Försök med olika selekteringsmetoder i lax/sikfälla ... - Sälar & fiske

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, FiskeriverketFörsök med olika selekteringsmetoder ilax/sikfälla med push-up fiskhus.SammanfattningSälsäkra fasta laxfiskeredskap används utefter den Svenska och Finska kusten. Ett problemmed dessa redskap är att även undermåliga (små) individer av sik följer med i fångsten ochskadas eller dör. Även i de fall de är relativt oskadade, så är de ändå så pass omtöcknade attde kan tas av måsar eller andra rovdjur. I jakten på ett hållbart fiske måste dessa oönskadebifångster minimeras. Detta är också ett av Fiskeriverkets prioriterade mål. I ett fast redskapdär fisken simmar fritt i fällan krävs att fisken själv letar rätt på en utgång. Tidigare studierhar visat att det är möjligt att selektera ut småsik ur fångsten med hjälp av en selektionspanel.Detta försök syftar till att redogöra för olika typer av selektionspaneler och analysera desseffektivitet och bedöma om det är lämpligt att använda dessa vid sikfiske i Bottenhavet.Försöket syftar också till att göra en fördjupad analys av individer som passerar enselektionsanordning och jämföra dem med de som inte passerar. Därför konstruerades fällanpå ett sådant sätt att de fiskar som passerat selektionspanelen blev kvar i en uppsamlingskasse.Platsen för försöket var ca 500 m sydost om Stocka hamn, strax norr om ön Skrakharet.Stocka ligger i Nordanstigs kommun i Sverige.AbstractSeal safe permanent salmon fishing gears is used along the Swedish and Finnish coasts. Oneproblem with these gears is that inferior individuals of whitefish get catched and becomewounded or dies. Even if relatively unwounded, they become dazed and can bee taken bygulls and other predators. With the ambition for a sustainable fishing, these unwishedbycathes must bee minimized. This is also one of the prioritated goals by the Swedish boardof fisheries. In a permanent gear, where the fishes swims freely, it demands that the fish findsan exit itself. Earlier studies has shown that it is possible to select small whitefishes from thecatch by using a selection panel.The purpose of this study is to describe different types of selection panels and analyse itseffectiveness and judge the possibilities for this panels to bee used in the whitefish fisheries inthe Baltic Sea. An other purpose of this study is to make a deeper analyse on individuals thatpasses an selection panel and compare them with individuals that doesn´t. That is why the trapwhere made in such way that the fishes that passed the selection panel got stucked in acollection sack. The place for the study where 500 m southeast Stocka harbour, directly northof the island Skrakharet. Stocka is a village in the municipality of Nordanstig in Sweden.1

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, FiskeriverketInnehållsförteckning- Sammanfattning/abstract…………………………………… 11. Inledning……………………………………………………… 32. Material och metod………………………………………… 4- Plats………………………………………………………… 4- Redskap…………………………………………………….. 5- Testade galler…………………………………………….…. 6- Dimensionering av selektionsöppningar…………………… 7- Datainsamling………………………………………………. 73. Beräkningar……………………………………………….…. 8- Konditionsfaktor……………………………………………. 8- Gränsvärde för passage……………………………………... 8- Selektionseffektivitet…………………………………….…. 8- Selektionseffektivitet per längdklass……………………….. 84. Resultat………………………………………………………... 9- Fångstdata…………………………………………………... 9- Individdata…………………………………………….……. 10- Effekt av selektionsgaller…………………………………... 13- Selektionseffektivitet…………………………………….…. 16- Videoupptagningar…………………………………………. 175. Diskussion………………………………………………….…. 18- Slutsatser……………………………………………………. 20- Bilaga 1……………………………………………………... 21Referenser……………………………………………………..… 222

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, Fiskeriverket1. InledningDen ökade gråsälstammen i Östersjön har gjort det nödvändigt att utveckla sälsäkra fastalaxfiskeredskap (Lunneryd, Fjälling et al. 2003). Ett problem med de nya redskapen är attäven undermåliga (små) individer av sik följer med i fångsten och skadas eller dör. Oftastfinns ingen avsättning för dessa individer och därför slängs de tillbaka i havet, vilket medförett merarbete för fiskaren. Även i de fall de är relativt oskadade, så är de ändå så passomtöcknade att de kan tas av måsar eller andra rovdjur. I jakten på ett uthålligt fiske måstedessa oönskade bifångster minimeras. Detta är också ett av Fiskeriverkets prioriterade mål(Fiskeriverket 2004).Selektionsgaller används ofta i aktiva instängande redskap, främst trål och ringnot. I dessaredskap har fisken inget val, utan småfisken silas ut mer eller mindre automatiskt, oftastgenom fyrkantsmaskor (ex BACOMA-panel) eller galler. Selektionseffektiviteten berorfrämst på fiskens fysiska form och storlek, men även på placering och storlek påselektionsgallret (Armstrong et al.1997, Lehtonen et al. 1996, Madsen et al.1997, Suuronen etal. 2003).Selektion i passiva instängande redskap är däremot ofullständigt undersökt (Toivonen &Hudd 1993). Med passiva redskap menas ex laxfällor, bottengarn och ryssjor. I ett passivtredskap, där den instängda fisken simmar fritt, krävs att fisken själv letar rätt på enflyktöppning och väljer att försöka ta sig ut den vägen. Även små detaljer i konstruktionen avgaller och redskap kan förväntas påverka selektionseffektiviteten. Därför behövs ingåendekunskap om fiskens beteende under processen för att förutsättningarna ska kunna optimeras.Tidigare försök har visat att det är möjligt att selektera ut små individer av sik ur fångstenmed hjälp av selektionsgaller (Fjälling 2004). Olika spaltbredder i gallret visade sig ha olikaeffektivitet. Detta försök bekräftade också fiskares uppgifter om att siken är rymningsbenägenoch till och med tränger sig igenom, flyktöppningen kan i princip vara lika med bredden påden minsta fisk man vill ha kvar i fångsten (Fjälling 2004). Videoupptagningar från dettaförsök visade också att siken söker oavbrutet efter en utgång.Placeringen av selektionsgallret är en annan viktig faktor. Man bör placera flyktöppningen därsiken spenderar mest tid och har lättast för att upptäcka den. Fiskens rörelser i fiskhusetpåverkas av strömmar och vind. Siken söker sig gärna mot strömriktningen (Fjälling 2004,Videoupptagning, Sven-Gunnar Lunneryd 2006). Man bör också göra selektionsgallret enkeltatt montera så att man till exempel kan byta gallerbredd under säsongen (Personligt samtalChrister Lundin 2006).I de försök med sik som gjorts tidigare (vertikala galler) har siken selekterats ut efter sinbredd. En målsättning med det här beskrivna försöket är att pröva några alternativautformningar av gallret. Detta kan ge svar på vilken flyktöppning som för fisken innebärenklast och mest attraktiv passage. En flyktöppning som tillåter fiskens simrörelser i sidledkan vara enklare att passera än en spalt med samma bredd som fiskens diameter. En maximaltöppen yta i relation till skymmande element som wire etc. ger minsta störande synintryck.3

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, FiskeriverketEn annan målsättning med detta försök är att göra en fördjupad analys av selektionsprocessengenom att jämföra individer som passerar ett selektionsgaller med dem som inte passerar. Ensådan analys kan ge svar på hur fysiska egenskaper som längd, vikt, bredd, höjd ochkonditionsfaktor skiljer sig mellan selekterade och ickeselekterade individer.Denna undersökning kan utgöra underlag för val av selektionsgaller i push-up fällor somanvänds vid sik och laxfiske.Biologiska förutsättningarSvärdson (1979) anser att det finns sex olika sikarter, dessa har man kunnat skilja åt genom atträkna gälräfständer. Två av sikarterna anses finnas i Östersjön, sandsik och älvsik. Resterandesikarter i inlandet. Inom fiskarekåren skiljer man i huvudsak på två olika siktyper i Östersjön,stationär sik och vandringssik (älvsik). Älvsiken uppges vara markant större och nårlekmognad vid en längd av 35-40 cm medan den stationära siken uppnår lekmognad vid enlängd av 20 cm (Personligt samtal Tomas Hasselborg 2006). Beskrivningen stämmer medSvärdsons uppgifter.Fiskeföretag som verkar i områden där fiskresursen är gemensam och fisket oreglerat tenderaratt sträva mot kortsiktig maximering av den egna avkastningen genom kapitaliering avöverskottet, och gradvis allt effektivare metoder. Om (när) fiskresursen börjar svikta försökerfiskeföretagen i det längst hålla en konstant inkomst för att täcka omkostnader och uppehälleför deltagarna genom att öka insatsen. Detta leder ofta på sikt till en kraftig överkapacitet ifisket och en utarmning av fiskfaunan.Om man hela tiden effektivt fångar alla fiskar så snart de nått en viss storlek så gör man engenetisk selektion för långsamtväxande anlag. Under förutsättning att fiskedödligheten ärmycket större än den naturliga (Loder 2005).Försöket som redovisas i denna studie sker vid fasta redskap efter laxartad fisk på SvenskaOstkusten. Där är största delen av fiskerätten knuten till någon fastighet och därför kan fisketbedrivas långsiktigt och hållbart. Resultaten av denna studie kan förväntas tillämpas varaktigtoch förbättra förhållandena för sikpopulationer i Östersjön. De fasta redskapen är dessutommycket resurssnåla och ger en produkt av mycket hög kvalité. De är även lätthanterliga förfiskaren. Med en öppen kust och få fiskare är risken för genetisk selektion förlångsamtväxande anlag obefintlig. Detta fiske framhålls som modellen för ett hållbart ochansvarigt framtida fiske.4

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, Fiskeriverket2. Material och metoderPlatsPlatsen för försöket var ca 500 m sydost om Stocka hamn, strax norr om ön Skrakharet (Figur1a-b).Figur 1a-b. Sverigekarta och sjökort över försöksplatsen. (Platsen markerad med rödfyrkant).RedskapI försöket användes en sik/laxfälla (Lehtonen & Suuronen 2004) med ett push-up fiskhus.(Figur 2 och Bilaga 1). Fällan bygger på samma princip som hos tidigare fasta redskap, dvs.fisken går emot en ledarm (ett långt nät som sträcker sig från strandkanten och ca 100-200meter ut) och följer denna ut till fällan. Fällan består av ingångar som blir trängre och trängreju längre fram fisken kommer. Slutligen hamnar fisken i push-up fiskhuset. Fällan vittjasgenom att två pontoner som är fastsatta under fiskhuset fylls med luft med en kompressor.Fiskhuset kommer då upp på ytan och fisken blir lättåtkomlig för fiskaren. Kronarmarna somutgör det första rummet samt första ingången i fällan är 11,5 m djupa och bottenstående.Stolplängden i maskorna är 100 mm. Maskorna i ledarmen har stolplängden 200 mm.5

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, FiskeriverketFigur 2. Sik/laxfälla med push-up fiskhus.För att kunna samla in de fiskar som utselekterats skapades en bassäng i fällans ytterändegenom att fiskhuset förlängdes med ca 3,5 m dyneemagarn fastsatt kring två stycken ringarmed 1,5 m diameter. Stolplängden i förlängningsbiten var 35 mm dvs. samma som ifiskhusets innergarn. (Figur 3)Figur 3. Uppfångningsanordning monterad på push-up fiskhus.6

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, FiskeriverketTestade gallerFyra olika selektionsgaller testades.1. Galler med vertikala trådar, tråddiameter 1,5 mm och spaltbredd 35 mm. Ramen ärgjord av 20 mm massiv aluminium och dess innermått är 31 x 36 cm (Figur 4a).2. Samma modell som ovan, men med 30 mm spaltbredd. Detta galler är förstärkt medmassiv aluminium i mitten (Figur 4b).3. Ringar (Figur 4c).4. Stående fyrkantsmaskor i en ram (Figur 4d).Figur 4a - d. Selektionsgaller med vertikala trådar samt selektionsgaller med ståendefyrkantsmaska (50 mm stolplängd) och ringar (60 mm innerdiameter).Selektionsgallren placerades i den yttre änden av fiskhuset (Figur 3).Dimensionering av selektionsöppningarEn definition som är av stor betydelse i sammanhanget är hur stor ”en allt för liten” sik är,eftersom något minimimått inte finns för denna art. Av egna erfarenheter och efter samtal medfiskare så bedömdes det som önskvärt att selektera ut all sik med en rensad vikt mindre än 200g, vilket motsvarar en längd på ca 3 dm. Dessa sikar klassas i fiskeindustrin som ”storlek 4”,och är av lågt intresse. (Personligt samtal Åke Andersson, Christer Lundin 2006). Den störresiken har då ej lekt, vilket gör den värd att bevara.Gallret med 35 mm spaltbredd visade sig selektera större sik än önskvärt medan engallerbredd på 30 mm gav en storleksmässigt bra selektion. För att få fram lämpligt mått påringarna togs därför medelhöjden på 20 sikar med 30mm bredd, detta för att få liknandegränsvärden för passage på samtliga selektionsgaller och därmed underlätta jämförelser.Sikdata från de första vittjningarna visade att en sik som är 30mm bred är ungefär 60mm hög.Därför gjordes ringar med innerdiametern 60mm. För att ta fram lämpligt mått påfyrkantsmaskorna ritades genomskärningen på en sik. Genomskärningen passades in ikvadrater med olika mått och detta visade att stolplängden i maskan bör vara 54 mm för att ensik med 30 mm bredd fysiskt ska kunna passera.7

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, FiskeriverketDen sammanlagda arean av öppningarna där passage kunde ske gjordes ungefär densamma ialla selektionsgaller för att så långt som möjligt ge fisken liknande intryck ex. ljus ochöppningsstorlek, detta för att få en rättvis bedömning av deras relativa effektivitet.DatainsamlingFällan vittjades två eller tre gånger i veckan (Tabell 1). Detta berodde på vädret och hurmycket fisk som var i farten. Längd, höjd, bredd och vikt noterades för varje sik som passeratgallret. Bredd- och höjddata samlades in för att beskriva datamängderna och kunna göraberäkningar på vilka individuella sikar som kunde respektive inte kunde passera olika typer avgaller. Höjd och breddmått togs med ett skjutmått medan längden mättes på en mätbräda.Samma sak gällde för de sikar som inte passerat gallret.Tabell 1. Datum för vittjningar av redskapet.19 21 25 28 30 02 05 10 13 16 18jun jun jun jun jun jul jul jul jul jul jul20jul23jul25jul28jul31jul03aug08aug11aug13aug16augDe dagar fångsten var stor (omkring 200-300 individer) analyserades endast en del avfångsten. Detta gick till på så sätt att sikarna blandades runt i en stor låda, sedan avdeladeslådan med hjälp av en vertikal skiva, ungefär halva fångsten hamnade då på vardera sida omskivan. Detta kunde sedan göras ytterligare en gång. Ungefär 50 sikar bedömdes som lämpligtatt mäta. (Personligt samtal Sven-Gunnar Lunneryd 2006). De sikar som inte mättes räknadesoch vägdes. Resultaten protokollfördes i excel.Ett stort antal sikar, både sådana som selekterats och inte selekterats frystes in för eventuellfördjupad senare analys (ålder, tillväxt och DNA). Detta gjordes för samtliga selektionsgaller.Försöksredskapet sattes den 17:e juni och togs upp den 16:e augusti. Tider för användandet avde olika gallren redovisas i tabell 1.Tabell 1. Tider för användande av selektionsgallertyper.Selektionsgallertyp Tid35 mm galler 19-25 jun30 mm galler 25 jun – 13 jul, 28 jul – 3 aug60 mm ringar 13 jul – 23 jul50 mm fyrkantmaska 8 aug – 16 augFör att studera sikarnas beteende kring gallren användes en undervattenskamera.Kamerasystemet heter MemoCam och placerades i ytteränden av fiskhuset och riktades motgallret. (Figur 5a). Batteri och recorder sattes fast ovanpå fiskhuset i en vattentät låda (Figur5b). Syftet med videofilmningen var också att studera i vilken omfattning sikar går tillbakagenom gallren. I ett tidigare försök gick bara en av tio sikar tillbaka (Fjälling 2004) meneftersom uppfångningsanordningen i det här beskrivna försöket gjordes på ett annorlunda sättbehövdes en kontroll.8

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, FiskeriverketFigur 5a och b. Kamera monterad i fiskhus, samt låda med batteri och inspelningsutrustning.BeräkningarKonditionsfaktorFiskens kondition beräknas enligt Fultons konditionsfaktor K = 100 * vikt (g) / längd³ (cm)(Bagenal och Tesh 1978). Ett högt värde innebär att fisken har en bra kondition, dvs. den haren hög vikt i förhållande till sin längd.Gränsvärden för passageI ett selektionsgaller med vertikala spalter är den begränsande faktorn sikens bredd, vid ettvisst breddmått är fisken inte längre kapabel att passera gallret. I ett selektionsgaller medringar är den begränsande faktorn sikens höjd och i ett med stående fyrkantsmaska är debegränsande faktorerna sikens höjd och bredd. Gränsvärdet för passage kan bestämmasgenom att ta medelvärdet på bredden eller höjden (eller vid fyrkantsmaska, summan av höjd +bredd) på de tio största sikarna som passerat gallret, detta för att slumpen kan ha inverkan påenskilda individers passage.SelektionseffektivitetSelektionseffektiviteten är ett mått på hur stor andel av fångade sikar som kunnat passeragallret (med ett mått under gränsvärdet för passage) som i verkligheten gjort detta.Selektionseffektivitet per längdklassSikarna delades in i fyra längdklasser. Eftersom gränsvärdet för passage skiljer sig mellan deolika gallren behövdes en del omräkningar göras, detta för att kunna jämföraselektionseffektiviteten per längdklass mellan olika galler. 30 mm gallret angavs somstandardgaller. De övriga gallrens gränsvärden dividerades med standardgallrets gränsvärdeoch förhållandena dem emellan användes för att räkna om siklängderna hos de övriga gallren.RegressionerSambanden mellan olika kroppsmått beräknades för att kunna beskriva datamängden och föratt kunna använda denna i uppskattningar av selektionseffektivitet och fångstförluster mm.9

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, Fiskeriverket3. ResultatFångstdataDen totala fångsten blev 465 kg sik. Sikfångst i kilo per vittjning över säsongen redovisas iFigur 6. Längd, vikt, bredd och höjd mättes på 2051 sikar. Antal analyserade sikar perselektionsgallertyp redovisas i Tabell 2.Tabell 2. Antal analyserade (mätta) sikar per selektionspaneltyp.Selektionspanel 35 mm galler 30 mm galler 60 mm ringar 50 mmfyrkantmaskaUtselekterade 148 698 272 102Kvar 182 451 140 586050Sikfångst i kg40302010Sikfångst (kg)02006-06-192006-06-262006-07-032006-07-102006-07-172006-07-242006-07-31Tid2006-08-072006-08-14Figur 6. Sikfångst i kg per vittjning över säsongen.10

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, FiskeriverketIndividdataSamband längd – viktSikarnas individlängd och vikt i datamaterialet varierade en hel del eftersom att det idatamängden ingår både hannar och honor och juveniler, och ev två siktyper. Sambandetbeskrivs bäst av funktionen y = 2*10 -5 x 3 - 0,0098x 2 + 2,6762x - 258,26 (R 2 = 0,95), P =

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, FiskeriverketSamband längd – höjdSambandet mellan sikarnas längd och höjd bestämdes till y = 0,2287x – 14,942 (R 2 = 0,86), P=

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, FiskeriverketKonditionsfaktor-frekvens för fångade sikarDet högsta värdet på konditionsfaktorn var 1,07, det minsta 0,59 och medelvärdet var 0,78(Figur 12).Frequency14001200100080060040020000,5 to 0,60,7 to 0,80,9 to 11,1 to 1,21,3 to 1,41,5 to 1,6KonditionsfaktorFigur 12. Konditionsfaktor-frekvens för sikar fångade vid Stocka.Effekt av selektionsgallerLängdfördelningar för samtliga gallerLängd (mm)350330310290270± 95% Confidence intervalkvarutselek25030 mmspalt35 mmspalt50 mmstolpefyrkant60 mmringartypFigur 13. Längdfördelningar hos sik för samtliga galler. Jämförelsen gäller samtligakvarvarande och utselekterade individer. P-värdet för 30 mm spalt och 50 mm fyrkant är

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, FiskeriverketViktfördelningar för samtliga galler± 95% Confidence interval400kvarutselekVikt (g)30020010030 mmspalt35 mmspalt50 mmstolpefyrkant60 mmringartypFigur 14. Viktfördelningar hos sik för samtliga galler. Jämförelsen gäller samtligakvarvarande och utselekterade individer. P-värdet för 30 mm spalt och 50 mm fyrkant är

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, FiskeriverketLängdfrekvenser för samtliga gallertyperLängdfrekvenser för kvarvarande och utselekterad sik för respektive galler redovisas i figur16a-d.30 mm35 mmRelative frequency (%)4035302520151050200 to 225250 to 275300 to 325350 to 375Längd (mm)400 to 425kvarutselekRelative frequency (%)35302520151050200 to 225250 to 275300 to 325350 to 375400 to 425Längd (mm)kvarutselek50 mm fyrkant60 mm ringarRelative frequency (%)454035302520151050200 to 225250 to 275300 to 325350 to 375400 to 425kvarutselekRelative frequency (%)50403020100200 to 225250 to 275300 to 325350 to 375400 to 425kvarutselekLängd (mm)Längd (mm)Figur 16a-d. Längdfrekvenser för kvarvarande och utselekterad sik för alla gallertyper.15

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, FiskeriverketTabell 3. Sammanfattning medellängder och medelvikter.Selektionsgaller Typ Medellängd (mm) Medelvikt (g)35 mm spalt Utselekterade 306 236Kvar 302 236Samtliga 304 23630 mm spalt Utselekterade 295 200Kvar 314 254Samtliga 303 22160 mm ringar Utselekterade 305 216Kvar 326 279Samtliga 312 23850 mm fyrkant Utselekterade 277 164Kvar 331 329Samtliga 297 2243.5 Gränsvärden för passageVisas i tabell 4. Bred och höjdmått omvandlades till längdmått genom sambanden i figur 8och 9.3.6 SelektionseffektivitetResultatet över selektionseffektiviteten samt andelen utselekterad sik med ett mått övergränsvärdet redovisas i tabell 4. Selektionseffektiviteten anger hur stor andel av sikar somberäknats haft möjlighet att passera som har passerat.Tabell 4. Selektionseffektivitet samt andel utselekterad sik större än gränsvärdet för passage.Typ Gränsvärde förpassageAntal sikarutselekteradeAntal sikarkvar(≤ gränsvärde)Selekeff.(%)Andel utselek>gränsvärde(%)35 mm 36,8 mm bred (≤381 148 169 46,7 36,4spalt mm lång)30 mm 33,4 mm bred 554 256 68,4 6,0spalt (≤352 mm lång)60 mm 64,0 mm hög 218 71 75,4 12,2ringar50 mmfyrkant(≤345mm lång)90,0 mm(höjd+bredd)(≤317mm lång)99 28 78,0 9,116

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, Fiskeriverket3.8 Selektionseffektivitet per längdklassTabell 5. Selektionseffektivitet per längdklass.Gallertyp Längdklass(mm)Antalutselekterade35 mm spalt30 mm spalt60 mm ringar50 mmfyrkantsmaskaAntal kvar250-275 47 41 53,4275-300 53 48 52,5300-325 19 24 44,2325-350 8 17 32,0250-275 93 41 69,4275-300 207 71 74,5300-325 195 83 70,1325-350 46 50 47,9250-275 14 4 77,8275-300 70 17 80,5300-325 96 31 75,6325-350 32 29 52,5250-275 4 0 100275-300 33 2 94,3300-325 33 8 80,5325-350 24 18 57,1Selektionseffektivitet(%)17

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, Fiskeriverket3.10 Resultat från videoupptagningarDen totala mängden analysbar film från fällan var 16h. Dessa är fördelade på 5 olika dagar.Filmerna startar ca 15min före vittjning och slutar ca 3h efter vittjning. När fällan liggerpassivt under ytan efter vittjning visar filmerna totalt 46 sikar som passerarselektionsanordningarna och endast en sik som vänder och går tillbaka. Under 5vittjningstillfällen (när fällan lyfts upp ovan ytan) kan man se totalt 6 sikar som simmartillbaka genom gallret. Sälar dök upp framför kameran vid flera tillfällen (Figur 17a).Figur 17a. SälFigur 17b. SikpassageFigur 17c. Före vittjningFigur 17d. Vid vittjning18

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, FiskeriverketDiskussionHögst selektionseffektivitet uppnåddes med gallret med 50 mm fyrkantsmaska (Tabell 4). 78% av sikar med ett mått under gränsvärde för passage passerade gallret. Den näst högstaeffektiviteten uppnåddes med ringgallret (75,4 %). Därefter kom 30 mm spalt med 68,4 % ochslutligen 35 mm spalt med en effektivitet på 46,7 %. Fyrkantsmaskorna är gjorda av gröntdyneemagarn, detta kan förklara den höga selektionseffektiviteten. Man kan tänka sig attsiken blir mer tveksam om den ser blanka trådar eller relativt tjocka (3 mm) ringar. Att en högselektionseffektivitet uppnåddes även med ringgallret kan bero på att siken uppfattar ett gallermed vertikala trådar som ett större hinder än ett med ringar. 30 mm gallret användes vid tvåtillfällen, ett vid försökets start och ett vid försökets slut. Samma selektionseffektivitetuppnåddes vid båda tillfällena, därför kan man utesluta att selektionseffektiviteten förändrasberoende på tid på säsongen.Analys av filmerna visar att sikarna tenderar vara mer tveksamma till att passera ett vertikaltgaller än ett med ringar eller fyrkanter. En annan anledning till ökad selektionseffektivitet kanvara att vid passage genom en ring eller fyrkant så behöver siken inte orientera sig i vattnet påsamma sätt som vid passage av ett vertikalt galler. Vid passage genom ett vertikalt galler såmåste siken simma mer eller mindre orienterat med ryggen uppåt och magen nedåt, medan vidpassage genom fyrkant eller ring kan siken simma med något lutande kropp. En annanförklaring till skillnader i selektionseffektivitet mellan gallren kan vara antalet sikar somfångats. Resultaten pekar på att ju fler sikar som simmar omkring i fällan desto lägreselektionseffektivitet. Det kan vara så att om det finns många sikar i fällan så blir de inte likabenägna att söka sig till en utgång utan blir upptagna med att följa varandra.Den gallerbredd som selekterade sik av en storlek som närmast motsvarar den manuellasorteringen (rensad vikt under 200g) var 50 mm fyrkantsmaska. Därefter kom 30 mm gallretoch sedan ringgallret och slutligen 35 mm gallret. Utselekterade sikar hos 35 mm gallret hadeungefär samma medelstorlek som de som var kvar, därför byttes detta galler ut i ett tidigtstadie.Den största siken som passerade 35 mm gallret var 40 mm bred och den största som passerade30 mm gallret var 34 mm bred. Detta tyder på att siken kan pressa sig ut genom gallret. Denstörsta siken som passerat ringgallret var 66 mm hög. Ringarna som svetsades i 3 mm stål kanomöjligt utvidgas. Siken är ganska mjuk på magen, därför kan det vara lättare att pressa sig utgenom en ring istället för igenom ett vertikalt galler där sidorna tar emot. Högst andel sikarsom gick ut fast de inte skulle (sikar större än gränsvärdet) fanns hos 35 mm gallret (36,4 %),vilket sannolikt beror på att trådarna var slacka vid något tillfälle. Det gallret som släppte utminst andel sik som inte skulle ha gått ut var 30 mm gallret (6 %), detta är ytterligare ettargument för att siken har svårare att utselekteras efter sin bredd och är känsligare på sidorna.Ringgallret och fyrkantsgallret utselekterade 12,2 % respektive 9,1 %.Selektionseffektiviteten per längdklass (Tabell 5) visar att sikar som har ett mått näragränsvärdet har svårare att passera de olika gallren. Inget galler tenderar avvika från de andra.19

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, FiskeriverketKonditionsfaktorn hos utselekterade sikar har ett lägre värde än kvarvarande sikar medliknande storlek, vilket betyder att magrare sik selekteras lättare än trinda (Figur 15). Dettagäller för samtliga galler. 30 mm gallret uppvisar signifikant skillnad. Hos 30 mm gallret ärden begränsande faktorn sikens bredd. En sik med låg konditionsfaktor är smalare än en medhög och därför tar den sig lättare ut genom vertikala spalter. Att inte samma resultat uppnåsmed 35 mm gallret beror troligen på att gränsvärdet för passage är högre. Anledningen tillmindre skillnad hos ringgallret är sannolikt därför att ringgallret selekterar ut efter höjd, därhar en smal sik inte samma fördel. Fyrkantgallret uppvisar däremot relativt stor skillnad. Härhar bredden större inverkan och dessutom fångades de största och tyngsta sikarna när dettagaller användes (Figur 14).Totalt fångades 465 kg sik, 262 kg av dessa hade ett längdmått under 317 mm, vilket ärgränsvärdet för passage hos 50 mm fyrkantgallret. Ett sådant galler med enselektionseffektivitet på 78% kunde teoretiskt ha utselekterat 204 kg undermålig sik dennasäsong (Tabell 6).Tabell 6. Teoretiskt beräknad mängd kvarvarande och utselekterad undermålig sik församtliga galler över säsongen, baserat på selektionseffektiviteten. Undermålig sik räknas härsom sik med en längd under 317 mm som var det gränsvärde som närmast motsvarademanuell sortering.Gallertyp Total fångst (kg) Utselekterade (kg) Kvarvarande små (kg)35 mm spalt 465 122 13930 mm spalt 465 168 9460 mm ringar 465 192 7050 mm fyrkantsmaska 465 204 58Utefter Svenska och Finska kusten finns omkring 350 sikfångande push-up fällor. Om manantar att alla fiskare får samma fångstmängd som vid detta försök så hamnar den totala siffranpå 163 ton fångad sik. Om även storleksfördelningen är densamma så hamnar den totalafångstmängden av undermålig sik på 92 ton. Om dessa fällor försågs med ett selektionsgallermed 78 % effektivitet så skulle teoretiskt 72 ton småsik räddas varje säsong.Störningar i försöketVid något tillfälle var trådar slacka i 35 mm gallret. Detta kan ha påverkat gränsvärdet förpassage. Trådarna bör vara mer sträckta om ett vertikalt galler blir aktuellt i fisket.Videoupptagningarna visar att en sik av 46 vänder och går tillbaka genom gallret. Vid femvittjningstillfällen kan man se 6 sikar som går tillbaka. Detta är en felkälla, men den påverkarinte resultaten nämnvärt. Vid tidigare försök med annan uppfångningsanordning gick en av tiotillbaka (Fjälling 04).FramtidFlera saker går att forska vidare på gällande selektion i fasta redskap. Man kan t ex göra ettnytt försök med flera selektionsgaller på olika ställen i fällan. Videoupptagningar kan då visavar det är mest optimalt att placera öppningen. Flera små selektionsanordningar på olikaställen i fällan kan försvåra för sälar som kan stå och vänta vid öppningen (Figur 17a).Analyser och jämförelser av sik som selekterats och inte selekterats kan byggas på vidare, t exgenom kön, ålder, DNA och tillväxtanalyser.20

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, FiskeriverketSlutsatser• Över tre fjärdedelar av undermålig sik kan med hjälp av ett selektionsgaller uteslutas urfångsten.• Ett galler med fyrkantsmaskor och 50 mm stolplängd ger den storleksmässigt bästaselekteringen vid Stocka.• Ett galler med ringar eller fyrkantsmaskor ger en mer effektiv selektering än ett galler medvertikala spalter.• Utselekterade sikar är magrare än de som är kvar.• Siken kan pressa sig ut genom ett selektionsgaller, oavsett om det består av ringar, spaltereller fyrkanter.21

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, FiskeriverketBilaga 1. Skiss över lax/sikfälla med push-up fiskhus.22

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, Fiskeriverket5. ReferenserArmstrong, M.J., Briggs, R.P., et al (1997) "A study of optimum positioning of square-meshescape panels in Irish Sea Nephrops trawls ". Fisheries Research 34 (1998) 179–189.Bagenal, B.T. och Tesh, F.W. (1978) "Methods for assessment of fish production infreshwaters". IBP Handbook No.3. Blackwell scientific publications, Oxford: 101-136.Fiskeriverket. (Fisk, fiske och miljö 2004, delmål 4).http://aktuellt.fiskeriverket.se/sottochsalt/file/Fordjupningsmat/2004/oktrapp_del2.pdfFjälling, A. (2004) ”Försök med selektionspanel i stormaskig sikfälla 2004”.Lehtonen, E., Suuronen, P., et al (1996) “Size-related mortality of herring (Clupea harengusL.) escaping through a rigid sorting grid and trawl codend meshes)”. ICES Journal of MarineScience, 53: 691–700.Loder, Natasha. 2005. Point of No Return. Conservation in Practice 6(3):28-34. Onoverfishing as an evolutionary force and the "Darwinian debt" for future generations.Lundin, C., Harmånger, Andersson, Å., Sågtäkten, Hasselborg, T., Luleå. Personliga samtal2006.Lunneryd, S. G., A. Fjälling, et al. (2003). "A large-mesh salmon trap; a way of mitigatingseal impact on a coastal fishery." ICES Journal of Marine Science 60: 1194-1199.Lunneryd, S.G., Videoupptagning, Juniskär 2006.Madsen, N., Moth-Poulsen, T., et al (1997). "Selectivity experiments with window codendsfished in the Baltic Sea cod Gadus morhua fishery." Fisheries Research 36 1998 1–14.Suuronen, P., Lehtonen, E., et al (2003). "Escape mortality of trawl caught Baltic cod (Gadusmorhua)—the effect of water temperature, fish size and codend catch." Fisheries Research 71(2005) 151–163.Suuronen, P., Lehtonen, E., et al (2004). "Mitigation of seal-induced damage in salmon andwhitefish trapnet fisheries by modification of the fish bag" ICES Journal of Marine Science,61: 1195 -1200.Toivonen, A. L. and R. Hudd (1993). "Behavioural differences of Atlantic salmon (Salmosalar) and whitefish (Coregonus laveretus) as the basis for improving the species selectivityof whitefish trapnets." ICES mar. Sci. Symp. 196: 51-58.23

Mikael Lundin, Mittuniversitetet 2007-06-27Biologi D, Självständigt arbete, 20p.Handledare: Arne Fjälling, Fiskeriverket24