projekt i tiden - Sveriges Museer

POOLER OCH PROJEKTOrrevikens barnkoloni på Bokenäset i Bohuslän byggdes 1938. Dettafoto är från 1955. Bohusläns museums bildarkiv.» Hemliv och fritidMateriellt ochimmaterielltPoolerna för Hemliv och Fritidhar nu gått samman. Attansvarsområdena korsar varandrahar varit uppenbart sedan längeoch det har inte varit svårt atthitta teman för våra gemensammafältseminarier och samtal. I vårasträffades vi på Västkusten för attta del av dokumentationer av fritidsboendetsmiljöer, bl. a. inomprojektet Västkustsommar ombarnkolonierna i BohuslänBesöken på ort och ställe gavanledning till övergripande funderingarkring hur vi balanserardet materiella och immateriella idokumentationer av kulturarvetute i landskapet. Det materiellaär alltid lättare att fånga och lättareatt kommunicera gentemotallmänhet och bidragsgivare,medan berättelserna om livetbakom fasaderna kan vara svårareatt komma åt, förmedla ellerväcka intresse för. Särskilt inte ombyggnaderna i sig själva är så anspråkslösasom barnkoloniernasofta barackliknande anläggningar.Vår resa genom ett bedövandevackert försommarlandskapinspirerade till reflektion inte barakring dokumenterandet och dessmetoder utan också om självabevarandet med den problematik,etik och estetik som är koppladdit. Till de mest gripande upplevelsernahörde ett besök vid Orrevikenssedan 1980-talet övergivnabarnkoloni. Där fanns dasslänganOrreviken 2008. Foto AstaBurvall, Skellefteå museummed en kvarglömd barnsko i fjolårslöven,de gulnade dasspappersrullarnaoch pallarna för barnenatt kliva på för att nå upp till dasshålen.Hur bevarar man sådant?Är det inte så, att det är justpå platser som dessa, där spårenav människor och verksamhethåller på att utraderas, som berättelsernaockså glöder som mestintensivt? Kolonipersonalens ochbarnens minnen av sina vistelserhär i det sommardränkta bohusländskakustlandskapet får oss attförstå vad begreppet fritid stod förpå 1950- 60- och 70-talen. Det ärnågot som kan berika besöksupplevelsenidag och samtidigt hjälpaoss förstå samhällets förändringarin i 2000-talet.Projektet Västkustsommarär ett av delprojekten inom Detmoderna Västra Götaland, ettsamverkansprojekt mellan länsstyrelseni Västra Götaland, Västarvet,Göteborgs Stadsmuseumoch Samdok/poolen för Hemlivoch fritid.Christine Fredriksen,Bohusläns museumJohan Knutsson, Nordiska museet» KulturmötesgruppenPasset må varasvenskt men hjärtat äritaliensktVid Flygvapenmuseum i Linköpingdrivs sedan november år2007 dokumentationsprojektetArbetskraftsinvandring till Saab.Projektet har inriktat sig på att intervjuabarn till de personer somarbetskraftsinvandrade till Saab ibörjan av 1950-talet. De medverkandebarnen har fått ge sin bildav hur det har varit att växa uppmed utländskt påbrå i folkhemmetsSverige, samt hur de ser påsin bakgrund idag med vuxnaögon.Under 90-talet genomfördeÖstergötlands länsmuseumett dokumentationsprojekt somhandlade om de italienare somkom till Saab. Mats Granberg,journalist vid Norrköpings tidningar,som stod som skribentför projektet menade att dessapersoner upplevde en rotlöshetoch en dubbelhet i sin självbild.De kände sig både som svenskaroch italienare. Granberg menadeockså att denna känsla inte gickatt finna hos barnen utan att dessaupplevde sig som svenskar. Skulledubbelheten emellertid innebäraatt en person inte är svensk?Vad Arbetskraftsinvandringtill Saab kunnat visa är att barnenupplever sig som svenskar men attde samtidigt känner samma dubbelhetsom föräldrarna. Mångaav dem menar att de helt enkeltär svenskar men med en extradel. Denna dubbelhet, samt ävenett sökande, har haft en grund iatt samhället stämplat dem somexotiska och att hemmamiljöninneburit en kvävande tystnadkring föräldrarnas migration ochtidigare liv.Personer, liknande de sommedverkat i Flygvapenmuseumsprojekt, blir fortfarande satta i ettfack av att vara andragenerationensinvandrare. Varför kvarstårdetta behov av kategorisering? Ärinte att vara svensk så mycket merän att vara blond och blåögd?I en fortsättning av projektetkommer Flygvapenmuseumatt samarbeta med SFI-klasser iBilder från projektet Arbetskraftsinvandringtill Saab vidFlygvapenmuseum. Foto EmanueleDotta, resp Fotograf okänd.Linköping. Eleverna kommer bl.a.att få skriva om sina erfarenheterav att komma till Sverige ochpå så sätt berätta om sin identitetoch vardag. Resultaten av de bådaprojekten kommer att redovisassom en webbutställning för attbinda samman olika erfarenheteröver tiden. En artikel producerasäven för Flygvapenmuseums årsbokIkaros.Veronika Baumgardtoch Rickard LindqvistFlygvapenmuseumSamtid & museer nr 2/08 • 19