Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer
Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer
stås också etnografi. Det vi är intresserade av att upptäcka kan lysa ossi ögonen så starkt att vi blir bländade och inte ser att det också finnsmycket mer att upptäcka.I beskrivningarna är det helt klart det uppenbart främmande ochovanliga som väckt mest uppmärksamhet. Därnäst kommer det sommötts med ett igenkännandets leende, sådant som studenterna sett som”vanligt” eller ”vårt”. Det som varit svårast att få syn på är den storagråzonen mellan det allra mest främmande och det allra mest välbekanta,dit ju i själva verket det mesta i världen måste räknas.En teknik som i stort sett alla studenter använt sig av för att synliggöradet annorlunda är kontrastering. En variant är direkt kontrastering,när två objekt som båda är samtidigt tillgängliga för observationställs bredvid och mot varann för att uppnå en synliggörande effekt.Ett exempel är när ”ett par lingonprydda påsar från sockerbolaget”uppmärksammas bland ”spagetti från Turkiet, burkar med kycklingkorvoch konserverad okra.” En annan variant är indirekt jämförelse,när bara ett av objekten som ställs mot varandra är tillgängligt fördirekt observation i situationen: ”Lukten är annorlunda än i vanligabutiker”.Indirekta kontrasteringar är mycket vanliga. Det man dock börhålla i minnet är att de är notoriskt opålitliga. Det ena ledet stammarur direkt observation, med en bestämd avsikt och i ett bestämt här ochnu. Det andra ledet är ett hopkok av många indirekta observationer,gjorda med olika avsikter, på olika platser och tider. 8 Sådana hopkokpräglas mer av själva kocken än av ingredienserna. Hur ”det brukarvara” sammanfaller bara alltför lätt med hur vi skulle vilja att det vore.Därför kan utfallet av jämförelsen knappast bli annan att det ena ledetframstår som annorlunda, vilket förmodligen också är själva poängenmed den här typen av jämförelser. I vardagslivet är det här inget stortproblem. Men för kulturforskare är det helt avgörande, i synnerhet omforskningen går ut på att undersöka just ”det främmande”!Etniska affärerMånga har besökt livsmedelsaffärer av typen ”utländska delikatesser”.I beskrivningarna därifrån kommenteras utförligt, ibland med enmoraliskt värderande underton, att varorna ofta ligger oklassificerade,Att beskriva det främmande. Refl ektioner över en studentuppgift 59
i stora obestämda mängder, att de inte är paketerade, och att mankan ta direkt på dem. Andra vanliga kommentarer är att många varorträngs på en liten yta, och att varorna tycks ligga huller om buller,utan någon igenkännbar ordning: ”fisk och tvål tillsammans med mjukisdjur,glasstrutar och glas”. Inte sällan förmedlas ”det annorlunda”mellan raderna, som i följande exempel från ett besök i en thailändskaffär: ”en frys innehållande allt ifrån bläckfisk till färska kryddor ochnågot som liknar fiskrom. På övriga hyllor i butiken trängs kryddmixari påsar som talar om att detta är ’äkta thailändsk sopp-, grytochsåskrydda’ mm mm. Stora säckar med ris ligger på hyllorna längstned och dessutom hittar vi massor av askar och paket med thailändsktext som vi inte kan tyda, utspridda på alla hyllor.” De ord jag markeratsamverkar till ett överordnat budskap om trängsel och oordningsom är entydigare än varje mening för sig.Överhuvudtaget är det blandningen av varor, hur de är placerade,”bristen” på ordning och tydliga förpackningar som uppmärksammassom annorlunda. Ett återkommande drag som hör ihop med detta ären pendling mellan hyllande av det exotiska och nedvärderande avdet annorlunda. 9 Exempel på det första: Öl, tvål och olja trängdesi samma hylla ”något som ännu mer bidrog till förvirringen, menkändes charmigt.” Exempel på det andra: ”Vi fick pitabröd, som vitog upp maten med från deras egna tallrikar. Sånt känns alltid lite konstigt.”En del av det annorlunda kan vi reagera positivt inför, annat fåross att känna olust, kanske till och med äckel. Inför äcklet, olusten,illamåendet har kulturrelativismen definitivt en gräns.En viktig gemensam egenskap hos det som studenterna lyfter framsom annorlunda är otydliga gränser mellan kategorier. I vad består då”det vanliga” kan man undra: i en minutiös ordning, varor förpackadei distinkta enheter med vikt och mått noggrant angivna? Följer vi denengelska antropologen Mary Douglas tankegångar kan svaret bara blija. Som hon visat är normalitet och ordning, hygien och renhet aspekterpå samma sak, liksom deras motsatser, blandning, smuts och onormalitet.10Det främmande är per utgångspunkt nära förbundet med detbeblandade och orena. Men det beblandade och orena är inte barafrämmande i största allmänhet, utan vanligen också lägre, underord-60 Owe Ronström
- Page 10: het? Ytterligare en viktig diskussi
- Page 14 and 15: på hundarna och givit sig av efter
- Page 16 and 17: Jag letar ständigt efter scener at
- Page 18: sten är att få läsaren att fylla
- Page 21 and 22: pel inom film och radio talar om do
- Page 23 and 24: Numera tar jag ut svängarna allt m
- Page 25 and 26: handlingar, klädsel, gester, komme
- Page 27 and 28: att göra särskilt hänsynsfulla t
- Page 29 and 30: förmedlar karaktären på hemmet.
- Page 31 and 32: marna reagerade, agerade och såg u
- Page 33 and 34: om byn Billinge, Inte som förr - t
- Page 35 and 36: Sundelin, Anders 1999: Precis så h
- Page 37 and 38: ningarnas plats och betydelse för
- Page 39 and 40: komma tillbaka med insamlat och kat
- Page 41 and 42: tioner som enbart förför oss. Bå
- Page 43 and 44: det förstås också flera fältarb
- Page 45 and 46: exempel på hur svårt det är att
- Page 47 and 48: det som att vi ställer oss bakom n
- Page 49 and 50: 11. Intressant är att det faktiskt
- Page 52 and 53: Att beskrivadet främmandeRefl ekti
- Page 54 and 55: och kulturell mångfald gestaltas.
- Page 56 and 57: orgarzonen”) (Ronström 1992, jfr
- Page 58 and 59: etnisk grupp, är alltså inte någ
- Page 62 and 63: nat. I sin både hyllade och kritis
- Page 64 and 65: långt fler positioner att växla m
- Page 66 and 67: ljud. I samband med att lokalen bef
- Page 68 and 69: många olika nivåer. De är spår
- Page 70 and 71: AvslutningHermes kommunikationsteor
- Page 72 and 73: vår kulturella särprägel, i syft
- Page 74 and 75: Clifford, James and Marcus, George
- Page 76 and 77: FörfattarpresentationerMaria Eriks
- Page 78 and 79: The Methodologyof DescriptionEnglis
- Page 80 and 81: should also be able to bring our ti
i stora obestämda mängder, <strong>att</strong> de inte är paketerade, och <strong>att</strong> mankan ta direkt på dem. Andra vanliga kommentarer är <strong>att</strong> många varorträngs på en liten yta, och <strong>att</strong> varorna tycks ligga huller om buller,utan någon igenkännbar <strong>ord</strong>ning: ”fisk och tvål tillsammans med mjukisdjur,glasstrutar och glas”. Inte sällan förmedlas ”<strong>det</strong> annorlunda”mellan raderna, som i följande exempel från ett besök i en thailändskaffär: ”en frys innehållande allt ifrån bläckfisk till färska kryddor ochnågot som liknar fiskrom. På övriga hyllor i butiken trängs kryddmixari påsar som talar om <strong>att</strong> <strong>det</strong>ta är ’äkta thailändsk sopp-, grytochsåskrydda’ mm mm. Stora säckar med ris ligger på hyllorna längstned och dessutom hittar vi massor av askar och paket med thailändsktext som vi inte kan tyda, utspridda på alla hyllor.” De <strong>ord</strong> jag markeratsamverkar till ett över<strong>ord</strong>nat budskap om trängsel och o<strong>ord</strong>ningsom är entydigare än varje mening för sig.Överhuvudtaget är <strong>det</strong> blandningen av varor, hur de är placerade,”bristen” på <strong>ord</strong>ning och tydliga förpackningar som uppmärksammassom annorlunda. Ett återkommande drag som hör ihop med <strong>det</strong>ta ären pendling mellan hyllande av <strong>det</strong> exotiska och nedvärderande av<strong>det</strong> annorlunda. 9 Exempel på <strong>det</strong> första: Öl, tvål och olja trängdesi samma hylla ”något som ännu mer bidrog till förvirringen, menkändes charmigt.” Exempel på <strong>det</strong> andra: ”Vi fick pitabröd, som vitog upp maten med från deras egna tallrikar. Sånt känns alltid lite konstigt.”En del av <strong>det</strong> annorlunda kan vi reagera positivt inför, annat fåross <strong>att</strong> känna olust, kanske till och med äckel. Inför äcklet, olusten,illamåen<strong>det</strong> har kulturrelativismen definitivt en gräns.En viktig gemensam egenskap hos <strong>det</strong> som studenterna lyfter framsom annorlunda är otydliga gränser mellan kategorier. I vad består då”<strong>det</strong> vanliga” kan man undra: i en minutiös <strong>ord</strong>ning, varor förpackadei distinkta enheter med vikt och mått noggrant angivna? Följer vi denengelska antropologen Mary Douglas tankegångar kan svaret bara blija. Som hon visat är normalitet och <strong>ord</strong>ning, hygien och renhet aspekterpå samma sak, liksom deras motsatser, blandning, smuts och onormalitet.10Det främmande är per utgångspunkt nära förbun<strong>det</strong> med <strong>det</strong>beblandade och orena. Men <strong>det</strong> beblandade och orena är inte barafrämmande i största allmänhet, utan vanligen också lägre, under<strong>ord</strong>-60 Owe Ronström
Change language