Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer

orgarzonen”) (Ronström 1992, jfr Dahlström 1982). Sålunda är detinte alls säkert att studenternas val av arenor enbart är ett resultat avderas synlighet och tillgänglighet. Det kan också ha att göra med var”det etniska” har lokaliserats i svensk offentlighet.Studenternas val av arenor kopplar på sedvanligt manér ”etnisk”till ”utländsk” och ”invandrare”. Men ändå är det inte alla slagsarenor med utländsk eller invandrarkoppling som dyker upp i derasbeskrivningar. Tre mönster kan tydligt utskiljas. Ett har med ”domesticering”eller ”tämjande” att göra (Slobin och Ronström 1989). Det”främmande” och ”annorlunda” är beroende av avstånd. Avståndär något relativt och föränderligt, vilket följande tre exempel visar.För bara tre decennier var pizzerior ovanliga i Sverige, de var tydligtutländska och annorlunda. Idag är de så vanliga att de inte längre sessom ”främmande”, trots att många drivs av invandrare. En student påbesök i en thailändsk affär skriver: ”Bananerna liknar våra men är heltgröna och betydligt mindre”. Liksom pizzeriorna har stora och gulabananer blivit ”våra”, trots att de flesta väl vet att vi importerar demfrån Syd- och Mellanamerika. En annan student på besök i en videobutiki Norsborg utbrister förvånat, efter att noggrant ha betraktat allahyllor med Terminator III, Alien II, Ghost Busters, Star Wars och NinjaTurtles: ”Har ni bara svenska titlar här?”. 5Det andra mönstret är att tyska, amerikanska, danska eller norskaarenor inte självklart ses som etniska, oavsett hur tydligt markeradede är. Få eller inga har valt ett beskriva McDonalds, Pizza Hut elleren tysk bierstube. Här avspeglar studenternas val av arenor ett välkäntfenomen på högre nivå: ”det etniska” och ”främmande” hör intimtihop med kulturell distans och social status. En amerikan eller tysk ärhelt enkelt inte lika mycket invandrare som en turk eller thailändare.Det tredje mönstret, som kanske snarare är en trend, är att dagensetnologistudenter av beskrivningarna att döma har en betydligt merkritisk och distanserad hållning till termen ”etnisk” än deras kollegerför åtta–tio år sedan. Fler och fler uppfattar ”etnisk” som ett perspektiv,som man kan lägga på vilken grupp som helst, snarare änen egenskap som vissa grupper har. Sökandet efter en ”etniskt markeradarena” kan idag föra dem till ”Svenskt Tenn” och restaurangersom ”Svensk Matkultur” och ”Salt”, liksom till ”Max Hamburgare”,Att beskriva det främmande. Refl ektioner över en studentuppgift 55