Tillverkning av AGA-bilen år 1924 i Werk Lichtenberg (i den än idag kvarvarande byggnaden på Herzbergstrassse 84/85)i Berlin. Det var när man försökte ställa om produktionen till löpandebandprincip som företaget fick problem. AGA GasAB:s historiska arkiv hos <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria.AGA-bilen i BerlinEn sökning på farfar vid ett arkivbesök blev för Kai-Uwe Merz börjanpå en forskningsresa som slutade i en tjock bok. Temat är AGAbilen,tillverkad i Berlin under mellankrigstiden av ett företag tillstor del ägt av svenskar. | kai-uwe merzförmodligen är det fler svenskar än tyskar som kännertill att det en gång fanns ett bilmärke med namnet AGA.AGA-bilen tillverkades mellan 1919 och 1929 i stadsdelenLichtenberg i Berlin. För er i Sverige vill jag berätta hur detkom sig att jag började forska om AGA-bilen och dess historiaoch näringslivspartner. Ett arbete som sedan ledde framtill en bok i ämnet. Fyra kilometer från min bostad i Berlinstår fortfarande fabriksbyggnaden på Herzbergstrasse 84/85.AGA-bilen är berlinare, liksom jag. Men den är också svensk!Själv föddes jag 1960. Som student mot slutet av 1970-taletoch början av 1980-talet hann jag arbeta ett tag på ett gammaltföretag i Västberlin som hette ”AGA” innan det ladesner. Jag var lastbilschaufför och lagerarbetare. Företagets fullständiganamn löd: ”AGA” Automobil-Ersatzteilverkauf KonradMerz, Inhaber Wolfgang Merz. Citattecknen runt AGA varviktiga för att undvika förväxlingsrisk med ett annat likalydandeföretagsnamn. Det här ”AGA” var ett grossistföretagsom framför allt sysslade med att sälja reservdelar för motorer.Det var min far som ägde företaget. Han hade övertagitdet av sin far, Konrad Merz, som 1945 hade omregistrerat firman.Konrad var alltså leverantör av reservdelar. Det var hansom levererade alla reservdelar till de tusentals AGA-bilarnasom fortfarande trafikerade vägarna efter att produktionen iLichtenberg hade lagts ned redan 1929. I mitten av 1920-talethade han varit styrelseordförande för försäljningsaktiebolagetAGA, en direktör bland många i den väldiga Stinneskoncernenmed verksamhet över hela världen. Konrad hadeutbildat sig till köpman i Berlin redan före första världskriget.Så ser min personliga koppling till AGA-bilen ut.I början av 2010 var jag på öppet hus på regionarkivet iBerlin. Den minnesvärda dagen frågade mig en anställdpå arkivet om jag var intresserad av att titta på några historiskahandlingar, jag var ju ändå historiker. Utan att tänkahävde jag ur mig ”AGA” samt namnet på min farfar. Närhans namn efter en liten stund dök upp på datorskärmenblev jag starkt berörd och förbluffad. Det ledde till att jag26 företagsminnen 2011:5
några dagar senare satt i arkivets läsesal och studeradehandelsregistret för AGA i Berlin. Där stötte jag helatiden på svenska namn och svenska aktieinnehav.Så började jag forska och skriva om billtillverkaren AGA,Aktiengesellschaft für Automobilbau. Regionarkivet i Berlin vardet första av ett stort antal arkiv och museeri Tyskland men också i flera grannländerdär jag letade fakta om AGA.Det finns åtskilliga källor av olikaslag och utspridda på många ställensom innehåller upplysningar om ettglömt bilmärke som AGA. Särskiltviktigt för arbetet har det varit att fåträffa män som med stor entusiasmunder decennier har byggt upp samlingarav AGA-oldtimers. Bland demkan nämnas Falk Gottwald och hanstyp A i Lübeck, Erich Vietze med sintyp C i Wittenberge, men också ErnstSchaffer, innehavaren till AGA-bilen iDalén-muséet, samt Göran Flank, somnyligen auktionerade bort sin AGA-bil.”Pengarna borde vara så värdefullaför Er att Ni köper en AGAbilför dem”. Reklamaffisch förAGA-bilen, 1924. AGA Gas AB:shistoriska arkiv hos <strong>Centrum</strong> förNäringslivshistoria.Europas rikaste man delägareBilföretaget AGA:s historia rymmeröverraskande många spännandehändelser och är intimt sammanflätadmed staden Berlin på 1920-talet. Ett viktigt steg ibörjan var att den geniale, blinde nobelpristagaren i fysik,svensken Gustaf Dalén gav sin välsignelse åt projektet.(Svenska AGA, Aktiebolaget Gasaccumulator, hadenämligen kopplingar till grundandet av, och intressen i,tyska AGA, Aktiengesellschaft für Automobilbau, och desvenska aktieägarna var vid starten i majoritet – men biltillverkarenutgjorde aldrig ett regelrätt dotterbolag till ABGasaccumulator, utan var ett fristående tyskt aktiebolag.)Vid slutet av första världskriget producerade den tyskastaten en första försöksserie. I samband med uppdrag frånAGA gjorde den kända karossbyggaren Karmann flera tekniskainnovationer. En annan leverantör till AGA var kontinentensstörsta karossbyggare, Lindner i Ammersdorf.Med Hugo Stinnes seniors inträde i bolaget 1922 fannsEuropas rikaste man bland aktieägarna, och det svenskaintresset i företaget minskade. Hans dotter Clärenore var1920-talets framgångsrikaste kvinnliga racerförare; honkörde AGA-bilar. Tanken på att bli den första i världen attköra jorden runt med bil fick hon under en rallytävling iSovjetunionen när hon satt i en AGA.regeringen och Preussens regering. En bakgrund till konkursenvar att AGA hade försökt att ställa om produktionen tilllöpandebandsprincipen, vilket hade krävt stora investeringar.AGA-bilen från Berlin hade en överraskande internationellprofil. Tillverkad av ett ursprungligen svenskägtföretag efter belgisk förebild i den tyskahuvudstaden av berlinska arbetare. Denfanns med i startfältet vid racertävlingar iBerlin, på Sicilien, i Schweiz, på Östersjönsisar och även i Japan och Sovjetunionen.Den sålde bra överallt i Tyskland,Nederländerna, Danmark, Finland, Åland,Serbien och andra ställen i utlandet.AGA:s återförsäljare i Stockholm, AlbertHolmer, sålde personligen 90 tysktillverkadeAGA-bilar till den svenska marknaden.I Sverige fanns även ett svenskt systermärke,Thulin, en lätt modifierad modellsom licenstillverkades på Thulinverken iLandskrona. Av de mellan 8 000 och 12000 bilar som totalt producerades av företagetexisterar i dag inte ens 25.Folkvagnens föregångareAGA-bilen var typisk för ett visst skedei bilens utveckling: övergången tillmassbilism. Den var ett försök att tafram en tysk allemansbil inspirerad av den amerikanskaT-Forden. AGA-bilen var en föregångsbil som bereddevägen för den kommande bilutvecklingen. Företaget somsådant var ett misslyckande både ekonomiskt, produktionsteknisktoch åktekniskt. Men AGA-bilen kan sägasrepresentera en etapp i utvecklingen som ledde fram till”Volks-Wagen” och massbilismen. Emellertid hade denen bra bit kvar till att bli en verklig ”folk-bil”. När manså här i efterhand analyserar den blir det tydligt vilkafaktorer som gjorde att vissa bilar lyckades och andramisslyckades.Boken Der AGA-Wagen är ingen traditionell bilbok somi första hand inriktar sig på det tekniska. I stället ville jagberätta AGA-bilens historia under beaktande av den historiskautvecklingen inom ekonomi, näringsliv, kultur ochgenusproblematik. Jag menar att en bilhistoria bäst berättasmot bakgrund av den ”stora” historien.Redan i ett tidigt skede av min forskning blev jag klaröver att jag skrev ett stycke av den glömda historien omBerlin som bilstad. Men boken är också ett viktigt kapitelav svensk bil- och näringslivshistoria.Bertolt Brecht drömde om en AGABertolt Brecht, 1900-talets mest betydande tyska författareoch längre fram exilerad i Sverige, var en av många somdrömde om en AGA. En AGA fanns också vid Wilhelm denII:s exilhov i Nederländerna. AGA:s konkurs under Stinnesson Edmund 1925 blev till och med en fråga för den tyskadr kai-uwe merz är historiker och författare,anställdvid informationsavdelningen för Berlins borgmästare. Hanär aktuell med boken ”Der AGA-Wagen. Eine Automobil-Geschichte aus Berlin” som nyligen erhållit prestigefylldaADAC Motorwelt Autobuch Preis – den går bl.a. att köpaöver www.amazon.co.uk.företagsminnen 2011:527