(pdf). - Centrum för Näringslivshistoria

Johan Hanssons idéer går tillbaka på hans ungdomsväckelsearbete för georgismen, läran om den enda skattensom skulle drabba värdestegring på marken men interiskkapital och arbete. Produktionsmedlens inordnandeunder samhället skulle ske utan revolution eller konfiskation,endast genom avgift till den gemenskap som yttersthade skapat värdena. Härifrån kan steget tyckas långt tillstriden mot regeringens anpassningspolitik under andravärldskriget. Men det fanns konsekvens.Böckerna beslagtogsPer Albin Hanssons samlingsregering bedrev 1939–43repressiv presspolitik som eftergift för tyska krav. Medhjälp av en paragraf i tryckfrihetsförordningen som intehade tillämpats på hundra år ingrep man mot kritik avden nazityska politiken. Paragrafen gav regeringen möjlighetatt utan åtal och rättegång beslagta en skrift, om”genom densamma missförstånd med utländsk makt sigyppat”.ett uppdrag i yttrandefrihetenstjänst som gick utöver vad deflesta andra förlag vågade sig påNatur & kultur drabbades av nio beslag. De flesta gälldeHermann Rauschnings bok Samtal med Hitler som gavsut i fem upplagor första halvåret 1940. Alla konfiskerades.Detta publicistiska trots har präglat bilden av Natur &Kultur. Man gav sig ett uppdrag i yttrandefrihetens tjänstsom gick utöver vad de flesta andra förlag vågade sig på.Det är ingen överdrift när Johan Svedjedal karakteriserarförlaget som ovanligt konsekvent styrt av sin grundaresidéer, från hans ungdoms georgism över antinazism ochantisocialism till ett slags vänsterliberalism. Georgismenkan sägas ha varit en fredligare variant av socialismenmed inslag av naturrättsfilosofi och gammaltestamentligaföreställningar om ”det rätta vederlaget”. Läran var en skapelseav den amerikanske samhällsfilosofen Henry George(1839–1897). Den fördes vidare på nordisk botten av blandandra Severin Christensen, som Johan Hansson mötte undersina tidiga år i Danmark och tog djupt intryck av.Han fann här ståndpunkter – motstånd mot statsmakt ochmajoritetsvälde, ursinnigt försvar för den enskilda individensrätt – som blev utgångspunkt också för antinazism och motviljamot socialism och kommunism. Sammanhanget angesi ett manusfragment från 40-talet där han hävdar att socialismenär en maktlära, inte en rättslära, och att den uttryckeren mentalitet som går igen ”i de vildvuxna grenar på socialismenstjocka stam som kallats nazism och fascism”.Företagsledning per korrespondensStiftelsen Bokförlaget Natur & Kultur tillkom för attgarantera förlagets framtida inriktning. Stiftelseformen,menade Johan Hansson vid 25-årsjubileet den 1 april 1947,skulle lösa ”de med enskild företagsamhet förenade problemen.En stiftelse ägs av ingen, det vill säga den äger sigsjälv”. De första åren drevs verksamheten vidare som omingenting hade hänt men efterhand tog styrelsen alltmerledningen. Detta blev nödvändigt inte minst därför att denåldrande förläggaren vistades utomlands halvårsvis ochförsökte dirigera förlaget genom långa korrespondenser tillmedarbetarna. Metoden var inte effektiv.Uppslitande kontroverser i mitten av 1960-talet hadesamband med Johan Hanssons ovilliga avgång som verkställandedirektör. Hans tankevärld framstod alltmer somen gammal mans halsstarriga motvilja mot skatter ochvälfärdspolitik. Carin Österberg, sekreterare i förlagetpå 40-talet och skolboksförläggare i Svenska Bokförlaget1952–67, utsågs till vd 1967 och lade verksamhetens tyngdpunkti en framgångsrik läromedelsutgivning. Idéerna förenkladehon till beteckningen ”kunskapsförlaget”.Omställningen förde i dagen skillnader mellan grundarensoch efterträdarens hållning. De blev tydliga i enintressant utgivningsfråga. Johan Hansson, ännu ”konsult”i förlaget, ville 1968 ge ut en starkt sovjetkritisk bok. CarinÖsterberg och styrelsen ansåg att framställningen inte vartillräckligt objektiv och vägrade. Johan invände: ”De somhar skrivit om Hitlerismen förväntades inte visa någon l[u]ftig objektivitet inför allt det avskyvärda. De som skriverom kommunismen kan inte undgå samma slags moraliskaengagemang.” Bittert klagar han över att förlaget intelängre intar den oberoende hållning som gällde när mankämpade mot samlingsregeringens konfiskationspolitik.Koncernbildning och tillväxt1980-talet var koncernbildningens tid. Lars Almgren,tidigare vd för Norstedts förlag, kom 1979 och inledde enexpansion med hjälp av de resurser som hade skapats underdet föregående decenniet. Biblioteksförlaget (läromedel)och Askild & Kärnekull (allmän, till stor del lättare, litteratur)förvärvades 1980–81. Förlagsverksamheten skildesklart från finans- och fastighetsrörelserna och kom att beståav fyra enheter. Stort ansvar gavs åt oss som ledde förlagsgrenarna:Lars Källquist (läromedel), Lennart Wolffföretagsminnen 2011:535