Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer

tioner som enbart förför oss. Båda dessa inställningar är allvarliga ochriskerar att undergräva väsentliga delar av den etnologiska verksamheten.Vad vi måste peka på är att den trovärdighet som beskrivningarnaåtnjuter bygger på ett specifikt etnologiskt vetande, om än inte alltiduttalat, där erfarenheter i fältarbete och skrivande som tankeprocess ärviktiga beståndsdelar.FältetFör den inriktning av antropologi och etnologi som arbetar medbeskrivningar är fältet av största betydelse. Det är den axel kringvilken monografin konstrueras och det utgör på så sätt ett av fundamentenför den antropologiska och etnologiska kunskapen. Fältet ochfältarbetet har en central plats idag och den tycks oss nästan självklaräven om så inte alltid har varit fallet. Visserligen påpekar vi ofta attvårt ämne har sitt ursprung i de beskrivningar av de Andra och detdär Borta som många olika resenärer bidragit med. Men stora delarav fundamentet till den etnologiska traditionen och det kunnande viutgår från har utarbetats av forskare som inte gjorde några som helstfältarbeten och som dessutom hävdade att det var onödigt att bege sigtill de platser och de folk som de skrev om. De kunde utgå från redaninsamlat material där de egentligen hade mycket lite kunskap om varesig brukarkontext eller insamlingskontext. 9 Det är dessa män somvi ofta kallar för ämnets fäder. Utifrån dagens kriterier är det intesäkert så självklart att kalla dem för antropologer. James Frazer, ÉmileDurkheim och Marcel Mauss är alla betydande forskare som förutommånga teoretiska artiklar även skrivit större verk som grundar sig påmaterial som inte insamlats av dem själva. Jag menar givetvis inte attjag vill frånta dessa tänkare den betydelse som de onekligen har haftutan enbart peka på den förändrade betydelse som fältet och fältarbetethar idag. Marcel Mauss har förövrigt skrivit en mycket intressantoch insiktsfull handbok i etnografiskt arbete utan att för den skullegentligen ha utfört något fältarbete (Mauss 1947). 10 I det sammanhangetkan man inte nog understryka den betydelse som Malinowskihaft för synen på fältarbetet. Även om det finns många frågor attdiskutera och förhålla sig kritisk till så har han föregripit mycket avden diskussion som under senare år förekommit inom antropologi och40 Christian Richette