Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer

tisera den etnologiska framställningen. Han har framförallt hävdaten tolkande antropologi och genom detta fått en stark genklang.Geertz resonemang är intressant och inte minst tankeväckande. Detär anmärkningsvärt att vi som läsare frikopplar de teoretiska resonemangenfrån de beskrivningar som oftast åtnjuter en stark uppskattning.Lite hårddraget handlar det om att det i praktiken tycks som omteori och empiri verkar att ha mycket lite med varandra att göra. Mankan därför ställa frågan: vad blir egentligen kunskapsbehållningen ide monografier och framställningar som vi gör om försöken till integreringav teoretiska och observerande resonemang i framställningarnainte lyckas? Har Geertz rätt i detta uppfattar jag det som ensvaghet med den monografiska framställningen och i konsekvensensnamn givetvis även med den etnologiska kunskapsproduktionen. Förvad kan följderna bli? En fara är att vi anser att vi inte behöver någrateoretiska diskussioner överhuvudtaget och att dessa egentligen baratynger hela framställningen på ett onödigt vis.De litterära kvaliteterna är, som Geertz påpekar, mycket viktiga,men jag skulle vilja spetsa till det påståendet genom att framhålla attdet hela också kommer an på den trovärdighet som de beskrivandepassagerna i den etnologiska framställningen bär med sig. Det är sällanvi ifrågasätter trovärdigheten i de beskrivningar som vi läser, och påsamma intresserade sätt lyssnar vi gärna till etnologer som varit ute ifält. Det vi ofta kommer ihåg är just vad de berättar om; vare sig detrör sig om händelser eller föremål som ska beskrivas. Den kritik somtrots allt ibland riktas mot dessa beskrivningar handlar mer om att dekänns alltför igenkännande, platta eller intetsägande och att det heltenkelt saknas en clou. Så kan det också bli när vi ska läsa eller höra omen vardag som ligger nära oss och som förefaller allt för bekant. Mendet är ändå sällan som själva trovärdigheten rubbas. Det är givetvispositivt att beskrivningarna åtnjuter denna grad av trovärdighet, menjust därför finns det anledning att problematisera detta konstaterandeoch ställa oss frågor som har att göra med de förutsättningar och ävenbegränsningar som denna trovärdighet bygger på. En allvarlig risk ärannars att beskrivningarna betraktas som oproblematiska därför attde inte har något att göra med de teoretiska konstruktionerna somockså finns med i framställningen och för att de är litterära konstruk-Etnologiska beskrivningar. En fråga om trovärdighet 39