Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer
Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer
första finnas plats för etnologen. Hur inträder man egentligen i rollensom deltagande observatör? Denna, ofta svårdefinierade position, göratt etnologen många gånger befinner sig i ett mellanrum där olikaroller och sinnesstämningar avlöser varandra. Det kan handla om denosäkerhet och kanske ibland olustkänslor som man kan drabbas av.Situationen i fält är ju den ensammes där man ibland kan känna sigutelämnad och kanske utnyttjad. 15 I den situationen kan man ju hellerinte veta om de människor man konfronteras med, av vilka skäl det änmå vara, för en bakom ljuset. Många fältarbetande etnologer har nogställt sig frågan: vad gör jag här egentligen? Givetvis finns det ocksåandra stunder där etnologen finner att positionen i fält tycks bli välavvägd mellan den deltagande person man är i fält och den analytiskebetraktaren som också ställer sig vid sidan i olika situationer. Det finnsanledning att fundera över hur dessa tämligen existentiella frågor somreses faktiskt ligger till grund för många teoretiska resonemang.Begreppet deltagande observation förknippas med den vanligastefältarbetsmetoden. Men det är ett begrepp som vid närmare påseendeockså får stå som samlande för många olika sätt att närma sig ett fält.Det kan ibland röra sig om en intervjuundersökning där etnologenockså beaktar vad som sker i de kontextuella situationerna och det kanockså röra sig om att anonymt och under en längre tid arbeta och levamed människor. Exempel på detta sistnämnda arbetssätt är Billy Ehnsmånga fältarbeten och Anders Björklunds avhandling som handlar omarbetet i Göteborgs hamn (Björklund 1982). Det är därför ofta nödvändigtatt betydligt klarare karakterisera hur den deltagande observationengår till.Men det finns också anledning att i viss mån skilja på deltagandeobservation som tillvägagångssätt och som den position som den fältarbetandeetnologen befinner sig i. Som metod, med betoning på tillvägagångssättet,finns det många för- och nackdelar att diskutera.Dessa är då framförallt av teknisk och praktisk natur. Men frågorom den deltagande metodens mer vetenskapsfilosofiska implikationerbör också ställas. Vilka konsekvenser får den för den kunskap och derepresentationer som vi konstruerar utifrån de beskrivningar som produceras?Malinowski, som ofta lyfts fram som en av dem som arbetademed deltagande observation på Trobrianderna kan också tas somEtnologiska beskrivningar. En fråga om trovärdighet 43
exempel på hur svårt det är att egentligen länka de båda sidorna avbåde deltagande och observation. I sin avhandling försökte han förhållasig som den neutrale betraktaren som med den funktionalistiskautgångspunkten skapade en väl sammanhållen och organisk helhetav det samhälle han studerade. När hans dagbok (Malinowski 1967)publicerades flera år efter hans död visade han upp helt andra ochmycket negativa sidor av samma samhälle. Det visar sig att han intealls tyckte om människorna på Trobrianderna och att han ocksåbetedde sig mycket dåligt mot dem. Reaktionerna på dessa båda versionerhar förstås gjort att forskarsamhället varit tvunget att ta fundamentalafrågor rörande fältarbete på allvar. Dit hör frågan om del ochmedverkan i det samhälle som studeras. Jeanne Favret-Saada, som ärstarkt kritisk mot hela begreppet deltagande observation, liknar denvid den paradoxala situation som det innebär att äta en het glass. Honföreslår, utifrån en psykoanalytisk modell, att likna fältarbetet vid densituation som kallas för affekt.Det är just fältarbetet, sedd som platsen för möjligheter ochbegränsningar av skapandet av erfarenhetsgrundad kunskap, som ärviktigt att betona. I det här sammanhanget är Jeanne Favret-Saadasstudie av trolldom i västra Frankrike (Favret-Saada 1977) mycketintressant att nämna. Under sitt fältarbete gjorde hon sig beredd, i denanda hon lärt att arbeta i fält, att anteckna allt hon kunde se för attfå reda på vad som skedde bland befolkningen i byarna där ryktenoch anklagelser om trolldom av olika slag förekom. Men, konstaterarhon, det fanns inget att anteckna. De enda etnografiska fakta, som honmycket senare kom att förstå fanns, var de ord som uttrycktes blandde människor som på ett eller annat sätt var inblandade i dessa relationer.Det handlade om ord som anklagade, utpekade, dödade ellersom botade. Men för henne, som etnograf 16 och som en som inte hadenågon plats i detta nätverk av drabbade, anklagade och botare fannsinga fakta att anteckna. Det var först när hon av misstag blev tagenför någon som kunde bryta trolldomen, utan att egentligen förstå detfrån början, som hon fick höra de ord som bara de inblandade kundeuttrycka och höra. Det var då som människorna runt omkring hennebörjade tala. Det är alltså först när hon blev indragen och började ingåi de sammanhang hon avsåg att studera som hon kunde börja föra sina44 Christian Richette
- Page 5 and 6: Metodböcker från SAMDOK och Nordi
- Page 8 and 9: InledningMaria ErikssonAnders Sunde
- Page 10: het? Ytterligare en viktig diskussi
- Page 14 and 15: på hundarna och givit sig av efter
- Page 16 and 17: Jag letar ständigt efter scener at
- Page 18: sten är att få läsaren att fylla
- Page 21 and 22: pel inom film och radio talar om do
- Page 23 and 24: Numera tar jag ut svängarna allt m
- Page 25 and 26: handlingar, klädsel, gester, komme
- Page 27 and 28: att göra särskilt hänsynsfulla t
- Page 29 and 30: förmedlar karaktären på hemmet.
- Page 31 and 32: marna reagerade, agerade och såg u
- Page 33 and 34: om byn Billinge, Inte som förr - t
- Page 35 and 36: Sundelin, Anders 1999: Precis så h
- Page 37 and 38: ningarnas plats och betydelse för
- Page 39 and 40: komma tillbaka med insamlat och kat
- Page 41 and 42: tioner som enbart förför oss. Bå
- Page 43: det förstås också flera fältarb
- Page 47 and 48: det som att vi ställer oss bakom n
- Page 49 and 50: 11. Intressant är att det faktiskt
- Page 52 and 53: Att beskrivadet främmandeRefl ekti
- Page 54 and 55: och kulturell mångfald gestaltas.
- Page 56 and 57: orgarzonen”) (Ronström 1992, jfr
- Page 58 and 59: etnisk grupp, är alltså inte någ
- Page 60 and 61: stås också etnografi. Det vi är
- Page 62 and 63: nat. I sin både hyllade och kritis
- Page 64 and 65: långt fler positioner att växla m
- Page 66 and 67: ljud. I samband med att lokalen bef
- Page 68 and 69: många olika nivåer. De är spår
- Page 70 and 71: AvslutningHermes kommunikationsteor
- Page 72 and 73: vår kulturella särprägel, i syft
- Page 74 and 75: Clifford, James and Marcus, George
- Page 76 and 77: FörfattarpresentationerMaria Eriks
- Page 78 and 79: The Methodologyof DescriptionEnglis
- Page 80 and 81: should also be able to bring our ti
första finnas plats för etnologen. Hur inträder man egentligen i rollensom deltagande observatör? Denna, ofta svårdefinierade position, gör<strong>att</strong> etnologen många gånger befinner sig i ett mellanrum där olikaroller och sinnesstämningar avlöser varandra. Det kan handla om denosäkerhet och kanske ibland olustkänslor som man kan drabbas av.Situationen i fält är ju den ensammes där man ibland kan känna sigutelämnad och kanske utnyttjad. 15 I den situationen kan man ju hellerinte veta om de människor man konfronteras med, av vilka skäl <strong>det</strong> änmå vara, för en bakom ljuset. Många fältarbetande etnologer har nogställt sig frågan: vad gör jag här egentligen? Givetvis finns <strong>det</strong> ocksåandra stunder där etnologen finner <strong>att</strong> positionen i fält tycks bli välavvägd mellan den deltagande person man är i fält och den analytiskebetraktaren som också ställer sig vid sidan i olika situationer. Det finnsanledning <strong>att</strong> fundera över hur dessa tämligen existentiella frågor somreses faktiskt ligger till grund för många teoretiska resonemang.Begreppet deltagande observation förknippas med den vanligastefältarbetsmetoden. Men <strong>det</strong> är ett begrepp som vid närmare påseendeockså får stå som samlande för många olika sätt <strong>att</strong> närma sig ett fält.Det kan ibland röra sig om en intervjuundersökning där etnologenockså beaktar vad som sker i de kontextuella situationerna och <strong>det</strong> kanockså röra sig om <strong>att</strong> anonymt och under en längre tid arbeta och levamed människor. Exempel på <strong>det</strong>ta sistnämnda arbetssätt är Billy Ehnsmånga fältarbeten och Anders Björklunds avhandling som handlar omarbetet i Göteborgs hamn (Björklund 1982). Det är därför ofta nödvändigt<strong>att</strong> betydligt klarare karakterisera hur den deltagande observationengår till.Men <strong>det</strong> finns också anledning <strong>att</strong> i viss mån skilja på deltagandeobservation som tillvägagångssätt och som den position som den fältarbetandeetnologen befinner sig i. Som metod, med betoning på tillvägagångssättet,finns <strong>det</strong> många för- och nackdelar <strong>att</strong> diskutera.Dessa är då framförallt av teknisk och praktisk natur. Men frågorom den deltagande metodens mer vetenskapsfilosofiska implikationerbör också ställas. Vilka konsekvenser får den för den kunskap och derepresentationer som vi konstruerar utifrån de beskrivningar som produceras?Malinowski, som ofta lyfts fram som en av dem som arbetademed deltagande observation på Trobrianderna kan också tas somEtnologiska beskrivningar. En fråga om trovärdighet 43