Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer

AvslutningHermes kommunikationsteoretiska dilemma är hur han på ett trovärdigtsätt ska lösa paradoxen att förvandla det främmande till någotbekant, samtidigt som han bevarar och kommunicerar just detta främmande.Det är genom beskrivningar, etnografi, som etnologer ochandra kulturforskare vanligen försöker klara uppgiften. Beskrivningarfyller därför många funktioner i dagens etnologi. De ska skapa närvarokänslaför läsaren, ge legitimitet åt författaren, i kondenserad formrepresentera det vetenskapliga objekt som ska analyseras och samtidigtvara en del av själva analysen.De beskrivningar som jag resonerat om här är resultat av en litenoch begränsad uppgift inom en etnologisk grundutbildning. Inte destomindre finns det mycket att lära av granskningen av dem, t ex om vaddet annorlunda eller främmande egentligen är. I synnerhet för beskrivningarav sådant som medvetet framställts för att vara just ”annorlunda”,eller ”främmande” får Hermes dilemma en alldeles särskildrelevans.En allmän iakttagelse är att det främmande, de andra, på logiskgrund bara kan existera i relation till det bekanta, eftersom ”främmande-bekant”är en äkta dikotomi. Av det följer att ”det främmande”,vad det nu än vara må, alltid uppstår ur och därför redanär en del av den normalitet som det hjälper till att upprätta och synliggöra.Vad genomgången av de femhundra och fler beskrivningarnadessutom visar är att när människor ska gestalta sina etniska ”främmande”ursprung så tycks de lita till mycket begränsade repertoarer,som följer välkända konventioner om ”det etniska”. Vilka expressivaformer de i själva verket har tillgång till och hur de själva ser på dem,tycks spela mindre roll. Själva gestaltningen blir alltså något tämligenbekant. När andra sedan ska beskriva dessa konventionellt gestaltade”etniska” uttryck, så tillgriper de konventionella framställningssättoch en mycket begränsad repertoar av verkningsmedel. Trots att det ärolikheter som ska beskrivas, sker det på mycket likartat sätt. Resultatetkan bara bli ett: det ”främmande” är inte särskilt främmande, utanfaktiskt rätt bekant.En numer tämligen spridd insikt är att det blott i Sverige finnssvenska invandrare. Invandrargrupper bygger upp identiteter som ärAtt beskriva det främmande. Refl ektioner över en studentuppgift 69