<strong>projekt</strong> i <strong>tiden</strong>En insamlingsmodell för samtiAv Linda Lundberg»Som ett hjälpmedel i urvalsprocessenhar LänsmuseetVarberg utarbetat en modell för aktivinsamling av samtida föremål där vi utgårfrån en aktuell samhällsföreteelse.Därigenom får insamlingen en konkretutgångspunkt som berör stora delar avbefolkningen. De föremål som förvärvashar dessutom hela sin samtida kontextbevarad.Det glokala VarbergVi har prövat modellen i tre olika <strong>projekt</strong>,Det kontantlösa samhället, Snyggoch känd samt Det glokala Varberg, somvi arbetat med under 2008 och som härska beskrivas närmare. Projektet leddesav Annika Åkesson och Linda Lundbergoch till vår hjälp hade vi en referensgruppbestående av trettio personer iåldern 28 till 64. Referensgruppen bestodi det här fallet av samtliga anställdapå museet. Det hade varit önskvärt meden större åldersmässig spridning, men iövrigt var sammansättningen i linje medvåra kriterier.Efter diskussion och omvärldsanalysdär vi talade om vilka företeelser som äraktuella just nu valde vi att arbeta medglobaliseringen. Temat avgränsades tillglobaliseringens effekter på individnivå iVarberg idag och till kulturella förhållanden,som tendensen till enhetlighet ikonsumtionsmönster och spridning avsamma produkter världen över. När detglobala möter det lokala, som i vår studie,talar man om ”glokalisering”.<strong>Museer</strong>nas insamling av föremål från vår egen tid är blygsam.Försämrad ekonomi och fulla magasin kan vara en anledning,men är det också så att den stora föremålsmängden isamhället har paralyserat oss? Och är det fortfarande så attmuseivärlden inte värderar nutida föremål på samma sätt somäldre? Det behövs nya grepp på föremålsinsamlingen!Observationer, intervjuer ochinsamlingHuvuddelen av arbetet i modellen upptasav dokumentationen. Här bestodden av fältstudier i Varbergs centrum,intervjuer med referensgruppen samt insamlingav fakta och statistik. Det skriftligamaterialet utgjordes framförallt avartiklar från lokala och nationella dagstidningarsom behandlade allt från internationellakontakter vid skolor i Varbergtill halländska protester mot Kinas diktatur.Statistiken gällde i huvudsak resandeoch konsumtion.I fältstudien gjorde vi observationerav det offentliga rummet i Varberg ochfotodokumenterade spår av globaliseringen.Mest uppenbart var att många avstadens butiker och restauranger har utländskanamn och uttryck som Drop In,Sale och Take Away används flitigt. Livsmedelsbutikerhar utökat sitt sortimentav utländska varor och antalet restaurangermed utländskt kök i Varberg harblivit fler de senaste åren.Särskilt det thailändska inslaget vartydligt: thailändsk livsmedelsbutik, flerathairestauranger, thaimassage, thailändskatorgförsäljerskor, reklam för att köpahus i Thailand m.m. Vid en av thairestaurangernaiakttogs även ett buddistisktofferaltare med blommor, rökelsesamt mat och dryck. En anledning tilldet thailändska inslaget är troligen detökande charterresandet till Thailandvilket har öppnat upp dörrarna för denthailändska kulturen. Detta har i sin turmedfört arbetstillfällen samt inflyttninghit. Den asiatiska trenden visade sig ävenArbetsmodellen Att samla sam<strong>tiden</strong> är uppbyggd i sju steg:1. Bilda referensgrupp med personer av olika kön, etnicitet, ålder och bakgrund som bollplankför <strong>projekt</strong>et. Gruppen bör vara så heterogen som möjligt för att ge olika infallsvinklar.2. Omvärldsanalys. Gruppen diskuterar och analyserar vad som är viktigt i vår tid, vilkaföreteelser som har och troligen kommer att få betydelse för samhällsutvecklingen och individenäven framöver. Minnesanteckningarna från gruppens diskussioner sparas för eftervärldensom en del av dokumentationsprocessen.3. Avgränsning – bestäm tidsperiod och företeelse.4. Dokumentation. Här ligger merparten av arbetet. Dokumentationen innefattar blandannat insamling av fakta och historik, statistik, intervjuer och deltagande observationer,publicerat material som böcker, Internet, artiklar, reklam etc. Det insamlade materialet börfinnas lättillgängligt kopplat till föremålen.5. Föremålsinsamling med motivering. Motivera insamlandet med en utförlig redogörelse.På vilket sätt speglar detta föremål vår tids samhälle? Hur påverkas individen och på vilketsätt påverkas samhället i stort?6. Sammanfatta och förmedla. Omvandla resultaten till publikt inriktade aktiviteter i formav artiklar, pressreleaser, utställningar, programverksamhet och presentationer på nätet. Påså sätt kopplas också det inre arbetet med samlingarna samman med den utåtriktade verksamheten.7. Kvalitetssäkring. Gör en plan där man efter ett bestämt tidsintervall (10-20 år) ser överinsamlingen för eventuell komplettering. Gör en bedömning och en prognos kring föremåleteller företeelsen.14 • Samtid & museer nr 2/08
<strong>projekt</strong> i <strong>tiden</strong>dens föremåli flera av stadens inredningsbutiker, därBuddha förvandlats från att vara en religiösgestalt till prydnadsföremål. Sedannågra år finns även Asia spa på stadshotellet,där man bland annat lockar medayurvedisk kristallbehandling och kinesiskakurbad.Intervjuerna med referensgruppenkom att ligga till grund för insamlingen.I intervjuerna diskuterades både för- ochnackdelar med globaliseringens effekterinom områden som mat, omvärldskontakt,resor och konsumtion. Någraexempel på kommentarer:Vi använder en massa konstiga kryddoroch smaktillbehör: Harissa, Sambal Oelekoch indiska kryddor som jag inte kommerihåg vad de heter. (57-årig kvinna)Min kontakt med El Salvador har blivitlättare. Det är billigare att ringa hem.Internet med e-post och webbkamera ärfantastiskt eftersom att man känner signärmare hemma. (44-årig kvinna född iEl Salvador)Jag har arbetat som aupair i London, påhotell i Österrike, på café i Oslo och gåttreseledarutbildning på Mallorca. Jag haräven rest runt en längre period i Australienoch på Nya Zeeland. (32-årigkvinna)Frågan är hur länge svenskan kommer attfinnas kvar? (49-årig man)Min äldste son, 19 år, är väldigt inne påallt som är asiatiskt, Manga, tecknade japanskafilmer, det började med Pokémonnär han var i 10-årsåldern. Han gillaräven asiatiska inredningsdetaljer. (44-årigkvinna)Föremål som vi sedan valde att förvärvavar bland annat kokboken Ditt nyaskafferi, en webbkamera, en kabinväska,filmen En obekväm sanning, en Buddhastatysamt Pokémonkort. Till samtligaföremål finns kontext och motivering.Buddha och tomten samsas ibutiken. Foto Annika Åkesson,Länsmuseet Varberg.Pokémonkorten fick museet av 19-åringensom nämns i ett av citaten. Det helabörjade 1999 då korten lanserades i Sverige.Pokémon, som är ett samlingsnamnpå ett flertal fantasifigurer, introducerades1996 i ett spel skapat för den japanskaspeldatorn Game Boy. Grundeni konceptet är hundratals papperskortsom man kan samla, byta och spela med.De populäraste figurerna har skapat enmångmiljardindustri med en mängdkringprodukter som leksaker, skolprylar,monsterbollar, godis och klistermärken.Pokémonkorten förvärvade vi somexempel på globaliserad leksak. De hardessutom haft en inverkan på individensframtida intresse för Asien, vilket mammaninte kunde ana när hon gav sonende första korten.Förmedling och kvalitetssäkringVi valde att förmedla resultatet genomen liten monterutställning på LänsmuseetVarberg och genom en sammanfattningav <strong>projekt</strong>et på museets hemsida.Mest intresserade är de yngre (>35 år)museibesökarna. De är positiva till attderas egen samtid finns representeradpå museet och att frågor som är aktuellaidag lyfts fram. De mer traditionellabesökarna har än så länge varit lite mersvårflörtade, sannolikt därför att derasOfferaltare på marken vid en mur bakomen Thai Take Away. Vid lunchtid ställs en helmåltid ut. Foto Linda Lundberg, LänsmuseetVarberg.uppfattning om vad ett museum och ettmuseiföremål är inte stämmer överensmed moderna föremål och företeelser.Vi har en plan att om några år se tillbakapå <strong>projekt</strong>et och utvärdera insamlingen.Förmodligen kommer globaliseringenseffekter på individnivå i Varbergatt öka, men aldrig helt slå ut det rätt såstarka lokala greppet om staden, och föremålsom symboliserar globaliseringenkommer att växla snabbt med nya trenderoch influenser.Genom att presentera ett förslag tillhur en aktiv insamling av sam<strong>tiden</strong>s föremålkan se ut vill vi inspirera andra tillliknande arbeten. Eftersom ingen kanveta vad fram<strong>tiden</strong> kommer att efterfrågasatsar vi hellre på att öka förståelsenför museernas arbete genom attarbeta med aktuella samhällsföreteelseroch samtida föremål. En mer samhällsinriktadmuseiverksamhet har fördelenatt den kan locka nya besökare, öppnaupp för nytänkande och i förlängningenskapa mer kreativa museer. pLinda Lundberg är antikvarievid Länsmuseet Varberglinda.lundberg@lansmuseet.varberg.seSamtid & museer nr 2/08 • 15