Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer

ljud. I samband med att lokalen befolkas och fylls med ljud är detockså vanligt att författaren själv framträder i texten. Vi får nu vetanågot om hur författaren upplever eller förstår det han eller hon ärmed om.Det avsnitt som följer på ”zoomen” kan vara av olika längd ochden inbördes ordningen kan vara omkastad. Det här är platsen därstudenterna kan låta sig föras iväg, bre ut sig och tänka högt. Avsnittetlämnar viss frihet åt personlig gestaltning, samtidigt som platsen fördenna ”frihet” uppenbart är förutbestämd.Allra sist finns regelmässigt en liten reflekterande del, ”exit” eller”coda”. Den fungerar som ett slags slutackord, som ska föra oss frånden konkreta plats vi besökt till de abstrakta och fritt flygande tankarnasvärld. Tillsammans med anslaget ramar codan in berättelsen ochskapar en övergripande symmetrisk form.Vad genrer är och vad genrer görHur kommer det sig att texterna är så lika? Ett bra svar: de ingår i engenre, där dispositionen följer en viss konventionell ordning. En genreär ett ”avgränsat område, inskränkande sig till vissa bestämda ämneneller verkningsmedel eller visst framställningssätt eller präglat av enviss bestämd smak eller stil” (SAOB:307). Poängen med genrer är förförståelsen.Genom att följa en konventionell ordning kan författarenomedelbart ta läsarna i handen och få dem att uppfatta att det finns enväg genom textens alla vindlingar, och att det är just den vägen de nuska promenera tillsammans.Genrer finns överallt, på alla områden. Att också dessa beskrivningarhar genrespecifika drag är alltså inget att förvånas över. Detman kan fundera på är hur det kan komma sig att kunskapen om justdenna genre är så väletablerad, detaljerad och säkert fungerande attöver 500 studenter från olika delar av landet under tio år produceratså likartade beskrivningar. Ett svar utgår från den franske kultursociologenPierre Bourdieu, som i sin essä om amatörfotografier resonerarom varför så många fotoalbum är så lika:Att beskriva det främmande. Refl ektioner över en studentuppgift 65