Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer

Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer

sverigesmuseer.se
from sverigesmuseer.se More from this publisher
21.07.2015 Views

etnisk grupp, är alltså inte något som en grupp själva kan bestämmaöver, utan en överenskommelse som upprättas och bekräftas i samspelmellan flera parter. Därför har det ”typiskt utländska” i Sverige alltiden påtagligt svensk prägel. Ett klassiskt exempel är hur kinesrestaurangeri Sverige skiljer sig från dem i t ex USA eller Tyskland, för attinte tala om i Kina.Gemensamt för många av de stereotypa ”etniska” föremål studenternauppmärksammat är att de är bearbetade på något sätt. Bröd,grytor och kryddblandningar är lättare att framhäva som etniskt särprägladeän basvaror som mjöl, smör och mjölk. Nog vet de flesta attbasmatiris, couscous och hirs är utländskt, men i sitt ursprungliga tillståndär det svårt att använda dem som etniska markörer. Som ingredienseri matträtter eller hela menyer fungerar de emellertid bättre. Bearbetningentillför något, t ex utseende, lukt, smak, stil, och därmed ökarockså möjligheten att framhäva och tillskriva särprägel.En annan egenskap dessa varor har gemensamt är att de trots bearbetningenändå bevarar tydliga samband med det ”naturliga”, bådei betydelsen ”det som kommer från naturen” och ”det enkla” eller”okomplicerade”, och dessutom med ”det lite gammaldags”. Helt nyasaker, som plast och mikrochips, tycks vara svåra attatt fungerasom bärare av etnisk särprägel. Visst vet vi att Sony är ett japansktföretag, men det betyder inte att vi uppfattar deras Walkmans somsärskilt japanska. Microsoft och Apple är amerikanska företag, menknappast deras produkter. Betydligt enklare då med gårdagens högteknologioch mer ”naturliga” och ”gammaldags” ämnen och föremål,som trä, järn, porslin eller tyg. Förmodligen har vi här en av mångaorsaker till varför ”etnisk” så ofta i praktiken också betyder ”lägre”och ”underordnad”.När ramen sviktarAlltså: Om bara överskriften är tillräckligt tydlig kan en stark ram etableras.Men om den är svag, eller om den inte överensstämmer meddet som inramas, t ex genom att de stereotypa markörerna inte är tillräckligtmånga eller tillräckligt stereotypa, ja då kan ramen lätt börjasvikta. Det kan i sin tur leda till osäkerhet om hur saker och tingegentligen ska uppfattas. När två studenter på en italiensk restaurangAtt beskriva det främmande. Refl ektioner över en studentuppgift 57

i Visby fann att ”vår första och nästintill enda skymt av Italien visadesig i hallen i form av planscher på italienska kända byggnader” börjadede kritiskt granska och värdera hela ställets ”italienskhet”. Grissinisoch pasta med pesto räckte inte för att återställa ramen, varför ettdrag av besvikelse kom att prägla deras beskrivning.När överenskommelser om vad man kan förvänta sig bryts uppstårofta problem just med autenticiteten. Några indier som i Stockholmövertog en australisk restaurang valde att behålla inredningen.De är ju själva indier, maten de serverar är indisk, alltså är restaurangenindisk. Men för några studenter blev bumerangerna, de vidbrättadeläderhattarna och reklamen för Fosters öl en källa till tvivelpå ställets indiskhet. En student i Visby fann att den indiska restaurangensmarkörer inskränkte sig till namnet, maträtterna, en palm, enbild på en elefant och en oklar främmande doft. Han hade väntat sigmer, varför han först försökte finna en annan arena att beskriva. Närhan sedan ändå återvände, var det med kritiska ögon. I hans ögonfanns helt enkelt för få och otydliga markörer för att en indisk ramskulle kunna etableras. Därför fick han också problem med sitt besök:varför gå på en indisk restaurang om den inte är indisk?Offentligt gestaltade miljöer av detta slag lever alltså på och av enöverenskommelse om vad som är ”typiskt”. Grupper som inte lyckasupprätta en sådan överenskommelse kan ha ett besvärligt utgångsläge.I beskrivningar av en armenisk restaurang i Visby är det tydligt hurosäkra studenterna är på vad det är de observerar. Samovaren, flaggan,främmande skrivtecken på en skylt, orientaliska mattor på golvet,detta och ännu mer stöder överskriften ”armenisk”. Men ramen villändå inte riktigt etableras, vilket har att göra med att de inte tillräckligtsäkert kan skilja mellan ”armeniskt”, ”arabiskt” och ”orientaliskt”i största allmänhet.Det annorlundaVad man uppfattar har mycket att göra med överenskommelser maningått redan innan man börjar observera. Förväntningar man bär medsig spelar en avgörande roll. Eftersom förväntningar är så viktiga ärdet nödvändigt att göra reda för vad man väntar sig att få se. ”Somman ropar i skogen får man svar” brukar det heta, och det gäller för-58 Owe Ronström

i Visby fann <strong>att</strong> ”vår första och nästintill enda skymt av Italien visadesig i hallen i form av planscher på italienska kända byggnader” börjadede kritiskt granska och värdera hela ställets ”italienskhet”. Grissinisoch pasta med pesto räckte inte för <strong>att</strong> återställa ramen, varför ettdrag av besvikelse kom <strong>att</strong> prägla deras beskrivning.När överenskommelser om vad man kan förvänta sig bryts uppstårofta problem just med autenticiteten. Några indier som i Stockholmövertog en australisk restaurang valde <strong>att</strong> behålla inredningen.De är ju själva indier, maten de serverar är indisk, alltså är restaurangenindisk. Men för några studenter blev bumerangerna, de vidbrättadeläderh<strong>att</strong>arna och reklamen för Fosters öl en källa till tvivelpå ställets indiskhet. En student i Visby fann <strong>att</strong> den indiska restaurangensmarkörer inskränkte sig till namnet, maträtterna, en palm, enbild på en elefant och en oklar främmande doft. Han hade väntat sigmer, varför han först försökte finna en annan arena <strong>att</strong> beskriva. Närhan sedan ändå återvände, var <strong>det</strong> med kritiska ögon. I hans ögonfanns helt enkelt för få och otydliga markörer för <strong>att</strong> en indisk ramskulle kunna etableras. Därför fick han också problem med sitt besök:varför gå på en indisk restaurang om den inte är indisk?Offentligt gestaltade miljöer av <strong>det</strong>ta slag lever alltså på och av enöverenskommelse om vad som är ”typiskt”. Grupper som inte lyckasupprätta en sådan överenskommelse kan ha ett besvärligt utgångsläge.I beskrivningar av en armenisk restaurang i Visby är <strong>det</strong> tydligt hurosäkra studenterna är på vad <strong>det</strong> är de observerar. Samovaren, flaggan,främmande skrivtecken på en skylt, orientaliska m<strong>att</strong>or på golvet,<strong>det</strong>ta och ännu mer stöder överskriften ”armenisk”. Men ramen villändå inte riktigt etableras, vilket har <strong>att</strong> göra med <strong>att</strong> de inte tillräckligtsäkert kan skilja mellan ”armeniskt”, ”arabiskt” och ”orientaliskt”i största allmänhet.Det annorlundaVad man uppf<strong>att</strong>ar har mycket <strong>att</strong> göra med överenskommelser maningått redan innan man börjar observera. Förväntningar man bär medsig spelar en avgörande roll. Eftersom förväntningar är så viktiga är<strong>det</strong> nödvändigt <strong>att</strong> göra reda för vad man väntar sig <strong>att</strong> få se. ”Somman ropar i skogen får man svar” brukar <strong>det</strong> heta, och <strong>det</strong> gäller för-58 Owe Ronström

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!