21.07.2015 Views

Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer

Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer

Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

exempel på hur svårt <strong>det</strong> är <strong>att</strong> egentligen länka de båda sidorna avbåde deltagande och observation. I sin avhandling försökte han förhållasig som den neutrale betraktaren som med den funktionalistiskautgångspunkten skapade en väl sammanhållen och organisk helhetav <strong>det</strong> samhälle han studerade. När hans dagbok (Malinowski 1967)publicerades flera år efter hans död visade han upp helt andra ochmycket negativa sidor av samma samhälle. Det visar sig <strong>att</strong> han intealls tyckte om människorna på Trobrianderna och <strong>att</strong> han ocksåbetedde sig mycket dåligt mot dem. Reaktionerna på dessa båda versionerhar förstås gjort <strong>att</strong> forskarsamhället varit tvunget <strong>att</strong> ta fundamentalafrågor rörande fältarbete på allvar. Dit hör frågan om del ochmedverkan i <strong>det</strong> samhälle som studeras. Jeanne Favret-Saada, som ärstarkt kritisk mot hela begreppet deltagande observation, liknar denvid den paradoxala situation som <strong>det</strong> innebär <strong>att</strong> äta en het glass. Honföreslår, utifrån en psykoanalytisk modell, <strong>att</strong> likna fältarbetet vid densituation som kallas för affekt.Det är just fältarbetet, sedd som platsen för möjligheter ochbegränsningar av skapan<strong>det</strong> av erfarenhetsgrundad kunskap, som ärviktigt <strong>att</strong> betona. I <strong>det</strong> här sammanhanget är Jeanne Favret-Saadasstudie av trolldom i västra Frankrike (Favret-Saada 1977) mycketintressant <strong>att</strong> nämna. Under sitt fältarbete gj<strong>ord</strong>e hon sig beredd, i denanda hon lärt <strong>att</strong> arbeta i fält, <strong>att</strong> anteckna allt hon kunde se för <strong>att</strong>få reda på vad som skedde bland befolkningen i byarna där ryktenoch anklagelser om trolldom av olika slag förekom. Men, konstaterarhon, <strong>det</strong> fanns inget <strong>att</strong> anteckna. De enda etnografiska fakta, som honmycket senare kom <strong>att</strong> förstå fanns, var de <strong>ord</strong> som uttrycktes blandde människor som på ett eller annat sätt var inblandade i dessa relationer.Det handlade om <strong>ord</strong> som anklagade, utpekade, dödade ellersom botade. Men för henne, som etnograf 16 och som en som inte hadenågon plats i <strong>det</strong>ta nätverk av drabbade, anklagade och botare fannsinga fakta <strong>att</strong> anteckna. Det var först när hon av misstag blev tagenför någon som kunde bryta trolldomen, utan <strong>att</strong> egentligen förstå <strong>det</strong>från början, som hon fick höra de <strong>ord</strong> som bara de inblandade kundeuttrycka och höra. Det var då som människorna runt omkring hennebörjade tala. Det är alltså först när hon blev indragen och började ingåi de sammanhang hon avsåg <strong>att</strong> studera som hon kunde börja föra sina44 Christian Richette

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!