temperaturnivån kan behöva en referensmätning med yttemperaturgivareför noggrant fastställande.Termograferingar i byggnaderna utfördes i samband med tryckprovningarna, då ett kontrolleratundertryck på ca 20 Pa kunde åstadkommas. En del svaga punkter i byggnaderna återfanns, mendessa var inte av så generell omfattning att det kunde förklara en ökad energianvändning. (Ettexempel redovisas i figur 2. Fler exempel på tagna termograferingsbilder finns i bilaga 1.)Figur 2Dokumentation av problem med termisk komfort pga. tilluftsöppning i direktanslutning till fönsterbänk av marmor.5.2.3 Tidigare boendeenkäter om termisk komfortEndast ett objekt redovisade resultat från boendeenkät och i denna förekom klagomål på dentermiska komforten. Huvudorsaken till detta var att tilluftsventilen hade placerats precis underen fönsterbänk av marmor, vilken därför kyldes ner kraftigt (se figur 2).5.2.4 Intervjuer om projektering och byggandeFlera av objekten i undersökningen har arbetat med mål för minskad energianvändning:– Referensprojektet Jöns Ols har haft en uttalad målsättning att halvera den specifikaenergianvändningen jämfört med Lunds Kommuns Fastighets ABs övriga byggnader.– Järpen i Karlstad har haft en uttalad målsättning att vara ett lågenergihus genom enlufttät och välisolerad klimatskärm.– Husen Fridensborg och Ådala i Vaggeryd har haft målsättningen att göras välisolerademed föreskrivna isolertjocklekar och fönster.– Stiby i Sölvesborg har haft en målsättning med låg energianvändning, främst för attundvika FTX-ventilation.12

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Därtill har byggnaderna i Stockholm utförts enligt Stockholms Stads program för ekologisktbyggande, vilket har inneburit något strängare kravnivå än de då gällande byggreglerna. Enklasystem har valts utan återvinning på ventilationsluften.Husen i Pilsbo i Sigtuna och Snöskatan i Norrtälje byggdes utan annan målsättning än attuppfylla myndighetskraven; solfångaren för tappvarmvatten i Norrtäljehuset var t.ex. ett resultatav ett styrelsebeslut.En utökad kontroll av arbetets utförande genomfördes i Karlstad, bl.a. genom attfastighetsbolaget täthetsprovade i stort sett alla lägenheter, vilket entreprenören visste om iförväg.5.3 IdrifttagningIngen dokumentation om injustering och inreglering av värmesystemet har inkommit inämnvärd utsträckning. Aktuell temperaturfördelning inom byggnaderna har efterfrågats mensådan har inte varit tillgänglig, med ett par undantag, och i Sölvesborgshusen fanns högt ställdakrav på idrifttagning och inkörning.Inte heller boendeenkäten visar några ojämnheter i inomhustemperaturer mellan olikalägenheter i byggnaden.5.4 FörvaltarorganisationDe flesta förvaltare i studien använder någon typ av statistikprogram för att mäta och följa uppenergianvändningen och KBAB i Karlstad har anställda s.k. energijägare med uppgift attövervaka energianvändningen och åstadkomma besparingar. Även Roslagsbostäder m.fl. harpersonal med särskilt ansvar och avsatt tid för energiuppföljning.De flesta uppger att man inte regelmässigt höjer shuntkurvan vid klagomål på låginnetemperatur. I stället försöker man att hitta fel i byggnaden eller inregleringen och åtgärdafelen. Någon använder temperaturloggning för att dokumentera problemet med manuellt insattagivare eller inbyggda referensgivare i en eller fler lägenheter.Inomhustemperaturer mättes i samband med lägenhetsmätningarna. I några fall uppmättesrelativt höga inomhustemperaturer, men detta berodde i första hand på solinstrålning genomfönstren under vårvintern, när mätningarna genomfördes.Även ventilationsflöden uppmättes i samband med besök i lägenheter. Mätresultatet stämde ihuvudsak med projekterade värden och erhållna OVK-protokoll.13

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 20086 BYGGNADERNAS MEDIEANVÄNDNING6.1 Energianvändning – statistik – jämförelse med energiberäkningarDet är svårt att jämföra med gammal mediestatistik som normaliserats per m 2 om man inte kankorrigera för de olika areabegreppen på ett pålitligt sätt. Eftersom A temp -måttet är nytt saknasdetta för de flesta befintliga byggnader. Ett försök att ta fram en omräkningsfaktor från boarea(BOA) och lokalarea (LOA) har gjorts inom ett projekt inom Boverkets praktikergrupp.Provmätningar visade stor spridning mellan olika flerbostadshus. De konverteringsvärden somBoverket publicerat för att beräkna energiprestanda i energideklarationen när det inte finnsnågon uppmätt A temp är 1,25 för byggnader med uppvärmd källare och 1,15 för byggnader utanuppvärmd källare. Dessa faktorer har tillämpats i diagrammen för byggnader där A temp -areaninte var uppmätt. För radhusen eller motsvarande småhusliknande byggnader gjordeskorrigering i detta projekt endast genom att arean för undercentraler lades till.6.1.1 NormalårskorrigeringNoggrannheten på uppmätta värden påverkas förutom av mätarens noggrannhet och konditionockså av att olika metoder för normalårskorrigering används och att avläsningen kan varamanuell eller automatisk. I figur 3 nedan visas årskurvor för 2006 för Malmkronan på uppmättoch korrigerad fjärrvärme från dels energileverantören som har automatisk avläsning, delsfastighetsägaren som har manuell avläsning. Korrigeringsmetoderna skiljer sig åt, vilket tydligtses för månaderna mars (som var en kall månad) och september (som var en mycket varmmånad). Även uppmätt energianvändning skiljer sig för mars och juni.Mot bakgrund av vilka värden som används kan olika slutsatser dras vid t.ex. månadsvisdriftuppföljning.Energianvändning [MWh/månad]50403020100Figur 31 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12MånadSkillnader i korrigeringsmetod mellan energileverantör och fastighetsbolaget,exempel från Malmkronan.Uppmättanvändningenligt FBUppmättanvändningenligtFortumKorrigeradanvändningenligt FBKorrigeradanvändningenligtFortum14

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 20086.1.2 EnergiprestandaI figur 4 nedan visas byggnadernas energiprestanda, dvs. summan värme, varmvatten ochfastighetsel, i kWh/m 2 A temp enligt definitioner i BBR och energideklarationerna.I samma figur lades linjer in för jämförelse med nybyggnadskravet i BBR 06 in för södra ochnorra Sverige – 110 respektive 130 kWh/m 2 . Endast Karlstadsbyggnaden Järpen ligger i dennorra klimatzonen. Hälften av byggnaderna klarar kravnivåerna.Energiprestanda180,0160,0140,020052006Beräknat120,0kWh/m 2100,080,060,040,020,00,0Malmkronan 1Malmkronan brfSnöskatanGrundström 1aGetfotenJärpen 15Jöns OlsPilsbo 1Pilsbo 2StibyFridensborg 4Ådala 5,6MedelFigur 4Byggnadernas energiprestanda, dvs. summa värme, varmvatten och fastighetsel föråren 2005 och 2006, normalårskorrigerade värden för respektive ort.Energiberäkningar finns för sju av byggnaderna (se figur 4). Fem av beräkningarna stämmeröverens med uppmätta värden inom ca 10 procents skillnad. I en byggnad underskattas dockenergianvändningen med ca 30 procent och i en byggnad överskattas den med nästan 50procent, vilket är anmärkningsvärt. (En närmare analys av skillnaderna visas i avsnitt 8.6.)Figur 5 nedan visar uppdelningen mellan värme, varmvatten, fastighetsel och hushållsel för2006, så långt data har erhållits. Indata för varmvatten finns endast för några byggnader.Varmvattnet avser energibehov för tappvarmvatten, beräknat utifrån antalet m 3 varmvatten somuppmätts. Varmvattenbehovet har dragits av från värmeanvändningen, vilket dock blirmissvisande för byggnaderna med solfångare och värmepumpar.15

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Köpt energi 2006200,0180,0160,0140,0HushållselFastighetselVarmvattenVärmekWh/m 2120,0100,080,060,040,020,00,0Malmkronan 1Malmkronan brfSnöskatanGrundström 1aGetfotenJärpen 15Jöns OlsPilsbo 1Pilsbo 2StibyFridensborg 4Ådala 5,6MedelFigur 5Köpt energi i kWh/m 2 A temp för 2006, korrigerat till normalår. Energibehov förtappvarmvatten visas för de byggnader som har mätare, annars ingår det i värme.Den redovisade andelen tappvarmvatten blir för stor för byggnaderna medvärmepump. Hushållsel visas för de byggnader där mätvärden gick att få tag på.Uppmätta medelvärden för 2005 och 2006 visas i tabell 3 nedan. Medelvärdet påenergiprestanda ligger på 107 kWh/m 2 , alltså i paritet med det nya BBR-kravet. Järpen ingårinte i detta medelvärde, eftersom den fastigheten byggdes 2005. Det bör även beaktas attbyggnadernas värmeanvändning normalårskorrigerats för respektive ort men att ingengeografisk korrigering har genomförts.Tabell 3Uppmätta medelvärden för värme och varmvatten, fastighetsel och hushållsel för destuderade byggnaderna 2005 och 2006 (normalår).kWh/m 2Värme och varmvatten 95Fastighetsel 12Hushållsel 36Vid beräkning av en byggnads energiprestanda enligt Boverkets riktlinjer ska inteelenergianvändningen i gemensamhetstvättstugor inräknas i fastighetselen, vilket inte kunnatkorrigeras för i detta projekt. Fastigheternas energiprestanda för dessa byggnader ser därmednågot sämre ut en vad en beräkning enligt Boverkets riktlinjer skulle visa, eftersom fem av tolvbyggnader i urvalet har gemensamhetstvättstuga.6.2 VattenanvändningAnvändningen av kallvatten har undersökts och resultatet redovisas i figur 6 nedan.Vattenanvändningen har slagits ut i liter per m 2 A temp och år. En stor spridning erhölls, vilketvar väntat. Resultatet kan jämföras med en ny undersökning av inmatade data till e-Nyckeln(Sjögren 2007), vilken visade ett medelvärde på 1 711 l/(m 2 BOA + LOA) och år, vilket16

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008omräknat skulle innebära ca 1 267 l/m 2 A temp och år. Detta kan jämföras med det uppmättamedelvärdet för dessa byggnader, 1 257 l/m 2 A temp .Kallvatten per lägenhet och år18016014020052006m 3 per lägenhet120100806040200Malmkronan 1Malmkronan brfSnöskatanGrundström 1aGetfotenJärpen 15Jöns OlsPilsbo 1Pilsbo 2StibyFridensborg 4Ådala 5,6MedelFigur 6 Uppmätt kallvattenanvändning för byggnaderna i l/m 2 A temp , 2005 och 2006.I Snöskatan i Norrtälje är en stor andel av de boende äldre och det finns få hushåll medbarnfamiljer, vilket skulle kunna förklara den mycket låga vattenanvändningen. Ävenhushållselanvändningen är liten i dessa byggnader (enligt samtal med Norrtälje Energi 2007).7 FÖRDJUPAD ANALYS AV LIKADANA BYGGNADERAtt energianvändningen mellan likadana byggnader skiljer sig åt är mer regel än undantag,eftersom energianvändningen påverkas mycket av kvaliteten på utförandet i byggskedet,injustering av befintliga värme- och ventilationssystem samt boendevanorna.I denna studie har beteendefaktorer så långt som möjligt dokumenterats för att öka möjlighetenatt hitta skillnader mellan byggnaderna av teknisk eller förvaltarinriktad natur. Förhoppningenvar att lättare få fram t.ex. förvaltningens betydelse när byggnaderna tekniskt och brukarmässigtsett var lika.Två par likadana byggnadsprojekt ingår i studien, och uppnådda resultat redovisas i dettakapitel. (Ytterligare byggnadsfakta finns i bilaga 2.)7.1 MalmkronanMalmkronan består av två likadana punkthus med 8 våningar och vardera 30 lägenheter. Husenligger i Hässelby strand, Stockholm, och inflyttning skedde i slutet av 2004 (se bilder i bilaga4). Samma byggsystem och entreprenör användes. Det ena huset byggdes som bostadsrätt (hus1) och det andra som hyresrätt (hus 2) åt Familjebostäder. Förutom lägenheter innehållerbyggnaderna även undercentral, tvättstuga, el/telerum samt kall- och varmförråd.17

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Byggnaderna är anslutna till fjärrvärme. Radiatorsystemet är utfört som tvårörssystem medtermostatventiler. Frånluftsventilationssystem med tilluftsradiatorer och utan värmeåtervinninghar installerats. Fläktarna är varvtalsreglerade via tryckgivare samt utetemperaturgivare. Kökenär försedda med spiskåpor med timerstyrda forceringsspjäll. Tvättstugan ventileras med enkanalfläkt och avluften blåses ut genom markavloppsrör.I undercentralen har man installerat två frånluftsfläktar – en som betjänar själva undercentralenoch en som ventilerar el/tele-rummet.Husens klimatskärmar består av följande:– betongplatta på mark, värmeisolering– bärande ytterväggar av betongsandwich– bärande lägenhetsskiljande väggar av betong– treglasfönster– vindsbjälklag med håldäcksbjälklag, värmeisolering och förrådsgolv.7.1.1 Skillnader mellan byggnadernaÄven likadana byggnader skiljer sig åt när det gäller olika faktorer – de som funnits redovisasnedan. Skillnaderna mellan byggnaderna har sedan bearbetats av Said (2008), där delar avinformationen i detta avsnitt hämtats.Utrustning i tvättstuganTvättstugorna är belägna på bottenplanen vid entrén i respektive hus. I varje tvättstuga finns enmangel, två tvättmaskiner, en torktumlare och ett torkskåp, men produktvalet är olika, ochhyresrättshuset har eleffektivare utrustning, förutom torkskåpet.Den stora skillnaden är användningen av tvättstugorna, där tvättstugan i hyresrättshuset användsnästan kontinuerligt, medan den används mycket sparsamt i bostadsrättshuset, delvis beroendepå att de flesta boende har egna tvättmaskiner i lägenheterna.Komfortgolvvärme i vissa badrumI bostadsrättshuset fanns komfortgolvvärme som tillval i vissa badrum, vilken var kopplad tillhushållselen.Alla lägenheter kunde inte kontrolleras i detta avseende, men sju lägenheter identifierades medgolvvärme och fem lägenheter utan. Mätaravläsningar utfördes med 20 dagars mellanrum inovember 2007. Uppmätt skillnad mellan dessa grupper motsvarar ca 1 200 kWh skillnad perlägenhet i den årliga hushållselanvändningen. Underlaget är dock för litet för att dra någralängre slutsatser.Inglasade balkongerI bostadsrättshuset fanns inglasade balkonger som tillval; 15 av de 30 lägenheterna hade detta.Balkongernas inverkan på energianvändningen kan vara både positiv och negativ, beroende påhur balkongen och balkongdörren används.18

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Utrustning i undercentralViss skillnad när det gäller utrustningen i undercentralen finns. Familjebostäder använder enegen standard i hyresrättshuset, medan Fortums standardundercentral används ibostadsrättshuset. Familjebostäders driftcentral är uppkopplad via en datoriserad undercentral(DUC). Det är osäkert om detta inverkar märkbart på skillnaden i energianvändningen; rättinställda börvärden borde vara viktigare.FörvaltningOlika förvaltningsorganisationer sköter om husen. Någon inverkan av detta har inte kunnatdokumenteras.Boende och boendeformI hyresrättshuset bor totalt sett fler personer (ca 70 personer enligt boendeenkäten) och flerbarnfamiljer än i bostadsrättshuset, och i det sistnämnda är medelåldern högre. Ungefär 50personer bor i bostadsrättshuset enligt kontaktpersonen i byggnaden.Givetvis har de som bor i en bostadsrättsförening större drivkrafter att hålla nereenergianvändningen än de som bor i hyresrätter utan individuell mätning. Det är också troligt attmånga äldre boende i bostadsrättshuset har flyttat från villaboende, där man betalatdriftskostnaderna direkt.För att utreda vilken av faktorerna antalet boende, boendeform eller de boendes ålder som ärden viktigaste förklaringsfaktorn för energianvändningens behövs dock mer detaljerade och meromfattande studier.Energi- och vattenanvändningEnergianvändningen för uppvärmning och tappvarmvatten har sedan inflyttning varit högre förhyresrättshuset än för bostadsrättshuset. Den årliga skillnaden är ca 85 MWh (ca 45 kWh/m 2 ),(se figurerna 4–5, samt mer i detalj i figur 7 nedan).19

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008361550348279783Hus 2Uppvärmning VarmvattenFastighetselHushållselHus 1UppvärmningFastighetselVarmvattenHushållselFigur 7 Energianvändning för Malmkronans byggnader uppdelat på olika poster, kWh/m 2och normalår. Hus 1 är bostadsrättshus och hus 2 är hyresrättshus.Som syns i figur 7 är den stora skillnaden mellan byggnaderna användningen avtappvarmvatten, vilken verkar vara mycket stor i hyreshuset. Volymmätningen av varmvatteni hyresrättshuset indikerar att varmvattendelen är 49 procent av den totala vattenanvändningenför byggnaden, vilket är en hög andel jämfört med andra referenser (t.ex. Sjögren 2007), sompekar på ca 38 procent. Den totala vattenanvändningen är dessutom nästan dubbelt så stor ihyresrättshuset som i bostadsrättshuset.Om byggnadernas energiprestanda beräknas enligt de nya byggreglerna skulle tvättstugornasenergianvändning kunna hänföras till hushållsel. Dessutom borde en korrigering för onormalthög varmvattenanvändning kunna göras för hyresrättshuset.Övriga uppmätta större skillnader gäller värmen och fastighetselen, medan hushållselen endastskiljer sig åt lite.Energianvändning för fjärrvärme samt fastighetsel mäts varje timme. Vi valde ut april 2007 föratt jämföra byggnadernas energileveransprofiler över dygnet. När jämförelsen påbörjades vardet nämligen den enda månad där samtidiga timvärden för de bägge byggnaderna kunde fåsfram.Resultatet visar en tydlig skillnad i energianvändning mellan husen, där hyresrättshuset visar enbetydligt högre energianvändning nästan alla timmar i månaden med undantag för kl. 05.00nästan varje dag, då det motsatta gäller. Alla timmar fanns dock inte med i underlaget frånFortum pga. frekventa avbrott i mätserierna.20

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008I figur 8 nedan visas energianvändningen för fjärrvärme och fastighetsel från kl. 02.00 den 1april 2007 fram till kl. 08.00 den 2 april 2007. Även utetemperaturen har lagts in i figuren.kWh per timme908070605040302010Fjv Hus 2Fjv Hus 1F-el Hus 2F-el Hus 1Utetemp02007-04-01 02002007-04-01 06002007-04-0110002007-04-0114002007-04-0118002007-04-0122002007-04-0202002007-04-020600Figur 8 Fjärrvärme och fastighetsel för hyresrättshuset (hus 1) och bostadsrättshuset (hus 2),söndagen den 1 april 2007 kl. 02.00 till den 2 april 2007 kl. 08.00I figur 8 kan man utläsa stora svängningar i fjärrvärmeleveransen som inte överensstämmer medsvängningarna i utetemperaturen. Således är det användningen av varmvatten som orsakarenergiuttagen, och då troligtvis i tvättstugan.VärmeåtgångOm man undantar varmvattenanvändningen beror värmeåtgången på energiförluster pga.transmission, ventilation, luftläckning och vädring, och förlusternas storlek styrs avinnetemperaturen. Tillskottsvärme från i huvudsak solinstrålning, personer och elanvändningtäcker delar av förlusterna.För att få en uppfattning om huruvida innetemperaturen skiljer sig mellan byggnaderna,genomfördes temperaturmätningar i tre utvalda lägenheter per byggnad med registrering varfyrtionde minut mellan 17 och 29 oktober 2007 (Said 2008). Resultaten visar attmedeltemperaturskillnaden mellan byggnaderna är en halv grad (se tabell 4). Innetemperaturenvar ganska jämn över tiden i lägenheterna, vilket indikerar att man inte hade långavädringsperioder i dessa lägenheter.21

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Tabell 4Hus 1(bostadsrätt)Hus 2(hyresrätt)Uppmätt medeltemperatur i tre lägenheter per byggnad under en tvåveckorsperiod.2 rum och kök 3 rum och kök 4 rum och kök MedelSovrururum1 rum 2 rum rum 1 rum 2 rum 3Vardags-Sov-Sov- Vardags-Sov-Sov-Sov- Vardagsrum°C21,0 21,7 23,0 - 22,4 21,6 21,7 22,1 21,6 21,922,7 22,0 21,8 22,9 21,6 22,4 22,6 22,9 22,2 22,4Den halva graden i temperaturskillnad som finns mellan husen förklarar endast en liten del, ca 3kWh/m 2 , av den högre värmeanvändningen i hyresrättshuset. Det finns heller inget underlag föratt säga att transmissionsförlusterna genom klimatskärmen eller luftläckningen skulle varastörre i hyresrättshuset.Husens inställda styrkurvor för framledningstemperatur skiljer sig något från varandra (se tabell5). Tabellen visar sambandet mellan utetemperatur och kompenserad framledningstemperatur.Inställningsvärdena förklarar inte den högre uppmätta inomhustemperaturen i hyresrättshuset.Tabell 5 Inställningsvärden för styrkurvor för framledningstemperaturen.BostadsrättshusetHyresrättshusetUtetemperatur Kompenserat börvärde Utetemperatur Kompenserat börvärde-20°C 64 -20°C 65-10°C 58 -10°C 535°C 47 0°C 4520°C 18 20°C 20Ventilationsförlusterna borde inte skilja sig åt, enligt de luftflöden som redovisas i OVKprotokollet.Dock kan tiden med forcerad ventilation skilja sig åt mellan husen. Återstår görförklaringen att det finns en skillnad i vädringsbeteende.I hyresrättshuset har en enkätundersökning enligt Stockholmsmodellen genomförts med 73procents svarsfrekvens. Två frågor i enkäten behandlar vädring och svaren redovisas nedan:Hur ofta vädrar du under eldningssäsongen?Dagligen Cirka 1 gång per vecka Någon gång per månad Sällan/aldrig45 % 32 % 9 % 14 %När du vädrar, vädrar du då oftast genom att ha…öppet helanatten/dagenöppet någratimmarkorsdrag någraminuteraldrig kombinerarolika sätt9 % 45 % 36 % 9 % 0 %Tyvärr finns inget enkelt och pålitligt sätt att räkna om vädringsfrekvensen till luftomsättning,eftersom man då även måste precisera hur mycket fönstren är öppnade. Man kan dockkonstatera att nio procent troligen aldrig vädrar medan nio procent har öppet minst halva dygneti hyresrättshuset. Ingen information finns för bostadsrättshuset.22

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008FastighetselI fastighetselen ingår trapphusbelysning, fläktar, tvättstuga, undercentral och hissar. En separatelmätare för gemensam gatubelysning mellan husen finns i bostadsrättshuset, men denna räknasinte in i fastighetselen för byggnaderna.Fastighetselen skiljer sig mycket åt mellan husen –19 000 kWh respektive 34 300 kWh förbostadsrättshuset respektive hyresrättshuset de senaste tolv månaderna, vilket motsvarar 8respektive 15 kWh/m² och år. Den stora skillnaden beror troligen på den mycket störreanvändningen av tvättstugan i hyresrättshuset (se figur 9).Förbrukning [KWh/dag]180150120906030Hus 2Hus 10Figur 91 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29DagFastighetselanvändning under april 2007 för bostadsrättshuset respektivehyresrättshuset.För att undersöka skillnaden noggrannare och se vilka tider det råder störst skillnad ienergianvändningen studerades dygnsprofiler för april 2007. Jämförelsen visar en högfastighetselanvändning i hyreshuset mellan kl. 09 och 20 – då är skillnaden stor mellan husen.Figur 10 nedan visar användningen av fastighetsel söndagen den 1 april 2007.23

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 20081412070401 (Söndag)Hus 2Hus 1[kWh]10864200 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23KlockslagFigur 10 Fastighetselanvändningen söndagen den 1 april 2007 för bostadsrättshuset (hus 1)och hyresrättshuset (hus 2).Torktumlare och torkskåp är de största elslukande utrustningarna; energistatistiken förfastighetselen under april visar den största elanvändningen ungefär en timme efter inbokadtvättstuga, dvs. den tid när torktumlarna körs.HushållselUppgifterna om användningen av hushållsel har hämtats från Fortum. Användningen är 79 000kWh i bostadsrättshuset respektive 83 000 kWh i hyresrättshuset, vilket ger enmedelanvändning per lägenhet och år på 2 630 kWh respektive 2 770 kWh. Således verkarbyggnaderna vara ganska lika i detta avseende, trots att det finns många fler tvättmaskiner ilägenheterna, eluppvärmda badrumsgolv och eventuell elanvändning i de inglasade balkongernai bostadsrättshuset. Detta kompenseras av färre antal boende och andra användarmönster för el.7.1.2 Sammanfattning MalmkronanOvanstående visar att den totala energianvändningen är betydligt högre för hyresrättshuset änför bostadsrättshuset, och förbrukningen är även högre på varje delpost, dvs. värmeåtgång,varmvattenanvändning, fastighetsel och hushållsel. För några av posterna har dock olikafaktorer kunnat identifieras som mer eller mindre förklarar skillnaderna.7.2 Fridensborg/ÅdalaEn jämförelse har också gjorts mellan två hyresfastigheter i småländska Vaggeryd, även omdenna jämförelse inte har kunnat utföras med samma detaljeringsgrad som i Malmkronan.Fastigheterna innehåller vardera 2 mindre loftgångshus med 2 våningar och 6hyresrättslägenheter i varje, dvs. 12 i Fridensborg och 12 i Ådala (se bild i bilaga 4).Byggnaderna värms med fjärrvärme med intern kulvert mellan husen. Inga gemensammautrymmen finns förutom undercentralen, och tvättutrustning finns i samtliga lägenheter.Byggnaderna uppfördes 2002. Vid byggandet anlitades samma byggentreprenör (upphandlad påtotalentreprenad), samma byggande personal och samma kontrollant från bostadsbolaget.24

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Byggnaderna är av trä med fasadtegel. Grundläggningen består av betongplatta på mark.Ventilationssystemet utgörs av frånluftsventilation med konstant luftflöde och springventiler iöverkant fönster. Värmedistribution utgörs av tvårörs radiatorsystem med termostatventiler,injusterade enligt lågflödesmetoden och utan nattsänkning. Byggnaderna har således mycketenkla installationssystem.7.2.1 Skillnader mellan byggnadernaFå skillnader mellan byggnaderna finns, nedan visas några som kunnat fastställas.Olika reglercentralerÅdala har en mer avancerad reglercentral för fjärrvärmen.KulvertlängdÅdala har en längre kulvert mellan byggnaderna.Fuktskada under byggtidenEn fuktskada uppstod i Ådala pga. regn, vilket medförde att vissa golvmaterial fick bytas ut.Energi- och vattenanvändningEnergi- och vattenanvändning för de två fastigheterna framgår av figurerna 4–6 ovan. Denspecifika energianvändningen var 74 procent högre i Ådala än i Fridensborg ochfjärrvärmeenergin var 44 procent lägre i Fridensborg jämfört med Ådala, ca 30 MWh 2006.Sedan byggnaderna togs i bruk har den årliga energianvändningen varit mellan 19 och 30 MWhhögre i Ådala än i Fridensborg, se figur 11 nedan.160,0140,0120,0HushållselFastighetselVärme och varmvatten100,0kWh/m280,060,040,020,00,0Fridensborg 2005 Fridensborg 2006 Ådala 2005 Ådala 2006Figur 11 Energianvändning för husen Fridensborg och Ådala uppdelat på olika poster,kWh/m 2 och normalår.Energianvändningen för värme och varmvatten har gått ner betydligt för Fridensborg de senasteåren – ner till nästan halva det beräknade värdet. Detta kan tyckas orimligt eftersom inga störreåtgärder vidtagits, och vid en analys av månadsvisa staplar ser man att skillnaden endast ärmarkant under vintermånaderna januari till mars.25

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Samtidigt kan man konstatera att hushållselen i Fridensborg ökat betydligt mer än minskningenav värme – från 45 till 55 kWh/m 2 .Hushållselen minskade från 43 till 35 kWh/m 2 i Ådala 2006 jämfört med 2005. Nivån påhushållselen är dock hög, speciellt i Fridensborg.Hushållselen bidrar till uppvärmningen, speciellt vintertid, men den är ojämnt fördelad mellanlägenheterna och bidraget till uppvärmningen kan inte närmare bestämmas utan mer detaljeradeundersökningar. I små byggnader kan dock boendevanor i enstaka hushåll påverka den totalaenergianvändningen.Vissa av lägenheterna i båda områdena byter hyresgäster relativt ofta.När energianvändningen beräknades för dessa byggnader användes värden för hushållsel sommotsvarade de höga uppmätta värdena för Fridensborg, vilket är mer än de schablonvärden sombrukar användas. När man ska jämföra uppmätta och beräknade värden på specifikenergianvändning är det viktigt att använda verklig användning av hushållsel ochtappvarmvatten.Cirka 40 procent mer tappvatten används i Fridensborg än i Ådala. Ingen mätning påtappvarmvatten finns.Fastighetselen ligger ca 40 procent högre i Ådala än i Fridensborg, dock från en låg nivå.Fastighetselen består av frånluftsfläktarna, utrustning i undercentralen samt någonentrébelysning.8 DISKUSSION OCH SLUTSATSERI de nya byggreglerna och energideklarationerna finns ett mått på energiprestanda som ärrelativt entydigt, och det kommer att bli än tydligare när tolkningarna satt sig och förtydligatsframöver. Begreppsförvirring råder dock vid jämförelse med befintlig statistik, där varkenareabegreppet eller kWh baseras på samma underlag.Denna studie visar bl.a. att skillnaderna i energiprestanda kan skilja sig avsevärt åt, även närhusen är i de närmaste identiska.8.1 Urval och datainsamlingAtt annonsera efter bra byggnader att undersöka ger givetvis inget heltäckande ellerrepresentativt urval, och många bra byggnader missas. Förvaltarorganisationerna är dessutomslimmade och många förvaltare är mycket upptagna, vilket förhindrar dels att man anmäler sinabyggnader till undersökningar, dels att information om goda lösningar sprids.En erfarenhet från projektet är att det har varit trögt att få in efterfrågad information frånfastighetsägarna och att informationen kan vara svår att få tag på. Att bidra med sådaninformation kräver tid från den vanliga verksamheten, vilken kan vara nog så stressande, ochdet kan vara svårt för en förvaltare att ta sig tid för detta – trots god vilja.26

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Användningen av hushållsel är dessutom en relativt svår uppgift att få tag på, eftersom tillståndkrävs från samtliga boende. I vissa fall man dock få en totalsumma för hela byggnaden fråneldistributören.När arbetet med energideklarationerna blivit rutin och användandet av e-Nyckeln tagit fartkommer denna typ av information att bli betydligt mer lättillgänglig, vilket kommer attunderlätta uppföljningsprojekt som detta.8.2 Byggnadens kvalitetTryckprovning i kombination med termografering är ett alldeles utmärkt och beprövatpedagogiskt hjälpmedel för att kontrollera klimatskärmens värmeisolerande och lufttätandefunktioner. En förevisning för byggande personal tidigt i produktionsskedet kan höja kvalitetenavsevärt på resterande produktion.Tyvärr är det inte så lätt att få indata till energiberäkningarna utifrån mätresultaten.Tryckprovningsresultatet kan visserligen användas direkt i en del beräkningsprogram, men dåpå ett schablonartat sätt, t.ex. omräkning till uteluftsflöde vid drift som division avtryckprovningsresultatet med 20 eller 40 beroende på typ av ventilationssystem.För hela villor och även radhus kan tryckprovningsresultatet spegla den ökade omsättningen avuteluft, men för lägenheter kommer även läckning till grannarna med, vilket är kopplat tillinneluftskvaliteten men inte till energiförlusterna.De tryckprovningar som utförs i syfte att kontrollera klimatskärmens luftläckning är inteanpassade till uppföljningsbara krav, såsom metoden används i dag för lägenheter iflerbostadshus. Det finns inte heller något uttalat kvantifierat krav i byggreglerna, annat änformuleringen i kapitel 6: ”så lufttätt som möjligt för att undvika fuktproblem”. En metod för attverifiera indata för luftläckning bör tas fram till olika energiberäkningsprogram.I dag redovisas tryckprovningsresultatet normaliserat per omslutningsarea, vilket är relevant urenergisynpunkt. Men då bör endast läckflödet genom klimatskärmen vara med, inte läckningentill grannarna. Som kraven uttrycktes i den gamla normtexten kunde man endast säga att kravetklarades om resultatet var lägre. Om resultatet översteg kravet visste man normalt inte om deninvändiga luftläckningen var så stor att lufttäthetskravet ändå skulle klaras. Krav på invändigluftläckning ställs indirekt, främst genom ljudkraven, men även för spridning av brandgaser.Verifieringen av kravet på maximal luftläckning skulle bli tydligare om även den invändigaluftläckningen togs med för lägenheter, t.ex. genom normalisering med golvarea eller volym.Däremot förbättrar detta inte situationen när det gäller underlag för energiberäkningar. Detkrävs därför metodutveckling för att bättre kunna mäta relevant luftläckning i lägenheter samtför att kunna implementera beräkningsmetoder i energiberäkningsprogrammen.En svårighet i sammanhanget är tilluftsventiler i yttervägg vid frånluftsventilation, därmätningen (som en kvalitetskontroll på klimatskärmen) föreskriver stängda ventiler. Vid normaldrift är dessa ventiler öppna och utgör en relativt stor del av klimatskärmens otätheter – cahälften för de lägenheter som tryckprovades.27

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Resultaten från genomförda tryckprovningar i projektet visade att medelvärdet för de provadelägenheterna var ca 0,6 l/sm 2 vid 50 Pa, dvs. bättre än det gamla normkravet på 0,8 l/sm 2 . I 6 av23 provade lägenheter överskreds den gamla kravnivån.Även lägenhetens placering i byggnaden har stor betydelse, dvs. hur stor klimatskärmsarea somdet uppmätta luftflödet ska divideras med.För att kunna dra några slutsatser om hela byggnadernas luftläckning behöver flertaletlägenheter provas om medelvärdet ska vara rättvisande och jämförbart mellan olika typer avflerbostadshus. I dag, när det inte finns några kvantifierade krav på maximalt tillåtenluftläckning, är det viktigt att få fram relevanta metoder och mått för att kunna ställauppföljningsbara krav på byggnadernas utförande, samtidigt som relevanta indata tillenergiberäkningarna erhålls.8.3 IdrifttagningDet har varit svårt att få fram tillräcklig dokumentation om idrifttagningen för att kunnaidentifiera kvalitetsskillnader mellan byggnaderna i efterhand. OVK-protokoll verkar dock varalättare att få tag på än injusteringsprotokoll för värmesystemet.Konsekvenser i form av ökade driftskostnader – pga. antingen en ojämn temperaturfördelningeller olika stora luftflöden i olika delar av byggnaden – är relativt enkla att beräkna, vilkettydliggör drivkrafterna för att vara noggrann med idrifttagningen.8.4 FörvaltarorganisationAtt bibehålla eller förbättra byggnadens egenskaper under byggnadens livstid kräverengagemang och kunskap hos fastighetspersonalen. En vidareutbildning för fastighetsteknikerär väl värd att investera i.Det är utomordentligt viktigt med ett fungerande energiuppföljningssystem och någon personsom har som uttalad uppgift att regelbundet bearbeta och analysera statistiken samt geåterkoppling till organisationen. Flera av bostadsföretagen har sådana personer – några medinriktning att hitta fel i själva byggnaderna, t.ex. ”energijägarna” i Karlstad, medan andra kan hamer administrativ karaktär.Som exempel kan nämnas att Snöskatan i Norrtälje energiprestanda förbättrats betydligt sedanfastighetsbolaget beslutade att säkerställa rätt innetemperaturer. Den preliminära användningenav värme och varmvatten var 108 kWh/m 2 2007, vilket kan jämföras med 133 kWh/m 2 2005 och124 kWh/m 2 2006.De flesta byggnader i studien tillhör något SABO-företag, och oftast har man egendriftspersonal. Två av byggnaderna är dock bostadsrätter, där förvaltningen handlas upp ellersköts av föreningens medlemmar.8.5 MedieanvändningCa hälften av byggnaderna klarar en lägre energianvändning är kravnivåerna i BBR 06.Byggnader med värmepump ligger som förväntat lågt när det gäller köpt energi, och deredovisade byggnaderna med värmepump har även förutsättningar att klara de kommandekraven för elvärmda byggnader, där nivån troligen kommer att hamna på 55/75 kWh/m 2 försödra/norra klimatzonen. Dessa krav var ute på remiss redan 2006.28

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008En del anmärkningsvärda data har kommit fram i studien, och dessa kan inte förklarastillfredsställande med den information som finns tillgänglig. Det går alltså inte att avgöra omdet är ett fel i byggnaden eller fel på mätaren.8.6 EnergiberäkningarEn jämförelse mellan de energiberäkningar som genomförts inom ramen för de olikabyggprojekten och uppmätt energiprestanda kan ge värdefull återkoppling till deenergiberäkningar som ska göras i nyproduktion, för att sedan verifieras med uppmätta värdeninom 24 månader.Det finns energiberäkningar för sju av byggnaderna (en jämförelse redovisas i figur 4 ovan).Fem av beräkningarna stämmer överens med uppmätta värden inom ca 10 procents skillnad,vilket måste betraktas som ett resultat över förväntan. För de övriga två byggnaderna stämmerberäkningen dåligt. Dessa byggnader är de två projekt som redovisas i kapitel 7.Det har i många fall krävts ett detektivarbete för att bestämma om den beräkning som erhållitsstämmer överens med det verkliga utförandet. Beräkningar används ju ofta för att väljakomponenter och många snarlika beräkningar kan finnas. Dessutom bör de beräkningar somgörs till byggsamråd eller ännu tidigare uppdateras med aktuella värden.9 GENERELLA SLUTSATSER9.1 InformationUtifrån uppgiftsinsamlingen i projektet kan följande råd ges vid produktion av en byggnad:1. Håll rätt på information om faktorer som påverkar byggnadens energianvändning ochuppdatera allt eftersom processen fortskrider. Skapa en ”energiportfölj” som äranpassad till företagets informationssystem. Det är ofta tidsödande och svårt att få tagpå relevant information i efterhand.2. Mer eller mindre information behövs när energiprestanda ska verifieras. Checklistorför informationsinsamling och verifiering finns t.ex. på www.energilotsen.nu eller iskriften Hela vägen fram från Offentliga fastigheter.3. Glöm inte att uppdatera energiberäkningen vid idrifttagningen. Tydliggör vilkenversion av energiberäkningen som gäller det slutliga utförandet.4. Kom ihåg att injusteringsprotokoll för värme och ventilation är viktig dokumentation.5. Den inverkan som beror på de boende måste kunna särskiljas när man ska verifieraspecifik energianvändning. Därför måste hänsyn tas till de uppmätta värdena för främsthushållsel och tappvarmvatten. För att bedöma inverkan av vädring behövs dock flermetoder och mer indata utvecklas.29

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 20089.2 Byggnadernas kvalitetFör att kunna dra några slutsatser om hela byggnadens luftläckning, behöver flertalet lägenhetertryckprovas, om medelvärdet ska vara rättvisande och jämförbart mellan olika typer avflerbostadshus.I dag saknas kvantifierade krav på maximalt tillåten luftläckning. Därför är det viktigt attutveckla relevanta metoder och mått för flerbostadshus för att kunna ställa uppföljningsbarakrav på byggnadernas utförande, samtidigt som detta ger relevanta indata tillenergiberäkningarna.Termografering är en bra kontrollmetod i samband med slutbesiktning under vinterhalvåret.Undertryck i byggnaden kan även ofta skapas med ordinarie ventilationssystem.9.3 FörvaltarorganisationenPersonal med uttalat ansvar och bra insamlingsrutiner är grunden för en bra kontroll överenergistatistiken. Det räcker inte med ett bra system, utan någon måste ha kontroll på mätarnasbetjäningsområden och innehållet i siffrorna samt reagera snabbt vid förändringar.Rätt temperaturer i alla lägenheter i en byggnad är en självklarhet, men det är väl så svårt atthålla kontroll på och dokumentera detta. Bra system krävs och loggning av innetemperaturerkan vara nödvändigt för att hitta rätt åtgärd – hellre det än att höja kurvan.10 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETEProjektet har kommit fram till följande förslag inför det fortsatta arbetet:1. Det behövs ett fortsatt arbete med att strukturera energifrågor genom byggprocessen.2. Det behövs dels bättre dokumentation av indata till energiberäkningar för att kunnautföra verklighetsnära prognoser med de säkerhetsmarginaler som krävs, delsnoggrannhet i de beräkningsverktyg som används.3. Avvikelser mellan utlovat och verkligt utförande i avtal måste kunna regleras samt attuppnådd energianvändning verifieras, med de korrektioner som krävs.Dessa frågor har tagits upp i det s.k. SVEBY-projektet, vilket resulterat i 16 projektförslag.Några av dessa har fått finansiering och påbörjats, medel för övriga kommer att sökas under2008.11 REFERENSER OCH LITTERATUR– Bergenås, D. (2004) Faktisk och beräknad energiförbrukning i nybyggdaflerbostadshus. SABO 2004.– Eriksson, R. (2004) Energianvändning i flerbostadshus – fallstudie av 37 hus byggda iGöteborg 1988–2002. Examensarbete nr 993, E-04:10, Avd för byggnadsfysik, CTH.30

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008– Levin, P. (2001) Uppföljning av åtgärder för miljöanpassat byggande i Nybodahöjden.Rapport framtagen inför ett seminarium arrangerat av Stockholms Stad den 4 oktober2001, www.stockholm.se/miljobygg.– Said, A (2008) Energianvändningsskillnader – identiska fastigheter, Examensarbete vidavdelningen för installationsteknik, KTH, Stockholm 2008.– Sjögren, J-U. (2007) personlig kommunikation, även i Energi & miljö, nr 11, 2007.– SABO (2007) Energiförbrukning i nybyggda flerbostadshus. SABO 2007.– Warfvinge, C. (2005) Kv. Jöns Ols i Lund – energisnålt och lönsamt flerfamiljshus medkonventionell teknik, Pnr 12809-1 Statens energimyndighet, Rapport från WSPEnvironmental Byggnadsfysik.– Wickman, P. (2007) Hela vägen fram. Uppföljning av energikrav i byggprocessen.UFOS Rapport, www.offentligafastigheter.se, ISBN: 978-91-7164-215-8, 2007.– www.energilotsen.nu31

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008BILAGA 1 OBJEKTSVISA IAKTTAGELSER FRÅN TERMOGRAFERINGKv. Järpen – tilluftsintagKv. Malmkronan – tilluft direkt under fönsterbänkKv. Snöskatan – nedkylt hörn bakom radiatorrör32

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Kv. Pilsbo 2 – luftläckning vid sockelhörnKv. Pilsbo 1 – kallare parti vid takanslutning vid schaktKv. Getfoten – takvinkel vid ytterhörn33

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Kv. Ådala – luftläckning vid sockel, 2 exempelKv. Ådala – otätheter och bristande isolerfunktion pga. installationer i yttervägg34

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008BILAGA 2BASFAKTA OM BYGGNADERNAFöretagFamiljebostäderBostadsrättsföreningRoslagsbostäderYstadsbostäderBostadsrättsförening,JMKarlstadsBostadsABLundsKommunFastighetsABSigtunahemMärstaSigtunahemMärstaVaggerydSkillinga-rydBostads ABVaggerydSkillinga-rydBostads ABSölvesborgshemOrt Stockholm Stockholm Norrtälje Ystad Stockholm Karlstad Lund Sigtuna Sigtuna Sölvesborg Vaggeryd VaggerydByggnadsbeteckningMalmkrona Malmkronan Snöskatan GrundströmStiby 28:70 Fridensborg Ådala 5,6n 11aValnötsv.4Byggnadsår,färdigtAntallägenheterArea1 928BOA+LOA, (2 236)(BRA) m 2Area A temp , 2 296m 2 (uppmätt)AntalhuskropparAntalGetfoten Järpen 15 Jöns Ols Pilsbo 1Nyponv.,Hagtornsv.Pilsbo 2Haraldsborgsv.,Kardborrev.2004 2004 1999 2002 2004 2005 2001 1999 2002 1992 2002 200230 30 41 30 15 76 34 64 64 20 12 121 924 (2 236) 2 877+58 2 230 (ca 1 300–1 400)2296 (tagitsamma)ej uppmätt3375ej uppmätt25651 370(uppmätt)5-168+2007 842(uppmätt)2 200 (2 877) 4 965+44 5 320+89 1 670+73 742 (742) 742 (742)ej uppmätt2 877ej uppmätt5 760ej uppmätt5 409ej uppmätt1 743ej uppmätt760ej uppmätt7601 1 3 Kulvert 1 1 4 1 17 Kulvert 18 Kulvert 8 + UC, 2 Kulvert 2 KulvertKulvert8 8 4 5 4 5 4 2 och 3 2 1 2 2våningarHustyp Punkthus Punkthus Punkthus Lamellhus Lamellhus Lamellhus Lamellhus Radhus, 7punkthus à 6lägenheterTrapphusTvättCentraltmed hissCentraltvättstugaCentralt medhissCentraltvättstugaCentraltmed hissCentraltvättstugaCentraltmed hissTvättmaskin ochtorktumlarei lägenheterCentraltmed hissLoftgångshusTvättmaskinochtorktumlarei lägenheterCentraltmed hissCentraltvättstugaCentralt medhissCentraltvättstugaIngen hiss Inget Inget Öppenloftgångutan hissTvättmaskinochtorktumlare ilägenheterTvättmaskinochtorktumlare ilägenheterTvättmaskinochtorktumlare ilägenheterTvättmaskinochtorktumlare ilägenheterRadhus Radhus LoftgångshusÖppenloftgångutan hissTvättmaskinochtorktumlare ilägenheter35

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008VentilationUppvärmningKomfortgolvvärmeibadrumInnetemperatur,ungefärligtbörvärde ochmax-minF, tryckochtemperaturstyrd,tilluftsradiatorF, tryck- ochtemperaturstyrd,tilluftsradiatorF, tilluftsradiatorFjärrvärme Fjärrvärme Fjärrvärme,solfångareFinns ejFinns i någralägenheter, elF, tryckochtemperaturstyrd,tilluftsradiatorF, tryckochtemperaturstyrd,tilluftsradiatorF, tryckochtemperaturstyrd,tilluft viaspringventilerFjärrvärme Fjärrvärme FjärrvärmevärmepumpsolfångareFinns ej Komfortelgolvvärmemedrumstermostatsamtstyrd överegenprogrammerbartidkanal21 (20-22) Dimensionerat för +20°C uppmätttidigare iintervallet21-22 °C.F, tryck- ochtemperaturstyrd,tilluftsradiatorFjärrvärme,värmepump,solfångareFTX lägenhetsvis,F ipunkthusmed"tallriksventiler"FTX lägenhetsvisF, tilluft viaspringventiler i överkantfönsterFjärrvärme Fjärrvärme 3 värmepumparicentral,olja/elspetsFinns ej Siporexfrånluftsventilerad"varmgrund"21 (20,5-21,8)F, tilluft viaspringventileriöverkantfönsterFjärrvärmeFinns ejF, tilluft viaspringventileriöverkantfönsterFjärrvärmeFinns ejVindsisolerin350 0,08 500 400/0,13 450/0,13 450/0,13g, mm: U-värde 0,12 0,12 400Väggisolering, mm: U-värde0,23 0,23 150/195 200 0,208 315 195/0,195 215/0,19 215/0,1936

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Fönstertyp:U-värdeGolvisolering: U-värdeTydligaköldbryggorUm-värdeLuftläckningl/sm 2 vid 50Pa0,42;1,61;1,67(öppnaspringventiler)stickprovokVentilationsflöden,OVK1,4 1,4 3-glas/1,3 2-glas(energiglas)1,2 3-glas / 2,0 3-glas/1,3 3-glas/1,370/150 0,21 200 mm 0,21/0,28 0,21/0,28Siporexbalkong balkong Kantbalkbalkong kantbalk kantbalkplatta (150Leca),balkong0,20;0,71 0,70;1,01 0,38;0,48;0,89stickprovokstickprov okstickprovok1,02;1,02;1,060,26;0,31;0,68stickprovok, OVKgodkändTermografering,anmärkningtilluft vidfönsterbänktilluft vidfönsterbänk ytterhörn? ej utförd ytterhörn? utan anm. ej utfördAnmärkning Easyvent-don 90 m 2FVP Solfångaresolfångareingen het-förgasväx-varmvatten,ling, indi-FUVP förviduell värme, ind.mätning, mätningsolfångareför varmvatten0,243 g:aBBRej utfört 0,19;0,61 0,38;0,47 0,42;0,49;0,71stickprov ok stickprov ok Totalt 800l/s motsv. ca0,7 oms/timngt kallaschakt vidyttervägggolv ochdrag ej utfördTrähus Trähus 3 värmepumparmedmarkkollektor,Masonitelättregelvägg0,64;0,84 0,76stickprov ok,ett donsaknadesnågotgolvdrag?Trähus medtegelfasadstickprov oknågotgolvdrag?Trähus medtegelfasad37

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008BILAGA 3 CHECKLISTORAllmäntByggnad:Adress:Kontaktperson:Kontaktperson (er) proj:Kontaktperson (er) bygg:Checklista projekteringsskedetFrågor projekteringFinns projektledare att fråga? Vem?Finns systemhandlingar?Förekom samordning mellan bygg- och installationsteknik? Hur?Ställdes krav på nivån på energianvändningen, och i så fall – ivilket skede fastställdes detta?Utfördes energiberäkningar? Av vem – A, K eller VVS?Togs hänsyn till driftsynpunkter vid projektering? Hur?Kompletterades bygghandlingarna med krav påutförandekontroll?KommentarMaterial projekteringKonstruktionsval – lufttäthet och värmeisolering inkl. köldbryggor Granska befintlig dokumentation:KöldbryggorSystem för tätskikt och fogtätningUttorkning av betongbjälklagInstallationssystemval – små förlusterGranska befintlig dokumentation:Värmerör i bjälklag eller mot kalla utrymmenVVC inkl. placering38

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Checklista byggandeFrågor byggandeFinns platschef och kontrollant att fråga? Vem?Hur genomfördes kontrollen?Kände entreprenören till eventuella krav på utförande ochkontroller vid kostnadsberäkning och anbud?Informerades byggnadsarbetarna om vikten av utförande påisoleringsarbete och lufttätning?Bra utförd lufttäthet och värmeisoleringFinns några mätningar genomförda och dokumenterade:Termografering?Täthetsprovning?Kontroll av isolerglas?Installationer som avsettAvvikande utförande?Bra idrifttagningKommentarGranska befintlig dokumentation, komplettera med mätningarGranska befintlig dokumentation:Värme-systemtemperaturer, flödenInomhustemperaturerVentilationsflöden – OVK-protokoll.Checklista driftenFrågor om driftenFinns driftpersonal att fråga? Vem?Finns relationshandlingar?Finns boendeenkät?Energistatistik med uppföljning, finns det? Helt manuellt ellermed uppföljningsprogramvara?Hur hanteras klagomål och feldiagnoserFelavhjälpning?VädringsbeteendeStyrning av frånluft mot uteluftstemperatur?Bibehållen ”rätt” innetemperatur och luftomsättningKommentarDokumentation, intervjuDokumentation, intervjuFotografering?Reglerkurva?Temperaturmätning i lägenheter39

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Möjliga mätmetoder för verifiering av en byggnads egenskaperNedan visas en lista på möjliga mätmetoder för olika parametrar. Omfattning beror i hög grad på tillgänglig information och relevans i deenskilda fallen samt på hur många byggnader som bedöms intressanta.ParameterLuftomsättning, styrdLuftomsättning, oönskadLuftomsättning totalLuftomsättning total, inkl. vädringKlimatskärm – köldbryggorKlimatskärm – otätheterTermisk komfort, vissa konstruktionsfelInregleringVVC?Systemberoende: Verkningsgrader panna, VVX, FTXVärmefaktor för värmepumpMätmetodLuftflödesmätning på don (OVK)Mätning av tryckskillnad inne-ute vid driftTäthetsprovning och omräkningMomentan spårgasmätningKont. spårgasmätning med ”provrör”Termografering vintertidTermografering vintertid med undertryck (ej kvantifierad)Rök (ej kvantifierad)Temperaturer i lägenheter:YttemperaturerRiktad operativ temperaturEkvivalent temperaturSystemtemperaturer och flödenInnetemperaturerTemperaturmätning – utetemperaturberoende?Temperaturmätningar och avläsningar40

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008BILAGA 4 BILDER PÅ BYGGNADERNABild 1. Malmkronan i Stockholm med bostadsrättsföreningen till vänster (hus 1) ochFamiljebostäder till höger (hus 2).Bild 2. Bostadsrättsföreningen i Getfoten i Stockholm.41

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Bild 3. Järpen i Karlstad sett från gården.Bild 4. Snöskatan i Norrtälje.42

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Bild 5. Pilsbo 1 i Sigtuna.Bild 6. Radhus och parhus Pilsbo 2 i Sigtuna.Bild 7. Frideborg och Ådala i Vaggeryd.43

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Bild 8. Grundström i Ystad.Bild 9. Jöns Ols i Lund.44

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Bild 10. Parhus Stiby i Sölvesborg.45

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008BILAGA 5 SEMINARIUM OM RESULTATEN AV PROJEKTETEfter att rapporten ”Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter” färdigställts,anordnades på SABO den 16/6 2008 ett seminarium för att diskutera resultaten avstudien. Syftet med seminariet var att diskutera dels orsakerna till uppnådda resultat,dels hur man bör göra nästa gång man vill studera energieffektiva flerbostadshus för attfå bättre förutsättningar för att kunna dra slutsatser.Speciellt avsåg diskussionen svårigheter att få tag på relevanta data för att analyserabyggnadernas energianvändning, de finns inte lättillgängliga. En del anmärkningsvärdadata kom fram, som inte kunde förklaras tillfredsställande med den information somfanns tillgänglig. Man kunde alltså inte avgöra om det var fel i byggnaden eller fel påmätaren.Närvarande på seminariet var Kjell Berndtsson Riksbyggen, Per ForslingFastighetsägarna Stockholm, Christian Falkelius AB Familjebostäder, Gunnar ThorénHSB, Per Lilliehorn Kretsloppsrådet, Hans Isaksson K-Konsult, Per LevinProjektengagemang, Willy Ociansson Karlstads Bostads AB och Ulrika Jardfelt SABO.Nedan redovisas en sammanfattning av den diskussion som fördes på seminariet.Jämförelse i kv Malmkronan mellan hyresfastighet (Hf) och bostadsrättsförening(Brf)En lång diskussion om tänkbara förklaringsfaktorer till varför Hf Malmkronan har såpass mycket högre energianvändning (34 %) än den likadana Brf fördes. Några avdeltagarna på seminariet poängterade att detta exempel ställer en del förutfattademeningar på ända, t.ex att professionellt förvaltade Hf skulle ha lägre energiförbrukningän privat ägda fastigheter. Sammantaget finns inte tillräckligt med information för attkunna förklara hela skillnaden mellan byggnaderna.Förklaringsfaktorer som diskuterades var:Stor tappvarmvattenåtgång rådde i Hf, ca 50 kWh/m 2 , nästan dubbelt så stor som i Brf.Detta stöds av mätvärden för både kallvatten och varmvattenflöde, samt analys avtimvärden för fjärrvärmen. Varmvatten kan förklara ca 23 kWh/m 2 av den totalaskillnaden, som var 45 kWh/m 2 . Gruppen kunde inte identifiera tillfredsställandeförklaringsfaktorer till den höga tappvarmvattenåtgången i Hf. En bidragande orsak ärgemensamhetstvättstugan som används mer i Hf, ev. även antalet diskmaskiner som ärfler i Brf, men skillnaden är betydligt större än vad som förväntas som effekt av detta.Den andra stora skillnaden är användningen av fastighetsel som är nästan dubbelt så stori Hf, 15 kWh/m 2 jämfört med 8 kWh/m 2 . I fastighetselen ingår ingen utomhusbelysning,motorvärmare eller dylikt. Likadana fläktar, hissar och belysningsarmaturer används. Enförklaringsfaktor är den gemensamma tvättstugan som utnyttjas i större grad i Hf,eftersom Brf har mer individuella tvättmaskiner, samt en större användning av hissen,men återigen räcker inte detta till för att förklara hela skillnaden.Energianvändning för värme skiljer sig med ca 14 kWh/m 2 . Temperaturmätningarna (ca2 veckors loggning i sex lägenheter) indikerade att innetemperaturen var i genomsnitt enhalv grad lägre i Brf, vilket kan förklara endast 3 kWh/m 2 . Elvärmda badrumsgolverbjöds som tillval i Brf, och finns i kanske en tredjedel av Brf-lägenheterna men inte iHf. Den elenergi som värmer badrumsgolven medför ju att energiprestandan minskar46

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008för huset. Eftersom uppmätt sammanlagd hushållselanvändning är något större i Hf, ca 2kWh/m 2 , faller detta också som förklaringsfaktor.Loggningen av fjärrvärmeanvändningen (från Fortum) uppvisar stora toppar påförbrukningen i Hf vid tre tillfällen under dagen, med ett effektuttag på upp till 80kWh/h, hur förklaras detta? Gruppen ansåg att användning av tvättstugan inte förklarardetta, kanske är det något fel i reglerutrustningen för uppvärmningen av huset. EnligtChristian Falkelius pågår en särskilt utredning av Malmkronan Hf på Familjebostäder.Ett sätt att studera vad som händer är att logga tappvarmvattenanvändning t ex viavarmvattensventilen.I Hf bor det ca 70 personer medan i Brf ca 50 personer, vilket säkert inverkar påanvändningen av tappvarmvatten, hiss, tvättstuga m.m. Skillnad i vädringsvanor?(Boendeenkät finns endast på Hf.)Jämförelse av Fridensborg och Ådala, identiska husDiskussionen om de båda identiska husen Fridensborg och Ådala blev kortare.Skillnaden i energianvändning mellan husen är dramatisk, 74 %, och mycketsvårförklarad. Tillgänglig information är från en dags besiktning (inkl. tryckprovningoch termografering i några lägenheter), statistik för el och värme, samt från samtal medförvaltare och byggkontrollant. Vid besiktningen bedömdes husen vara av likvärdigkvalitet.På vintern visar husen liknande fjärrvärmeanvändning och den största skillnaden är påvår, höst och sommar. Gruppens analys är att skillnaden är mycket svår att förklara, ochden mest rimliga förklaringen är att det är fel på fjärrvärmemätaren, att den intefungerar bra vid låga flöden. Hushållselanvändningen i några lägenheter är mycketstörre i den byggnad som har låg energianvändning, vilket dock endast till en liten delkan förklara skillnaderna mellan byggnaderna.ErfarenheterInga ytterligare information om förklaringsfaktorer för de aktuella byggnadernaframkom under seminariet. Dock en hel del idéer till kompletteringar och fortsattastudier.Mätare bör kontrolleras innan energieffektiviteten i en fastighet studeras. Speciellutrustning krävs för detta. Osäkra mätvärden ger dåliga underlag till investeringsbeslutom åtgärder.Utmaningar för att studera energieffektiviteten. Det är mycket svårt att i ett befintligthus analysera vad som beror på byggnaden och vad som beror på brukarna, bruset är förstort. Några av utmaningarna som identifierades av gruppen var tryckprovning – hur görman detta i ett befintligt flerbostadshus så att resultaten blir representativa för helabyggnadens klimatskärm? Det är svårt att veta inomhustemperaturen, vilket äravgörande för analysen, särskilt vid jämförelse mellan två byggnader eller sammabyggnad vid två tillfällen. Svårt att veta om injustering och inreglering skett på ett brasätt, finns sällan dokumentation.Ett viktigt resultat av denna studie är att det inte är så lätt att göra analyser och att detkrävs mycket mer indata än vad som förväntades innan denna studie.Ett annat resultat är att driftspersonalen påverkar variationer i energiprestandan mindreän brukarna. Brukarbeteendet har större inverkan än vad som förväntades innan studien.47

Energieffektiva flerbostadshus – erfarenheter, januari 2008Förklaringsfaktorer, hur kommer vi längre? Hur kontrollerar vi att mätningarna är rätt istället för fel i huset? För att få bättre underlag och kunna göra bättre analyser tillliknande studier som denna bör man:• Mäta fjärrvärmeleverans med validerade mätare• Mäta fördelningen värme/tappvarmvatten• Mäta fastighetsel för byggnaden• Mäta motorvärmare, ytterbelysning etc för att kunna dra bort denna förbrukningfrån elräkningen• Veta vad mätarna mäter• Mäta innetemperaturen• Ha mer underlag för brukarbeteendet, t ex antalet tvättmaskiner, diskmaskiner,golvvärme, handdukstorkar, vädringsvanor etc• Kontrollera verkliga luftflödenDet är svårt att dra slutsatser om hur mycket energianvändningen påverkas avförhållanden i projekterings- och byggskedena, delvis eftersom det inte finnsdokumentation från byggprocessen. Även om det finns energiberäkningar, vad blevverkligen byggt i slutänden? Dokumentation om ”relationsberäkning” saknas oftast. Hurgör vi ”rätt” information mer tillgänglig och hur kvalitetssäkrar vi den?Ett alternativt sätt att välja ut intressanta byggnader att studera, är att vaska fram ettantal kunniga personer som har fastigheter de känner väl och göra studier på dessa.Allmänna kommentarerFör att kunna säga om energianvändningen i ett hus är för hög eller så bra som det kanvara, måste man veta vad det borde vara, dvs vad var projekterat? Ska man injusteraeller investera? Sällan finns projekteringsdokumentation tillgängligt. Referensvärdenger heller inte tillräcklig information. Noggrannhet i energiberäkningar måste ocksåbeaktas.Enligt en mini-enkät utförd av Fastighetsägarna Stockholm, bildarenergideklarationernas åtgärdsförslag (ofta mycket dåliga), vilka kan baseras påfelaktiga mätvärden, ofta underlag för investeringar.Energideklarationen på Malmkronan Brf föreslår som kostnadseffektiva åtgärder bergellerfrånluftsvärmepump.Statistikvärden för energiprestanda kommer att ändras nu när tvättstugorna inte skaingå. Deltagarna var tveksamma till att ändra insamlingsmetodik i befintligt bestånd,men det kommer med i nyproduktionen.Ett sätt att förankra nya idéer hos hantverkare är att, som tillämpats med framgång vidbyggandet av kv Seglet i Karlstad, inledningsvis anordna ett s.k. Bygglab, där bygg- ochinstallationstekniska lösningar kan provas och finslipas praktiskt innan produktionsstart.Kompetens och motivation hos fastighetstekniker diskuterades också. Att lyftadriftfrågor till ledningsnivå och utbildning/certifiering av driftspersonal(kompetenskrav) kan vara sätt att förbättra kompetens och motivation.48