En vacker vårdag har damer och herrar boende i stadsdelen Villa Petrolea slagit sig ner i gröngräset nedanför disponentbostaden.Längst ner sitter Henning Bäärnhielm. Han hade 16 år gammal börjat som kontorist hos sin morfarsfirma i Moskva och senare blivit ingenjör hos Naftabolaget i Baku, en betrodd man i den nobelska kolonin. Foto tillhörfamiljen Bäärnhielm.Nobelfamiljen tillbaka i BakuVid ryska revolutionen konfiskerades hela familjen Nobels väldigaföretagskoncern och alla västerlänningar flydde hals överhuvud. Men i Baku mindes man sin historia. Efter kommunismensfall och Azerbajdzjans frigörelse återupptogs kontakter med brödernaNobels ättlingar. | brita åsbrinkdet kom ett brev från Baku till släktföreningen Nobeli Sverige. Försändelsen kom från evangelisk–lutherskaförsamlingens ordförande Tamara Gumbatova.Församlingens kyrka, Die Kirche, planerade att fira 100år i mars 1999 och nu hoppades man att släkten Nobelskulle hedra den med sin närvaro. Det blev inledningen16 företagsminnen 2011:5
på närmare kontakter med Baku och en återupprättelseav en förlorad värld. Bröderna Nobels oljebolag ochMaskinfabriken Ludvig Nobel hade nationaliserats avbolsjevikerna 1918. En stor svensk-rysk industri var förloradför alltid. Om detta visste den tvåårige Carl Tydén ingenting.Han levde med sin mamma Andri, pappa Ebbe, systerBirgit och lillebror i Stockholm. Carls mor Andri var dottertill Carl Nobel, som hade avlidit i sviterna av diabetes1893. Kontakterna med släkten i S:t Petersburg var livaktiga.På sin bröllopsresa passerade Andri och Ebbe staden. Avfarbror Emanuel Nobel fick de vid ett besök på juvelerarfirmanFabergé en liten björn som minne. Hos Carl finnsett ryskt lexikon som visar att Ebbe Tydén 1911 försökte lärasig ryska, kanske som ett försök att bli medlem i staben i S:tPetersburg.– Visst nämndes bolaget i Ryssland under min uppväxt,men det var aldrig långvariga diskussioner, ingetstörre engagemang. Det var långt bort – och borta vardet. Andri behöll genom åren kunskapen om riktigt saftigaryska svärord, men glömde resten av språket, minnsCarl med ett leende.Marta Nobel-Oleinikoff, Ludvig Nobels dotter,tog initiativ till ett första släktmöte 1948 i Stockholm.olöst, men vapenstillestånd råder sedan 1994. Avväpningav befolkningen liksom ny statsförvaltning beredde vägenför en tryggare tillvaro för ett prövat folk. Och manmindes Bröderna Nobels oljebolag, att det hade varit enära att vara anställd där. Sjuttio års offentligt anbefalldförnekelse vek undan för minnen, samtidigt som den tidigareförhatliga kapitalismen fick fritt spelrum för demsom förstod möjligheterna.Sparade medlemslistor gav vägledningDen evangelisk–lutherska kyrkan byggdes i slutet av1890-talet med medel från de nordiska församlingsmedlemmarna.Familjen Nobel bidrog till finansieringen.Vid invigningen i mars 1899 regnade det. Kyrkan i centralaBaku överlevde Stalins rivningar under 1930-taletoch användes till musikaliska framträdanden för 250åhörare.Hundra år hade gått. Det blev alltstå en liten återuppståndenkristen församling i Baku som kom att väckaTörnrosa, vara prinsen som tog sig igenom den nu blommandetörnehäcken fram till både kyrkan och oljebolaget.Församlingen fick tillåtelse att verka igen och användakyrkan kostnadsfritt några timmar i veckan. EntusiasmenI källaren låg rester av hammarenoch skäran i papperSläktföreningen Nobel bildades 1975 med syftet att hålladen stolta historien levande för kommande generationer.Historien återuppstårLångt bort var det – och till synes borta, men historientog en ny vändning med Sovjetunionens kollaps i slutetav 1980-talet. Azerbajdzjan förklarade sig självständigt1991. Svåra år följde med konflikten kring NagornoKarabach, med avbrutna handelsförbindelser och totalebb i statskassan som försatte befolkningen i svåraekonomiska trångmål. Familjernas husdjur släpptesut för att klara sig själva då matkontot behövdes tillannat. Liksom andra före detta sovjetrepubliker varAzerbajdzjan tvingat att söka nya vägar, att ”återuppstå”ur askan. Med internationella oljebolags entré runt1992 och humanitära insatser från väst, lindrades nödenbland fattiga äldre, föräldralösa barn och hundratusentalsflyktingar. Konflikten kring Nagorno Karabach ärpå högre nivå i den sekulära, men traditionellt muslimska,nationen var måttlig.Församlingens ordförande Tamara Gumbatova hade isparade medlemslistor hittat att Gösta och Genia Nobelhade döpt dottern Nina i kyrkan 1917. Fru Gumbatovaskrev till svenska ambassaden i Moskva för att få kontaktmed Nina, som dock hade avlidit i Paris 1934. Brevetkom så fram till nutida Nina som hette Dahlbeck och varmedlem i släktföreningen Nobel, och med tiden inleddeCarl Tydén korrespondens med Tamara Gumbatova.Den 18 mars 1998 skrev hon att församlingen skullefira sitt 100-årsminne och bjöd in medlemmar ursläktföreningen att närvara. Dåvarande ordförandenMikael Nobel visade vid detta tillfälle inget intresseför ett besök, vilket formellt hade varit mest naturligt.Carl Tydén hade 1997 i ett sammanhang haft kontaktmed direktör Arne Wennerstål, dåvarande platschef förElectrolux i Baku. Genom Wennerstål etablerades konföretagsminnen 2011:517
Change language