(pdf). - Centrum för Näringslivshistoria

GÅRDAGENS NYHETERtext: per wickströmLagermans stickorAtt Ivar Kreuger byggde sitt finansimperium på tändsticksmonopolär ingen hemlighet. Men färre kännertill Alexander Lagerman, som skapade möjligheternaför den svenska tändsticksindustrin. Hans bedrift varatt konstruera komplettmaskinen, som tillverkadebåde askar och stickor, samt packade ned dem i askarnaoch tryckte på både plån och etikett. Maskinenvar klar 1892 och var en stor sensation för sin tid.Produktionen per anställd femdubblades, och säkerhetständstickankunde konkurrera ut de brandfarligaoch giftiga fosfortändstickorna.Koka maten i lådaKoklådan är en form av köksutrustning som man inte hittar på stormarknadernasvitvaruavdelningar. Icke desto mindre är det en uppfinning som har haftsin roll i det svenska köket. Hösten 1915 började exempelvis StockholmsfirmanJulius Slöör att saluföra en koklåda av inhemsk tillverkning, tidigare hade deimporterats från Tyskland.Koklådan är helt enkelt en isolerad trälåda med lock. Maten kokades upp ien gryta, som sedan sattes ner i koklådan där rätten fick bli färdig, alltför att spara på det dyra bränslet. Det var ont om ved och kol 1915,och inte oväntat hade koklådan sin nästa storhetstid under andravärldskriget.Helt praktisk var den kanske inte, i Bonniers månadshäftepåpekar skribenten att Julius Slöörs koklåda är tung, och manmåste stå på knä för att lyfta i och ur maten. Till fördelarnahörde dock ett asbestlock som höll kvar värmen i grytan, liksomen platta av täljsten som kunde värmas i kakelugnen och förstärkakoklådans effekt.I dag torde det vara få som har en riktigt bra koklåda i sin ägo.Bilden visar en liknande koklåda från det millitära. Armémuseum.46 företagsminnen 2011:5