à rsredovisning 2008 - Grästorps kommun

Årsredovisning 2008Grästorps kommun

u 2Samtliga bilder i årsredovisningen är från Nossan ljusfestival, oktober 2008.Fotograf: Håkan Enström, Grästorps fotoklubb

InnehållKommunstyrelsens ordförande 5Det här är Grästorp 7Ekonomin i sammandrag 8Förvaltningsberättelse 9Sammanfattning 9Omvärldsanalys 10Årets resultat 11Uppföljning av finansiella mål 13Uppföljning av kommunövergripandeverksamhetsmål 13Eget kapital 14Rörelsekapital 14Soliditet 14Låneskuld 15Sammanställd redovisning 16Personalekonomisk redovisning 18Resultaträkning 21Finansieringsanalys 22Balansräkning 23Nothänvisningar 24Driftredovisning 28Investerings redovisning 29Redovisningsprinciper 31Känslighetsanalys 31Kommunstyrelsen 33Kommunförvaltning 33Teknisk förvaltning 39Miljö- och byggnämnden 43Barn- och ungdomsnämnden 48Socialnämnden 54Revisionsberättelse 61

KommunstyrelsensordförandeRoger AnderssonEfter några år av ökad sysselsättning med fler personer iarbete och därmed ökade skatteintäkter blev 2008 ett år dåfinanskris, varsel och företagsnedläggningar kom att dominerasamhällsdebatten. Det fick naturligtvis också effekter påkommunal nivå med nedskrivningar av skatteunderlagsprognoseroch förändrade förutsättningar för att bedriva den planerade verksamheten.Metso Paper, som tidigare meddelat att man upphör med sinproduktion av siltrummor till pappersmasseindustrin, avveckladeverksamheten under våren. Den berörda personalen fick anställninginom olika industriföretag i våra grannkommuner. En direkteffekt av Metso Papers nedläggning var att Kromet AB i Grästorpunder hösten fick lägga ner sin verksamhet eftersom man hadeMetso Paper som enda kund för kromatering av deras produkter.Kromet AB som hyr lokaler i kommunens industrifastighet sadedärför upp hyresavtalet. Kommunen har arbetat aktivt för att hittaen ny hyresgäst och flera intressenter har hört av sig, men vidårsskiftet hade Grästorp ännu inget avtal med en ny hyresgäst.Ett flertal varsel inom industriföretag skedde i våra grannkommuner,vilket i hög grad berör arbetskraft även i Grästorpskommun.När arbetsmarknadsläget sviktar är det ännu mer angeläget attdet lokala näringslivsarbetet i samarbete med kommunen agerarför att hantera den uppkomna situationen, både mot individeroch företag och genom att verka för nyetableringar. Här harNäringsliv Samverkan Grästorp, NSG, en viktig roll och arbetarockså mycket aktivt för att hitta lösningar.Målet att förbättra företagsklimatet i kommunen och klättra 40platser på Svenskt Näringslivs rankning kunde kommunen inteuppnå, utan i stället tappade kommunen några placeringar.Kommunens övergripande mål är att tillhöra de 20 främstakommunerna i Sverige när det gäller låg sjukfrånvaro bland deanställda. Den totala sjukfrånvaron av ordinarie arbetstid var 4,8procent 2008, en förbättring med 0,7 procentenheter från föregåendeår. Det betyder att Grästorps kommun hamnar på plats 18 ilandet.Glädjande är att kommunen för tredje året i rad kan redovisaen befolkningsökning. Antalet invånare var vid årets slut 5 851,vilket var en ökning med 20 personer under 2008. Det är endastett fåtal av landets småkommuner som kan uppvisa en positivbefolkningsförändring för 2008.Årets ekonomiska resultat blev +5,9 mkr, vilket var 0,8 mkrbättre än budget. Här kan noteras att socialförvaltningen, somunder flera år haft problem att klara sin löpande verksamhet,gjorde ett mycket bra ekonomiskt resultat med ett överskott på4,6 mkr. Kommunen hade under året en hög investeringsnivå påtotalt 18,6 mkr netto.5t

Möjligheten att få fler invånare i kommunen förutsätter ettökat bostadsbyggande. Under året sålde kommunen tomter påAmbjörnsgården och påbörjade arbetet med att exploatera ett nyttbostadsområde på Brännebacka med flyttning av Frambo-/Trökörnavägenoch start av entreprenad av vatten, avlopp och gator påkvartersmark.Tekniska förvaltningen slutförde ombyggnaden av Centralskolansgymnastiksal och påbörjade renoveringen av Lunnevibadetsomklädningsrum. Ett stort arbete var anläggandet av engång- och cykelled från Johanneberg till Tengene. Projektet hadeVägverket och Naturvårdsverket som medfinansiärer. Här fårkommunen nu ett vackert och naturskönt stråk utefter Nossan.Belysning utefter Nossan, längs Forshallspromenaden, bidrarockså till att stärka tätortens attraktionskraft och ökar möjlighetenför hälsofrämjande aktiviteter.I samverkan med Essunga kommun inrättade Grästorp engemensam telefonväxel och efter en del problem under inkörningsperiodenfungerar verksamheten bra. Inom socialförvaltningenstartade äldreomsorgens nya ledningsorganisation arbetetmed att utveckla den nya äldreomsorgen. Här har man fokuseratstarkt på värdegrundsfrågor och förhållningssätt.Skolverket gjorde i början av året en inspektion av skolverksamheteni Grästorp och konstaterade i sin rapport att kommunenuppvisar goda resultat. Efterfrågan på förskoleplatser är fortsatthög och genom förändringar i kommunens lokalbestånd harvi kunnat tillgodose efterfrågan inom fyra månader.Kommunfullmäktige antog under året Vision Grästorp 2020.Visionen anger kommunens ambition att ha den bästa boendemiljöni Västra Götaland och ett rikt fritidsutbud. Förskola ochskola ska ligga i topp vid nationella jämförelser och de grönanäringarna ska blomstra. Dessa områden ska utgöra varumärketGrästorp, och visionen ska skapa förutsättningar för tydliga måloch underlätta prioriteringar i kommunens utvecklingsarbete.Profileringen av Grästorp som en bra boendekommun sker inomflera områden, bland annat genom den nybildade föreningen Grästorpsframtid som genomförde en mycket uppskattad ljusfestivalvid Nossan under en höstvecka i oktober. Arrangemanget lockademånga besökare även från våra grannkommuner.Frågor som under flera år diskuterats mycket i kommunen ärriksväg 47:s genomfart i tätorten och behovet av nya ändamålsenligabibliotekslokaler. Kommunen har lämnat ett remiss yttrandetill Kommunalförbundet Skaraborg inför den kommande revideringenav infrastrukturplan 2010–2021 och föreslår att manbygger en tätortsnära förbifart söder om Grästorps samhälle.Biblio teksfrågan har utretts utifrån ett verksamhetsmässigt, ettekonomiskt och ett placeringsmässigt perspektiv men kommunenhar ännu inte fattat något beslut, utan utredningsarbetet fortsätter.Slutligen vill jag rikta ett stort tack till alla anställda ochförtroende valda i kommunen för ett gott och engagerat arbeteunder 2008.u 6Roger AnderssonKommunstyrelsens ordförande

Det här är GrästorpMandatfördelning 2007–2010Totalt 31 mandat i kommunfullmäktigefördelade på:Moderaterna (M)Socialdemokraterna (S)Centern (C)Folkpartiet (FP)Kristdemokraterna (KD)Fram för kommunen (FFK)10 mandat9 mandat7 mandat3 mandat1 mandat1 mandatDen politiska maktfördelningen kännetecknasav samverkan mellan centerpartiet,moderaterna, folkpartiet ochkrist demokraterna. Ordförande i kommun ­fullmäktige representerar moderaterna ochi kommunstyrelsen är ordföranden fråncenterpartiet.”Den lilla kommunen med de stora möjligheterna”Grästorp är en kommun vid Vänerns södra strand. Kommunen liggermitt i Västra Götalands län där centralorten Grästorp har godaväg-, buss- och tågförbindelser.Från Trollhättan/Vänersborg är det cirka tre mil och från Göteborgär det nio mil till Grästorp.Kommunen gränsar till Lidköping, Vara och Essunga kommunersamt i väster mot Trollhättan och Vänersborgs kommuner.Befolkning 31/12 respektive år2008 2007 2006 2005 2004Totalt: 5 851 5 831 5 809 5 762 5 794– därav 0–6 år 421 431 405 380 3917–15 år 666 653 684 706 70616–24 år 647 628 631 603 61425–64 år 2 961 2 988 2 965 2 943 2 96165–84 år 979 956 948 954 94785– år 177 175 176 176 175ArbetsmarknadArbetstillfällen i Grästorps kommun efternäringsgren (procent):Offentlig förvaltning, vård/omsorg 25,0Finansiell verksamhet, företagstjänster 6,0Handel och kommunikation 17,0Byggindustri 8,0Tillverkning, utvinning 10,0Jordbruk, skogsbruk m m 9,0Utbildning 13,0Personliga/kulturella tjänster 7,0Ej specificerad verksamhet 5,0Anm: Avser 2005 vilket utgör senast tillgängligauppgifter.– varav män 2 945 2 949 2 936 2 899 2 906– varav kvinnor 2 906 2 882 2 873 2 863 2 888Utdebitering2008 2007 2006 2005 2004Kommunalutdebitering 21,75 21,75 21,75 21,75 21,757t

Ekonomin i sammandragNyckeltal2008 2007 2006 2005 2004Antal invånare 31 dec 5 851 5 831 5 809 5 762 5 794Verksamhetenskostnader mkr 310,6 304,6 284,3 268,7 273,6intäkter mkr 65,7 67,6 61,3 59,2 58,1nettokostnader mkr 244,9 237,0 223,0 209,5 215,5nettokostnader/ inv kr 41 856 40 643 38 389 36 358 37 199Nettoinvesteringar mkr 18,6 16,5 7,2 16,0 9,8Nettoinvesteringar/inv kr 3 179 2 823 1 227 2 782 1 688Utdebitering kr 21,75 21,75 21,75 21,75 21,75Skatteintäkter mkr 195,9 186,8 180,1 171,9 163,8Totala tillgångar mkr 187,0 182,7 174,8 165,8 157,1Totala tillgångar/inv kr 31 960 31 326 30 083 28 779 27 114Anläggningstillgångar/inv kr 27 330 26 105 25 132 25 849 24 724Omsättningstillgångar/inv kr 4 628 5 221 4 951 2 930 2 390Avsättning/skuld, pensioner mkr 1,0 0,9 1,0 1,0 1,0Ansvarsförbindelse, pensioner mkr 132,3 132,5 106,0 95,6 94,2Låneskuld mkr 30,1 31,8 33,1 34,9 37,0Låneskuld/inv kr 5 140 5 460 5 698 6 050 6 381Eget kapital mkr 100,3 94,4 88,5 79,4 68,5Eget kapital/inv kr 17 142 16 194 15 236 13 774 11 821Soliditet % 54 52 51 48 44Soliditet inkl ansvarsförbindelse % – 17 – 21 – 10 – 10 – 16Likvida medel mkr 13,7 13,6 16,1 7,5 6,5Likviditet 1) % 47 60 55 33 27Finansnetto mkr – 1,0 – 1,0 – 1,0 – 1,2 – 1,6Årets resultat i % av skatt och statsbidrag % 2,3 2,4 3,9 4,9 – 2,21) Likvida medel och korta fordringar/korta skulderu 8

FörvaltningsberättelseSammanfattningÅrets resultat blev ett överskott med 0,8 mkr mot budget och etttotalt resultat på +5,9 mkr. Genom det positiva resultatet uppfylldekommunen kommunallagens krav på ekonomisk balans.För att uppnå god ekonomisk hushållning räcker det dock inte attbara uppnå en ekonomi i balans. Då krävs ett resultat på minst+5,0 mkr, vilket också motsvarar den nivå som angetts i kommunensfinansiella mål. Av det redovisade resultatet för 2008 framgåratt kommunen även uppnådde en god ekonomisk hushållningunder verksamhetsåret. Det är nödvändigt att kommunens resultat,varje år, stabiliseras kring denna nivå så att kommunens ekonomiskaställning inte försämras.Resultatet för år 2008 var i nivå med resultatet 2007. Utvecklingenav ekonomin har sedan mitten på 1990-talet uppvisat enlångsam förbättring, från ett mycket svagt utgångsläge. År 2000,2001 och 2002 hade kommunen balans i ekonomin enligt definitioneni kommunallagen. År 2003 och 2004 var situationen denmotsatta. Med 2005, 2006, 2007 och 2008 års resultat har kommunenåter balans i ekonomin. Redan i den löpande budgetuppföljningenunder året visade prognoser på ett tidigt stadium attkommunen skulle redovisa ett överskott för året.Budgetavvikelserna i den löpande verksamheten varierar mellan+4,7 mkr och –3,6 mkr. Totalt redovisade den löpande verksamhetenett sammanlagt underskott på 0,7 mkr mot budget ochen nettokostnad på 253 mkr. År 2007 redovisade däremot verksamheternatotalt ett överskott mot budget med 1,4 mkr. Att verksamheternaklarar att hålla sin budget är avgörande för kommunensekonomiska resultat. Finansförvaltningen redovisade enpositiv avvikelse, vilket förbättrade det totala resultatet avseendeverksamhetens nettokostnad. Den viktigaste uppgiften framöverär att behålla den kostnadskontroll i verksamheten som bidragittill ett bra resultat 2008. Därmed kan Grästorp uppnå en stabilekonomi för att långsiktigt klara en nivå som motsvarar god ekonomiskhushållning.Investeringsvolymen var 18,6 mkr netto, vilket är en myckethög nivå historiskt sett. År 2007 var investeringsvolymen16,5 mkr. Finansnettot, det vill säga skillnaden mellan kostnadsochintäktsränta, var i nivå med 2007. Finansnettot belastadekommunens resultat med cirka 1 mkr. Kommunen behöver göraen noggrann prioritering av olika investeringsbehov för att hållainvesteringarna inom det beslutade målet för investeringsnivån.År 2008 minskade nettokostnadsutvecklingen jämfört med2007 och den procentuella förändringen var lika stor som förändringenav skatte- och bidragsintäkterna. För att klara de finansiellamålen och därmed en god ekonomisk hushållning måsteverksamhetens nettokostnader stabiliseras på en nivå som stämmeröverens med de ekonomiska förutsättningarna.9t

Kommunens negativa finansnetto behöver förbättras för att interäntekostnaderna ska tränga undan utrymmet för att bedriva verksamhet,vilket var fallet under året. De pengar som då kan frigöraskan direkt användas till att konsolidera kommunens ekonomi,vilket skapar ökade möjligheter att bedriva verksamhet. Planeringenmåste därför inriktas på återhållsamhet och noga prioriteradeinvesteringar för att minimera behovet av lånefinansieringtill planerade investeringar.OmvärldsanalysSamhällsekonominDe ekonomiska förutsättningarna för Sveriges kommuner påverkasav den ekonomiska utvecklingen såväl inom landet som iomvärlden. Kommunernas ekonomiska utrymme är direkt beroendeav skattebasen som direkt påverkas av sysselsättningen ochsumman av antalet arbetade timmar. Under slutet av 2008 påverkadessamhällsekonomin kraftigt av den turbulens som finanskrisoch minskad sysselsättning medförde. Tillväxten stannadeupp, vilket påverkar arbetsmarknaden och därmed skatteunderlaget.Det medförde att kommunerna fick mindre skatteintäkter änberäknat. Det är framför allt effekterna av lågkonjunkturen sompåverkar kommunsektorns ekonomiska förutsättningar.Arbetsmarknadsläget förväntas fortsätta att försämras ävenunder 2009, vilket gör att sysselsättningen fortsätter att minska.En vikande arbetsmarknad leder troligtvis till långsammare löneökningarunder kommande år samtidigt som inflationen väntasminska. Ökningen av skatteunderlaget dämpas kraftigt av densvaga sysselsättningen, och kommunsektorn kommer därför inteatt ha samma ekonomiska utrymme att, via ökade skatteintäkter,finansiera en utökad verksamhet.u 10Grästorps kommuns ekonomiEkonomin i Grästorps kommun har varit stark från 2005 och framåt.Sedan balanskravet infördes 2000 har kommunen redovisat positivaresultat alla år utom 2003 och 2004. Genom resultatet 2005 hardock kommunen återställt det egna kapitalet i sin helhet enligt kraveni kommunallagen. Resultatet för 2008 var också bra och uppgicktill +5,9 mkr. För 2008 redovisade den löpande verksamhetenett underskott på 0,7 mkr medan resultatet på verksamhetsnivå 2007var +1,4 mkr och det totala resultatet för kommunen var +5,9 mkr.Att utvecklingen av skatteunderlaget har en betydande inverkanpå kommunens ekonomi framgår tydligt då skatteintäkterna2008 var cirka 2,6 mkr lägre än budgeterat.I budgetramarna för 2009 har kommunen beslutat om en mind reökning av verksamhetsnivån. Det budgeterade resultatet 2009 är+5,2 mkr. Inför kommande år är förutsättningarna för den kommunalaplaneringen mycket osäkra eftersom rådande arbetsmarknadslägeoch effekter av finanskrisen kraftigt påverkar kommunensekonomiska förutsättningar. En viktig uppgift är därföratt skapa en finansiell reserv i budgeten för att möta denna situation.Det är också nödvändigt att kommunen fortsätter att arbetamed effektivisering, förändrade organisationsmönster, samverkanmed mera för att möta dessa förändringar.

Årets resultatÅrets resultat blev +5,9 mkr, vilket motsvarar +1 003 kr/invånare.Resultatet innebär ett överskott med 0,8 mkr mot budget. 2008års ekonomiska resultat var därmed starkt. Mellan 1993 och 1999har kommunen redovisat negativa resultat som sammantaget uppgårtill 52,8 mkr. 2000–2002 var resultatet totalt +9,8 mkr, medanresultatet för åren 2003–2004 återigen var negativt och innebar ettsammanlagt underskott på 12 mkr. Sedan 2005 uppgår de sammanlagdaresultaten i kommunen till hela +31,8 mkr!BalanskravetFrån budgetåret 2000 kräver kommunallagen att kommunensbudget ska vara balanserad. Det betyder att kommunens intäktermåste vara större än kostnaderna. Kommunens resultat sedan2000, efter justering mot balanskravet, har varit som följer (mkr).BalanskravetÅrResultat enligtJusteringResultat efter balans-resultaträkningkravsutredning2000 +6,2 –2,6 +3,62001 +3,2 –1,3 +1,92002 +0,4 –0,1 +0,32003 –7,2 +1,4 –5,82004 –4,8 +1,5 –3,32005 +10,9 0,0 +10,92006 +9,1 –0,1 +9,02007 +5,9 +0,3 +6,22008 +5,9 –0,6 +5,3Anmärkning: Justering av resultatet enligt resultaträkningen består av vinst ellerförlust vid fastighetsförsäljning samt kostnader för omstrukturering inomkommunens fastighetsbestånd.Av sammanställningen framgår att kommunen klarat balans kravetunder perioden 2000–2002 och 2005–2008, medan 2003 och 2004års justerade resultat inte uppfyllde kommunallagens krav på ekonomiskbalans.Av kommunallagens 8 kap, § 5, framgår att ”… om kostnadernaför ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna ska detnegativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitaletenligt balansräkningen återställas under de närmast följande treåren. Beslut om sådan reglering ska fattas i budgeten senast detandra året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Om detfinns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan regleringinte ska göras”.I den kommunala redovisningslagen, 4:4, regleras att ”omkostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna skadet i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på vilketsätt man avser att göra den i kommunallagen föreskrivna regleringenav det negativa resultatet. Om fullmäktige har beslutat atten sådan reglering inte ska ske, ska upplysning lämnas om detta.Därvid ska skälen till beslutet anges…”.Genom det redovisade resultatet 2005, efter genomförd balanskravsutredning,har kommunen återställt det egna kapitalet i sin11t

helhet efter 2003 och 2004 års underskott. Kommunen har därmeduppfyllt regelverket i kommunallagen och ligger i fas medkraven om en ekonomi i balans.Verksamhetens nettokostnaderVerksamhetens nettokostnader visar hur mycket kommunens allaverksamheter har kostat. Här ingår vissa kostnader i finansförvaltningeninklusive avskrivningar, det vill säga hur mycket skatteintäkteroch bidrag som behöver tillskjutas för att finansiera denlöpande verksamheten. Nettokostnaderna uppgick 2008 till245 mkr, vilket var en ökning med 3,3 procent från 2007. För attklara en ekonomi i balans är det viktigt att verksamhetens kostnaderhamnar på en nivå som överensstämmer med kommunensfinansiella förutsättningar. Verksamhetens förmåga att hålla budgetär en avgörande förutsättning för detta.För att kunna jämföra olika år måste man se nettokostnadernasutveckling i förhållande till både skatteintäkterna och statsbidraget.Skatte- och bidragsintäkterna ökade med 3,3 procent ochuppgick till 252 mkr i bokslutet. Avvikelsen avseende skatteintäkteroch statsbidrag i förhållande till budget var –2,6 mkr. Motsvarandeavvikelse 2007 var +1,7 mkr och 2006 +2,9 mkr. Avdiagrammet framgår att nettokostnadsökningen under de senastefem åren har varit större än ökningen av skatte- och bidragsintäktervid två tillfällen, 2006 och 2007. Åren 2004 och 2005 var förhållandetdet motsatta och 2008 var förändringen lika stor.Utvecklingen av kostnads- och intäktsförändringen 2004, 2005och 2008 är en positiv signal vad gäller utvecklingen av kommunensekonomi. Det är viktigt att nettokostnaderna inte ökar merän skatte- och bidragsintäkterna för att kommunen ska ha förutsättningarför att skattefinansiera sina investeringar och för attresultatutvecklingen inte ska försämras. Genom utvecklingenunder 2004, 2005 och 2008 har förutsättningarna att klara enekonomi i balans förbättrats då intäkterna ökat lika mycket som,eller mer än, nettokostnaderna. Åren 2006 och 2007 ökade nettokostnadernamer än skatte- och bidragsintäkterna, vilket i ställetmedförde en ökad påfrestning på ekonomin.Utvecklingen av nettokostnader,skatteintäkter och statsbidrag(procent)10Skatt/bidrag50Nettokostnader-5-102004 2005 2006 20072008Resultat före extraordinära posterResultatnivån visar hur mycket årets verksamhet, inklusive finansförvaltningen,kan bidra med till investeringar och/eller påverkarörelsekapitalet. Detta resultat var för året +5,9 mkr, vilket är inivå med 2007. En post som påverkar denna resultatnivå är finansnettot,som är skillnaden mellan kommunens ränteintäkter ochräntekostnader för upptagna lån. Finansnettot för 2007 var cirka1 mkr i kostnader, vilket betyder att kommunens räntekostnadervar högre än ränteintäkterna. Finansnettot var detsamma år 2008.Det negativa finansnettot påverkar kommunens totala ekonomi inegativ riktning eftersom räntekostnaderna tar utrymme i anspråksom annars skulle kunna användas till att bedriva verksamhet.Finansnetto(mkr)6420-2-4-62004 2005200620072008u 12

Årets resultat av skatt och statsbidrag(procent)6543210-1-2-3-420042005ResultatResultat mål200620072008Årets resultatEtt mått på resultatutvecklingen är hur stor andel resultatet utgöri förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Den avlagen föreskrivna miniminivån, en ekonomi i balans, är långt ifråntillräcklig för att kommunen långsiktigt kan anses ha stabila ekonomiskaförutsättningar. I ett längre perspektiv kan kommunendärför inte nöja sig med att nå ett resultat lika med noll eller marginelltöver noll. Kommunen måste ha ett ekonomiskt överskottför att skapa ett handlingsutrymme för att hantera svängningar iskatte- och statsbidragsintäkter eller andra oförutsedda händelser.Av de beslutade finansiella målen framgår att resultatutvecklingentill år 2010 innebär att kommunen ska nå ett resultat på 2,0 procentav skatte- och bidragsintäkterna varje verksamhetsår. Resultatet2008 var 2,3 procent av skatte- och bidragsintäkterna. Därmedklarade kommunen det resultatmål som beslutats för 2008.Uppföljning av finansiella målFör att styra ekonomin har kommunfullmäktige beslutat om finansiellamål där utvecklingen av ekonomin från 2008 till 2010 redovisasi ett antal nyckeltal. Dessa nyckeltal måste vara styrande närverksamhetsvolym och budgetramar beslutas, för att tydligt visahur kommunens ekonomiska ställning påverkas. Uppfyller kommunendessa mål bidrar det till att kommunen delvis kan återställaden minskning av det egna kapitalet som orsakats av de negativaresultaten under 1990-talet. Uppfyller man inte målen får kommunensvårt att klara av sina åtaganden. Grunden för att långsiktigtkunna bedriva verksamhet är en god ekonomi.En avstämning av de finansiella målen för 2008 ger följanderesultat:Mål: Resultatet ska uppgå till +2,0 procent av skatte- ochbidragsintäkter.Avstämning: +2,3 procent.Mål: Med början i budget 2009 ska kommunen avsätta medel ifinansförvaltningen som ska användas till att hantera kommunenspensionsåtagande.Avstämning: Inte aktuellt för 2008.Mål: Investeringsvolymen ska uppgå till 17,1 mkr.Avstämning: 18,6 mkr netto investerades under 2008.Uppföljning avkommunövergripande verksamhetsmålKommunen fastställde ett övergripande verksamhetsmål för 2008med inriktning på hälsa för kommunens medarbetare.Mål: Att Grästorps kommun ska tillhöra de 20 kommuner ilandet som har den lägsta sjukfrånvaron (mätt i total sjukfrånvaroav den totala ordinarie arbetstiden).Avstämning: 2008 var den totala sjukfrånvaron 4,8 procent vilketbetyder att kommunen hamnar på 18:e plats i riket.I avsnittet Personalekonomisk redovisning finns mer detaljeradinformation om utvecklingen av sjukfrånvaron och om kommunenshälsoarbete.13t

Eget kapitalFörändringen av det egna kapitalet i balansräkningen uppgick till+5,9 mkr, vilket motsvarar årets resultat. Den del av pensionsåtagandetsom är intjänad före 1998 redovisas i sin helhet somen ansvarsförbindelse, enligt den så kallade blandmodellen.Totalt uppgick ansvarsförbindelsen, inklusive ränta, för dessapensions förpliktelser till 107 mkr. Inklusive löneskatten uppgickpensions åtagandet till 132 mkr. Kommunens framtida utrymmeför konsumtion begränsas därför av tidigare uppkomna pensionsåtaganden.Det är viktigt att kommunen skapar utrymme för dessakostnader under lång tid framöver. På skuldsidan i balansräkningenredovisas endast de pensionsförpliktelser som intjänatsfrån 1998 och som avser det tidigare pensionsavtalet PA-KL. Förövriga pensionsåtaganden har kommunen valt en försäkringslösningsom regleras via premieinbetalning.Förändring av eget kapital(mkr)151050-5-102004 2005 2006Utveckling av eget kapital(mkr)12520072008RörelsekapitalDe likvida medlen ökade med 0,2 mkr och uppgick vid årsskiftettill 13,8 mkr. Förändringar i kortfristiga skulder respektive fordringarpåverkade också förändringen av kommunens rörelsekapital.De kortfristiga fordringarna minskade med 4,5 mkr och uppgicktill totalt 12,2 mkr. De kortfristiga skulderna ökade med0,6 mkr och uppgick till cirka 55,6 mkr vid årsskiftet. Rörelsekapitaletuppgick till totalt –28,5 mkr, vilket innebär att kommunenskortfristiga skulder (55,6 mkr) var betydligt större än omsättningstillgångarna(27,1 mkr).10075502502004 2005Likvida medel(mkr)20062007200820SoliditetSoliditet är ett mått på den finansiella styrkan. En sjunkande soliditetär ett tecken på en ekonomi i obalans. Inom den privata sektornär soliditetsbegreppet en viktig faktor för att mäta den ekonomiskastyrkan i ett företag. Inom den offentliga sektorn har intesoliditetsmåttet samma tyngd, bland annat på grund av beskattningsrätten.Soliditeten år 2008 var 53,6 procent, vilket var 1,9 procentenheterhögre än 2007. Från 1998 redovisas i balansräkningenendast den del av pensionsåtagandet som intjänats från och med1998 (blandmodellen). Ett annat och tydligare sätt att redovisasoliditeten är att räkna in det totala pensionsåtagandet, det villsäga även de pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelsen somintjänats före 1998. Vid en sådan redovisning kan konstateras attkommunen hade en negativ soliditet på 17,1 procent. Detta tillföljd av att pensionsförpliktelsen i ansvarsförbindelsen (132 mkr)var betydligt större än det egna kapitalet (100 mkr) i balansräkningen.Förändringen av hela ansvarsförbindelsen mellan 2007och 2008 uppgick till –0,2 mkr.I diagrammet visas utvecklingen av soliditeten, dels exklusivepensionsförpliktelser i ansvarsförbindelsen (den övre, lila kurvan),dels inklusive ansvarsförbindelsen (den nedre, grå kurvan).1510506050403020100-10-20-302004Soliditet(procent)2004200520052006 2007 2008Exkl. ansvarsförbindelseInkl. ansvarsförbindelse2006 2007 2008u 14

Låneskuld(mkr)605040302010020042005200620072008LåneskuldAv finansieringsanalysen framgår att kommunen under 2008amorterade låneskulden med 1,8 mkr. I beloppet ingår också skillnadenmellan 2008 års kalkylerade amortering som återförts frånkortfristiga skulder och avsättningen av 2009 års planerade amorteringartill kortfristiga skulder.Från år 2002 har låneskulden minskat med 23,6 mkr. Kommunenhar beslutat om en upplåning av totalt 10 mkr, men upplåningenhar ännu inte verkställts. Upplåningen avser finansieringmed 5 mkr för ett vägprojekt i anslutning till exploatering avett bostadsområde och 5 mkr för att finansiera den genomfördaindustribyggnationen.Enligt balansräkningen uppgick den långfristiga låneskuldenvid årsskiftet till 30,1 mkr. Den faktiska låneskulden till kommunenskreditgivare uppgick vid årsskiftet till 31,8 mkr. Grästorpskommun har inga utlandslån, och 25 procent av lånevolymen ärbunden medan resterande 75 procent löper med rörlig ränta. Attha en stor del av den totala låneskulden med rörlig ränta innebärgivetvis att kommunen är känslig för ränteförändringar ochdärmed utsatt för en viss ränterisk. Under 2007 räntesäkrades10 mkr av låneskulden med rörlig ränta genom ett räntederivat.15t

Sammanställd redovisningDen sammanställda redovisningen ger en samlad bild av dettotala ekonomiska åtagandet för kommunen och dess bolag oavsettverksamhetsform. I den sammanställda redovis ningen ingårkom munen och Grästorps Fjärrvärme AB, GFAB. Sammanställningenbaseras på kommu nens och bola gets re sultat- och balansräkningar.Alla interna mellanhavanden mel lan de enheter somingår i koncer nen är eliminerade. Vid upprättandet har kommunensredovis ningsprin ciper varit vägledande.I aktiebolag anses kommunen ha ett bestämmande eller väsentligtinflytande vid en röstandel på minst 20 procent. Kommunensandel i Grästorps Fjärrvärme uppgår till 40,2 procent. Grästorpskommun är även delägare i andra verksamheter, men med hänsyntill den låga ägar andelen har dessa verksamheter inte tagits med iden sammanställda redovisningen.Grästorps Fjärrvärme ABGrästorps Fjärrvärme AB startade sin verksamhet 1999 med produktionoch försäljning av fjärrvärme till det befintliga kulvertnäteti Grästorps tätort. Bolaget var tidigare helägt av Grästorpskommun. Den andra delägaren i bolaget är Lantmännen AgrovärmeAB med en ägarandel på 59,8 procent.Bolaget producerar och säljer färdig värme, huvudsak ligenbaserad på biobränsle, via fjärr värmekulvert till fastigheter iGräs torps tätort. Pann centralen i Grästorp är integre rad medkulvert nätet. Bolaget bedriver anmälningspliktig verksamhetenligt miljöbalken. Den anmäl ningspliktiga pro duktionen stårför 99 procent av bolagets nettoomsättning. Bolaget har utarbetatkontrollpro gram för besiktningar av utsläpp och omhändertagandeav restprodukter. Bola get planerar också att bygga utkulvert nätet ytterligare och kommer att prioritera anslutning avnya kunder kring det befintliga kulvertnätet.Kommunens borgensåtagande för bolaget uppgick vid åretsslut till totalt cirka 1,3 mkr.u 16

Sammanställd resultaträkning(tkr) Kommunen Koncernen2008 2008 2007 2006Verksamhetens intäkter 65 697 67 508 69 367 62 733Verksamhetens kostnader – 300 622 – 301 258 – 295 141 – 275 179Avskrivningar – 9 976 – 10 919 – 11 010 – 10 336Verksamhetens nettokostnader – 244 901 – 244 669 – 236 784 – 222 782Skatteintäkter 195 851 195 851 186 832 180 143Generella statsbidrag 55 960 55 960 57 044 52 944Finansiella intäkter 1 042 1 083 511 207Finansiella kostnader – 2 084 – 2 355 – 1 681 – 1 305Resultat före extraordinära poster 5 869 5 869 5 922 9 207Årets resultat 5 869 5 869 5 922 9 207Sammanställd balansräkning(tkr) Kommunen Koncernen2008 2008 2007 2006TILLGÅNGARANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 159 910 163 061 156 265 149 971Materiella anläggningstillgångar 154 471 160 310 155 814 149 520Mark, byggnader och tekniska anläggn 148 346 154 185 149 707 143 251Maskiner och inventarier 6 125 6 125 6 107 6 269Finansiella anläggningstillgångar 5 439 2 751 451 451Aktier och andelar 5 439 2 751 451 451OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 27 080 29 110 31 813 29 960Förråd 1 158 1 263 282 289Fordringar 12 161 12 842 17 368 13 053Kassa och bank 13 761 15 005 14 163 16 618SUMMA TILLGÅNGAR 186 990 192 170 188 078 179 931EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREGET KAPITAL 100 297 100 252 94 383 88 461Därav årets resultat 5 868 5 869 5 923 9 207AVSÄTTNINGAR 974 974 1 327 957Pensioner och liknande förpliktelser 974 974 1 327 957SKULDER 85 719 90 944 92 367 90 513Långfristiga skulder 30 074 34 590 36 648 37 029Kortfristiga skulder 55 645 56 354 55 719 53 484SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 186 990 192 170 188 077 179 93117t

PersonalekonomiskredovisningUnder 2008 har förändringens vindar dragit genom många avkommunens verksamheter då det gäller personalfrågor. Somexempel kan nämnas socialförvaltningen som arbetat målmedvetetmed att förändra ledning och styrning på enhetschefsnivå.Förvaltningen genomförde också en verksamhetsanpassning inomäldreomsorgen som resulterade i varsel under hösten. Övertalighetenhanterades, förutom via uppsägningar, genom att personalförflyttades inom förvaltningen, övergick till studier eller genomandra åtgärder.LedarskapUtvecklingsprogrammet för ledarskap som startade 2007 fortsatteunder 2008. Programmet omfattade internat med externaföre läsare och övningar i det individuella ledarskapet kopplat tillchefsmöten på hemmaplan. Höstens satsning handlade om utbildningoch föreberedelse inför arbetet med Styrmodell Grästorp.Basgrupperna som startade 2007 fortsatte att fungera som ett stödför arbetsledarna. I basgrupperna kan arbetsledare från olika förvaltningardiskutera dagliga ledarskapsfrågor.HälsoutvecklingArbetet med projektet Mitt liv på jobbet fortsatte. Under åretvar strategin för arbetet att få varje arbetsgrupp att ansvara försin egen hälsoplan. Arbetet med friskvårdsombuden fortsatte påsamma sätt som tidigare år, med olika typer av aktiviteter inomhälsa, rörelse och kost. Kommunen anordnade även föreläsningarinom hälsoämnet för alla anställda. Friskvårdsombuden inomLSS-verksamheten fullföljde en studiecirkel i ABF:s regi medsyfte att hålla hälsoarbetet levande. Ombudens nyvunna kunskaperimplementeras vid arbetsplatsträffarna vid varje enhet.RehabiliteringRehabiliteringsarbetet var även under 2008 framgångsrikt, ochvarje förvaltning har god kontroll på hela sin sjukfrånvaro liksompå långtidssjukfrånvaron. Extra kraft lades på att följa upp långtidssjukfrånvaronmed anledning av Försäkringskassans nya reglerför den så kallade rehabiliteringskedjan. Alla arbetsledare erbjödsutbildning med syfte att klargöra de nya regler som gäller vidlångtidssjukfrånvaro.u 18

KompetensutvecklingUnder 2008 gjorde socialförvaltningen en stor satsning på utbildningi social dokumentation. All personal inom äldreomsorg ochLSS-verksamhet fick denna utbildning för att klara av de kravsom ställs på social dokumentation. Vidare köpte Grästorp i samarbetemed Essunga kommun uppdragsutbildning av HögskolanVäst för att kompetensstärka all administrativ personal. Syftet varatt kunna använda den administrativa personalen i mer kvalificeradeutredningsuppdrag.FöretagshälsanGrästorps företagshälsa Kinnekullehälsan är en viktig stöd resursför kommunen i arbetsmiljöarbetet, rehabiliteringsarbetet ochhälso arbetet.Exempel på insatser:u Arbetsplatsbesök.u Personlig rådgivning.u Riktade undersökningar.u Lagstadgade undersökningar.u Tidig rehabilitering.u Arbetsplatsanpassning.u Utbildning.u Ergonomi.u Konflikthantering.En viktig punkt i arbetet med företagshälsovården är att arbetamed förebyggande åtgärder. Om någon verksamhet vill ha ettannat stöd får respektive förvaltning och arbetsledare beställa ochfinansiera detta på egen hand.SjukfrånvaroKommunens totala sjukfrånvaro fortsatte att vara låg, 4,8 procentav den totala ordinarie arbetstiden. År 2007 var motsvarande siffra5,5 procent, vilket innebär att kommunens sjukfrånvaro fortsatteatt minska.Barn- och ungdomsförvaltningen hade en något ökad sjukfrånvarooch redovisade för 2008 en sjukfrånvaro på 4,4 procent, vilketkan jämföras med 4,1 procent 2007.Tekniska förvaltningen hade en sjukfrånvaro på 4,3 procent,vilket var i nivå med föregående år.Socialförvaltningens sjukfrånvaro minskade från 6,8 procent2007 till 5,2 procent 2008.Det kommunövergripande verksamhetsmålet 2008 är att Grästorpskommun ska vara bland de 20 främsta kommunerna i landetvad gäller låg sjukfrånvaro. Målet uppnåddes redan 2007 (plats17), och med tanke på 2008 års ännu lägre siffror bör kommunenkunna behålla sin plats bland de 20 främsta kommunerna.19t

Sjukfrånvaro(procent) 2008 2007 2006Total sjukfrånvaro av totalordinarie arbetstid 4,8 5,5 6,1Långtidssjukfrånvaro (>60 dagar) avtotal sjukfrånvarotid 46,6 55,5 55,3Sjukfrånvarotid för kvinnor av totalordinarie arbetstid för kvinnor 4,0 6,0 6,8Sjukfrånvarotid för män av totalordinarie arbetstid för män 5,0 3,4 3,0Sjukfrånvarotid, 29 år eller yngre, avtotal ordinarie arbetstid, 29 år eller yngre 3,5 3,9 2,5Sjukfrånvarotid, 30–49 år, av totalordinarie arbetstid, 30–49 år 4,7 5,2 5,5Sjukfrånvarotid, 50 år eller äldre, avtotal ordinarie arbetstid, 50 år eller äldre 5,1 6,1 8,0Antal anställda och personalkostnaderKommunen hade vid årets utgång 536 anställda, vilket motsvarade482 årsarbetare. I denna statistik ingår ett antal tim-, säsongsochvikarieanställningar.Drygt 80 procent av kommunens anställda arbetade inom barnochungdomsnämndens och socialnämndens ansvarsområden.Undersköterskor var den största enskilda yrkesgruppen i kommunen,följd av lärare. Under de kommande tre åren är det drygt 35personer i kommunal anställning som uppnår pensionsålder.Personalkostnaderna, i form av löner och andra ersättningar,uppgick till 138,8 mkr. Utöver lönekostnaderna tillkom kostnaderför bland annat arbetsgivaravgifter, pensioner och försäkringar.Totalt betalade kommunen ut 197,1 mkr i löner inklusive socialaavgifter.Personal2008 2007 2006Årsarbetare 482 493 477Anställda 536 550 571Personalkostnader(mkr) 2008 2007 2006Lönesumma inklpersonalomkostn. 197,1 193,3 188,4Ålders- och könsfördelningAv kommunens anställda var under året 52 procent över 50 år. Enklar majoritet av personalen, 62 procent, var mellan 40 och 59 år,medan 16 procent var över 60 år. Av kommunens anställda var 82procent kvinnor.u 20

ResultaträkningResultaträkning(tkr) Not Budget 2008 2007 2006Verksamhetens intäkter 1 61 002 65 697 67 566 61 300Verksamhetens kostnader 2 –298 751 –300 622 –294 605 –274 683Avskrivningar 3 –10 070 –9 976 –9 953 –9 614VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER –247 819 –244 901 –236 992 –222 997Skatteintäkter 4 198 559 195 851 186 832 180 143Generella statsbidrag 5 55 907 55 960 57 044 52 944Finansiella intäkter 6 100 1 042 488 193Finansiella kostnader 7 –1 658 –2 084 –1 451 –1 143RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 5 089 5 868 5 922 9 140ÅRETS RESULTAT 5 089 5 868 5 922 9 14021t

FinansieringsanalysKassaflöde(tkr) Not 2008 2007 2006DEN LÖPANDE VERKSAMHETENÅrets resultat 8 5 868 5 922 9 140Justering för av - och nedskrivningar 10 201 10 236 10 078Justering för ianspråktagna avsättningar 9 –395 0 0Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 10 42 370 –10Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 15 716 16 528 19 208Ökning/minskning, kortfristiga fordringar 4 501 –4 147 –3 260Ökning/minskning, förråd, exploateringstillgångar 11 –985 –15 14Ökning/minskning, kortfristiga skulder 579 2 877 1 555MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 19 812 15 243 17 517INVESTERINGSVERKSAMHETENFörvärv av materiella anläggningstillgångar 12 –18 600 –16 459 –7 152Försäljning av materiella anläggningstillgångar 13 1 003 0 24Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 14 –300 0 0Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN –17 896 –16 459 –7 128FINANSIERINGSVERKSAMHETENNya lån 0 0 0Amortering av skuld 15 –1 764 –1 264 –1 756Ökning av långfristiga fordringar 0 0 0Minskning av långfristiga fordringar 0 0 0MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN –1 764 –1 264 –1 756ÅRETS KASSAFLÖDELikvida medel vid årets början 13 610 16 090 7 457Likvida medel vid årets slut 13 762 13 610 16 090u 22

BalansräkningBalansräkning(tkr) Not 2008 2007 2006TILLGÅNGARANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 159 910 152 215 145 992Materiella anläggningstillgångar 154 471 149 076 142 853Mark, byggnader och tekniska anläggningar 16 148 346 142 970 136 584Maskiner och inventarier 17 6 125 6 107 6 269Finansiella anläggningstillgångar 5 439 3 139 3 139Aktier och andelar 18 5 439 3 139 3 139OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 27 080 30 445 28 763Förråd och exploateringstillgångar 19 1 158 173 158Fordringar 20 12 161 16 662 12 515Kassa och bank 21 13 761 13 610 16 090SUMMA TILLGÅNGAR 186 990 182 660 174 755EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREGET KAPITAL 22 100 297 94 429 88 508Därav årets resultat 5 868 5 922 9 140AVSÄTTNINGAR 974 1 327 957Pensioner och liknande förpliktelser 23 974 1 327 957SKULDER 85 719 86 904 85 290Långfristiga skulder 24 30 074 31 838 33 102Kortfristiga skulder 25 55 645 55 065 52 188SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 186 990 182 660 174 755Panter och ansvarsförbindelserBorgensförbindelser 38 069 22 181 22 438Borgen gentemot kommunens företag 26 1 280 1 280 1 280Borgensåtaganden egnahem 27 1 009 1 366 1 828Övriga förpliktelser 28 35 780 19 535 19 330Ansvarsförbindelser 132 332 132 507 106 043Pensionsförpliktelser intjänade före -98 29 132 332 132 507 106 043- därav, särskild löneskatt 25 836 25 886 20 70323t

NothänvisningarBelopp i tkr1 Verksamhetens intäkterNämndrelaterade intäkter 96 953Interna poster – 31 917Fordran, pensionskostnad 16Reservation för befarade kundförluster 54Försäljning Lönnen 5 549Försäljning traktor 16Övriga intäkter 26Verksamhetens intäkter 65 6972 Verksamhetens kostnaderNämndrelaterade kostnader – 325 385Interna poster 31 285Interna poster mellan drift ochinvesteringar 632Förändring semesterlöneskuld – 35Faktiska personalkostnader – 47 018Kalkylerade personalkostnader 48 720Pensioner – 6 429Löneskatt – 2 394Övriga kostnader 11Räntekostnader leverantörer – 9Verksamhetens kostnader – 300 6223 AvskrivningarAvskrivningar av anläggningstillgångargörs efter en bedömningav tillgångens nyttjandeperiod, vissvägledning finns i Sveriges Kommuneroch Landstings förslag tillavskrivningstider. – 9 9764 SkatteintäkterÅrets preliminära skatteintäkter 2008 197 650Prognos slutavräkning 2008 – 1 413Slutavräkning 2007 – 386Summa 195 8515 Bidragsintäkter/kostnaderInkomstutjämningsbidrag 53 398Införandebidrag 607Bidrag för LSS-utjämning 782Fastighetsavgift 7 675Regleringsavgift – 2 672Kostnadsutjämningsavgift – 3 830Summa 55 9606 Finansiella intäkterPenningmarknadskonto 518Övriga ränteintäkter 38Räntesäkring/ränteswap 486Summa 1 0427 Finansiella kostnaderRäntekostnader, anläggningslån – 1 499Ränta pensionskostnad – 45Dröjsmålsränta (leverantörsfakturor) – 9Övriga bankkostnader – 16Avgift bankgirot – 35Räntesäkring/ränteswap – 480Summa – 2 0848 Resultat före extraordinära posterBeloppet överförs från resultaträkningen,motsvarar resultat före extraordinära poster 5 8689 Ianspråktagna avsättningarUtbetalning för omstrukturering ilöpande verksamhet – 39510 Ej likvidpåverkande posterSkuldförändring och finansiell kostnadinkl löneskatt på avsättning pensioner 4211 Förändring förråd/expl tillgångarFörändring förråd 18Förändring exploateringstillgångar – 1 003Summa – 98512 Förvärv materiella anläggningarIT-investeringar – 160IT-system bibliotek – 114Ismaskin 52Fastighetsförvärv/försäljning 445Inventarier/maskiner – 1 349Exploateringsområde – 2 516Motionsspår Skubbet – 15Belysning elljusspåret – 323Centrumåtgärder kv Höken – 208Velandagatan – 34Flytt Frambovägen/Brännebacka – 5 532Reparation Vallgatan – 341Vårdcentrum maskinutrustning – 17u 24

Gång-/cykelväg Tengene – 1 750Cykelväg Baldershage 8Belysning Forshallspromenaden – 445Lokaler ridklubben om-/tillbyggnad – 157Centralskolan gymnastikhall – 731Industriområde Västölet södra – 349Badet överbyggnad – 2 173Spoldesinfektorer – 68Konstgräsplan Lunnevi – 104Inventarier gymnastikhall – 209Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Centralskolan – 510Aktier Förenade SmåkommunersFörsäkring – 2 000Summa – 18 60013 Försäljning materiella anläggningstillgångarBeräknad försäljning av iordningställda tomterpå exploateringsområde Brännebacka. 1 00314 Förvärv finansiella anläggningstillgångarFörvärv av andelar i Kommuninvest ek för – 30015 Amortering av skuldAmortering 2008 – 1 764Återförda kalkylerade amorteringar 2008 1 764Kalkylerade amorteringar 2009 – 1 764Summa – 1 76416 Mark, byggnader och tekniska anläggningarFörvaltningsfastigheterIngående bokfört värde 80 450Nyanskaffningar 748Pågående investering 208Årets avskrivning – 5 078Justering av värde – 46Utgående bokfört värde 76 282Anläggningar/industriell verksamhetIngående bokfört värde 20 509Nyanskaffningar 0Pågående investering 1 917Årets avskrivning – 1 318Utgående bokfört värde 21 108Gator, vägar, gatubelysningIngående bokfört värde 15 546Nyanskaffningar 1 702Pågående investering 8 106Investeringbidrag/ers – 377Årets avskrivning – 977Utgående bokfört värde 24 000HyresfastigheterIngående bokfört värde 218Nyanskaffningar 0Avyttring – 57Årets avskrivning – 22Utgående bokfört värde 139Övriga fastigheter/anläggningarIngående bokfört värde 19 878Nyanskaffningar 104Pågående investering 2 670Investeringsbidrag/ersättning – 2Årets avskrivning – 873Utgående bokfört värde 21 777ExploateringsmarkIngående bokfört värde 6 369Nyanskaffningar 260Beräknad försäljning 2009 – 1 003Försäljning – 586Utgående bokfört värde 5 040Första avskrivningen sker samma årinvesteringen tas i bruk.Summa utgående bokfört värde 148 34617 Maskiner och inventarierMaskinerIngående bokfört värde 1 033Nyanskaffningar 1 379Investeringsbidrag/försäljningar – 251Årets avskrivning – 356Utgående bokfört värde 1 805InventarierIngående bokfört värde 4 105Nyanskaffningar 550Årets avskrivning – 1 182Utgående bokfört värde 3 473Övriga inventarierIngående bokfört värde 969Nyanskaffningar 0Årets avskrivning – 122Utgående bokfört värde 847Summa utgående bokfört värde 6 12525t

18 Aktier och andelarGrästorps Fjärrvärme AB 2 688Naturgaskonsortiet, Skaraborg 6Västtrafik AB 400Förenade Småkommuners Försäkring 2 000Summa aktier 5 094Stiftelsen Bergagården 10Laxfond Vänern 20Västergötlands turistråd 5Grästorps Energi, reglering medGrästorps Fjärrvärme AB 10Kommuninvest ek för 300Summa andelar 345Summa 5 43919 Förråd och exploateringstillgångarVVS-förråd 134Virkesförråd 21Exploateringstillgångar 1 003Summa 1 15820 Kortfristiga fordringarKundfordringar 1 768Skatt- och statsbidragsfordringar 3 367Övriga fordringar 7 026Summa 12 16121 Kassa, bankKassa, växelkassa 15Plusgiro 275Bank 13 471Summa 13 76122 Eget kapitalIngående eget kapital enligtfastställd balansräkning 94 429Årets resultat 5 868Eget kapital 100 297Rörelsekapital – 28 565Anläggningskapital 128 862Eget kapital 100 29723 AvsättningarPensionsförpliktelser intjänade fr o m 1998 inkl ränta 974-varav avsättning pensioner 764-varav löneskatt 190Avsättningar 974AnsvarsförbindelserPensionsförpliktelser i balansräkning 974Pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelse 132 332Summa totala penionsförpliktelser inkl löneskatt 133 306Finansiella pensionstillgångar 0Återlånade medel (ej finansierade pensionsförpliktelser)133 30624 Långfristiga skulderIngående låneskuld 31 838Kalkylerad amortering 2008 återförd 1 764Verklig amortering 2008 – 1 764Kalkylerad amortering 2009 – 1 764Summa 30 07425 Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 13 266Inkomstförskott 6 796Räntor, upplupna 95Övriga skulder 21 755Semesterlöneskuld inkl okomp ö-tid 13 733Summa 55 64526 Borgen, kommunala företagGrästorps Fjärrvärme AB 1 280Summa 1 28027 Borgensåtagande egnahemMotsvarar 40 procent vid ev förlustförsäljningav återstående kapital inkl räntaStatens Bostadsfinansierings AB 839Statens Bostadskreditnämnd 144AB Balken Finans Sweden 26Summa 1 009u 26

28 Övriga förpliktelserGrästorps Energi ek för 22 460Grästorps Energi AB 8 260IK Gauthiod 3 830Särestads Lantbruksmuseum 50Ekarnas Golfklubb 1 080Grästorps Konserthus 100Summa 35 780Grästorps kommun har i oktober 2008 ingått en solidarisk borgensåsom för egen skuld för Kommun invest i Sverige AB:s samtligaförpliktelser. Samtliga 223 kommuner som per 2008-12-31 varmedlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser.Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtalom hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid etteventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för dennafördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtligamedlemskommuners respektive ägarandel i Kommun invest.Grästorps kommun hade vid årsskiftet 2008/2009 en ägarandeli Kommuninvest som uppgick till 0,13 procent.29 AnsvarsförbindelserPensionsåtaganden intjänade före 1998Intjänad pensionsrätt 106 496Löneskatt 25 836Summa 132 33227t

DriftredovisningAv sammanställningen framgår verksamhetens redovisade resultatoch fördelningen på respektive nämnd och förvaltning. En merutförlig och detaljerad redovisning finns i verksamhetsbeskrivningenför respektive nämnd.I sammanställningen ingår nämnders och styrelsers internakostnads- och intäktsposter. Dessa poster räknas sedan av ifinansförvaltningens redovisning för att resultatet ska bli detsammasom redovisas i kommunens externredovisning, resultaträkningen.Av sammanställningen framgår att resultatet på verksamhetsnivåvar cirka –0,7 mkr. Sammanfattningsvis överskred kostnadernabudget med 10,6 mkr medan in täkterna var drygt 9,8 mkrhögre än budget.Finansförvaltningen redovisade en positiv avvikelse på3,6 mkr inklusive avskrivningar. Avvikelsen för finansförvaltningenorsakades delvis av en redovisad vinst på 0,6 mkr motbokfört värde vid för säljning av en fastighet och maskin/fordon.Vidare var årets kostnader för pensioner lägre då en re gleringgenomfördes 2008 för pensionskostnaderna för den personal somkommunen övertog i samband med den så kallade Ädelöverenskommelsen.Även kostnaden för förändring av semesterlöneskuldenblev lägre än budgeterat.Resultatet för avskrivningarna var en direkt följd av att flerastora investeringsprojekt fortfarande pågick vid bokslutstillfället,varför dessa inte har belastats med avskrivningar. Avskrivningsker först det år när anläggningen tas i bruk.Totalt redovisades en budgetavvikelse på +2,9 mkr för verksamheternasnettokostnader, vilket motsva rar en avvikelse på 1,2procent mot budgeterad nivå.DriftredovisningNämnd Kostnad Intäkt NettokostnadRedovisning Avvikelsemot budgetRedovisning Avvikelsemot budgetRedovisning Avvikelsemot budgetKommunstyrelsen– kommunförvaltning 44 327 – 4 599 13 320 952 31 007 – 3 647– teknisk förvaltning 62 191 – 5 905 44 929 4 036 17 262 – 1 869Miljö- och byggnämnden 1 807 57 844 116 963 173Barn- och ungdomsnämnden 115 409 – 1 080 9 675 1 110 105 734 30Socialnämnden 126 137 977 28 185 3 612 97 952 4 589SUMMA 349 871 – 10 550 96 953 9 826 252 918 – 724Finansförvaltningen – 49 249 3 548 – 31 256 0 – 17 993 3 548SUMMA 300 622 – 7 002 65 697 9 826 234 925 2 824Avskrivningar 9 976 94 9 976 94SUMMA 310 598 – 6 908 65 697 9 826 244 901 2 918u 28

Investerings redovisningInvesteringar(mkr)2015UtgifterBruttoinvesteringarna under 2008 var 19,6 mkr och inkomsternauppgick till 1,0 mkr. De mest omfattande investeringarna,netto, under året var flyttningen av Frambovägen i anslutning tillBrännebacka exploateringsområde (5,5 mkr), exploateringen avbostadsområdet Brännebacka (2,5 mkr), Lunnevibadets överbyggnad/servicebyggnad(2,2 mkr), gång- och cykelväg till Tengene(1,8 mkr) samt inköp av maskiner och fordon till kommunensgatu- och parkverksamhet (1,4 mkr).I november 2007 fastställde fullmäktige investeringsvolymentill 17,1 mkr för 2008. Genom kommunstyrelsens beslut i april2008 ombudgeterades ca –2,4 mkr för pågående projekt. Efterbeslutet var den slutliga nivån för investeringar 2008 14,7 mkr.Nettoinvesteringarna var 18,6 mkr 2008 vilket medför att investeringsvolymenvar ca 3,9 mkr högre än den beslutade nivån.De senaste årens utveckling har varit att nettoinvesteringarnalegat på en för hög nivå i förhållande till resultatutvecklingenöver tid. Nettoinvesteringarna 2008 var de högsta sedan 1991.För 2009 är 17,2 mkr budgeterat för investeringar, vilket innebäratt investeringsnivån fortfarande är mycket hög historisktsett. Det medför också att kommunen kan tvingas att lånefinansieradelar av investeringarna kommande år. Under de senaste tioåren har kommunen redovisat en nettoinvesteringsnivå som varithögre än 15 mkr vid fyra tillfällen, nämligen 1998, 2005, 2007och 2008. Under åren 2004 till 2008 har kommunen investeratför 68 mkr netto, varav 33,1 mkr de senaste två åren.Det är nödvändigt att nettoinvesteringarna anpassas till detekonomiska utrymmet, även om det finns ett betydligt störrebehov av investeringar under de närmaste åren. I de beslutadefinansiella målen framgår också att utrymmet för investeringarkommande år är begränsat med hänsyn till resultatnivå och resultatutveckling.En alltför hög investeringsvolym medför också iflera fall ökade driftkostnader och avskrivningsnivåer samt behovav lånefinansiering som påverkar räntekostnader och finansnetto.105020042005Inkomster200620072008InvesteringarNedanstående förteckning visar pågående och avslutade investeringsprojekt.För en fullständig investeringsredovisning hänvisastill not 12 i finansieringsanalysen.29t

InvesteringsredovisningNämnd/projekt Proj Nettoanslag Nettoinv Utgifter Inkomster Nettoinv Nettoinvnr per projekt t o m 2007 2008 2008 2008 t o m 2008Kommunstyrelsen- kommunförvaltning 2 489 586 1 903varavFastighetsförv/försäljn 0011 140 586 – 446 – 446Aktier FSF AB 0154 2 000 2 000 2 000 2 000IT 0002/47/102 6 323 5 437 160 160 5 597- teknisk förvaltning 16 851 431 16 420varavInventarier/maskiner 0020 1 200 1 349 1 349 1 349Överbyggnad badet 0132 3 421 7 529 2 173 2 2 171 9 700Exploateringsomr Brännebacka 0107 2 827 2 516 2 516 2 516Gång-/cykelväg Tengene 0130 560 2 095 345 1 750 1 750Ombyggnad gymnastikhall 0126 1 624 2 190 731 731 2 921Flytt Framboväg/Brännebacka 0156 4 000 5 532 5 532 5 532Trafiksäkerhetshöj åtg C-skolan 0159 500 510 510 510Belysning Forshallspromenad 0157 120 445 445 445Barn- och ungdomsnämnd 209 209Socialnämnd 68 68SUMMA 19 617 1 017 18 600Kolumn ”Nettoinv t o m 2007” innehåller investeringar fr o m redovisningsåret 1994.u 30

RedovisningsprinciperRedovisningen baseras på bokföringsmässiga grunder och följerregelverket i kommunal redovisnings lag. Undantag: Kommunenhar inte upprättat någon systemdokumentation över bokföringssystemetenligt 2 kap. § 7.Rekommendationer från RKR, Rådet för kommunal redovisning,tillämpas där så är aktuellt för kommu nen. Undantag frånrådets rekommendationer har gjorts i följande fall:– Rekommendation 13.1, Redovisning av hyres-/leasing avtaltillämpas ej. Kommunens samtliga leasing avtal redovisas somhyresavtal.Tomtmark för exploatering som iordningställts i avsikt att försäljasklassificeras som omsättningstill gång.De anställdas fordran på kommunen i form av sparadesemester dagar och oreglerad övertid har skuldbokförts.AvskrivningarInventarier3–10 årFordon10 årBostadshus20–33 årBollplaner20 årByggnader33 årGator och vägar33 årVA-verk, ledn nät35 årKänslighetsanalys(mkr)ResultatpåverkanLöneökning med 1 procent –2,010 heltidstjänster +/–3,7Ökad upplåning med 5 mkr –0,2Ränteförändring med 1 procent +/–0,3Förändring av generella statsbidragmed 1 procent +/–0,6Skattehöjning med 1 krona +9,1Pensioner. Den avgiftsbestämda delen för 2008 är bokförd underkortfristiga skulder, med utbetalning i mars 2009. För den förmånsbestämdadelen har kommunen tecknat en försäkringslösning.Intjänad pen sion före 1998 redovisas i sin helhet somansvarsförbindelse (blandmodellen). Beräkningsunderlaget förpensioner utgår från RIPS 07. Kostnaden för löneskatt på pensionerbehandlas i redovisningen på samma sätt som pensionskostnaden.Anslutningsavgifter intäktsförs i sin helhet.Sammanställd redovisning upprättas enligt förvärvsmetoden.Investeringar skrivs av fr.o.m. det år då anläggningen tas i bruk.På ej färdigställda investeringar sker ingen avskrivning.Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp tillanskaffningsvärdet (utgiften minus eventu ella investeringsbidrag)med avdrag för avskrivningar.Avskrivningar. Av skrivnings tiden är beräknad efter en bedömningav tillgångens nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i SverigesKommuners och Landstings förslag till avskrivningstider.Se tabellen här intill:KänslighetsanalysKommunens ekonomiska resultat påverkas av många olika faktorer.I tabellen beskrivs vilken inverkan några av dessa faktorer har.31t

u 32

KommunstyrelsenKommunförvaltningResultat(tkr) 2008 2007 2006Intäkter 13 320 15 188 4 892Kostnader 44 327 42 173 27 535Nettokostnader 31 007 26 985 22 643Budget 27 360 25 317 21 630Årets resultat –3 647 –1 668 –1 013Från 2007 ingår i kommunförvaltningens verksamhet vissa delarsom tidigare redovisats i den finansiella ramen för försöksverksamhetenSocsam 5S, ett samverkansprojekt mellan kommunen,regionen och Försäkringskassan.Mål och måluppföljningFörvaltningens tre prioriterade verksamhetsmål 2008u 50 procent av deltagarna ska, efter avslutad insats frånarbetsmarknadsenheten, ha kommit i arbete eller studieroch inte längre ha behov av stöd för sin försörjning tillföljd av arbetslöshet.MåluppföljningMålet för första halvåret 2008 uppfylldes. Under 2008 fick 127 personerstöd av arbetsmarknadsenheten, varav 78 har avslutats somärenden. Av dessa fick 43 arbete (55 procent) och 5 övergick tillsjälvfinansierade studier (6 procent), vilket innebär att 61 procentfick ett minskat behov av offentlig försörjning efter avslutad insats.u Biblioteket ska öka besöksfrekvensenmed 5 procent i förhållande till 2006.MåluppföljningAntalet besökare under 2008 var 40 649. Under samma period2007 hade biblioteket 42 208 besökare och 2006 var besöksantalet41 478. Det innebär en minskning mellan år 2006 och 2008 medcirka 2 procent, vilket innebär att målet inte uppfylldes.u Kommunen ska klättra 40 placeringar på SvensktNäringslivs rankningslista över kommunernasnäringslivsklimat.MåluppföljningDet resultat som redovisades 2008 bygger på insamlingsdata frånhösten 2007. Då låg Grästorps kommun i stort sett på oförändradplats i förhållande till föregående års rankning. Nästa resultat sombygger på undersökningar gjorda under 2008 offentliggörs undervåren 2009.33t

TjänstegarantierEfter remiss till arbetsmarknadsenheten ska den enskilde kallas tillett första möte inom fem arbetsdagar för att påbörja en handlingsplan.Garantin uppfylldes med något enstaka undantag under 2008.Kommunen ska handlägga och besluta om en färdtjänstansökaninom fyra veckor från att ansökan inkommit till kommunen.Garantin uppfylldes 2008.Reaktionstiden i telefonväxeln ska i genomsnitt inte överstigatre sekunder. Med reaktionstid menas den tid det tar från attden första signalen gått fram till växeln tills telefonisten svararpå anropet. Eftersom kommunen fokuserat på övergången till engemensam växel med Essunga kommun gjordes inga mätningarav svarstider under året.Efter en bokförfrågan på biblioteket ska hanteringen av förfråganpåbörjas inom sju arbetsdagar. Garantin uppfylldes 2008.Verksamhet och viktiga händelserKommunförvaltningen ansvarar för allmän kommunal administrationoch service, näringslivsverksamheten inom ramen för denideella föreningen NSG (Näringslivsamverkan Grästorp), bibliotek,fritid, kultur, turism och arbetsmarknads- och rehabiliteringsarbete.Alla verksamheter har mål uppsatta för verksamheten, somdock inte redovisas i kommunens årsredovisning. Nedan beskrivsde viktigaste händelserna under 2008.En omorganisation av förvaltningens ledningsorganisationgenomfördes från maj 2008. Förändringen innebär bland annatatt skolchefen utsågs till tillförordnad kommunchef och att denförre kommunchefen anställdes som senior adviser fram till den31 mars 2009 för att därefter få avtalspension.Kommunstyrelsen beslutade att genomföra ett projekt kallatStyrmodell Grästorp med syfte att skapa ett väl fungerande systemför styrning, ledning och uppföljning av verksamheten. Projektetstartade i augusti och fortsatte efter detta enligt plan för attavslutas i maj 2009.KollektivtrafikMålet är att tillgodose allmänhetens behov av resor till arbete,utbildning och service.Under året startade Expressbusslinje 2 som trafikerar Trollhättan–Grästorp–Vara–Falköpingmed sex dagliga turer i varderariktningen måndag–fredag. Kommunen har en god försörjningmed busstrafik. Som exempel på detta kan nämnas att det till ochfrån Trollhättan finns 22 turer i vardera riktningen måndag–fredag.KrishanteringMålet är att identifiera risker och sårbarhet samt utveckla kommunensförmåga att hantera och mildra effekterna av allvarliga kriser.Under året färdigställdes en risk- och sårbarhetsanalys, en planför extraordinära händelser och planer för förvaltningarna. Entvådagars övning med politiker och tjänstemän genomfördes.u 34

MedborgarserviceMedborgarkontorets mål är att erbjuda en samlad samhällsservicemed hög tillgänglighet och servicenivå till medborgarna i Grästorpskommun. En terminal för direktkontakt med fem olika myndigheterär placerad utanför medborgarkontoret. Bemanningenpå medborgarkontoret ändrades delvis vid årsskiftet 2008/2009och arbetsuppgifterna utökades med att bland annat ansvara förtomtkö och föreningsbidrag.Samverkan med andra kommunerGrästorps kommun har samverkansavtal inom en rad områdenmed olika kommuner, framför allt i Skaraborg. Kommunen samverkarmed Lidköpings kommun inom bygg- och miljö, medSkövde kommun avseende inköp och upphandling och med gymnasieskolornai Trollhättan och Vara. En gemensam telefonväxelför Grästorps och Essunga kommuner inrättades under 2008.Efter vissa inkörningsproblem kan ändå konstateras att sammanslagningenoch det nya telefonsystemet fungerat väl. Under åretgenomfördes också en utredning om en gemensam organisationför Grästorp och Essunga kommuner inom ekonomi- och personaladministration.Rapporten överlämnas till kommunernas politiskastyrgrupp i januari 2009.WebbplatsenUnder verksamhetsåret genomförde kommunen ett stort arbetemed att förnya och förbättra webbplatsen. Målet var att arbetetskulle avslutas innan verksamhetsårets slut, men kommunstyrelsenbeslutade att skjuta upp lanseringen till den 31 januari 2009,bland annat beroende på att kommunstyrelsens beslut om ny grafiskprofil skulle inarbetas innan publiceringen.35t

Arbetsmarknadspolitiska åtgärderUnder året fortsatte verksamheten successivt att anpassas till enminskad ekonomisk ram med anledning av att Socsam upphörtoch att en förändrad arbetsmarknadspolitik medfört ett kraftigtminskat ekonomiskt stöd från staten, bland annat för kommunensplusjobb, arbetslösa ungdomar och feriepraktik till skolungdomar.Trots den kraftiga neddragningen de senaste åren har kommunenändå lyckats stödja nästan lika många personer som tidigare år.Det har varit möjligt tack vare ett förändrat arbetssätt, där vidareutvecklingenav samarbetet med kooperativet Lärkan och kommunenssocialpsykiatri varit av central betydelse.Arbetsmarknadsenheten fortsatte också arbetet med att stödjaintegrationsarbetet i kommunen genom praktikplatser och andrainsatser för 27 nyinflyttade. Vidareutvecklingen av rehabiliteringssamverkanmellan myndigheter fortsatte genom att kommunenutförde tjänster åt Grästorps samordningsförbund. Grästorpfortsatte också under året att driva utvecklingen av samarbetetmed andra arbetsmarknadsenheter i Västra Götaland. Syftetmed detta samarbete är att tillsammans bli effektivare och kunnaerbjuda ännu bättre stöd till kommunernas uppdragsgivare vadgäller att stödja kommuninvånarna till arbete och egen försörjning.En viktig del i utvecklingsarbetet var att starta ett EU-projektför att utveckla nätverk, kompetens- och verksamhetsutvecklingmed andra arbetsmarknadsenheter inom Västra Götaland.Ett bidrag till ett sådant EU-projekt beviljades under hösten, ochett nätverk med 38 kommuners arbetsmarknadsenheter i VästraGötaland är på väg att startas.u 36IntegrationsenhetenVerksamhetsmål grundas på de övergripande nationella integrationspolitiskamålen som innebär att: individen kan efter avslutadintroduktion ta del av och bidra till det generella utbudet inomsvenskt arbets- och samhällsliv. Dessa mål förtydligas i kommunensintroduktionsmål som syftar till att ge individen:u färdigheter i svenska språketu delaktighet i det svenska samhälletu förutsättning till egen försörjning.Under 2008 tog integrationsenheten emot 22 nyanlända (10 vuxnaoch 12 barn) som påbörjade sin introduktion omgående.Förskolebarn fick förskoleplats inom en månad och grundskolebarnblev klassplacerade och började i skolan redan undersin första vecka i Grästorp. Samarbetet med skola och förskolai Grästorp, samt gymnasieskolan i Trollhättan, utvecklades ochförtydligades, vilket har gett bra resultat när det gäller barnenstrygghet och känsla av tillhörighet.I samarbete med arbetsmarknadsenheten anordnade kommunenpraktikplatser för hälften av de tio mottagna vuxna inom tremånader efter att de flyttat till kommunen. Tidsperioden beroddepå individernas språkkunskaper vid deras ankomst eller på förskole-eller fritidsplacering. Åtta deltagare avslutade sin introduktionunder 2008 efter att de fått anställning eller påbörjat studierpå heltid. Således kunde alla gå vidare från introduktion tillegen försörjning.

BiblioteketFör att öka servicenivån och locka fler besökare till biblioteketutökades öppettiderna från 24 till 30 timmar per vecka. I decemberuppgraderade biblioteket sitt bibliotekssystem till Libra.se,som är ett nytt och modernt system. I juni presenterades ett utkasttill biblioteksplan för Grästorps bibliotek: 2008–2010 delrapport1 för kultur- och fritidsutskottet. I arbetet med biblioteksplanenavvaktar man beslutet om det framtida bibliotekets placering,samt bibliotekets överflyttning till barn- och ungdomsförvaltningenfrån 2009. Under hela året har diskussioner pågått om nyttbibliotek, lärcentra och arkiv. Kommunfullmäktige återremitteradepå sitt decembermöte kommunstyrelsens förslag till lösningsom avsåg en samverkan med ett lokalt fastighetsföretag.Ekonomiskt resultatKommunförvaltningen redovisade ett kraftigt underskott förverksamhetsåret 2008. Det berodde framför allt på de organisationsförändringarsom genomförts inom förvaltningens ledning,minskad statlig finansiering av plusjobben, ny telefonväxel sombelastade driftbudgeten i stället för investeringsbudgeten och konsultuppdragutanför beslutad budgetram.FramtidenDen globala ekonomiska krisen som medfört en försämrad konjunkturpåverkar i högsta grad kommunens förutsättningar. Efterett antal år med stigande skatteprognoser är nu verkligheten denomvända. Det innebär att Grästorps kommun precis som andrakommuner står inför svåra utmaningar. Verksamheterna måsteprio riteras hårdare och arbetet med att effektivisera verksam hetenmåste intensifieras. När den nya styrmodellen är på plats förbättrasmöjligheterna att kunna prioritera och effektivisera. Underkommande år ska kommunen genomföra ett antal så kalladeLean-projekt. Lean är en strukturerad arbetsmetod för att hitta ochåtgärda slöserier i syfte att skapa tid för höjd kvalitet och utvecklingav verksamheten.Under de kommande åren ska kommunen genomföra ett antalinvesteringsprojekt. Kommunens äldreboende ska byggas omför att motsvara tidens krav, ett gruppboende ska byggas och sistmen inte minst måste frågan om bibliotek, lärcentra och kommunarkivfå sin lösning. Här måste kommunen sträva efter att hittakostnadseffektiva lösningar. Det kan handla om hur man bästutnyttjar det befintliga lokalbeståndet och om att pröva alternativadriftformer.Den vision som kommunfullmäktige antog under 2008 syftarytterst till att Grästorp ska växa. En förutsättning är dock att detfinns bostäder och industrifastigheter. För närvarande finns detmöjlighet för den som vill bygga småhus att göra det i Grästorp,men det råder brist på hyres- och bostadsrättslägenheter. Dessutomfinns ett framtida behov av seniorbostäder. Det har ocksåvisat sig att det finns intresse bland företagare för att etablera sigi Grästorp, men på grund av bristen på företagslokaler riskerarkommunen att gå miste om dessa etableringar. Det är därför enviktig uppgift för kommunstyrelsen att hitta framkomliga vägar37t

även inom detta område. I det sammanhanget måste även fråganom en revidering av gällande översiktsplan lyftas fram. Nuvarandeöversiktsplan fastställdes 1992 och enligt gällande normerska en översiktsplan revideras alternativt aktualitetsförklarasminst en gång per mandatperiod. I Grästorp har ingen grundligrevidering skett sedan 1992.Ett annat viktigt framtidsområde är hur Grästorp kan fortsättaatt samverka med andra kommuner. Det är en möjlighet för denlilla kommunen att klara allt högre krav till rimliga kostnader.Samverkan med Essunga kommun fortsätter under kommandeverksamhetsår och inriktas på områdena gemensam upphandlingav ett personaladministrativt system, samverkan inom det tekniskaområdet och samverkan inom musik- och kulturskolan.Från och med 2009 sker en del ändringar inom arbetsmarknadsenhetensamtidigt som verksamheten får ökade resurser.Bland annat kommer enheten inte längre att ha några egnarehabiliteringsanställda eller bedriva rehabiliteringsverksamheti egen regi. I stället köps dessa tjänster genom avtal med kooperativetLärkan och företaget OPM. Arbetsmarknadsenheten är enmycket liten verksamhet, såväl ekonomiskt som personellt, vilketgör verksamheten sårbar. Möjligen kan den rådande djupalågkonjunkturen medföra ett ökat behov av dess verksamhet ochdärmed kräva ökade resurser. Kommunen bör under kommandeverksamhetsår göra en översyn av hur man kan samorganiseraverksamheten med annan närliggande verksamhet inom socialförvaltningenför att hitta samverkansvinster och minska sårbarheten.Nyckeltal/verksamhetsmått(tkr) 2008 2007 2006Kommunledning och revision 1 806 1 857 1 555– Kostnad per inv. 1.1 resp år, (kr) 310 320 270Allmän kommunadministration, inkl IT, (tkr) 11 779 10 574 9 607– Andel av kommunens bruttokostnad (procent) 3,92 3,59 3,50Kollektivtrafik, exkl färdtjänst (tkr) 659 266 425– Kostnad per inv. 1.1 resp år (kr) 92 46 74Färdtjänst (tkr) 935 847 831– Kostnad per inv. 1.1 resp år, (kr) 160 146 144Räddningstjänst, (tkr) 4 128 3 961 3 823– Kostnad per inv. 1.1 resp år (kr) 708 682 663– Antal utryckningar 64 76 58u 38

Kommunstyrelsenteknisk förvaltningResultat(tkr) 2008 2007 2006Intäkter 44 929 41 788 37 221Kostnader 62 191 56 008 53 214Nettokostnader 17 262 14 221 15 993Budget 15 393 14 011 14 156Årets resultat –1 869 –210 –1 837Mål och måluppföljningFörvaltningens tre prioriterade verksamhetsmål 2008u Kommunens energiförbrukning ska sänkas med 3 procentvarje år fram till 2010 med utgångspunkt från 2006 års nivå.MåluppföljningEnergiförbrukningen minskade enligt de uppsatta målen. Fjärrvärmeförbrukningenminskade med 4,4 procent och elförbrukningenmed 1,5 procent.u Mängden hushållsavfall som går till förbränning skaminska med 3 procent varje år fram till 2010 medutgångspunkt från 2006 års nivå.MåluppföljningMängden hushållsavfall minskade med 25 ton, vilket motsvaradecirka 2 procent.u Kommunen ska teckna minst två nya skötselavtal varje årmed privata fastighetsägare.MåluppföljningTvå skötselavtal tecknades med privata fastighetsägare under2008.Tekniska förvaltningen formulerade i verksamhetsplanen för 2008även följande övergripande mål för de olika verksamhetsgrenarnainom förvaltningens ansvarsområde:All lokalvård i kommunens fastigheter ska bedrivas genom denbefintliga städorganisationen. Städningen ska bedrivas rationelltmed hänsyn till en god miljö och ett förebyggande fastighetsunderhålli samverkan med respektive verksamheter.Arbetet med gator och vägar ska bedrivas så att en god ochsäker trafikmiljö erhålls, särskilt för gång- och cykeltrafikanter.Lekplatser, parker, tomtmark och grönområden ska vara välsköttaoch stimulera till användning av allmänheten. Giftbekämpningav ogräs får inte förekomma.Ledningsnätet ska underhållas på ett sätt som gör att kommunentryggar en säker VA-försörjning och verksamheten ska iövrigt bedrivas i enlighet med lagar och myndighetskrav. Insatservid läckor ska vara snabba och effektiva. Abonnenterna ska hållasväl underrättade vid större driftavbrott.Återvinning och kompostering ska stimuleras och mängdenavfall från hushåll och företag ska minska i enlighet med avfallsplanen.39t

Idrottsanläggningar ska drivas i enlighet med gällande avtalmed respektive nyttjare, och i övrigt enligt Sveriges Kommuneroch Landstings, SKL:s, anvisningar och övriga lagar som avserarbetsmiljö.Fastigheterna ska vara ändamålsenliga för respektive verksamhet.Underhåll och skötsel ska ske så att kommunen säkrar engod driftekonomi och bra arbetsmiljö samtidigt som man undvikeronödiga reparationer.All verksamhet inom tekniska förvaltningen ska bedrivas så atten god arbetsmiljö främjas. Vidare ska förvaltningen även beaktade risker i verksamheterna som kan uppstå för kommuninvånarna.De övergripande målen enligt verksamhetsplanen uppfylldesi stort sett under året. Undantaget är underhållet av fastigheteroch gator, där bristande resurser gjorde det omöjligt att till fullouppnå de uppsatta målen.Verksamhet och viktiga händelserInom Centralskolans område verkställdes ett flertal ombyggnadsochinvesteringsprojekt, exempelvis ombyggnaden av den gamlagymnastiksalsbyggnaden och renoveringen av ”Karlavagnen”samt utbytet av delar av värmekulverten på skolgården. Trafiksäkerhetenrunt Centralskolan förbättrades genom en rad åtgärder,bland annat en varutransportväg som separerats från gångochcykelvägstrafik, ny parkering för bilar och cyklar, hållplats förbussar och bilar utmed Jon Jespersgatan med mera.Under hösten påbörjades den omfattande renoveringen avLunnevibadets omklädningsbyggnad. Renoveringen beräknasvara färdig till sommarsäsongen 2009. En förbättring av campingenmed nya servicelokaler och utökade campingplatsergenomfördes också, och sedan dess är campingen klassad somtrestjärnig av Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation.Återuppbyggnaden efter branden i Lunneviskolans ena flygelbyggnadavslutades i februari efter mycket kort byggtid.De bidrag som Naturvårdsverket beviljat för olika projekt, förbättringav motionsområdet ”Skubbet” och gång- och cykelvägutmed Nossan till Tengene, genomfördes till största delen. Projektenfärdigställs under våren 2009, men blev redan under byggtidenmycket väl utnyttjade och uppskattades av motionerandeGrästorpsbor. Forshallspromenaden fick belysning och ett antaleluttag för att möjliggöra Nossan Ljusfestival, som genomfördesunder en vecka i oktober av Grästorps framtidsförening i samarbetemed tekniska förvaltningen.Inom VA-verksamheten åtgärdade förvaltningen ett antal störrevattenläckor under mycket besvärliga betingelser. Arbetet medvattenskyddsområdesföreskrifter för Almesåsens vattentäkt fortsätteroch beräknas bli klart under 2009.I samband med Grästorps Fjärrvärme AB:s utbyggnad av fjärrvärmenätetpå Vallgatan genomförde förvaltningen en saneringav VA-nätet från 1950-talet, som också omfattade återställandeoch renovering av gatuöverbyggnaden.u 40

Inom gatusektorn fortsatte exploateringsarbetet med gator ochvatten och avlopp på Västölets södra industriområde, där arbetetäven omfattar anläggning av bredband i kommunal regi.Under året påbörjades exploateringen av Brännebacka bostadsområdemed gator och VA-ledningar, där flyttningen avFrambo-/Trökörnavägen ingick som ett samarbetsprojekt med Vägverket.Arbetet sträcker sig över två år och beräknas bli klart hösten2009. I projektet ingår även framdragning av vatten och avlopptill den äldre bebyggelsen i Johanneberg och Kroken, som tidigarehaft egna, men inte godkända, anläggningar. Förvaltningen påbörjadeäven arbetet med en ny broförbindelse för gång- och cykeltrafiköver Nossan, som beräknas bli klar under maj 2009.Ekonomiskt resultatFörvaltningen redovisade ett resultat för 2008 som var 1 869 tkrsämre än budget. De största underskotten, netto, redovisades inomverksamheterna fastigheter (–1 162 tkr), gator och vägar(–622 tkr) och vatten och avlopp (–421 tkr).Lokalvården redovisade ett överskott på 498 tkr, framför alltberoende på ökade intäkter.Verksamheterna avfallshantering och fritidsanläggningar redovisadeliksom tidigare ett godtagbart resultat.Underskotten i driften av fastigheter, kommunala vägar ochVA-verksamhet hänför sig uteslutande till akut underhåll, vilketi praktiken innebär en kapitalförlust i form av ett eftersatt periodisktunderhåll.Genom lagen om allmänna vattentjänster, 2006:412, skahuvudman som bedriver sådan verksamhet som lagen omfattarsärredovisa kostnader och intäkter för VA-verksamheten. Syftetmed redovisningen är att kommunen ska lämna informationom att avgifterna är riktiga enligt lagen och att redovisningen skautgöra ett beslutsunderlag för prissättningen. Särredovisningenska också, när den är fastställd, vara tillgänglig för fastighetsägarna.En särredovisning av kommunens VA-verksamhet upprättasi ett separat dokument.FramtidenDen stora skillnaden i underhållsbehov och budgeterade medelinger farhågor inför framtiden. Den kapitalförstöring som etteftersatt underhåll innebär ger på sikt kostnader för investeringar,som torde bli av betydligt större omfattning än kostnaderna för ettnormalt periodiskt underhåll. Kommunens fastighetsbestånd, meden bruksarea på cirka 40 000 m 2 , kräver exempelvis ett underhållsom motsvarar minst 2 mkr per år, det vill säga cirka 50 kr/m 2 ,vilket är mycket lågt i jämförelse med vad ett normalt periodisktunderhåll beräknas kosta.Antalet vattenläckor ökade markant under året. Alla läckoruppstod på de äldre delarna i VA-nätet, från 1950- och 1960-talet, och dessa måste därför bytas inom en snar framtid. Dessaledningar kan när som helst ge upphov till mycket omfattandeunderhållskostnader. Även vissa delar av spillvatten nätet börägnas uppmärksamhet på grund av ett stort inläckage av dagvatten,vilket ger ökade behandlingskostnader vid reningsverket.41t

Framöver behöver medel avsättas årligen för sanering av VAnätet.I takt med saneringen av VA-nätet bör också gatornasbeläggning och överbyggnad ses över, så att de får en accept abelstandard. Enligt upprättade underhållsplaner bör minst 1 mkravsättas årligen för underhåll av VA-nätet och lika mycket förupprustning av gator.Den skogsvård som påbörjades under 2004 bör vara ett permanentarbetsfält i linje med statens satsning på tätortsnära naturvårdoch folkhälsoplanering.Nyckeltal/verksamhetsmått2008 2007 2006Antal anställda 41 39 38– varav kvinnor 19 19 20– varav män 22 22 20Personalkostnader tkr 14 934 13 941 11 548Personalkostnader i procent avverksamhetens kostnader 27 25 22Lokalvård– totalt städad yta m 2 26 650 26 650 26 050– kostnad kr/m 2 186 181 177Gator inkl p-platseroch GCM-vägar– total yta m 2 263 00 253 400 236 000– kostnad kr/m 2 exkl kap tj 1,93 1,85 1,86Parker inkl lekplatser m m– total yta ha 20,7 20,7 20,7– kostnad tkr/ha exkl kap tj 45,6 40,8 36,6Vattenförsörjning exkl kap tjoch administration– producerat vatten tm 3 219 253 234– kostnad kr/m 3 6,5 4,4 4,1Renhållning exkl kap tjoch administration– mängd hushållsavfall, ton 1 134 1 159 1 116– kostnad kr/ton 2 060 1 878 1 668Återvinning, ton– papper 317 282 301– glas 111 35 95– industri och grovavfall 336 373 372– metallskrot 158 204 213u 42

Miljö- och byggnämndenResultat(tkr) 2008 2007 2006Intäkter 844 1 365 1 273Kostnader 1 807 2 500 2 378Nettokostnader 963 135 1 105Budget 1 136 1 134 1 122Årets resultat +173 –1 +17Mål och måluppföljningNämndens tre prioriterade verksamhetsmål 2008u Handläggningstiden för en bygglovsansökan ska normaltinte överskrida tre månader.MåluppföljningMålet för bygglovshanteringen för enbostadshus, garage och liknandeklarade förvaltningen med god marginal. Ett bygglov förvindkraftverk kunde 2008 med forcering genomföras inom sexmånader. Detta har visat sig ta betydligt längre tid på grund avkomplexiteten i sådana uppdrag.u En inventering av byggnader med eftersatt underhållgjordes under 2007 och åtgärdsprocessen ska fokusera påfem identifierade objekt 2008.MåluppföljningAlla ägare till fastigheter med eftersatt underhåll lämnade in enplan för hur de tänker åtgärda bristerna på sina fastigheter. Planochbygglagen anger att arbete som angetts i ett rivningslov måstepåbörjas inom två år, men några planerade moment är redanutförda.u Under 2008 ska miljö- och byggnämnden fortsättaarbetet med att bli en 24-timmarsmyndighet för att ökaservicegraden för medborgarna.MåluppföljningI samband med Grästorps nya webbplats uppdaterade förvaltningeninnehållet på sin egen webbplats. Allmän informationkompletterades med länkar till informativa sidor hos olika myndigheteroch flertalet blanketter finns i pdf-format att ladda ner förutskrift.Miljö- och byggnämnden är utsedd att övervaka att de lagar medföljdförfattningar som finns inom miljö- och byggnämndensområde följs.Enheten miljö och hälsa har två viktiga uppgifter, dels attbedriva myndighetsutövning i form av tillsyn med stöd av blandannat miljöbalken, livsmedelslagen och tobakslagen, dels attuppmärksamt följa utvecklingen i kommunen och delta i samhällsplaneringen.Dessutom ska miljö och hälsa bistå allmänhetenmed råd och upplysningar samt samarbeta med myndigheter,organisationer och enskilda.43t

Plan- och byggverksamheten omfattar handläggning avbygglov, bygganmälan, kontrollverksamhet, tillsyn, rådgivningrörande byggnadsfrågor inklusive energirådgivning och fysiskplanering. Därtill är miljö- och byggnämnden trafiknämnd medansvar för lokala trafikföreskrifter.Verksamhet och viktiga händelserLänsstyrelsen genomförde en tillsyn över kommunens ansvarenligt miljöbalken under oktober 2008, men slutrapporten har intepresenterats.LivsmedelKlassning, kontroller och godkännande av livsmedelsanläggningarKlassning av alla livsmedelsanläggningar enligt ett nytt avgiftssystemavslutades och de livsmedelsanläggningar som återstår attgodkänna är i huvudsak sådana där någon form av ombyggnationsker. Den offentliga kontrollen ska nu helt finansieras med avgifter.Anläggningar som godkändes under 2006 och 2007 kontrolleradesmed hjälp av ett inspektionsunderlag där ett begränsat antalpunkter ur checklistan för detaljhandel ingick. Målet var att fåigång en ordinarie kontroll av de godkända anläggningarna och,där det varit befogat, begära att lämpliga åtgärder vidtas. Förvaltningenföljde upp avvikelser och i många fall har de avvikelsersom noterats vid den första kontrollen kunnat avföras vid det uppföljandebesöket.Allmänt omdöme om livsmedelshygien i kommunenHög livsmedelshygienisk standard är en kombination av hur lokaleroch inredning sköts, kunskapsnivån hos personalen och hurden omsätts i praktiskt arbete av den som hanterar livsmedlensamt de krav konsumenten ställer på verksamheten. Kontrolleninriktades under året på att kontrollera färre, men mer konkreta,företeelser. Vid brister begärde förvaltningen åtgärder och i flerafall har åtgärder vidtagits, vilket är ett tecken på att viljan och förmåganfinns hos företagen. I Grästorp får varje anläggning i principett besök per år. Det innebär att det finns en bättre kontinuiteti kontrollen än i många andra kommuner. Det är därför realistisktatt anta att livsmedelsverksamheterna i Grästorp har en god hygieniskstandard.MiljöMiljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling, som innebäratt nuvarande och kommande generationer tillförsäkras enhälsosam och god miljö. Genom en ökad miljömedvetenhet hosföretag och allmänhet pågår omställningen till ett hållbart samhälle.Inom den ordinarie tillsynen ägnade förvaltningen specielluppmärksamhet åt hanteringen av farligt avfall och verksamhetensegenkontroll, eftersom det är inom dessa två områden detofta finns brister.u 44

Avfall och producentansvarUnder hösten genomförde förvaltningen tillsyn på i stort sett allaåtervinningsstationer i kommunen. Tillsynen var en del i ett regionaltprojekt, en tillsynskampanj inom Miljösamverkan VästraGötaland. Tillsynen syftade till att se hur producentansvaret ochskötseln av systemet fungerar lokalt. Nedskräpning och bristanderenhållning förekom på flera stationer. Skrivelser med informationoch bedömning av hur det såg ut samt eventuella krav på åtgärderskickades till de ansvariga.Utsläpp av oljaEn oljeförorening i en bäck i sydöstra delen av kommunen upptäcktesoch anmäldes. Eftersökningar gjordes tillsammans medpersonal från Vara kommun, men källan till utsläppet påträffadesinte. Spåren slutade i ett område strax innanför gränsen tillVara. Till denna bäck avrinner vatten från både Vara och Grästorp.Anledningen till att oljan fanns kvar i bäcken under så lång tid varatt växtligheten i bäcken stoppade upp dess flöde.Enskilda avloppFörvaltningen arbetade med att sammanställa ett dokument medriktlinjer utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7 medinformation om hur utformningen av enskilda avloppsanläggningarska bedömas, och inom vilka områden man normalt skakräva en hög skyddsnivå. I Grästorp påbörjade förvaltningen enuppdatering av avloppsregistret.HälsoskyddI och med ändringar i bilagan till förordning om miljöfarlig verksamhetoch hälsoskydd är det numera färre typer av hälsoskyddsverksamhetersom är anmälningspliktiga. Exempel på verksamhetersom inte längre omfattas av anmälningsplikten är frisöreroch massörer. Det ska dock understrykas att förvaltningen fortfarandehar ett tillsynsansvar och kommer att bedriva tillsyn ochställa krav på dessa verksamheter.Tobak och nikotinläkemedelTobakstillsyn genomfördes hos registrerade säljare under året.Flertalet mindre verksamheter saknade en dokumenterad egentillsynsplansom sammanfattar hur de ska hantera och säljatobak. Sedan mars 2008 får handeln även sälja nikotinläkemedel.Bestämmelser och operativt tillsynsansvar för denna hantering ärdensamma som för tobak.DjurskyddDjurskyddskontrollerna 2008 genomfördes i enlighet med tillsynsplanen,och de brister som uppdagades vid kontrollerna resulteradei några enstaka fall i förelägganden. Kommunens djurskyddskontrollbedrevs i allt väsentligt i förebyggande syftegenom kontinuerligt återkommande kontroller av lantbrukets djur,den allt mer ökande hästhållningen samt övrig yrkesmässig djurhållning.Djurskyddskontrollen ska vara god, effektiv och likvär­45t

dig över hela landet och därför övergår kommunernas djurskyddskontrolltill länsstyrelsen från och med januari 2009. Däremotbehåller kommunerna ansvaret för vissa andra frågor som rör djur,till exempel om djuren orsakar problem för omgivningen.Miljösamordning och miljövision 2020Projektet Klimatcoachning slutfördes och kommunfullmäktigeantog en klimatstrategi och energiplan i november 2008. Syfteoch mål med denna är att minska klimatförändringarna, främjaenergiomställningen, öka andelen förnybar energi och överhuvudtagetfrämja energieffektivisering och ett effektivare transportsystem.Ett arbete med förslag till ny miljöplan för Grästorps kommunpåbörjades.Miljöombuden och personal på tekniska enheten genomgicken miljöutbildning och miljösamordnaren deltog med aktivitetervid invigningen av biogastankstationen, vårmarknaden och Grästorpsfestivalen.Miljösamordnaren arrangerade en välbesökt föreläsningpå Grästorps konserthus om klimatförändringarna ochdeltog i möten angående ”smart energi”, arrangerade av VästraGötalandsregionen. Samordnaren deltog även i möten om biogasproduktionsanläggningenutanför Grästorps tätort.EnergirådgivningGrästorps kommun hade för verksamhetsområdet en budget på280 tkr genom bidrag från Energimyndigheten, och energirådgivarens roll utökades och omfattar nu även klimatrådgivning.Syftet med energi- och klimatrådgivningen är att genom kommunernasprida kunskap om miljöanpassad energitillförsel, energidistributionoch energianvändning med tonvikt på att minska elanvändningen.Det har skett genom gemensamma projekt medmiljö samordningen och genom flera riktade aktiviteter till skolungdomar.u 46Plan- och byggverksamhetenBygglovDet totala antalet bygglov minskade från år 2007, och det var omochtillbyggnader som stod för minskningen. Bygglov lämnadesför sju nya enbostadshus och ytterligare en ansökan som inlämnadesi december behandlades innan årets slut. Dessutom tillkom ettpositivt förhandsbesked för enbostadshus. Bygglov lämnades förett radiotorn med teknikbodar och för en biogastankstation sominvigdes i november. Systembolaget fick bygglov för att byggaom sin lokal för självbetjäning.Sju bygglov lämnades också för vindkraftverk och handläggningenlöpte parallellt med miljöprövningen. Tjänstemän ochmiljö- och byggnämnden handlägger ärendena i överensstämmelsemed kommunens antagna styrdokument nr 15, Klimatstrategi2005–2010, länsstyrelsens förslag på områden som ärav riksintresse för vindbruk samt övriga miljö- och byggregler.Närliggande kommuner kan också beröras av anläggningar närakommungränsen.

TrafikFrågan om tung trafik och hastighetsbegränsning på riksväg 47,Södergatan, genom Grästorps tätort var aktuell, men inga förändringarhar skett. En uppdatering av de lokala trafikföreskrifternagjordes och brister, oftast avseende skyltning, påtalades för ansvariga.Ekonomiskt resultatMiljö- och byggnämnden uppvisade ett överskott 2008. Nämndoch administration låg sammanlagt i nivå med budget. Både miljöoch hälsa och plan- och byggverksamheten klarade sitt uppdraginom budgeterade timmar och överskottet kan i huvudsak härledastill att intäkterna för fler bygglov var högre än förväntat.Djurskyddet, som för sista året fanns med i redovisningen, lågpå en betydligt lägre nivå än budgeterat, men överlämningen tilllänsstyrelsen tog en viss tid från själva tillsynen. Avgifterna förmiljöprövningen för vindkraftverk blev högre än budgeterat, mentäckte inte de ökade kostnaderna.FramtidenIntresset för att uppföra vindkraftverk är oförminskat. Grästorpskommun har sökt bidrag ur det statliga planeringsstödet som ärinfört för att tillföra resurser till den fysiska planeringen. Denuppdaterade översiktsplanen som håller på att tas fram kommeratt innehålla beslutsunderlag och åtgärder för att skapa beredskapför utbyggnad av vindkraft. Förutom de vindkraftverk somhar tillstånd och är klara för att börja byggas har ett tidigt samrådhållits angående planer på att anlägga 65 vindkraftverk. Dessaanläggningar skulle ge en ansenlig påverkan på ett stort område ikommunens sydvästra del.Bostadsområdet Ambjörnsgården hade vid årsskiftet endast tvåosålda tomter kvar, men då Brännebackaområdet är klart kommercirka 25 nya tomter att kunna erbjudas under 2009. En ändring avdetaljplanen för att bereda ytterligare sju tomter för enbostadshuspå Ambjörnsgården finns med i framtidsplanerna, och genomförsäljning av tre tomter i kvarteret Korpen finns intresse för attuppföra tre huskroppar med fyra lägenheter i varje.Nyckeltal/verksamhetsmått2008 2007 2006Antal diarieförda ärenden 309 426 307Tillsynsobjekt:– livsmedel 60 44 34– djurhållare 117 120 119– lantbruk 280 284 280– miljöfarlig verksamhet 51 51 45Antal delegationsbeslut 259 288 202Bygglov 42 52 55Trafikärenden 18 19 2047t

Barn- och ungdomsnämndenMål och måluppföljningVerksamheten regleras av skollagen, grundskoleförordningen,läroplan och skolplan. Till grund för verksamhetsplanen finnsäven lokala arbetsplaner. I barn- och ungdomsnämn dens ansvarsområdeingår förskola, grundskola, särskola, musikskola, fritidshem/fritidsverksamhet,gymnasieskolans individuella program,kommunal vuxenutbildning och särvux.Skolplanen tar upp fyra huvudområden:u Normer ger trygghet.u Utveckling och lärande ger kunskap.u Inflytande ger ansvar.u Samverkan ger gemenskap och engagemang.Resultat(tkr) 2008 2007 2006Intäkter 9 675 9 667 10 583Kostnader 115 409 109 745 104 290Nettokostnader 105 734 100 078 93 707Budget 105 764 101 633 95 569Årets resultat +30 +1 555 +1 862Nämndens tre prioriterade verksamhetsmål för 2008u Kunskapsmål: Andelen elever som når målen ska öka till90 procent inom en femårspe riod och det genomsnitt ligameritvärdet ska inom samma period stabiliseras kring215 poäng.MåluppföljningAndelen elever som klarade målen var 88,5 procent 2006 och86,2 procent 2007. Genom snittet för riket var 76,1 procent 2007.Årets resultat var 84,2 procent (76,1 för riket), vilket innebär ensvagt nedåt gående trend. Värt att notera är att andelen behörigaför nationella program i gymnasieskolan fortsatte att öka och uppgick2008 till 95,8 procent. Det genomsnittliga me ritvärdet lågför Grästorps del över riksgenomsnittet (cirka 209,3 poäng) både2005 och 2006, men föll 2007 till 202,6. 2008 blev resultatet207,6 poäng, vilket innebär att Gräs torp återigen hamnade i nivåmed rikssnittet (207,5 poäng).u Trygghet och hälsa: Elever och föräldrar ska uppleva attden totala utbildningsmiljön är mycket tillfredsställande.MåluppföljningVarje höst gör förvaltningen elev- och föräldraenkäter, och resultatetredovisas i sam band med årsredovisningen. Målet är attresultatet ska ligga på minst tre på en fyragradig skala av seendeföräldrarnas samlade omdöme. Resultatet 2008 blev 3,2 förgrundskolan, 3,4 för förskola och familjedaghem och 3,5 för fritidshemmen.Det innebär att målet överträffades.u 48

u Studie- och yrkesval: Andelen elever som börjar påstudieförberedande program på gymna sieskolan ska ökaför att inom en tioårsperiod uppgå till minst 35 procent.MåluppföljningInom detta område uppfylldes inte målen. Avgångselevernas sökmönsterfrån tidigare år fortsatte. Det krävs ett uthålligt och långsiktigtarbete för att förändra rådande sökmönster. Förvaltningenkan också konstatera att det är först när man lyckas bättre meddet första målet avseende det samlade me ritvärdet, som förutsättningarnaförbättras för att nå detta mål.Kommunens övergripande verksamhetsmålu Hälsomål: Kommunen ska tillhöra de 20 kommuner ilandet som har den lägsta sjukfrånva ron mätt i den totalasjukfrånvaron av den totala ordinarie arbetstiden.MåluppföljningFörvaltningen kan konstatera att de redan låga sjuktalen varkvar på samma låga nivå under första halvåret 2008. Förvaltningensledningsgrupp formulerade också en gemensam ledningsdeklarationi linje med kom munens ledarskaps- och hälsopolicy.Ledningens förhållningssätt och kompetens har en avgö randebety delse för ett gott arbetsklimat.Verksamhet och viktiga händelserStarka sidorVärdegrundsarbetet genomsyrade hela förvaltningens verksamhetoch var en del av vardagsarbe tet. Man kan till och med säga attdet blivit institutionaliserat efter ett utvecklingsarbete som pågåttunder många år.Ett resultat av detta är att människosyn och förhållningssätti övrigt skapat ett gemensamt engagemang för barn och elevermed särskilda behov – alla barn och elever är allas ansvar. Inomen he terna och elevhälsan finns också en väl utvecklad strukturför att identifiera barn med särskilda behov och upprätta åtgärdsplanerför dem i syfte att sätta in tidiga och framgångsrika åtgärder.Resultatet av detta märks tydligt i att andelen elever medgodkända betyg och behörighet för gymnasiestudier var myckethög.En stark sida är också samverkan i arbetslag, mellan arbetslag,mellan olika enheter och chefer. Här kan man lyfta fram samverkanmellan fritidshem och grundskola där förvaltningen lyckatssärskilt bra.Svaga sidorFörvaltningen har under året huvudsakligen fokuserat på värdegrundsfrågoroch uppnåendemål och för lite på strävans mål.Samma sak gäller i förskolan där tyngdpunkten i utvecklingsarbetetvarit på normer och värden, men där mindre fokus riktatsmot förskolans kunskapsmål. Här påbörjades emellertid ett49t

utvecklingsarbete under året, som leds av skolledare och denutvecklings organisation som inrättades.I en kommun där förskola och skola lyckas nå så goda resultatavseende godkända respektive gymnasiebehöriga elever bordedet finnas förutsättningar att nå ett betydligt högre samlat meritvärde.Under det senaste året tog Grästorps kommun emot flyktingar,men utan att skolan hann förbereda sig för att ge ett bra mottagande.Modersmålsundervisningen var obefintlig och åtgärdsprogramsaknades. Även här vidtog förvaltningen åtgärder ochanställde tre modersmålslärare samtidigt som organisationen avundervisningen i svenska som andraspråk förbättrades.u 50VerksamhetenHär redovisas i stora drag förvaltningens verksamhet under året.För verksamheten på skol- och enhetsnivå hänvisas till den kvalitetsredovisningsom lämnas till Skolverket varje år. Kvalitetsredovisningenfinns tillgänglig på kommunens webbplats.Under januari–februari gjorde Skolverket en inspektion avskolverksamheten i Grästorp. Rapporten redovisades i oktoberoch sammanfattningsvis bedömdes att Grästorps kommun,trots att det finns vissa brister och förbättringsområden i kunskapsuppföljningen,likabehandlingsplanen och inom de fri villigaskol formerna, i huvudsak uppvisade goda resultat. Totalt sett harkommunen en ut vecklingspotential som bör tas tillvara. De bristersom fanns är åtgärdade eller har börjat åtgärdas och förvaltningenhar skickat en rapport om detta till Skolinspektionen.I januari öppnades den nya förskoleavdelningen Lärkan, vilketinnebar att barn- och ungdoms förvaltningen kunde uppfyllatjänstegarantin att erbjuda förskoleplats inom en fyramånadersperiod till de som önskar. Lokalerna användes tidigare två dagari veckan av dagbarnvårdarna, som fick er sättningslokaler i formav en lägenhet på Österlånggatan som barn- och ungdomsförvaltningendelar med socialförvaltningen.I samband med kvalitetsredovisningen av 2007 års verksamhetinförde förvaltningen en ny modell. Representanter från barnochungdomsnämnden besökte tillsammans med förvaltningschefen alla enheter, där respektive chef tillsammans med delar avpersonalen, och i vissa fall även elever och föräldrar, presenteradeenhetens kvalitetsredovisning. Syftet med denna ord ning varatt skapa en dialog om kvalitetsutvecklingen mellan verksamhetoch för troende valda. Barn- och ungdomsnämnden ansåg ocksåatt enhetens kvalitetsredovisning är av stort in tresse för eleveroch föräldrar. Därför bestod årets kvalitetsredovisning av en sammanfattandedel för hela förvalt ningen och med enheternas egnaredovisningar som bilagor. Dessa finns till gängliga på kommunenswebbplats.I april beslutade kommunstyrelsen att förändra kommunensledningsorganisation, bland annat genom att barn- och ungdomsförvaltningensförvaltningschef också blev tillförordnadkommunchef. Beslutet innebar också att ledningsorganisationeni barn- och utbildningsför valtningen utökades med enhalvtidstjänst. Från och med augusti finns i och med detta enut vecklingsledare på halvtid i förvaltningen.

I augusti genomfördes en så kallad kick-off under två dagarför all personal inom barn- och ungdoms förvaltningen. Syftetvar att samla all personal för att tydliggöra förvaltningens övergripandemål och gemensamma uppdrag. Ett annat syfte varatt starta arbetet med att ta fram likabehandlingsplaner på allaenheter. Satsningen gav en skjuts åt såväl målfokuseringen somlikabehandlings arbe tet.I samband med skolstarten i augusti anställde förvaltningen enmatematikutvecklare, en språkutvecklare och en utvecklare fördet företagsamma lärandet, vardera på en 20 procents tjänst. Defår tillsammans med skolledarna en viktig roll i det fortsatta kvalitetsarbetet.Att skapa lärandemiljöer som gör det möjligt för allaelever att nå sin potentiella nivå ska vara vägledande för arbetet.Förväntningarna ska vara höga på alla som jobbar i verksamheten,men även på barns och elevers resultat.Enheternas och förvaltningens kvalitetsredovisningar utgjordegrunden för alla kompetensutvecklingsinsatser som gjorts underhösten 2008, tillsammans med förvaltningens mål och arbetslagensval av utvecklingsområde.Förskolan startade ett matematikprojekt för att utveckla matematikdidaktikeni verksamheten. Utbildning av en matematikhandledarei verksamheten ingick i projektet.Resurspersonalen fick en gemensam internutbildning i formav handledning av en specialpedagog och föreläsningar för attutveckla sin yrkesroll och sin delaktighet i att skapa goda lärandemiljöer.Under hösten påbörjade en mindre grupp förskollärare ennaturvetenskaplig kurs i samverkan med Högskolan Väst.Under hösten påbörjades också en utbildning i ent reprenörielltlärande för alla lärarlag på årskurserna 6–9. Syftet är att skapa ettförhållningssätt och utveckla metoder som le der till att elevernablir mer kreativa och motiverade i sitt skolarbete. För att uppnåsyftet krävs dock stora förändringar i skolstrukturen.I november antog kommunfullmäktige den skolplan som barnochungdomsnämnden föreslagit för perioden 2009–2012. Planendiskuterades under ett flertal möten under våren i barn- ochungdomsnämnden. Diskussionerna avslutades med en workshopdär nämnden fastslog planens form och inne håll. Planen är ettvisions- och värdegrundsdokument som ska vara vägledande förall verksamhet un der de kommande åren. Skolplanen finns tillgängligpå kommunens webbplats.Grästorps kommun deltar i det så kallade Lärarlyftet ochutnyttjar de poäng som kommu nen blivit tilldelade av Skolverket.I Grästorp prioriteras fortbildningsinsatserna utifrån målet att allun dervisning ska bedrivas av ämnesbehöriga lärare.Ekonomiskt resultatBarn- och ungdomsnämnden redovisade ett positivt resultat förverksamheten 2008. Resultatet uppgick till +30 tkr netto. Kostnadernaöversteg budget med 1 080 tkr och intäkterna gav ett överskottpå 1 110 tkr.51t

FramtidenEfterfrågan på förskoleplatser fortsatte att öka, och mot dennabakgrund beslutade barn- och utbildningsnämnden att Karlavagnensom för närvarande används till grundskoleverksamhetbyggs om under sommaren 2009 och att förskoleverksamhet startari lokalerna från och med hös ten 2009. Lokalerna utformas föratt kunna användas flexibelt för såväl grundskola som förskola.Nämndens förhoppning är att denna förändring gör så att det ifortsättningen fin ns tillräckligt med förskolelokaler, för att förvaltningenska kunna undvika de provisoriska lös ningar som mantvingats till varje vår under de senaste åren.Under kommande år behöver förvaltningens ledningsorganisationses över. I längden fungerar det inte att kommunchefenockså ska ha ansvar för en så stor verksam het som barn- ochungdomsförvaltningen utgör. Verksamheten behöver en mer närvarandean svarig chef, inte minst mot bakgrund av att det krävsledning för att utveckla och förändra verk samheten enligt denantagna skolplanen. På grund av de senaste årens elevminskningi grund skolan bör det gå att genomföra en förändring medde ekonomiska medel som är avsatta för ledningsorg ani sationen ibudgeten för 2009.Kommunfullmäktige beslutade vid sitt möte i november attfrån och med årsskiftet överföra bib lioteks- och kulturfrågor tillbarn- och ungdomsnämnden. I skolplanen lyftes frå gan om enfungerande skolbiblioteksverksamhet fram som den viktigastefrågan. I och med den förtätning av verksamheten som förändringenav Karlavagnen medförde har det blivit svårare att inrättaett skolbibliotek på Centralskolan. En utredning bör så fort sommöjligt starta som ger underlag till hur förvaltningen ska lösalokalfrågan och hur verksamheten kan organi seras. I detta sammanhangingår även frågan om hur folkbibliotek och skolbibliotekkan ut veckla sin samverkan.Nyckeltal/verksamhetsmått08-12-31 07-12-31Antal elever läsåret läsåretLunneviskolan F–5 124 140Centralskolan F–4 96 87Backenskolan F–5 137 131Centralskolan 5–9 355 379Summa 712 737Medeltal år 2008 725Medeltal år 2007 731Medeltal år 2006 746u 52

Antal barn2008-12-311–5 årFörskola6–12 årSkolbarnsomsorgAmbjörnsgården 38Smultronstället 55Ugglan/Backen 136Lunnevi/Skutan 88Backen 60Centralskolan 52Fritidsklubben 39Familjedaghem 21 5Asphagen föräldrakoop 20Interkommunala platser 1 2Summa 271 246Nyckeltal/verksamhetsmått2008 2007 2006Antal lärare per 100 elever ht 8,31 ht 8,25 8,0Anm: exkl resursteam och fritidshemmenssamverkanNettokostnad per elevexkl lokalkostnad, kronor 56 616 54 221 48 951Nettokostnad lokaler per elev, kronor 9 144 8 238 7 964Anm: exkl städkostnaderAntal heltidstjänster inom förskolaoch familjedaghem 42,80 41,40 40,98Anm: exkl kök, lokalvård, vaktmästerioch förskolechefer den 31 decemberBruttokostnad per förskolebarn, kronor 84 165 82 518 82 583Förskola+familjedaghem exklAsphagen (antal barn) 260 248 240Anm: exkl städkostnaderSärskolanAntal elever grundsärskolan 4,0 4,0 6,5Kostnad per elev i Grästorp, kronor 414 525 340 625 356 323Antal elever på annan ort 12,0 13,0 13,5GymnasieeleverAntal elever, gymnasieskolori andra kommuner 255 245 253Kostnad per elev, kronor 85 712 85 246 79 774Musikskolan läsåret 08/09 läsåret 07/08 läsåret 06/07Antal elever 116 104 10653t

SocialnämndenMål och måluppföljningNämndens tre prioriterade verksamhetsmål 2008Individ- och familjeomsorg, socialpsykiatri och LSSu Varje individ ges möjligheter till eget ansvar, utifrån denenskildes förutsättningar.MåluppföljningMyndighetsenhetenMyndighetsenheten ger muntlig information i alla ärenden. Dokumentationenöver att man gett muntlig information har dock brustiti vissa ärenden. En tydligare uppföljning av detta ska genomförasunder 2009. Skriftlig information utarbetades om enhetensalla delar. I utredningsarbetet arbetade förvaltningen kontinuerligtmed att tydliggöra den enskildes ansvar och förutsättningaroch de befintliga utredningsmallarna anpassas utifrån detta ändamål.Arbetet med att införa BBIC (barns behov i centrum) ochASI (addiction severity index) är en del av detta arbete. Under2008 genomfördes alla barnavårdsutredningar (100 procent) enligtBBIC, och ASI användes i ungefär 90 procent av alla vuxenärenden.Möten med verkställighetsgrupperna genomfördes kontinuerligtvarje vecka i syfte att diskutera hur de verkställda insatsernamotsvarar det som beviljats.Resultat(tkr) 2008 2007 2006Intäkter 28 185 28 500 26 589Kostnader 126 137 123 613 115 454Nettokostnader 97 952 95 113 88 866Budget 102 541 96 822 87 815Årets resultat +4 589 +1 709 –1 051Verkställighetsenheten SoLEn intern kontroll under året visade att genomförandeplaner upprättatsi stort sett i alla pågående ärenden (90 procent) och att denenskilde varit delaktig i upprättandet av sin genomförandeplan. Isamband med den interna kontrollen diskuterades resultatet för attfinna förbättringsområden. Personalen fick i uppdrag att tydliggörainsatsernas innehåll och så långt möjligt skapa manualer somstöd i arbetet.Verkställighetsenheten LSSCirka 70 procent av alla brukare som omfattas av LSS-lagen hadeen genomförandeplan för sin insats. Alla brukare (100 procent)inom LSS-verksamheten hade en kontaktperson. Under 2008verkställdes alla beslut (100 procent) inom föreskriven tid. Allpersonal fick utbildning i social dokumentation. Under våren 2008genomförde förvaltningen en heldag för all personal med tematvärdegrund och bemötande. Studiecirklar med tema etik genomfördesunder hösten.u 54

Hälso- och sjukvårdu Varje patient ska få en kunskapsbaserad och ändamålsenlighälso- och sjukvård samt känna trygghet i alla insatser.MåluppföljningSäker läkemedelshantering: Regelbundna läkemedelsgenomgångartillsammans med primärvårdens läkare genomfördes underhela 2008.Avvikelser: För att kunna kvalitetssäkra hälso-och sjukvårdenkrävs tydliga rutiner och uppföljningar för avvikelsehantering.Detta arbete påbörjades under hösten 2008.Omvårdnad: Två sjuksköterskor fick utbildning i palliativ vård.Dokumentation: Individuell vårdplanering och social dokumentationkräver ytterligare arbete.Organisationsförändringar: Från september 2008 har all hälsoochsjukvårdspersonal en gemensam chef.Äldreomsorgu Varje vårdtagare får en individuellt behovsanpassad omsorgoch omvårdnad som verkställs inom föreskriven tid.MåluppföljningDokumentation: Under 2008 verkställdes alla beslut inom föreskriventid (100 procent). All personal fick utbildning i social dokumentation.Arbetet med individuella genomförandeplaner pågår.Värdegrund: Under våren 2008 genomförde förvaltningen enheldag för all personal med temat värdegrund och bemötande.Studiecirklar med tema etik genomfördes under hösten.55t

Individ- och familjeomsorg (IFO),socialpsykiatri och LSSVerksamhet och viktiga händelserEn utvärdering av IFO/LSS-organisationen genomfördes av konsultfirmanKPMG under våren 2008. Utvärderingsrapporten föreslogen viss förändring av ledningsorganisation och verksamhet.Socialnämnden beslutade om en ny organisation i november 2008utifrån den aktuella rapporten.Under 2008 fortsatte antalet barnavårdsutredningar att ökakraftigt. Totalt inledde förvaltningen 109 barnavårdsutredningar,att jämföra med 63 utredningar 2007. En stor del av familjernaär kända av socialtjänsten sedan tidigare, men här fanns ävenhelt nya ärenden, främst rörande nyinflyttade familjer. Antaletasylsökande och invandrare med uppehållstillstånd avstannade,men stod fortfarande för en stor del av de ärenden som aktualiserades.Ytterligare en grupp som ökat är ungdomar med psykosocialaproblem. Det är även en grupp som observerats av skolan.En utökad samverkan mellan socialtjänst och skola planeras fördenna grupp.Även på vuxen-socialpsykiatrisidan finns en svag tendens tillökning av antalet ärenden, främst inom socialpsykiatrin, meninom detta område var situationen stabil.Kostnaden för försörjningsstöd ökade under andra halvåret2008, medan det totala antalet hushåll som beviljades försörjningsstöddäremot minskade under året. Orsaken till ökningenvar sannolikt att flera av de hushåll som tillkom helt saknadeinkomster, vilket innebär en högre kostnad per person. Kostnadsökningenberodde främst på en tillströmning av ungdomarsom utöver arbetslöshet även hade psykosociala problem. Beträffandedenna grupp inleddes ett nära samarbete med kommunensarbetsmarknadsenhet. Ytterligare en orsak till ökningen varsänkt ersättning från a-kassan. I övrigt kunde förvaltningen inteurskilja någon specifik orsak till ökningen. Förvaltningen gör tätauppföljningar av försörjningsstödet under 2009 i syfte att så långtdet är möjligt identifiera orsaker och om möjligt bromsa kostnadsökningen.Tidigare brister i LSS-handläggningen blev under året i stortsett åtgärdade, trots en vakans om fyra månader under 2008.Under 2008 och även 2009 inriktas arbetet på individuella planer.Två socialsekreterare slutade sin anställning i kommunenunder 2008, och två nya socialsekreterare anställdes. En vakansunder cirka fyra månader i kombination med en hög arbetsbelastninginnebar en ansträngande situation för myndighetsenheten.Ekonomiskt resultatMyndighetsenheten redovisade ett överskott på 2 373 tkr nettojämfört med budget. En betydande orsak till överskottet var att deinsatser som beviljades kunde verkställas i kommunens egen regi.u 56FramtidenMyndighetsenheten klarade av att hantera tillströmningen av ärendenmed befintliga resurser. Om antalet ärenden däremot fortsätteratt öka kommer personalresurserna sannolikt att behöva öka.

I syfte att ytterligare höja kvaliteten på utredningsarbetet ochså långt det är möjligt säkerställa att de insatser som beviljasmotsvarar behoven, fortsätter myndighetsenheten under 2009 attarbeta med standardiserade bedömningsinstrument.Nyckeltal/verksamhetsmått2008 2007 2006FörsörjningsstödAntal hushåll 89 93 91FörsörjningsstödTid/hushåll mån 4,3 4,2 4,0FörsörjningsstödNettokostnad tkr 1 912 1 650 1 762Placering vuxna inst 0 1 1Placering barn inst 1 3 1Placering barn fam hem 5 5 9Verkställighetsenheten SoLVerksamhet och viktiga händelserEn utvärdering av IFO/LSS-organisationen genomfördes av konsultfirmanKPMG under våren 2008. Utvärderingsrapporten innehöllförslag på en viss förändring av ledningsorganisation ochverksamhet. Socialnämnden beslutade om en ny organisation inovember 2008 utifrån den aktuella rapporten.I januari flyttade familjeverksamheten Små steg till lokaler påPlommongården. Deltagarantalet fortsatte att öka. Föreläsningsträffarerbjöds för asylsökande och nya inflyttade i Grästorp isamverkan med Migrationsverket, integrationsenheten, barnavårds-och mödravårdscentral, barn- och ungdomsförvaltningenoch socialförvaltningen.Sedan årsskiftet 2007/2008 är medlingsverksamheten en permanentverksamhet i samverkan med ytterligare fem kommuner ivästra Skaraborg.Samverkan med barn- och ungdomsnämnden fortsatte under2008, bland annat genom gemensamma utbildningar.Under våren 2008 blev familjebehandlartjänsten vakant. Förvaltningengjorde en nyrekrytering, och i samband med dettabeslutade socialnämnden att förstärka verkställighetsenheten medytterligare en tjänst, som familjebehandlare, under ett år på grundav ökad ärendemängd.FramtidenBedömningen är att behoven inte minskar under perioden 2009–2011. För att kunna möta ytterligare behov med insatser på hemmaplan(inom kommunen) kan ytterligare personalresurser behövas.Förvaltningen utreder också möjligheter till ytterligare före ­byggande insatser, utökad samverkan med externa och internaaktörer samt effektivare insatser på hemmaplan.57t

Nyckeltal/verksamhetsmått2008 2007 2006Insatser individ- och familjeomsorg/öppenvårdVuxna *Antal insatser, vuxna 10 13 14Antal personer vuxna 10 13 14Barn och familjAntal insatser, barn och familj 88 54 15Antal personer barn och familj 63 37 13Insatser socialpsykiatriDaglig sysselsättningAntal insatser daglig sysselsättning 19 14 12Antal personer daglig sysselsättning 19 14 12BoendestödAntal insatser boendestöd 13 9 10Antal personer boendestöd 13 9 10*Siffrorna för 2006 och 2007 har räknats om gällande insatser för vuxna och socialpsykiatridå ett beräkningsfel skett tidigare år. Nu räknas insaten bara en gångnär nytt beslut fattats under året men insatsens innehåll är detsamma.u 58

Nyckeltal/verksamhetsmått2008 2007 2006Pers. assistenter(antal timmar) 71 602 72 000 60 409LSS/LASS(antal insatser) 92 88 93Verkställighetsenheten LSS, lag om särskilt stöd ochservice till vissa funktionshindradeVerksamhet och viktiga händelserEn utvärdering av IFO/LSS-organisationen genomfördes av konsultfirmanKPMG under våren 2008. Utvärderingsrapporten innehöllförslag på en viss förändring av ledningsorganisation ochverksamhet. Socialnämnden beslutade om en ny organisation inovember 2008 utifrån den aktuella rapporten.All personal genomgick brandutbildning. Studiecirklar medtemat etik genomfördes under hösten. Förvaltningen tog ocksåfram en plan för kompetensutveckling ur ett lärande perspektiv.Under hösten 2008 tillsattes vakanta tjänster inom LSS-verksamheten,genom att övertalig personal inom äldreomsorgen flyttadesöver till LSS-verksamheten.Ekonomiskt resultatTotalt redovisade LSS-verksamheten ett överskott på 2 140 tkr,netto för 2008.FramtidenEn uppstart av servicebostad sker under januari 2009. De närmasteåren beräknas 5–6 personer vara i behov av insatsen bostadmed särskild service i form av gruppbostad.Nyckeltal/verksamhetsmåttAvvikelser 2008 2007 2006Läkemedel 34 42 36Fall 330 340 306Medicinsktekniskutrustning 1 saknas saknasHälso- och sjukvård/medicinskt ansvarigsjuksköterska (MAS)Verksamhet och viktiga händelserEn ny organisation inom äldreomsorgen medförde förändringaravseende MAS-funktionen.Ekonomiskt resultatHälso- och sjukvården redovisade ett överskott på 240 tkr nettoför år 2008.ÄldreomsorgVerksamhet och viktiga händelserVåren 2008 antog socialnämnden dokumentet Den nya äldreomsorgen,vilket innebar ett stort och intensivt förändrings arbeteinom hela äldreomsorgen. Fem arbetsledare ersattes med fyraresultatenhetschefer. En resursenhet skapades som ska vara ”hjärtat”i äldreomsorgens verksamhet. Från resursenheten utgår sjuksköterskor,arbetsterapeuter och sjukgymnast. Under resursenhetenfinns dagvårdsverksamhet, rehabilitering, anhörigstöd samtPassagen med korttidsvård och växelvård samt palliativ vård. Detsärskilda boendet Vistegården fick inriktning mot demens och detsärskilda boendet Åsevi fick inriktning mot somatik.Behovet av platser i särskilt boende och korttidsplatser minskadeunder året. Under året genomfördes även genomgripande59t

förändringar av scheman. Alla personalscheman inom särskiltboende och Passagen utgår sedan dess från verksamhetens behov.All personal genomgick brandutbildning. Studiecirklar medtemat etik genomfördes under hösten. En plan är framtagen förkompetensutveckling ur ett lärande perspektiv.Under hösten har undersköterskor varslats på grund av övertalighet.Framtida pensionsavgångar undersköterskor:År 2008–12År 2013–15År 2016–20År 2021–2415 st11 st25 st29 stEkonomiskt resultatFör 2008 redovisade äldreomsorgen ett överskott med 66 tkrnetto.FramtidenUnder 2009 arbetar en arbetsgrupp med framtidens boende föräldre i Grästorps kommun.Nyckeltal/verksamhetsmått2008 2007Särskilda boendeformer (antal platser) 85 85(två rum kan vid behov användas som dubbelrum)Antal rum med egen toalett och dusch 34 34Rum med egen toalett, dusch och pentry 27 27Rum med delad toalett och dusch 24 24Antal omsorgstagare inom hemtjänsten 144 208*Antal behandlade hemtjänstärenden under året 369 577Antal avslag hemtjänst 0 0Antal trygghetslarm 197 137Antal avslag särskilt boende 0 0Antal arbetsgrupper som har en friskvårdsplan 0 0* När statistiken togs fram för 2007 var den inte färdigbearbetad.u 60

GRÄSTORPS KOMMUN 2009-04-08Revisionen GRÄSTORPS KOMMUN 2009-04-08RevisionenTill kommunfullmäktige i Grästorps kommunTill kommunfullmäktige i Grästorps kommunRevisionsberättelse för år 2008Revisionsberättelse för år 2008Vi har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet. Granskning har utförts av lekmannarevisori Grästorps Fjärrvärme AB och revisor i Grästorps Samordningsförbund, Stiftelsen Bergagården,Vi har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet. Granskning har utförts av lekmannarevisori Grästorps Fjärrvärme AB och revisor i Grästorps Samordningsförbund, Stiftelsen Bergagården,Bygdegårdsföreningen Grästorps konserthus ideell förening samt NäringslivsSamverkan Grästorp Ideellförening.Bygdegårdsföreningen Grästorps konserthus ideell förening samt NäringslivsSamverkan Grästorp IdeellGranskningen avseende kommunen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunalförening.verksamhet och kommunens revisionsreglemente.Granskningen avseende kommunen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunalverksamhet och kommunens revisionsreglemente.Huvudsyftet för granskningen av kommunstyrelsen och nämnder har varit att pröva deras styrning, ledningoch kontroll av sina verksamheter samt att de följer kommunfullmäktiges beslut.Huvudsyftet för granskningen av kommunstyrelsen och nämnder har varit att pröva deras styrning, ledningoch kontroll av sina verksamheter samt att de följer kommunfullmäktiges beslut.Årets ekonomiska resultat är 5,9 mkr, vilket är 0,8 mkr bättre än budget. Enligt driftredovisningen uppvisarnämnderna en avvikelse mot budget om -0,7 mkr.Årets ekonomiska resultat är 5,9 mkr, vilket är 0,8 mkr bättre än budget. Enligt driftredovisningen uppvisarInvesteringsbudgeten, inklusive ombudgetering, är överskriden med 3,9 mkr. Kommunen uppfyller balanskravet.Revisorerna bedömer att årets resultat är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållningnämnderna en avvikelse mot budget om -0,7 mkr.Investeringsbudgeten, inklusive ombudgetering, är överskriden med 3,9 mkr. Kommunen uppfyller balanskravet.Revisorerna bedömer att årets resultat är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållningsom fullmäktige beslutat om.som fullmäktige beslutat om.Årets större granskningsinsatser har genomförts inom följande områden:Årets större granskningsinsatser har genomförts inom följande områden:• Bedömning av delårsrapportRäkenskaper avseende bokslutgranskning• Bedömning av delårsrapportGranskning av löpande redovisning och intern kontroll i redovisningsrutinerna• Räkenskaper avseende bokslutgranskningGranskning av kultur- och fritidsverksamheten• Granskning av löpande redovisning och intern kontroll i redovisningsrutinernaVerksamhetsstyrning inom barn- och ungdomsnämnden• Granskning av kultur- och fritidsverksamhetenBesök i nämnder, utskott och verksamheter• Verksamhetsstyrning inom barn- och ungdomsnämndenNämndernas interna kontroll• Besök i nämnder, utskott och verksamheter• Nämndernas interna kontrollVi har under året lagt stor vikt vid besök i nämnder och verksamheter och löpande följt flödet av ärenden iprotokoll och därmed fullgjort uppdraget från kommunfullmäktige.Vi har under året lagt stor vikt vid besök i nämnder och verksamheter och löpande följt flödet av ärenden iprotokoll och därmed fullgjort uppdraget från kommunfullmäktige.Vi har i år speciellt granskat protokollens utformning och innehåll.I Socialnämndens protokoll § 68, 2008-04-22 har vi funnit att beslut och verkställighet inte överensstämmer.Vi har även i andra nämnder funnit brister i protokollens utformning vilket vi förmedlat vid våraVi har i år speciellt granskat protokollens utformning och innehåll.I Socialnämndens protokoll § 68, 2008-04-22 har vi funnit att beslut och verkställighet inte överensstämmer.Vi har även i andra nämnder funnit brister i protokollens utformning vilket vi förmedlat vid våranämndsbesök. Vi vill särskilt poängtera det ansvar som ordföranden och justeringsmannen har för protokollensutformning och innehåll. Protokollen kan bli tydligare vad det gäller när besluten ska vara verkställdaoch vem som har ansvaret för handläggningen. Protokollens utformning avseende den ekono-nämndsbesök. Vi vill särskilt poängtera det ansvar som ordföranden och justeringsmannen har för protokollensutformning och innehåll. Protokollen kan bli tydligare vad det gäller när besluten ska vara verkställdaoch vem som har ansvaret för handläggningen. Protokollens utformning avseende den ekonomiskauppföljningen kan göras tydligare och kan med fördel utformas efter en gemensam mall i kommunenmiskauppföljningen kan göras tydligare och kan med fördel utformas efter en gemensam mall i kommunen.Vi har i vårt revisionsarbete biträtts av KPMG ABVi har i vårt revisionsarbete biträtts av KPMG ABVi tillstyrker att kommunstyrelsen och de övriga nämnderna och de förtroendevalda i dessa organbeviljas ansvarsfrihet.Vi tillstyrker att kommunstyrelsen och de övriga nämnderna och de förtroendevalda i dessa organbeviljas ansvarsfrihet.Vi tillstyrker också att kommunens årsredovisning godkänns. Årsredovisningen uppfyller kravet enligt lagom kommunal redovisning och god redovisningssed i kommunal verksamhet.Vi tillstyrker också att kommunens årsredovisning godkänns. Årsredovisningen uppfyller kravet enligt lagom kommunal redovisning och god redovisningssed i kommunal verksamhet.På grund av jäv har Kjell-Arne Magnusson inte deltagit i granskningen av överförmyndarens verksamhet.På grund av jäv har Kjell-Arne Magnusson inte deltagit i granskningen av överförmyndarens verksamhet.Kjell-Arne Magnusson Katerina Haglund Anita Skall HardysonKjell-Arne Magnusson Katerina Haglund Anita Skall HardysonIngemar PerssonStefan EksvärdIngemar PerssonStefan EksvärdTill revisionsberättelsen hör de sakkunnigas granskningsrapporter som successivt under året lämnats tillrespektive nämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige.Till revisionsberättelsen hör de sakkunnigas granskningsrapporter som successivt under året lämnats tillrespektive nämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige.

Grästorps kommun | 467 80 GRÄSTORP |Tel 0514-58 000 | www.grastorp.se