Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer

etnologi. Oftast brukar vi framhålla Malinowskis insatser rörande dendeltagande observationen. Men den framstår idag som en mycket problematiskfråga och där har diskussionen idag tagit andra vägar i ochmed att reflexivitet och representation står på dagordningen. Egentligenär det skrivandet och dess betydelse i fältarbetet, något som Malinowskiockså betonade, som är den mest bestående insatsen. Det ärdetta som gör att Malinowski fortfarande är en betydelsefull referensatt förhålla sig till i de frågor som har med fältarbetet att göra.Fältarbetet är alltså det nav kring vilket den etnologiska kunskapenoch det etnologiska vetandet vävs. Men fältet är inte någon självklarhet.Det konstrueras utifrån olika kriterier. Inte minst är det frågorom avgränsningar det handlar om. Var går den geografiska gränsen?Var på tidsaxeln börjar och slutar fältarbetet, en berättelse eller enhändelse? Vilka kategoriseringar av individerna som finns i fältet skaanvändas? Vilka av dessa ska vara med och vilka ska uteslutas? Listankan göras lång, vilket varje fältarbetande etnolog vet. Men vad somär viktigt att betona i det här sammanhanget är nödvändigheten, somfinns implicit i den etnologiska forskningsprocessen, för etnologen attsjälv skapa sitt material.Sättet att fältarbeta har förstås sina traditioner, inte bara i tid, utanockså i rum. I den anglosaxiska traditionen är det den ensamme forskarensom beger sig till sitt fält och stannar där under en relativt långtid. Malinowski tillbringade sin tid på Trobrianderna mellan 1915 och1917. 11 Några andra kan också nämnas som Margaret Meads fältarbetepå Samoa mellan 1925–29 och Evans-Pritchard 1930 i Sudan.Den moderna franska etnografin kom igång först på 30-talet ävenom stora och betydande insatser gjorts tidigare inom antropologi ochetnologi. Det var under ledning av Marcel Griaule som flera storaexpeditioner genomfördes från år 1931 till 1948 tvärs genom Afrikafrån Dakar till Djibouti. I dessa expeditioner deltog många forskaresom arbetade utifrån olika vinklar och frågeställningar. Det är oftastdet stora fältarbetet i Mali hos Dogonfolket som brukar nämnas idet här sammanhanget. Lévi-Strauss är knappast någon som vi brukaromtala i fältarbetssammanhang. Hans fältarbeten i Brasilien hör till dekortaste samtidigt som hans teoretiska bygge säkert är det som mestav alla har påverkat antropologi och etnologi. I svensk etnologi finnsEtnologiska beskrivningar. En fråga om trovärdighet 41