(pdf). - Centrum för Näringslivshistoria

Bokbandsforskning med allmänintressekristina lundblad: Om betydelsen av böckers utseende – det svenska förlagsbandets framväxt och etablering underperioden 1840–1914 med särskild hänsyn till dekorerade klotband: en studie av bokbandens formgivning, teknik ochrelation till frågor om modernitet och materiell kultur, rámusböcker bedöms nästan alltid eftersitt innehåll. Men de har också en intehelt oväsentlig utsida: Omslaget ellerbandet.Om det handlar bokhistorikernKristina Lundblads avhandling medunderrubriken: ”Det svenska förlagsbandetsframväxt och etablering underperioden 1840–1914 med särskildhänsyn till dekorerade klotband. Enstudie av bokbandens formgivning,teknik och relation till frågor om modernitetoch materiell kultur”.Kristina Lundblad redogör för bokförlagensoch bokhandelns utveckling,de tekniska framstegen inom bokbinderiverksamhetenoch möjligheternaatt illustrera bokbanden.Mycket av detta är specialkunskaper– det som gör avhandlingen merallmänt intressant är författarinnansresonemang om hur bokbandens utvecklingsamfaller med och påverkasav industrialismens genombrott ochframväxten av massproduktion.Möjligheten att tillverka illustreradeklotband gjorde att boken, vid sidan avandra värden, också – liksom tändstickor,parfym, tobak, kaffe m.m. – blev envara i en illustrerad förpackning.Samtidigt blev den en del av hemmetsinredning.”Bokens utseende […] skulle utföraett arbete som kommunikations- ochmarknadsföringsmedel, som spridareav dekormoden och visuelladiskurser […] fungera som materialför den enskilda individens utvecklingoch den egna identiteten”.Kristina Lundblad sätter fokus på ensällan diskuterad egenskap hos våraböcker och fogar (med många illustrationer)in den i ett samhälls- ochindustrihistoriskt sammanhang. Detär intressant även för den icke specialintresserade.Ett framstående par i Göteborganna brunius van der vliet, sigrid hedén och karin stark: Ernst August och Tullan Hedén:Götaverken, konsten, omvärlden och familjen: berättat för Karin Stark, kabermed hjälp av brev, tidningsklipp, fotonoch andra dokument berättar tvåbarnbarn till Ernst August och TullanHedrén om sina farföräldrar. Och devar inte vilka som helst i Göteborgunder 1900-talets första hälft.Tullan (Ingrid) Hedén hade konstnärsdrömmar,som hon tvingades läggaåt sidan för att ta hand om hem, barnoch representation. Efter Ernst Augustsdöd 1944 blev hon en skicklig skulptris.Ernst August drev, tillsammans medHugo Hammar, från 1906 Götaverkenfram till sin död 1944. Han börjadesom fartygskonstruktör (med erfarenheterfrån USA) och var vd från 1938.Götaverken hade en något skakigstart, men överlevde och fick 1912uppdraget att bygga pansarbåtenSverige, som var en av orsakerna tillden s.k. borggårdskrisen 1914.I början av 1930-talet varGötaverken ett av världens ledandeskeppsvarv. Det byggde såväl örlogsfartyg,som malmfartyg, tankers,isbrytare och passagerarfartyg.På Ernst Augusts initiativ börjadedet under 1930-talet också att byggaflygplan, men blev undanträngt av”några inflytelserika personer i svenskindustri”, d.v.s. männen bakom SAAB(Svenska Aeroplan Aktiebolaget).Men boken skildrar i första handmänniskan Ernst August Hedén, endriftig och populär göteborgare – gogubbe och exponent för göteborgsandan– som vid sidan av sin verksamhetinom Götaverken bl.a. var liberal/folkpartistisk ledamot av stadsfullmäktige(1927–1942), ingick i stadskollegietoch Hamnstyrelsen och varledamot i ytterligare ett antal styrelser.Ernst August & Tullan Hedén ären anspråkslös men trivsam berättelseom ett framstående par i sintids Göteborg och om en av Sverigesmest betydelsefulla industrier under1900-talets första hälft.företagsminnen 2011:541