21.07.2015 Views

projekt i tiden - Sveriges Museer

projekt i tiden - Sveriges Museer

projekt i tiden - Sveriges Museer

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>projekt</strong> i <strong>tiden</strong>Familjen Vega i Alvesta 1981.Foto Gonzalo Elias Vega Gonzales.Projektet Att minnas migrationen ärfinansierat av Stiftelsen fram<strong>tiden</strong>skultur. Projektgruppen består av EllaJohansson (<strong>projekt</strong>ledare), HassanHosseini och Charlotte Hyltén-Cavallius,Mångkulturellt centrum samtChristian Richette, Nordiska museet.I ett initialt skede deltog även DanWaldetoft, Nordiska museet.vill vissa av dem som tar fatt i uppmaningenatt sprida uppropet i sina kretsarsamtidigt också göra förändringar i denskrivna texten, trots att vi har vinnlagtoss om att ha ett tilltal som ska kunnafungera för olika generationer av migranterfrån många delar av världen. Enjournalist ville ta bort meningen omspråket, eftersom den inte var relevantför hennes läsekrets, då estlandssvenskaralltid talat svenska. En arkivarie på ettstadsarkiv ville förenkla formuleringen”Tillhörighet. Hur ser du på ditt beslutatt flytta till Sverige? Vilket medborgarskaphar du och vad betyder det fördig? Hur ser du på din identitet och dittliv idag?” till ”Känner du dig svensk?”.Här kunde värdet av att ha öppna frågorsom inte bara kräver ett ja eller nej-svaranföras som ett skäl till att ha frågan formuleradsom den är. Kanske kommer enrad lokala justeringar och förändringarav uppropet att ske. Ibland utan vår vetskap,ibland med möjlighet att föra endialog med dem som vill förändra.Spridning och reaktionerUnder våren har vi spridit skrivuppropetbåde digitalt och med vanlig post tillinvandrarorganisationer, mångkulturkonsulenter,ABM-sektorn, tolkförmedlingar,medborgarkontor, folkhögskolormed invandrarlinjer samt till enskilda<strong>projekt</strong> som pågår i landet. Planeradespridningsvägar är religiösa samfund,fackklubbar, företagsanknutna veteransektioneroch andra seniorföreningar.Självfallet vill vi också nå enskildaindivider som inte är engagerade i föreningsverksamhet.Därför är bibliotekensom social arena en god samarbetspartner.Stadsbiblioteket i Jönköpinghar producerat en skärmutställning om<strong>projekt</strong>et och spridit uppropet till lokalabibliotek. Valsta bibliotek i Sigtuna planeraren egen skrivarcirkel i höst. Ickeföreningsanknutnapersoner kan ocksånås på andra typer av sociala träffpunkter.Här kan de så kallade områdesutvecklarna– en profession som etableradesi storstadspolitikens kölvatten – varatill hjälp. Projektet har även etableratkontakt med studieförbund som ABFoch Sensus och ska starta skrivarcirklar.Vi har också informerat olika invandrarföreningaroch träffat representanterfrån de internationella kanalerna påradion, som sänt intervjuer på persiskaoch svenska om <strong>projekt</strong>et.Under dessa månader har vi fått enmängd olika reaktioner på skrivuppropet.Kan jag berätta om mina farföräldrarsmigration från Tjeckien eller måstedet vara självupplevt, undrar en kvinna.En SFI-lärare läste om uppropet i tidningenSesam och ville använda det somen uppgift för sina deltagare i skolan.Kan du förklara för mina läsare varförde ska göra detta, säger en journalistfrån tidskriften Hujådå till mig underen intervju. Varför ska vi göra detta ochvad får jag ut av det, är frågor jag fått flergånger. Det är viktiga frågor. De bottnarkanske i en upplevelse av att ”samhället”i form av museerna plötsligt vill ha någontingav ”mig”, och vilken blir då minersättning? Kan det bli fråga om någonekonomisk ersättning för den personligaberättelsen? En representant för ensamafrikansk förening, själv författare,väckte frågan om upphovsrätt. Hur blirdet om vi i fram<strong>tiden</strong> måste betala för attta del av arkivmaterial i Sverige? Kommerdå pengarna mina arvingar till deleller tillfaller de museet?Det är en viktig, och svår, pedagogiskuppgift i <strong>projekt</strong> av det här slaget attkunna förmedla hur detta är en angelägenhetför hela samhället. Ett svar somvi gett är att vi tillsammans skapar en nyversion av en nu ganska etablerad skildringav <strong>Sveriges</strong> migrationshistoria. Detär en historieskrivning av både nationelltoch internationellt intresse för hurmigration har haft och har stor inverkan,inte bara på de länder människorflyttar till, utan också på de länder manlämnar. pCharlotte Hyltén-Cavallius är intendent vidMångkulturellt centrumlotta.hylten-cavallius@mkc.botkyrka.seSamtid & museer nr 2/08 • 9

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!