(pdf). - Centrum för Näringslivshistoria

I mitten på 1920-talet jobbade sig sedan John Erik upptill posten som överintendent inom den amerikanska aluminiumjättenAlcoa, innan han 1927 beslutade sig för attpröva lyckan som försäljare av Pontiacbilar. När den storadepressionen utbröt två år senare återvände han emellertidtill Alcoa som försäljningsingenjör.Men John Eriks liv skulle strax därefter ta en ny, dramatiskvändning. Han blev nämligen tillfrågad av en ingiftsläkting, J. Clarence Karcher, om att hjälpa till att startaföretaget Geophysical Service, som skulle specialinriktasig på seismologiska instrument till oljeindustrin. Hanskulle i praktiken bli en av dess medgrundare.John Erik Jonsson fick redan året efter först ansvara förföretagets laboratorium i Newark i New Jersey. Varpå han1934 fick i uppdrag att flytta till Dallas i Texas för att tahand om, bland annat, företagets bokföring, tillverkning, inköpoch lager. År 1942 blev han sedan vice vd för det snabbtväxande företaget, som då också hade börjat sälja elektroniktill den amerikanska armén under andra världskriget.Företagets lycka var med detta gjord, och det omstruktureradesefter kriget för att verka även internationellt. Detändrade 1951 därför namn till Texas Instruments, samtidigtsom John Erik blev vd (och senare även styrelseordförande)för hela verksamheten. I dag har företaget blivit världsledandeinom tillverkning av halvledare och miniräknare.Parallellt med chefskapet engagerade sig John ErikJonsson som många andra amerikanska företagsledandei en rad andra verksamheter. Han jobbade speciellt medutbildningsfrågor och grundade bland annat den direktaföregångaren till dagens University of Texas at Dallas(UTD). Någon månad efter mordet på John F. Kennedy iDallas 1963 valdes han också till Dallas borgmästare ochblev så populär (bland annat beroende på lyckade satsningarsom utbyggnaden av Dallas-Fort Worth InternationalAirport) att han omvaldes hela tre gånger.Den öländske verktygsmästarenYtterligare en svensk som lyckades som både innovatör ochindustriföretagare i USA var Ernst Otto Johansson. Han föddes1884 på Öland och emigrerade 1901 genom att gå till sjöss.Så småningom slog han sig ner i Connecticut, där han byttenamn till det mer amerikanskklingande Ernest O. Estwing,och 1917 gifte han sig med svenskan Hulda Olivia ”Olive”Emerentia Swenson, med vilken han fick minst fyra barn.Omkring 1920 flyttade familjen Estwing västerut till”svenskstaden” Rockford i Illinois nordväst om Chicago, därErnest 1923 startade The Estwing Manufacturing Company.Han hade noterat att verktyg som bestod av olika delar, somhammare och yxor, ofta gick sönder och därför fått idén attgjuta skaft och huvud i ett stycke i högkvalitativt stål.Ernest startade därför på klassiskt manér tillverkningi sin egen källare, men lanseringen gick trögt då hansprodukter kostade dubbelt så mycket som vanliga verktyg.Men efter att 1925 ha satt in en annons i en av den just dåboomande amerikanska byggnadsindustrins branschtidningar,steg efterfrågan så snabbt att det inte dröjde längeA tribute toERIK JONSSONA FOUNDER OF TEXAS INSTRUMENTS1901–1995A man of vision and accomplishments 2——————————————–––––––––––––––––––––——————–A global look at his contributions 3——————————————–––––––––––––––––––––——————–A wise man ahead of his time 3——————————————–––––––––––––––––––––——————–Parting words from Erik 6——————————————–––––––––––––––––––––——————–På Texas Instruments vårdar man ännu minnet av ErikJonsson, en av företagets grundare. Med tillstånd avTexas Instruments.innan han kunde köpa sig en egen fabrik.Även om depressionen på 1930-talet sedan dämpadeefterfrågan skulle verksamheten fortsätta expandera. Ochefter andra världskriget kom det riktiga genombrottet, närföretaget började tillverka en rad nya helgjutna verktyg.Estwings blev då ett ledande företag inom den amerikanskaverktygsbranschen och började även exportera sina produktertill andra länder.Det kanske mest spännande belägget för den höga standardoch det goda rykte som Ernest O. Estwings företag hade lyckatsbygga upp, är nog annars att deras produkter till och medhar använts i rymden. Rymdstyrelsen NASA utrustade nämligeni slutet på 1960-talet sina astronauter med Estwingverktyg,för att knacka loss stenar på månen som sedan fördes tillbakatill jorden för vetenskapliga undersökningar.Stort svenskt inflytandeDessa exempel på svenskamerikanska industrigrundarebelyser en sällan uppmärksammad sida av den svenska utvandringentill Amerika. Eftersom kulturen i USA prägladesav stor öppenhet för nya idéer, och arbetsbesparande uppfinningarvälkomnades med öppna armar – samtidigt somskatterna var låga och regleringarna få – kunde personer somCarl G. Cromwell, John Erik Jonsson och Ernest O. Estwingjobba sig upp och etablera verksamheter som i många fall fickbestående effekter på det amerikanska samhället. Och de varinte ensamma. I nästa artikel kommer fler exempel.anders edwardsson är historiker och författare. Han harskrivit två böcker om Sveriges modernare historia och är idag doktorand i Politics vid CUA i Washington DC.företagsminnen 2011:539