Beskrivningens metodik. Om att sätta ord på det ... - Sveriges Museer

För minnets och visualiseringens skull veva så att säga filmen tillbakascen för scen när du skriver. Se och lyssna igenom (i huvudet) vadsom utspelades, och ha lugn och ro omkring dig så att du inte tapparkoncentrationen. Var beredd på att flera minnesbilder kan dyka uppsenare, t ex på bussen, i bilen eller i sängen innan du somnar, och hapapper tillgängligt för att göra noteringar. (Ange till slut att beskrivningenär gjord timmarna efter mm.)Om utförligheten: Var utförlig och detaljerad men försök väljadetaljer som säger mer än andra, som är karakteristiska, eftersom duändå inte kan beskriva allt. Försök återskapa vad du har sett och hört,och för in dig själv i texten utan att därför ägna allför mycket uppmärksamhetåt dina egna reaktioner. Kom ihåg att du är förmedlarenmen inte huvudpersonen. Försök komma bakom ditt eget utanförskapså beskrivningen blir insiktsfull som om den vore de beskrivnas egen.Högljudd och larmande musik t ex, är den högljudd och larmande fördom också eller kan den karakteriseras med andra ord? Slarvig ochovårdad klädsel, är den ovårdad också för dom, eller är den främstpraktisk i sammanhanget, eller en medvetet vald stil? Våga ha omdömenmen gå inte till överdrift. Omdömen är ett hjälpmedel för att fåläsaren att se, men de får inte blockera.Ingen av oss är förmodligen främmande för att göra beskrivningari fältarbetet, och många placerar dem i fältdagboken. Eftersomjag numera lägger stor vikt vid observationer och deltagande görjag många beskrivningar separata från fältdagboken och med bara ennotering i den om att intervju eller beskrivning är gjord.För att få perspektiv och stimulans: Läs beskrivningar av författaresom arbetar i dokumentär anda och med dokumentärt stoff ochdär människor är i centrum. Författare som Maj-Gull Axelsson, FolkeIsaksson runt 1970 när han skrev dokumentärt, Ordfronts böcker omatt skriva reportage, Sune Jonssons böcker med texter och fotografier,Karl-Olov Arnstbergs Kristoffer och hans verkstad (1993), Bo LarssonsLillolastugan (1995), mina amerikanska favoritböcker Dan RosesBlack American Street Life (1987) och Barbara Myerhoffs NumberOur Days (1978), och varför inte min egen Fjällbyn som blev turistort(1995). Finn en egen stil och låt den utvecklas. (Nu hösten 2001,när texten ska ut på nätet, har jag just läst Niklas Ingmarssons manusBeskrivningar. Att förmedla det sedda och hörda 31