projekt i tiden - Sveriges Museer

ForskarkrönikaMalmfältens förvandlingarAv Birgitta Svensson»När de europeiska samhällenautvecklades från bonde- till industrisamhällenrunt förra sekelskiftet,växte efterfrågan på järnmalmen i Kirunaoch Malmberget och gruvdrift i storskala kom så småningom att utvecklas.Idag är det länder som Kina som står förden industriella utveckling som leder tillatt världsmarknadspriset når ofantliganivåer, vilket i sin tur gör att brytningenav malmen expanderar oerhört snabbt.Då samhällen en gång etableradesi anslutning till gruvdriften, valde mannaturligtvis att lägga dem nära verksamheten.Idag visar det sig att malmkropparnaligger under nuvarande bebyggelseoch infrastruktur, vilket leder till attväsentliga delar av staden Kiruna måsteflytta om driften ska kunna fortsätta.Natur och kultur kommer i konflikt medvarandra. Den underjordiska gruvan gersprickbildningar i jorden och människormåste anpassa sin stad efter var malmenfinns.I Malmberget har man sedan etthalvt sekel vant sig vid att malmen kräveratt man flyttar sina hem. I Kirunahar det först nu blivit aktuellt att flyttahus, järnvägar och vägar. Det finns fleraintressanta skillnader mellan problematikeni malmfältens olika orter.Tvärvetenskaplig samverkanMed syfte att undersöka hur stora strukturomvandlingarsom resulterar i drastiskafysiska förändringar också förändrarmänniskors kulturmiljö, etableradesen forskargrupp 2007. Det som pågåri malmfälten framstod som en adekvatmiljö att fokusera. Frågorna i projektetStrukturella förändringar och kulturarvsprocesser.Förändring, förlust, omvandling,har kretsat kring hur kulturmiljönbåde förändras av och förändrar såvälfysiska som sociala och kulturella värdeni samhällen under stort omvandlingstryck.Uppgiftens komplexa karaktärmed analys av såväl planeringsbedömningaroch miljökonsekvensbeskrivningar,som förändringarnas betydelse förolika grupper i samhället, innebar att etttvärvetenskapligt angreppssätt var nödvändigt.En forskargrupp bestående avforskare från KTH:s institution för samhällsplaneringoch miljö samt från Kulturvårdvid Göteborgs universitet ochetnologiämnet vid Stockholms universitetoch Nordiska museet etablerades ochfinansiering erhölls från Riksantikvarieämbetet.Riksantikvarieämbetet hadeinledningsvis kontaktat oss, då de insettdet forskningsbehov som förelåg för attde skulle kunna hantera sitt regeringsuppdragatt följa utvecklingen i malmfältenur kulturmiljösynpunkt.En av huvudfrågorna kom att blihur respekten för olika värderingar avkulturmiljön ska kunna förenas medindustrins krav. Vår avsikt har varit attåstadkomma en analysmetod där olikamedborgares syn på vilka värden de ser ikulturmiljön jämförs med dessa värdensmöjligheter till inflytande i planeringsprocessen.Vi ser kulturmiljö som synonymtmed människors hela livsmiljöoch utgår från att det finns olika miljöerpå samma plats utifrån olika grupperstolkningar.Olika processer i Kirunaoch MalmbergetKiruna planlades och bebyggdes vidförra sekelskiftet. LKAB:s förste disponentHjalmar Lundbohm, hade intresseför samhällsbyggnadsfrågor och ett umgängebestående av flera av den tidenskända arkitekter och konstnärer, varförKiruna redan från början anlades somen svensk mönsterstad i fjällvärlden.Under hela 1900-talet har sedan intressetbland kända arkitekter att bidra tillutformningen av stadsbilden fortsatt.Parallellt har värden och normer för vadsom är värdefull bebyggelse formulerats.Det märkvärdiga med att flytta enstad som fått status som mönstersamhälleoch som besöks av många turisterpå väg till fjällvärlden har naturligtvisockså lockat till sig mycket forskningoch flera projekt är på gång i Luleå ochUmeå. En hel del uppsatser om flyttenhar också skrivits i ämnen som kulturgeografi,samhällsplanering och urbanastudier. Norrbottens museum följer desamhällsomvandlande processerna i ettlångsiktigt projekt i samarbete med lokalaaktörer.I skuggan av Kiruna finns Malmberget.Där har betydligt större förändringarskett, vilket vi dokumenterat i denförsta delen av vår undersökning. Deninriktades på historiens betydelse i kulturmiljöförvaltningen,men också på denriskhantering som det innebär att förvandlamänniskors livsmiljö (Svensson& Wetterberg 2008). Vi valde att börjavåra undersökningar där eftersom intressetför vad som hände i Malmbergetverkade så litet, samtidigt som ansvarigatjänstemän på LKAB och i kommunenmenade att här fanns en så stor förändringsvanaatt problem inte skulle uppståpå samma sätt som i Kiruna. Störredelen av det som en gång var centrumi Malmberget finns nu i den grop somvuxit sig allt större under de senaste decenniernaoch hur detta förändrat människorsmiljö har alls inte uppmärksammatspå det sätt som nu sker inför denframtida förändringen av Kiruna.Förvandlingar som enkontinuerlig processFlera förvandlingar har ägt rum i malmfältenfrån uppgång till nedgång, frånsamhällens tudelningar till att helacentrum försvunnit eller ska förflyttas.Förvandlingar är det konstanta i samhäl-16 • Samtid & museer nr 2/08