31.07.2015 Views

(pdf). - Centrum för Näringslivshistoria

(pdf). - Centrum för Näringslivshistoria

(pdf). - Centrum för Näringslivshistoria

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

i bergen väster om Baku, vid Kaspiska havet. Rapporten tillLudvig i september 1873 var negativ, skogarna var endera förgamla eller för vanskötta för att räcka till gevärsproduktion.Men Robert hade sett hur ”Baku blivit en livlig ort”.BrödrahjälpMot slutet av 1873 återkom Robert till S:t Petersburg. Hanfick 25 000 rubel av Ludvig som ersättning för nedlagt arbetei sökandet efter stockvirke och begärda upplysningarom vapentillverkning. Robert återvände i början av 1874till Baku med ångtåg till Tsaritsyn (dagens Volgograd) ochmed båt på Volga via Astrakan till Baku. Skepparen påflodbåten var en holländare Debour, vars raffinaderi och enjordlott i Baku Robert köpte.Ludvig kunde den 31 oktober 1875 meddela Alfred attRobert hade funnit utmärkt nafta (råolja) på 10 famnars djuppå ön Cheleken. Frågan var hur han skulle klara att driva tillverkningenoch försäljningen. Ludvig och Alfred hade erfarenhetav Roberts misslyckanden tidigare. Nu ville de hjälpahonom och hade gett både pengar och goda råd av teknisknatur. Ludvig hade dock svårt att bedöma Roberts nya uppfinningari destilleringen och reningen av oljan.”Huvudsaken är och blir dock att förstå att driva saken istort på förnuftigt sätt. Jag tänker alltid på, att vi, d v s duoch jag, borde tillsammans resa dit för att se, om vi kundehjälpa honom på något sätt. För oss har det ju lyckats att blioberoende, och vi borde därför söka hjälpa Robert att ocksåkomma i samma ställning. Tänk därför på resan till Baku.”Första inmutningenRobert gjorde en inmutning på ön Cheleken på östra sidanav Kaspiska havet, men lämnade den och koncentrerade sigpå Baku-området. Där, i Svarta staden var 120 små raffinaderieri gång. På oljefälten i Baku användes primitiva metoder,men nu började en teknisk utveckling. Robert gav svenskenMartin Westwall, som redan drev en mekanisk verkstad iBaku med svenska yrkesmän, i uppdrag att tillverka apparaturentill raffinaderiet och gjorde honom senare ansvarig fördriften. Två unga svenska civilingenjörer, Erland Theel ochAugust Avelin, anställdes som kemist och produktionschef.På hösten 1875 drogs tillverkningen i gång. Robert fann sigtillrätta i ett Baku med oljefeber. Den enklaste bondson somsatte spaden på rätt ställe kunde bli oljebaron. Rikedomenflödade ur Absherons brungula halvöken.På hösten 1876, när Ludvig var på väg till Baku, skrevhan ett långt brev till Alfred. Ludvig behövde utarbeta”en communicationslinje för att transportera oljorna i storskala från Baku”. Hans beräkningar hade visat sig bättre änhan hade trott: ”Företaget är ej svårt att utföra, men denvinst det kommer att kunna ge är oerhörd”. I Baku hadeLudvig och Robert arbetat med att göra klart fabriken. Dehade lagt ner 300 000 rubel själva och generalmajor C.A.Standertskjöld hade bidragit med 150 000 rubel, vilket gavett grundkapital på 450 000 rubel för oljeberedningen ensamt.Därutöver behövdes 2 000 000 rubel till rörledningaroch stora reservoarer av järn.Glad för Roberts skullLudvig skrev till Alfred att man med säkerhet och utanöverdrift kunde räkna med 50 procent årlig vinst underflera år i rad:Jag är glad att kunna berätta Dig detta, emedandet skall glädja dig för Roberts skull, vilken haft bramånga svårigheter att bekämpa därnere i det fögabehagliga hålet – Baku kallat.I början av 1877 kunde bröderna Ludvig och RobertNobel så lägga fram en plan för brodern Alfred där deutförligt beskrev hur oljeföretagets hela system för raffinering,transporter med båt och tåg, lagring och försäljningskulle arrangeras. Den verksamhet som skullekomma att bli Rysslands största privata företag hadepåbörjats.brita åsbrink är frilansande skribent som har skrivitboken ”Ludvig Nobel: ’Petroleum har en lysande framtid’”samt texterna på www.branobelhistory.com. Hon har självtjänstgjort i Baku och väckt idén både till en tv-dokumentärom Branobel och CfN:s stora Branobel-projekt.www.branobel.com - en prisad sajt<strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoriahar inventerat historiska arkiv iSverige och i Azerbajdzjan ochfunnit ett rikt material om brödernaNobels pionjärinsatserinom oljeindustrin i det dåvarandeTsarryssland. I samarbete med HistoriskaRiksarkivet i Azerbajdzjangenomförs nu ett projekt för atttillgängliggöra källmaterialet förforskning. Projektet förväntas inteminst ge kunskaper om Kaukasienssamhällsekonomiska utveckling,men också leda till att flerberättelser om den svenskryskanäringslivshistorien återupptäcks.Projektet har även kommit attomfatta Georgien och Ryssland.På ett unikt sätt kan delar avkällmaterialet nås via www.branobelhistory.comDär finns en mängdfascinerande och detaljrika artiklarom hur Rysslands största, privataföretag byggdes upp: NaftaproduktionsaktiebolagetBröderna Nobel,eller i förkortad form Branobel.Webbplatsen har nyligen tilldelatsVerbala priset i tävlingenSvenska Webb-priset 2011. En enhälligjury önskade premiera den förutomordentligt bra textinnehåll ochför ett överraskande initiativ som påett välformulerat och pedagogisktsätt fängslar, lockar och lotsar besökarengenom ett stycke väl bevaradhistoria.Tävlingen grundades 2011 ocharrangeras av tidskriften PopulärKommunikation.företagsminnen 2011:515

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!