Beskrivningens metodik. Om att sÃ¤tta ord pÃ¥ det ... - Sveriges Museer

More documents

Recommendations

Info

För minnets och visualiseringens skull veva så att säga filmen tillbakascen för scen när du skriver. Se och lyssna igenom (i huvudet) vadsom utspelades, och ha lugn och ro omkring dig så att du inte tapparkoncentrationen. Var beredd på att flera minnesbilder kan dyka uppsenare, t ex på bussen, i bilen eller i sängen innan du somnar, och hapapper tillgängligt för att göra noteringar. (Ange till slut att beskrivningenär gjord timmarna efter mm.)Om utförligheten: Var utförlig och detaljerad men försök väljadetaljer som säger mer än andra, som är karakteristiska, eftersom duändå inte kan beskriva allt. Försök återskapa vad du har sett och hört,och för in dig själv i texten utan att därför ägna allför mycket uppmärksamhetåt dina egna reaktioner. Kom ihåg att du är förmedlarenmen inte huvudpersonen. Försök komma bakom ditt eget utanförskapså beskrivningen blir insiktsfull som om den vore de beskrivnas egen.Högljudd och larmande musik t ex, är den högljudd och larmande fördom också eller kan den karakteriseras med andra ord? Slarvig ochovårdad klädsel, är den ovårdad också för dom, eller är den främstpraktisk i sammanhanget, eller en medvetet vald stil? Våga ha omdömenmen gå inte till överdrift. Omdömen är ett hjälpmedel för att fåläsaren att se, men de får inte blockera.Ingen av oss är förmodligen främmande för att göra beskrivningari fältarbetet, och många placerar dem i fältdagboken. Eftersomjag numera lägger stor vikt vid observationer och deltagande görjag många beskrivningar separata från fältdagboken och med bara ennotering i den om att intervju eller beskrivning är gjord.För att få perspektiv och stimulans: Läs beskrivningar av författaresom arbetar i dokumentär anda och med dokumentärt stoff ochdär människor är i centrum. Författare som Maj-Gull Axelsson, FolkeIsaksson runt 1970 när han skrev dokumentärt, Ordfronts böcker omatt skriva reportage, Sune Jonssons böcker med texter och fotografier,Karl-Olov Arnstbergs Kristoffer och hans verkstad (1993), Bo LarssonsLillolastugan (1995), mina amerikanska favoritböcker Dan RosesBlack American Street Life (1987) och Barbara Myerhoffs NumberOur Days (1978), och varför inte min egen Fjällbyn som blev turistort(1995). Finn en egen stil och låt den utvecklas. (Nu hösten 2001,när texten ska ut på nätet, har jag just läst Niklas Ingmarssons manusBeskrivningar. Att förmedla det sedda och hörda 31
om byn Billinge, Inte som förr – texter i Hembygdskunskap, gjord förKulturen i Lund. Läs den också som exempel på hur man kan göra!)A och O är ett intresse för och nyfikenhet på människor. Förmågaatt i ord uttrycka det som sker runtomkring är däremot något som kantränas upp.11 feb 2000/21 nov 2001Fotnoter1. Första gången ordet ”dokumentär” användes ska ha varit i den brittiskefilmproducenten John Griersons recension av Robert Flahertys filmMoana från 1926. Syftet var att hitta en definition för en film somberättade om människor och händelser utifrån fakta och utan att varafiktion.2. En klassiker som behandlar detta är William Stotts DocumentaryExpression and Thirties America (1973).3. För närmare läsning se Solomon-Godeau 1993, Bolton 1989, Tagg 1988och kort i Rosengren 1999.4. Se Silvén-Garnert 1995:7.LitteraturArnstberg, Karl-Olov 1993: Kristoffer och hans verkstad. Stockholm: Sjöhistoriskamuseet.Berger, John and Mohr, Jean 1982: Another Way of Telling. New York:Pantheon Books.Bolton, Richard 1989: The Contest of Meaning. Critical Histories of Photography.Cambridge, Massachusetts: The MIT Press.Bukowski, Charles 1996: War All the Time. Poems 1981–1984. Santa Rosa:Black Sparrow Press.Danius, Sara 1999: Marcels familjealbum. Sara Danius om Prousts motsägelsefullaförhållande till fotografikonsten. Dagens Nyheter 1 juni 1999.Daun, Åke 1969: Upp till kamp i Båtskärsnäs. Stockholm: Prisma.Ehn, Billy och Klein, Barbro (red) 1989: Etnologiska beskrivningar. Stockholm:Carlsson bokförlag.32 Annette Rosengren
Page 5 and 6: Metodböcker från SAMDOK och Nordi
Page 8 and 9: InledningMaria ErikssonAnders Sunde
Page 10: het? Ytterligare en viktig diskussi
Page 14 and 15: på hundarna och givit sig av efter
Page 16 and 17: Jag letar ständigt efter scener at
Page 18: sten är att få läsaren att fylla
Page 21 and 22: pel inom film och radio talar om do
Page 23 and 24: Numera tar jag ut svängarna allt m
Page 25 and 26: handlingar, klädsel, gester, komme
Page 27 and 28: att göra särskilt hänsynsfulla t
Page 29 and 30: förmedlar karaktären på hemmet.
Page 31: marna reagerade, agerade och såg u
Page 35 and 36: Sundelin, Anders 1999: Precis så h
Page 37 and 38: ningarnas plats och betydelse för
Page 39 and 40: komma tillbaka med insamlat och kat
Page 41 and 42: tioner som enbart förför oss. Bå
Page 43 and 44: det förstås också flera fältarb
Page 45 and 46: exempel på hur svårt det är att
Page 47 and 48: det som att vi ställer oss bakom n
Page 49 and 50: 11. Intressant är att det faktiskt
Page 52 and 53: Att beskrivadet främmandeRefl ekti
Page 54 and 55: och kulturell mångfald gestaltas.
Page 56 and 57: orgarzonen”) (Ronström 1992, jfr
Page 58 and 59: etnisk grupp, är alltså inte någ
Page 60 and 61: stås också etnografi. Det vi är
Page 62 and 63: nat. I sin både hyllade och kritis
Page 64 and 65: långt fler positioner att växla m
Page 66 and 67: ljud. I samband med att lokalen bef
Page 68 and 69: många olika nivåer. De är spår
Page 70 and 71: AvslutningHermes kommunikationsteor
Page 72 and 73: vår kulturella särprägel, i syft
Page 74 and 75: Clifford, James and Marcus, George
Page 76 and 77: FörfattarpresentationerMaria Eriks
Page 78 and 79: The Methodologyof DescriptionEnglis
Page 80 and 81: should also be able to bring our ti

Beskrivningens metodik. Om att sÃ¤tta ord pÃ¥ det ... - Sveriges Museer

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?