Ladda ner - Centrum för Näringslivshistoria

Lanthandeln – marknadsekonominsförsta och sistautpost | fredrik sandgrenUtan lanthandlare skulle Sverige inteha blivit vad det är idag. De som under1800-talet öppnade en handelsbod bidrogtill att Sverige utvecklades till enav världens främsta ekonomier. Lanthandlarnasviktigaste uppgift var atthålla folk med varor. Men man köpteockså lokalt producerade varor. Välbeställdahandlare kunde t.o.m. låna utpengar. Handelsmannen kunde bedrivaflera olika typer av affärsverksamhet.Lanthandelns expansionVad är en lanthandel? Från börjanbetydde ordet bara att handel bedrevsutanför stadens gränser. Fram till 1846var handelsbodar på landet förbjudna.Men detta år blev det tillåtet att öppnaen handelsbod, om den låg minst 3 milfrån stadsgränsen. När lanthandel blevtillåtet visade det sig att det fanns ettuppdämt behov. När man 1847 för förstagången räknade antalet lanthandlarefanns 960 stycken runt om i Sverige. År1860 hade antalet fördubblats till 2 100.När man 1864 fick rätt att etableralanthandel oavsett avstånd från stadenkom antalet lanthandlare att snabbtfördubblas. År 1870 fanns således hela4 300 lanthandlare i Sverige.Lanthandeln hjälpte till att spridakonsumtionen i samhället. Landsbygdsbefolkningenbehövde inte åka in till stadenför att köpa varor, vare sig det gälldelivets nödtorft eller livets goda. Handelsbodenerbjöd smör, mjöl och snus. Menockså olika tyger, kläder och skor, spikoch skruv. Genom att erbjuda ett brettsortiment spred lanthandlarna varor ochvanor till de mest avlägsna delarna avSverige. Om något inte fanns inne kundeman beställa det. På så sätt kunde lanthandelnsälja både plogar och cyklar.Lanthandelsbodar var relativt välspridda över Sverige. Där det fannsfolk fanns det även efterfrågan. Handlarenköpte varor från när och fjärrran.Lanthandlare i Jämtland hadepå 1870-talet t.ex. mer kontakt medStockholm än med Östersund. Lanthandelnmedverkade på så sätt till attskola in människor i konsumtionssamhället.Man kan tycka vad man villom detta, men det bidrog till att skapaefterfrågan på varor. Det bidrog ocksåtill att skapa kunniga konsumenter.Lanthandelsboden var en viktig mötesplats.Innan snabbköpet slog igenompå 1950-talet var det handelsmanneneller biträdet som plockade fram varorna.Det tog sin tid. Kunden kundetillbringa en god stund i handelsboden.Via handelsmannen, biträdet och andrakunder fick man sig till livs lokaltskvaller, men också nyheter från Sverigeoch utlandet.Lanthandlaren fungerade ibland sombankir genom att låna ut mindre summor.Några kombinerade lanthandelmed annan affärsverksamhet, t.ex. somdelägare i en kvarn eller ett sågverk.Lanthandlaren köpte också upp lokaltproducerade varor som smör, trävaror,hudar m.m. Dessa såldes i den egna boden,eller till större uppköpare.Lanthandelns upphörandeDen traditionella lanthandeln försvannfr.o.m. 1960-talet för att ersättas avsnabbköp. Såväl enskilda handlare sommedlemmar i ICA eller kooperationenkom att koncentrera utbudet till dagligvaror.Ville folk köpa andra varor kundeman ta bilen in till centralorten, ellerköpa kläder och annat på postorder frånEllos, Josefssons eller Clas Ohlson.Från 1980-talet har den ökade storskalighetensamt avfolkningen av landsbygdenlett till att mindre butiker påRedan 1963 när manännu bara hade ettvaruhus, det i Älmhult,spreds IKEA-katalogentill 100 000-talsfamiljer. Annons frånAllt i Hemmetnr 3/1963.landet försvunnit. Av de tre stora dagligvaruföretagenär det ICA som hängersig kvar längst på mindre orter. Underde senaste åren har alla tre dragit igångsärskilda butikskoncept som skall passamindre orter (och stadsdelar). ICA harICA Nära och Nära Dej, Coop har CoopNära och Axfood Handlar’n. Detta harbidragit till att butiker på landsbygdenlättare kan överleva. Om än med ett begränsatutbud är lanthandeln inte död.fredrik sandgren är fil dr i ekonomiskhistoria och arbetar som forskare vidUppsala universitet. Han har framföralltstuderat handel och distribution under1800-talet.Ingvar Kamprad– avvikaren som möbleradeom Sverige |eva selinIKEA. Så stod det högst upp på brevpappretsom 17-årige Ingvar Kampradbeställt till sitt nystartade handelsföretag.Det var 1943 och bokstävernastod för initialerna i hans namn samtgården Elmtaryd i byn Agunnaryd.Vid det laget hade Ingvar flera årserfarenhet av att köpa och sälja! Hanbeskriver sin barn- och ungdomstidsom harmonisk men sitt affärsintressesom klart avvikande i bondesamhälletdär han växte upp. Visst sparkade Ingvarfotboll med kompisar på skolgården.Men mest cyklade han, i början av kris-företagsminnen 2006;15