Ladda ner - Centrum för Näringslivshistoria

Emmy sägs trots ”sina egenheter” kunnaåstadkomma en middag i ett litet nafsoch ha gott öga för dukning och dekorationer.Vinklingen är att hon kan göraen god och elegant middag, trots atthon är ”vild och galen”, tack vare de nyahalvfabrikaten och recepten från ICA.Det är uppenbart att kristidens ordentligafru Planér på 17 år har blivithelt ute. Istället är det den glada, slarvigaoch fåfänga fru Plotter som blivitideal, och tack vare bättre ekonomi ochmoderna varor fungerar hennes hushållutmärkt. Vilken lycka!edward elom arbetar som chef, särskildaprojekt vid Centrum för Näringslivshistoriaoch har varit projektledareoch redaktör för Den svenska handelnshistoria.Handeln i svensk barnlitteratur| anna dunérman skulle kunna tro att pengaroch handel helt hör till de vuxnas domäner.Så är dock inte fallet! Handelmed varor och tjänster är av stor viktäven i barnens vardag, vilket ofta speglasi barnlitteraturen.Den lilla grisen ska gå på torget,Hallå där – köp blåbär! och Sko, skoliten häst (”då blir skorna dyra, tredaler och fyra”) är alla traditionellaramsor, som visar att handeln haft sinplats i barnens värld långt tillbaka.I Ester Callerstens visa Nisse tänkersjöman bli (i Nu ska vi sjunga från1943) anas en livlig utrikeshandel.Nisse ska hämta ”ett bananparti” frånJamaica, socker från Cuba, kaffe frånBrasilien och apelsiner från Sicilien.Fri företagsamhetHandeln i barnlitteraturen förekommeri huvudsak i två olika former. Delshandlar det om barnet som påhittig företagareoch dels om affären som miljö.Det företagsamma barnet ser vimånga exempel på hos Astrid Lindgren.I samlingen Kajsa Kavat och andra barn(1950) finner vi Sammelagust som öppnade13 grindar åt grosshandlare Sörensenoch på så sätt tjänade ihop till ”denenorma, otroliga rikedomen” 65 öre. Därfinns förstås också Kajsa Kavat själv, somsäljer polkagrisar på torget på julmarknadendå mormor har brutit benet.År 1950 tog Mjölkcentralens symbol ”Kossan” med sig Klas och Kristina till ett land sombeboddes av frodiga mejerskor och där barnen fick lära sig hur bra det var med grädde, smör,ost och mjölk. Vi må anta att handeln i MC:s mjölkaffärer ökade. Privat ägo.Emil i Lönneberga är en god efterföljaretill Sammelagust då han öppnargrindar, handlar på auktion och kommeröver en egen häst på Vimmerbymarknad (1966 och 1970).Butiker av olika slag är ett viktigtinslag i barns närmiljö. I Astrid LindgrensVi på Saltkråkan (1964) är handelsbodenöns trygga centrum. Det var”trivsamt i deras lilla trånga butik, därdet luktade så gott av kaffe och torkadfrukt och sill och tvål och diverse andrating.”Påfallande ofta är det specialaffärersom förekommer i barnböckerna: godishandlare,brödbutiker, leksaksaffärer,tygaffärer … Men självklart finnsockså varuhusen och livsmedelsbutikernarepresenterade. Allt som oftaststörs affärens lugn av barnets besök.I Lennart Hellsings Att handla ärnödvändigt (1991) räddas Lillebrori sista stund från att störta utför rulltrappan.En mjölpåse punkteras av ettträsvärd och en pyramid av burkar tippasomkull. ”Från himlen faller sopporner / i blanka burkar fler och fler.”Burkpyramider blir också ett stortproblem i Rädda Joppe – död eller levande(1985) av Gunnel Linde. FemårigeOla lägger sitt tröstdjur Joppe i en ”pyramidmed burkar, som någon håller påatt bygga”. När han kommer att tänka påJoppe nästa gång är pyramiden färdigbyggdoch affären ska till att stänga ...Att gå till affären på egen handär ett tecken på självständighet ochmognad. Att göra det för första gångenär en viktig, men oftast inte helt problemfri,upplevelse. Pysen i boken medsamma namn (1952) av Edith Unnerstadska köpa en ”grov kryddlimpa”,men det är inte så lätt när man är ifemårsåldern. På vägen till bagerietglömmer han bort vad det var hanskulle ha (en ”god kladdlimpa” kanske?)och på hemvägen kan han intelåta bli att smaka på brödet.Eva Erikssons lilla grisflicka iMalla handlar (1998) har det ännuknogigare. Hon släpar hem potatis istället för bönor, tappar portmonnänoch dyker slutligen upp med semlor istället för wienerbröd.Som kontrast till svårigheternastår Astrid Lindgrens suveräna PippiLångstrump från 40-talet, som harguldpengar nog att köpa allt hon önskarnär hon går ”i affärder”. Likasåär Hellsings Krakel Spektakel heltoslagbar då han i Krakel Spektakel köperen klubba (1957) lyckas köpa intebara klubban utan också fatet, duken,bordet och hela kiosken!anna dunér är fil.mag. i litteraturvetenskap,utbildad forskningsbibliotekarieoch barnboksförfattare, som bl.a. skrivitböckerna om Emilia och ”Regnbågsväder”.företagsminnen 2006;19