Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer

vår kulturella särprägel, i syfte att tillkämpa oss ökat socialt och kulturelltutrymme har vi att utgå från och hålla oss till just dessa former, situationeroch arenor. Innevånarna i Sverige blir därmed i ett begränsat, men långtifrån betydelselöst hänseende, allt mer lika i sina olikheter och alltmer olikai sina likheter. (Ronström, Runfors och Wahlström 1994:183)Samma typ av process har iakttagits också på andra områden. I en diskussionom moderna historiebruk skriver etnologen Karin Lindvall omhistorien som ett främmande land som det går allt fler turistresor till:Det förfl utna dåtidslandet förblir ett främmande land, men precis somnär det gäller exotismens länder och folk tenderar vi att fylla det främmandeoch annorlunda med det vi vill möta. Det reellt annorlunda mellanoss själva och den andre reduceras lätt till yta framför det självklartallmänmänskliga (det naturliga om man så vill). (Lindvall 1999:162)Dessa allmänna iakttagelser om ett tätt symbiotiskt förhållande mellanoss och de andra, mellan det kända och det främmande, får starkt stödgenom närläsningen av de texter jag diskuterat här. Den logiska följdenav dessa resonemang kan bara bli en ny fråga: Är det ”främmande”jag sände ut studenterna på jakt efter egentligen en möjlig kategori?Fotnoter1. Clifford 1983, Clifford and Marcus 1986, Ehn och Klein 1989, Ehnoch Klein 1994, Myerhoff and Ruby 1982, Geertz 1988, för att baranämna några.2. Jfr Eriksen (1993), som med samma typ av argument menar att denvanliga tudelningen av ”tradition och modernitet” är falsk, därför att”tradition” är ett modernt begrepp och därigenom redan en del av ”detmoderna”.3. Vid Institutet för folklivsforskning i Stockholm, och sedan 1998 vidHögskolan på Gotland.4. Uppgiftens teoretiska inspiration kommer från Ervin Goffman, som isitt arbete Frame Analysis (1974) skapat en fungerande terminologiAtt beskriva det främmande. Refl ektioner över en studentuppgift 71