Försök med mobil sälskrämma (AHD) 2008. PM av ... - Sälar & fiske

Försök med mobil sälskrämma (AHD) 2008AF 2009-02-20BakgrundDe första försöken med mobila sälskrämmor utfördes år 2001 under trålfiske efter strömmingoch senare också i skötfiske (nät). Den tillgängliga tekniken var då omogen och resultaten varmestadels svaga. Klart stod dock att skyddsverkan var begränsad i tid och rum. Försöken hardärefter gått på sparlåga under några år. Tekniska förbättringar av skrämmorna har underhand genomförts och försöken återupptagits. En särskild noggrannhet har också iakttagits videngagemang och instruering av deltagande fiskare eftersom själva användandet är kritiskt.Målet med de återupptagna försöken har varit att slutligt kunna fastställa om, och i så fall hur,mobila sälskrämmor kan användas som effektiv sälskyddsmetod i fisket.Det viktigaste försöket under 2008 utfördes i Bottenviken nära Pålänge under siklöjefiskemed skötar. Området är sedan gammalt känt för ett bra siklöjefiske. Fiske med fasta redskap(ryssjor) efter siklöja har skett i inre vatten åtminstone sedan 1960-talet. Ett omfattande fiskemed skötar från små och störe båtar har funnits länge. För 5-6 år sedan började sporadiskasälstörningar uppträda i fisket. De har sedan ökat, för att intensifierats ytterligare under desenaste 3 åren. Som en effekt av detta har fiskets metoder också förändrats. Ryssjefisket har istort upphört och de som fiskat med skötar har börjat sprida sina redskap över stora områdenlängre ut från fastlandet för att åtminstone några redskap ska ha chans att undgå sälbesök.Fångsterna har trots detta minskat starkt och fisket kan ses som direkt hotat. Trålfisket harhittills påverkats mindre av sälstörningar.Material och MetoderDen mobila sälskrämma som användes under försöket (LofiTech Fish Guard) är, jämfört medstandardmodellen, något modifierad när det gäller pulsmönster (ökad slumpmässighet i signalerna).Skrämmorna har inför årets försök dessutom blivit försedda med ett yttre system förstabiliserad matningsspänning (13,6V) och en batterivakt (slår ifrån vid svagt batteri). Åtgärdernahar vidtagits för att handra att alltför svaga och potentiellt lockande signaler avges(”vällingklocka”). Drifttiden med batterivakten inkopplad uppmättes före försöket till 10timmar.Den anlitade journalförande yrkesfiskaren fick noggranna instruktioner. Dessa innebar attskrämman endast skulle användas i inre vikar med fördelaktig topografi (begränsadevattenvolymer, branta stränder, hård botten) så att ljudnivån skulle hållas uppe (reflexioner).Skötarna skulle också koncentreras i rummet och endast sättas ut i direkt närhet av skrämman(största avstånd 100m). På eget initiativ placerade fiskaren skrämman (batteripack ochelektronik) i en liten jolle som ankrades på platsen. Vanligen lämnas skrämman annarsflytande i sin vattentäta box (Pelikan).För jämförelser av fångster och sälstörningar användes förutom data från 2008 ocksåbefintliga data från samma fiskare för året innan då ingen sälskrämma användes. Dessutomanvändes fiskedata för de bägger åren från en annan fiskare som varit aktiv i ungefär sammaområde. Denne använde inte sälskrämma något av åren.ResultatFiske skedde under 6 veckor 2008; inalles 23 fiskedagar med sälskrämma och 3 dagar utan.För 2007 då ingen sälskrämma användes var antalet fiskedagar 40 (Tabell 1). Som jämförelsehar data från en fiskande utom försöket lagts in.

Tabell 1. Fiskeansträngning och fångster i journalförde provfisken vid test av sälskrämma i siköjefiske.Nätinsats Fångst kg/100 m nätGrupp meter % störda siklöja strömming gers Anm2007 försök utan AHD 19 150 39% 14,7 2,7 0,72008 försök utan AHD 1 340 38% 29,1 0,4 0,0 tre dagars fiske2008 försök med AHD 13 400 15% 13,6 4,2 0,12008 Summa 14 740 17% 15,0 3,9 0,12007 extern utan AHD 4 700 2% 14,0 0,2 -2008 extern utan AHD 7 300 13% 12,5 1,0 -Fångsten per ansträngning var jämförbar för 2007 och 2008. Andelen sälstörda nät var högreunder 2007 då ingen sälskrämma användes än 2008 då en sådan var i drift största delen avtiden. Under 2007 skedde fisket under en relativt lång period, 9 veckor, meden fisket under2008 skedde under en kortare period, 6 veckor. Sett över säsongen var fångsterna under 2007koncentrerade till början och slutet av fiskeperioden, medan fångsterna under 2008 var någotjämnare fördelade över tid.8080%70%6060%Kg/100 m nät4050%40%30%%F/a 2007F/a 2008% skad nät 2007% skad nät 20082020%10%035 36 37 38 39 40 41 42 43Vecka0%DiskussionDet är problematiskt att göra driekta jämförelser mellan år 2007 (utan skrämma) och 2008(med skrämma) med tanke på mellanårsvariationer (e.g. väder och årsklasstyrka) och attsälproblemen ökar snabbt för varje år. Den anlitade yrkesfiskaren har i intervjuer framhållitatt minskandet av andelen sälstörda nät och bibehållandet av fångstnivån mellan de bäggeåren i sig var en stor framgång och väl värd merarbetet. Fiskaren hävdar att andra fiskare iområdet haft extrema sälstörningar och fått ett minskande utbyte av sitt fiske medan han självklarat sig bra. Slutresultatet av fisket (mängden insamlad rom) var också jämförbar mellanåren. Fångstdata för de bägge åren som ställts till förfogande av en annan fiskande (utan sälskrämmanågot av åren) indikerar en ökning av sälstörningarna och en viss minskning avfångsterna. Som jämförelse kan också nämnas att fångsten per ansträngning i trålfisket eftersiklöja minskat med 32%.De enstaka dagar (3) under 2008 då sälskrämma inte användes (tekniska problem) varfångsten högre än under dagar med sälskrämma. De aktuella dagarna inföll V 38, 40 och 42.En anledning till den högre fångsten kan vara att två av de tre dagarna inföll i börjanrespektive slutet av fiskeperioden, då fångsterna oftast är som störst. Flera orsaker anges tilldetta bland fiskare väl kända fenomen. Några anger det som en effekt av vanliga väderförhållandenmedan andra hänför det till siklöjans lekbeteende.

Sälskrämmornas avskräckande verkan har påverkats negativt av tekniska orsaker. Det batterisom driver skrämman är dimensionerat för fiske under en ljusare tid under året med en tidmellan läggning och upptagning av näten på maximalt 10 timmar. I det här försöket blev tidenmellan läggning och upptagning av näten betydligt längre, från 9,5 till 13,5 timmar. Batterikapacitetenblev dessutom nedsatt av den låga lufttemperaturen under försöket. Tillsammansgjorde detta att skrämman som regel hade slagit ifrån innan näten lyftes. Även om batterivaktenförhindrade att svaga (potentiellt lockande) signaler gick ut så var näten sårbara underden tysta perioden. Fiskaren observerade flera gånger sälar dyka upp vid redskapen efter detatt skrämman tystnat, särskilt vid tillfällen med stor fångst då en del av näten lämnades påplatsen för att tas upp senare.Skrämmornas avskräckande verkan kan ha ökats något av att en båt lämnades på platsen förfisket; tidigare erfarenheter talar för att varje för sälen störande faktor förbättrar resultatet närdet gäller skyddsverkan.Något slutgiltigt svar på grundfrågan om mobila sälskrämmor är eller kan bli ett effektivtverktyg som sälskydd för nätfiske erhölls inte under året, men de tekniska uppgraderingarnahar fungerat som avsett, värdefulla data har samlats in och deltagande yrkesfiskare har gettpositiva omdömen. Försöken bör fortsättas under 2009.ÖvrigtNummer två av projektets tre sälskrämmor hölls i beredskap för att användas vid problem imakrillfiske på västkusten. Detta fiske har dock inte problem varje år och skrämman kom inteatt användas där. Under hösten lånades den i stället ut till en yrkesfiskare i Stockholmsskärgård för användning i hans strömmingsfiske med skötar. Sälproblemen upphörde dockinnan skrämman satts i drift och skrämman är kvar där i beredskap. Sälskrämma nummer treanvändes under hösten som skrämanordning i ett försök med sälfångande nät i områdesförsöketmed sälskrämmor i Norafjärden. Efter detta lånades skrämman ut till en lokalyrkesfiskare för tester i sikfisket. Detta skedde så pass sent på året att några användbara datainte hann genererats innan fisket avslutades för säsongen. Planen är att den skrämman skasättas in i vårfisket med siknät och strömmingsskötar på platsen.Nästa fiskesäsongDen anlitade fiskaren i Bottenviken vill fortsätta försök med mobil sälskrämma under 2009.Först då under våren i sikfisket och senare till hösten åter i siklöjefisket. Under vårens sikfiskeblir drifttiderna relativt korta, men till höstens siklöjefiske behöver större batterikapacitetkopplas in. Då ska ett befintligt externt batteri (RunX GiV, djupurladdande 105Ah) placeras ijollen och kopplas så det laddar det interna mindre batteriet i skrämman. Detta kommer att geen drifttid på upp till två dygn. De andra två skrämmorna ska preliminärt finnas kvar iberedskap för makrill respektive strömmingsfiske. En detaljplan för de mobila skrämmornagörs upp under våren.ReferenserFjälling, A. 2007. Lägesrapport 2007 års försök med mobila sälskrämmor (AHD). PM 2007-09-28. 1s.Fjälling, A. 2009. Manual för mobil sälskrämma. PM 2009-02-20 (version 6). 2s.Fjälling, A., och D. Börjesson. 2007. 2006 års försök med mobila sälskrämmor (AHD). PM2007-02-25. 2s.