projekt i tiden - Sveriges Museer
projekt i tiden - Sveriges Museer projekt i tiden - Sveriges Museer
pOOLER OCH pROjEkTBetesmark i Ammarnäs för Vindelälvens Naturbetes köttdjur.Foto Petter Engman, Västerbottens museum.Familjen von Essen framför Skoklosters slott 12 juni 1952.Bild ur Svensk Damtidning.» Lokala och regionala rumSlottet i lokalsamhälletHösten 2007 anslöt sig Skoklostersslott till poolen för Lokala ochregionala rum. Anledningen tillatt man engagerat sig i Samdokär att man har valt att sätta fokuspå framtiden. Med utställningenAtt leva i en sevärdhet – Skoklostersslott 1947-1967 sommaren2008 inleddes ett projekt varssyfte är att dokumentera livet islottet samt slottets roll och betydelsei ett större perspektiv under1900-talet.Skoklosters slott ligger vidMälaren mellan Stockholm ochUppsala och är det största privatpalatssom någon gång harbyggts i Sverige. Fältmarskalkengreve Carl Gustaf Wrangel ladepå 1600-talet grunden till en representationsbostadav europeisktsnitt. Bättre än på de flesta ställenvet vi dessutom vilka som har tillverkatoch brukat de välbevaradeinredningarna och föremålen.Många personer har genomåren på olika sätt haft samröremed slottet och ett av projektetsmål är att samla in deras berättelseroch minnen. Förutsättningarnaförändrades 1948 när familjenvon Essen, den sista privataägarfamiljen, flyttade in. Det varförsta gången någonsin som ägarnabodde där året om. De boddei slottet fram till år 1967 när detgenom försäljning övergick isvenska statens ägo. Slottet var enstor turistattraktion och besöktesav många samtidigt som det varbostad för en ung barnfamilj.Familjen levde nära slottets besökare.Många har också haft slottetsom sin arbetsplats under kortareeller längre perioder i hushållet,jordbruket och godsets skötselvilket gör att det är av intresse attundersöka vilken roll slottet harspelat i lokalsamhället.Genom berättarcaféer ochintervjuer är förhoppningen attkomma i kontakt med personersom kan delge sina berättelser föratt på så sätt dokumentera den tidi barockslottets historia som ärnästan nutid. I anslutning till projektetinleddes ett samarbete medUppsala universitet som redan harresulterat i en C-uppsats i etnologi,Rita Elgenstierna: Nycklarnatill slottet. Om arenaskapande påSkoklosters slott 1947-1967. Poolenför Lokala och regionala rumbesöker Skokloster under höstenspoolmöte den 15-16 oktober, dåprojektplanerna ska presenterasnärmare.Inger Olovsson, Skoklosters slottAnna Ulfstrand, Stockholms länsmuseum» NaturbrukSamtid och framtidPoolen för Naturbruk samlades påJulita den 4-5 juni. Under två dagarmed fantastiskt väder i vackermiljö diskuterade vi poolens fortsattaarbete. Det senaste året harframför allt ägnats åt Ammarnäsprojektet,där flera pooler varengagerade i det fältseminarumsom genomfördes sensommaren2007. Ett uppföljningsmöte omAmmarnäs kommer att hållas den19 november i Stockholm.NYTT FRÅN MuSEITRYCkETNu går vi vidare och har bestämtatt vi ska arbeta med denför alla människor så viktigamaten. Vi genomförde en rejäl”brainstorm” under mötet på Julitadär alla idéer, tankar och funderingardrogs fram och vändesoch vreds på.Många frågor i vårt samhälleidag kan spåras till våra konsumtionsvanor– hur landskapet serut, hur vi mår, hur vårt framtidaklimat kommer att se ut. Dettaär områden som borde beröramånga av oss som arbetar medBygdell, Cecilia 2008. Vad är en riktig bonde? En undersökningav några uppländska bönders syn på begreppet bonde.Uppsala: Upplandsmuseet /Upplandsmuseets skriftserie nr6/. 34 s.Bygdell, Cecilia (text) och Engström, Lennart (foto) 2008.”Vi är världsbäst på skiftnycklar”. Produktion och nedläggningpå Bahco i Enköping. Uppsala: Upplandsmuseet./Upplandsmuseets skriftserie nr 7./ 77 s.Fägerborg, Eva & von Unge, Elin (red.) 2008. ConnectingCollecting. Stockholm: Nordiska museet/Samdok. 126 s./Samdoks e-serie http://www.nordiskamuseet.se/upload/documents/349.pdf/För Sápmi i tiden. Fataburen, Nordiska museets ochSkansens årsbok 2008. Red. Silvén, Eva & Westergren,Christina. Stockholm: Nordiska museets förlag. 292 s.Larsson, Bo 2008. De glömda verkstäderna.En studie av två familjeföretag på den uppländska landsbygdenca 1930-2000. Uppsala: Upplands fornminnesföreningstidskrift 55. 280 s. (Diss.)20 • Samtid & museer nr 2/08
POOLER OCH PROJEKTdokumentation inom museivärlden.Frågan är kanske om vi serkopplingarna till vårt dagliga arbete.Vad är det vi inom museernaska dokumentera och vad dokumenterarvi? Stämmer målsättningoch den dokumentation vifaktiskt gör överens? Är vi alltid iframkant och ser/anar samhälleligaförändringar och tillstånd somska dokumenteras?Om vi tar tag i de frågor somär aktuella och viktiga för bådenutid och framtid blir vi ocksåintressanta för en större allmänhet(och förhoppningsvis för vårapolitiker). Det finns oanade möjlighetermed hela vår historia paketeradpå museerna, vi kan utgåfrån våra samlingar och tidigaredokumentationer och se in i framtiden.Vi har möjligheterna, mentar vi dem?Poolen kommer under detföljande året att fortsätta planeraarbeten kring maten. Ett längrestudiebesök/fältseminariumgenomförs i Skaraborg försommaren2009, då olika livsmedelsproducenterska besökas och dåvi också har möjligheten att ytterligareutveckla tankarna kring dokumentationsom rör vår nutidamatförsörjning. Kanske kan dethär arbetet intressera även demsom vanligtvis inte är engageradei naturbruksfrågor!I övrigt diskuterades hur viska kunna få med flera deltagare ipoolen. Bruket av naturen är högaktuelltoch mångfacetterat, härfinns många ingångar för alla somär intresserade av vår jords framtid!Välkomna till poolen!Ann-Katrin WahssVästergötlands museum» Samhälle och politikRegistratorersyrkesminnenTAM-Arkiv har sedan starten1985 genomfört en rad insamlingarav yrkesminnen, ofta i samarbetemed andra organisationeroch museer som t.ex. Arbetetsmuseum och Nordiska museet.Nu driver TAM-Arkiv i samarbetemed Arkivrådet AAS – enideell förening för personer somVivianne Liliansdotter, registratorpå Regeringskansliet.Foto Vivianne Liliansdotter.arbetar med arkiv – och fackförbundenSKTF och ST ett projektriktat till personer som är eller harvarit verksamma som registratorer.Ibland utövas registratorfunktionenav personer som också harandra arbetsuppgifter eller yrkesbeteckningar,t.ex. arkivarie ellerassistent. Insamlingen har ocksåvänt sig till dem.Registratorfunktionen (dvs.uppgiften att ordna, klassificeraoch registrera upprättade ochinkomna handlingar och därmedmöjliggöra återsökning av information)är viktig. Ett stort antalpersoner med erfarenheter avregistratoryrkets omdaning gårsnart, eller har redan gått, i pension.Projektets mål är att deraserfarenheter inte ska gå förloradeför eftervärlden.Ambitionen är att insamlingenska resultera i ett textmaterialsom inte bara visar på registratoryrketsförändring över tiden, utanäven synliggör så många aspekterav arbetet som möjligt. Därföruppmanades även registratorermed kort erfarenhet av yrket attdelta. Insamlingen vill t.ex. sökasvar på frågor om hur man uppleveratt det är att vara ny i yrketi dag, jämfört med för 10-50 årsedan. Omfattar registatorsyrketolika typer av verksamheter?Brottas de som arbetar vid enmyndighet med andra frågeställningarän de som arbetar vid exempelvisteatrar?Insamlingen utgör ett led iTAM-Arkivs dokumentationsverksamhetoch är viktig för ArkivrådetAAS och de fackförbundsom organiserar registratorerssträvan att stärka yrkets status.Alla bidrag kommer att inordnasi TAM-Arkivs samling av yrkesminnenoch vara tillgängliga förforskare och andra intresserade.Men insamlingen har fler syftenän att samla material som kanutgöra underlag för forskning.Projektet vill uppmärksammasamtiden på den kompetens somregistratorer besitter och synliggöraregistratoryrket som sådant.Därför är förhoppningen också attpublicera ett urval av registratorsminnenai en antologi.Lars-Erik HansenTAM-Arkiv» Samiskt livDialog med samerPoolens möte i april 2008 varförlagt till Norrbottens museumi Luleå. På programmet stod studiebesöksåväl inom den kulturellasfären som hos myndigheter ochstatliga verk. Eftersom ett av världensmest omvälvande projektpågår i Kiruna – att flytta staden –och denna stad ligger i renbetesland,så är det av stort intresse förvår pool att följa utvecklingen. Föratt få en inblick i problematikenkring flytten besökte vi Bergsstaten,där en jurist berättade omalla de förhandlingar som hållitsom markanvändningen medberörda parter, bl a samebyarnai området. Här handlar det inteom personliga kontakter utan ettformellt förfarande utifrån striktaregler och lagar. Vid Banverket,som vi också besökte, finns det enstörre öppenhet och möjlighet tilldiskussion. En ansvarig för miljöfrågorförklarade hur järnvägenmåste dras om runt Kiruna ochvad detta kommer att innebära förrendriften. Det är inga enkla frågormen lösningar finns, som allaparter tycks kunna acceptera.Vid Norrbottens museumpresenterade fotografen och filmarenStaffan Nygren en idé omen animerad filmatisering av enstor målning av Ossian Elgström,där en björnjakt med efterföljandefest skildras med stor detaljrikedom.Av rapporteringen från poolensmedlemmar framgick attfrågor som gäller det samiska kulturarvetökat markant under desenaste tio åren, inte minst inommuseivärlden. En önskan är attarbetet ska ske tillsammans medpersoner ur den samiska gruppen,vilket också ofta är fallet.På sydsamiskt område planerasett större dokumentationsprojekttillsammans med Gaaltije iÖstersund, Saemien Sijte i Snåsa,Norge och Västerbottens museum.Dokumentationsmetoderoch inventeringsteknik ska lärasut bland intresserade samebymedlemmari berörda områden.I framtiden ska insamlande avhistoriskt material ske i allt störreomfattning tillsammans med densamiska befolkningen, ett arbetesom även kommer att beröra vårsamiska pool.Hillevi WadenstenVästerbottens museum» Tillverkning och tjänsterHaparanda, den gränslösastadenNorrbottens museum har följtIkea-etableringen från markarbetentill invigning och dokumenterarnu den fortsatta byggboomsom sker både i Haparanda och iTorneå. Att undersöka stadsrummetsomgestaltning är problematiskt.Dagens byggbranschmed prefabricerade element ochbostadsmoduler, inhyrd utrustningoch otaliga underentreprenörer,innebär att det oftast ärantalet lyftkranar som avslöjarpågående verksamhet. Därförbevakas också tidningspressen,där Haparandabladet är den viktigastekällan. Dokumentationensprimära syfte är att undersöka huren kommun och dess invånarepåverkas när storföretag som Ikeainvesterar.Allt pulserar med svindlandehastighet. Varuhuskedjor ochnya verksamheter söker sig tillgränsen. InfrastruktursatsningarSamtid & museer nr 2/08 • 21
- Page 1: S A M D O K • S V E N S K A K U L
- Page 4 and 5: pROjEkT I TIDENUngdomar är en efte
- Page 8 and 9: projekt i tidenReflektioner kringet
- Page 10 and 11: projekt i tidenGoda samarbeten- sam
- Page 13 and 14: projekt i tidentenArbetsspråken ä
- Page 15 and 16: projekt i tidendens föremåli fler
- Page 17 and 18: FORSkARkRöNIkAKiruna: gruvan, kyrk
- Page 19: POOLER OCH PROJEKTOrrevikens barnko
- Page 23 and 24: VEM ÄR VEM I SAMDOK?skillnad mot f
pOOLER OCH pROjEkTBetesmark i Ammarnäs för Vindelälvens Naturbetes köttdjur.Foto Petter Engman, Västerbottens museum.Familjen von Essen framför Skoklosters slott 12 juni 1952.Bild ur Svensk Damtidning.» Lokala och regionala rumSlottet i lokalsamhälletHösten 2007 anslöt sig Skoklostersslott till poolen för Lokala ochregionala rum. Anledningen tillatt man engagerat sig i Samdokär att man har valt att sätta fokuspå fram<strong>tiden</strong>. Med utställningenAtt leva i en sevärdhet – Skoklostersslott 1947-1967 sommaren2008 inleddes ett <strong>projekt</strong> varssyfte är att dokumentera livet islottet samt slottets roll och betydelsei ett större perspektiv under1900-talet.Skoklosters slott ligger vidMälaren mellan Stockholm ochUppsala och är det största privatpalatssom någon gång harbyggts i Sverige. Fältmarskalkengreve Carl Gustaf Wrangel ladepå 1600-talet grunden till en representationsbostadav europeisktsnitt. Bättre än på de flesta ställenvet vi dessutom vilka som har tillverkatoch brukat de välbevaradeinredningarna och föremålen.Många personer har genomåren på olika sätt haft samröremed slottet och ett av <strong>projekt</strong>etsmål är att samla in deras berättelseroch minnen. Förutsättningarnaförändrades 1948 när familjenvon Essen, den sista privataägarfamiljen, flyttade in. Det varförsta gången någonsin som ägarnabodde där året om. De boddei slottet fram till år 1967 när detgenom försäljning övergick isvenska statens ägo. Slottet var enstor turistattraktion och besöktesav många samtidigt som det varbostad för en ung barnfamilj.Familjen levde nära slottets besökare.Många har också haft slottetsom sin arbetsplats under kortareeller längre perioder i hushållet,jordbruket och godsets skötselvilket gör att det är av intresse attundersöka vilken roll slottet harspelat i lokalsamhället.Genom berättarcaféer ochintervjuer är förhoppningen attkomma i kontakt med personersom kan delge sina berättelser föratt på så sätt dokumentera den tidi barockslottets historia som ärnästan nutid. I anslutning till <strong>projekt</strong>etinleddes ett samarbete medUppsala universitet som redan harresulterat i en C-uppsats i etnologi,Rita Elgenstierna: Nycklarnatill slottet. Om arenaskapande påSkoklosters slott 1947-1967. Poolenför Lokala och regionala rumbesöker Skokloster under höstenspoolmöte den 15-16 oktober, då<strong>projekt</strong>planerna ska presenterasnärmare.Inger Olovsson, Skoklosters slottAnna Ulfstrand, Stockholms länsmuseum» NaturbrukSamtid och framtidPoolen för Naturbruk samlades påJulita den 4-5 juni. Under två dagarmed fantastiskt väder i vackermiljö diskuterade vi poolens fortsattaarbete. Det senaste året harframför allt ägnats åt Ammarnäs<strong>projekt</strong>et,där flera pooler varengagerade i det fältseminarumsom genomfördes sensommaren2007. Ett uppföljningsmöte omAmmarnäs kommer att hållas den19 november i Stockholm.NYTT FRÅN MuSEITRYCkETNu går vi vidare och har bestämtatt vi ska arbeta med denför alla människor så viktigamaten. Vi genomförde en rejäl”brainstorm” under mötet på Julitadär alla idéer, tankar och funderingardrogs fram och vändesoch vreds på.Många frågor i vårt samhälleidag kan spåras till våra konsumtionsvanor– hur landskapet serut, hur vi mår, hur vårt framtidaklimat kommer att se ut. Dettaär områden som borde beröramånga av oss som arbetar medBygdell, Cecilia 2008. Vad är en riktig bonde? En undersökningav några uppländska bönders syn på begreppet bonde.Uppsala: Upplandsmuseet /Upplandsmuseets skriftserie nr6/. 34 s.Bygdell, Cecilia (text) och Engström, Lennart (foto) 2008.”Vi är världsbäst på skiftnycklar”. Produktion och nedläggningpå Bahco i Enköping. Uppsala: Upplandsmuseet./Upplandsmuseets skriftserie nr 7./ 77 s.Fägerborg, Eva & von Unge, Elin (red.) 2008. ConnectingCollecting. Stockholm: Nordiska museet/Samdok. 126 s./Samdoks e-serie http://www.nordiskamuseet.se/upload/documents/349.pdf/För Sápmi i <strong>tiden</strong>. Fataburen, Nordiska museets ochSkansens årsbok 2008. Red. Silvén, Eva & Westergren,Christina. Stockholm: Nordiska museets förlag. 292 s.Larsson, Bo 2008. De glömda verkstäderna.En studie av två familjeföretag på den uppländska landsbygdenca 1930-2000. Uppsala: Upplands fornminnesföreningstidskrift 55. 280 s. (Diss.)20 • Samtid & museer nr 2/08
Change language