Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer
Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer
Fotnoter1. I den här artikeln använder jag begreppen etnologi och antropologisynonymt. Med etnografi syftar jag, vilket också är brukligt, på denbeskrivande verksamheten som är den som står i fokus i min framställning.I ett historiskt perspektiv har dock dessa verksamheter varitåtskilda.2. De beskrivningar som jag diskuterar i den här artikeln är de somär resultatet av ett fältarbete. Det finns anledning att även ta uppbeskrivningar i ett större perspektiv, men jag vill koncentrera minakommentarer till just de som utförs i fält. Detta var också avsikten medmin uppgift under kursen.3. Det här är en central fråga som handlar om hur texter får innebörd iett dialogiskt möte mellan skrivande och läsande och som är grundläggandeför frågan om trovärdighet, som jag återkommer till nedan4. Se även Sciences Humaines no 98 octobre 1999.5. I det här sammanhanget skiljer jag inte på berättelser och beskrivningar,vilket annars är en viktig distinktion inom litteraturvetenskap. Det somvi kallar etnografi består egentligen av olika partikulära påståenden:berättelser, beskrivningar och dialoger som infogas i den hela framställningen.6. Lévi-Strauss reseskildring från sin vistelse hos indianstammar i Brasilienfrån 1955. Geertz tar i boken också upp Evans-Pritchard, Malinowskioch Benedict.7. Både Marcel Mauss och Claude Lévi-Strauss räknas som betydelsefullateoretiker som byggt sina resonemang på stora etnografiska insamlingarsom andra samlat in.8. Ett exempel som ofta lyfts fram som lysande är Malinowskis beskrivningav de båtar som öborna använder (Malinowski 1922).9. Många forskare kunde hävda olika typologiska utvecklings- eller spridningsmodellerutan att ta hänsyn till dessa kontexter. Det gemensammaför dessa föremål kunde vara att de ingick i museisamlingar.10. Handboken är mer att likna vid de instruktioner som skickades medresenärer av olika slag som missionärer, handelsresanden, etc som manhoppades skulle bidra med etnografiska data i samband med sina resor.En känd sådan är Notes and Queries on Anthropology, For the Use ofTravellers and Residents in Uncivilized Lands från 1874.Etnologiska beskrivningar. En fråga om trovärdighet 47
11. Intressant är att det faktiskt rörde sig om ett slags husarrest under krigs -åren i Europa. Malinowski var österrikisk medborgare och befann siginom the Commonwealth där myndigheterna fann det lika gott att hanfick hålla sig ute på öarna.12. Se Michel Leiris bok från den stora expeditionen från Dakar ochDjibouti 1931 till 1932 (Leiris 1934).13. I ett samtal med Maurice Godelier konstaterade han, även utifrån sinaegna fältarbeten, att det kanske framförallt är symboliska företeelsersom vi skriver om. Detta, menade han, är förstås en utmaning fördet nya antropologiska museet som byggs upp i Paris till år 2004. SeRichette 2000.14. Här finns en mycket angelägen diskussion inom den så kallade postkolonialateorin som har att göra med den position av maktrelationer somdenna antropologiska och etnologiska utgångspunkt också lett till.15. Billy och Siv Ehns fältarbete i Polen är ett intressant exempel. Fältarbetetgenomfördes med familjen och man betalade för sig hos den familjman bodde. Dessa tog bra betalt men passade på att njuta själva avdet goda de därmed fick råd med. När familjen Ehn var närvarandeserverades dock enklare saker (Ehn 1977).16. Hon föredrar att kalla sig själv för etnograf just därför att det ärden beskrivande nivån hon anser att hon rör sig på. Hon har också inågra sammanhang, både vid seminarier och vid samtal, sagt att detär i polemik mot Lévi-Strauss som ju kallar sig för antropolog – som iden här franska traditionen står för den generaliserande och filosofiskanivån – och mot vilken hon tar avstånd.17. Man kan ju utifrån det gamla skämtet om att en eskimåfamilj bestårav pappa, mamma, två barn och en antropolog ställa sig frågan om detfinns någon ”naturlig” plats för en etnolog.LitteraturAugé, Marc 1994: Pour une anthropologie des mondes contemporains.Paris: Flammarion.Berg, Gösta och Svensson, Sigfrid (red) 1938: Gruddbo på Sollerön. Enbyundersökning tillägnad Sigurd Erixon. Stockholm: Nordiska museet.Björklund, Anders 1984: Hamnens arbetare. En etnologisk undersökning avstuveriarbetet i Göteborg. Stockholm: Nordiska museets handlingar nr 101.48 Christian Richette
- Page 5 and 6: Metodböcker från SAMDOK och Nordi
- Page 8 and 9: InledningMaria ErikssonAnders Sunde
- Page 10: het? Ytterligare en viktig diskussi
- Page 14 and 15: på hundarna och givit sig av efter
- Page 16 and 17: Jag letar ständigt efter scener at
- Page 18: sten är att få läsaren att fylla
- Page 21 and 22: pel inom film och radio talar om do
- Page 23 and 24: Numera tar jag ut svängarna allt m
- Page 25 and 26: handlingar, klädsel, gester, komme
- Page 27 and 28: att göra särskilt hänsynsfulla t
- Page 29 and 30: förmedlar karaktären på hemmet.
- Page 31 and 32: marna reagerade, agerade och såg u
- Page 33 and 34: om byn Billinge, Inte som förr - t
- Page 35 and 36: Sundelin, Anders 1999: Precis så h
- Page 37 and 38: ningarnas plats och betydelse för
- Page 39 and 40: komma tillbaka med insamlat och kat
- Page 41 and 42: tioner som enbart förför oss. Bå
- Page 43 and 44: det förstås också flera fältarb
- Page 45 and 46: exempel på hur svårt det är att
- Page 47: det som att vi ställer oss bakom n
- Page 52 and 53: Att beskrivadet främmandeRefl ekti
- Page 54 and 55: och kulturell mångfald gestaltas.
- Page 56 and 57: orgarzonen”) (Ronström 1992, jfr
- Page 58 and 59: etnisk grupp, är alltså inte någ
- Page 60 and 61: stås också etnografi. Det vi är
- Page 62 and 63: nat. I sin både hyllade och kritis
- Page 64 and 65: långt fler positioner att växla m
- Page 66 and 67: ljud. I samband med att lokalen bef
- Page 68 and 69: många olika nivåer. De är spår
- Page 70 and 71: AvslutningHermes kommunikationsteor
- Page 72 and 73: vår kulturella särprägel, i syft
- Page 74 and 75: Clifford, James and Marcus, George
- Page 76 and 77: FörfattarpresentationerMaria Eriks
- Page 78 and 79: The Methodologyof DescriptionEnglis
- Page 80 and 81: should also be able to bring our ti
11. Intressant är <strong>att</strong> <strong>det</strong> faktiskt rörde sig om ett slags husarrest under krigs -åren i Europa. Malinowski var österrikisk medborgare och befann siginom the Commonwealth där myndigheterna fann <strong>det</strong> lika gott <strong>att</strong> hanfick hålla sig ute på öarna.12. Se Michel Leiris bok från den stora expeditionen från Dakar ochDjibouti 1931 till 1932 (Leiris 1934).13. I ett samtal med Maurice Godelier konstaterade han, även utifrån sinaegna fältarbeten, <strong>att</strong> <strong>det</strong> kanske framförallt är symboliska företeelsersom vi skriver om. Detta, menade han, är förstås en utmaning för<strong>det</strong> nya antropologiska museet som byggs upp i Paris till år 2004. SeRichette 2000.14. Här finns en mycket angelägen diskussion inom den så kallade postkolonialateorin som har <strong>att</strong> göra med den position av maktrelationer somdenna antropologiska och etnologiska utgångspunkt också lett till.15. Billy och Siv Ehns fältarbete i Polen är ett intressant exempel. Fältarbetetgenomfördes med familjen och man betalade för sig hos den familjman bodde. Dessa tog bra betalt men passade på <strong>att</strong> njuta själva av<strong>det</strong> goda de därmed fick råd med. När familjen Ehn var närvarandeserverades dock enklare saker (Ehn 1977).16. Hon föredrar <strong>att</strong> kalla sig själv för etnograf just därför <strong>att</strong> <strong>det</strong> ärden beskrivande nivån hon anser <strong>att</strong> hon rör sig på. Hon har också inågra sammanhang, både vid seminarier och vid samtal, sagt <strong>att</strong> <strong>det</strong>är i polemik mot Lévi-Strauss som ju kallar sig för antropolog – som iden här franska traditionen står för den generaliserande och filosofiskanivån – och mot vilken hon tar avstånd.17. Man kan ju utifrån <strong>det</strong> gamla skämtet om <strong>att</strong> en eskimåfamilj bestårav pappa, mamma, två barn och en antropolog ställa sig frågan om <strong>det</strong>finns någon ”naturlig” plats för en etnolog.LitteraturAugé, Marc 1994: Pour une anthropologie des mondes contemporains.Paris: Flammarion.Berg, Gösta och Svensson, Sigfrid (red) 1938: Gruddbo på Sollerön. Enbyundersökning tillägnad Sigurd Erixon. Stockholm: N<strong>ord</strong>iska museet.Björklund, Anders 1984: Hamnens arbetare. En etnologisk undersökning avstuveriarbetet i Göteborg. Stockholm: N<strong>ord</strong>iska museets handlingar nr 101.48 Christian Richette
Change language