Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer

det förstås också flera fältarbeten av betydelse. Sigurd Erixons undersökningav Kila by åren 1912–13 i Östergötland inför det föreståendeskiftet och återbesöket 1946 kan nämnas. Den stora Gruddboundersökningen(Berg och Svensson 1938) som genomfördes år 1936 ochengagerade många folklivsforskare är den som närmast kan liknas vidde expeditioner och fältarbeten som nämnts ovan.Det etnologiska fältarbetet kan liknas vid en resa från vilken manförväntas ha något med sig tillbaka. De tidiga fältarbetarna hadenästan alltid föremål med sig. De återvände med stora koffertar somidag på många museer kanske inte ens är uppackade. De hade ocksåofta ett betydande bildmaterial med sig. En stor del av verksamheten ifält bestod av att producera texter av olika slag. Journaler, bildtexter,föremålstexter, fältanteckningar, allt detta fördes med tillbaka hem.Marcel Griaule omtalas gärna som en systematisk forskare som fylldesina dagar med dessa olika men mycket påtagliga aktiviteter. 12 Även iGruddbo arbetade etnologerna enligt systematiska arbetssätt som syftadetill att få med sig material av olika slag. Idag kan vi konstatera attdet främst är fältanteckningar som vi tar med oss hem från de fält vibefinner oss i. Det beror förstås till stor del på att det oftast är immateriellaföreteelser, som vad människor gör och vad de säger, som viinriktar oss på. 13Deltagande observationFältets centrala betydelse hör samman med de perspektiv och kunskapsmålsom etnologin står för. De flesta discipliner hävdar säkert attde är empiriska vetenskaper men bland etnologer är det något somofta, mer än i något annat ämne, betonas. Det handlar om inifrånperspektiv,om vardagsliv och om att komma in i de sammanhang därman kan se vad som sker mellan människor, det vill säga företeelsersom andra vetenskaper i allmänhet inte riktat in sig på. I det sammanhangetfår just steget ut i fält en central betydelse. Att göra denerfarenheten räknas bland många som en slags passagerit där maninte bara möter de Andra utan också sig själv. Denna utgångspunkt ibegreppsparet identitet/alteritet är ju också en konstituerande del avhela det etnologiska projektet. 14 Men det finns dessutom en mer påtagligerfarenhet av både fysisk och mental karaktär. Det måste för det42 Christian Richette